MARÖ & AGDAGALAN. Rapport om vårt projekt i kursen visuell retorik. Linköpings Universitet Campus Norrköping TRTE09, Visuell retorik 2013-03-09

Relevanta dokument
Projektrapport TRTE Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed

TRTE09 Visuell retorik

PROJEKTRAPPORT. TRTE09 Grupp A1 Lucas Blom, Paula Gabrielsson, Olle Dahl, Linn Falk, Veronica Johansson. Färdig Produkt.

Slutrapport TRTE09. Är du en vinnare? Mer information på:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Innehållsförteckning

Grafisk manual. version 1.2

Att höra barn och unga

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Grafisk profilmanual FÖR REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Take. Mikado. Sushi. Projektbeskrivning. Av: Oskar Edengréen och Melissa Nordström

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig?

Bengts seminariemeny 2016

1.2 Logotypens färgsättning

Vad händer sen? en lärarhandledning

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Projektrapport. Linköpings Universitet. Grupp B7: Christian Söderberg, Matilda Lindmark, Andreas Ojamäe, Sandra Lindqvist

En beskrivning om den process och det arbete som lades ner på att skapa en sushiförpackning. B SKRIVNING

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Kvinnligt företagande i Ydre

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Övning 1: Vad är självkänsla?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Slutrapport för Pacman

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Diskussionskarusellen

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

Sagor och berättelser

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

D I G I TA LT S K A PA N D E

DIFFERENTIERING. småföretagarens dilemma. Lena Nordin-Andersson. Nordinspire Communication AB 2016

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kvalitetsdokument 2013/2014

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Konsten att leda workshops

Studiehandledning - Vems Europa

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Projektrapport TRTE09 Vt 13

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

VÅR GRAFISKA PROFIL. April 2016

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

Lära och utvecklas tillsammans!

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Projektrapport - Live commentary

Designprocessen. Vi gjorde upp en tidsplan över hur projektet skulle se ut och resultatet blev följande:

Grafisk profil till Dear Area

Några övningar att göra

One company, one voice?

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Bonusmaterial Hej Kompis!

Roligaste Sommarjobbet 2014

Tillitsfull KLARTÄNKT

ANFALLS- OCH FÖRSVARS- TEKNIK ANFALLS- OCH FÖRSVARS- av Torbjörn Klingvall

Svenhammeds journaler

DESIGNPROCESSEN 1. Utgångspunkter 1. Förstudier 1. Inriktning 2. Första brainstormingen 3. Möte med Tord Berggren 3.

Sagor och berättelser

TIPS BANK FÖR DIG SOM SKA STÄLLA UT PÅ ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Söka och undersöka - rum

Grafisk profil 2014 Uppdaterad senast

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: Produktutveckling med formgivning, KN3060

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

DK-serien. Gör en fotobok med myphotobook.se

Mother Bear Sweden. Inledning

Se dig omkring för dina affärers skull

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Bakgrundsbygge i Cellplast:

Vetenskapliga affischer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Pedagogiskt material till föreställningen

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

{ karriär & ledarskap }

ny vision för åmåls kommun

Participatory Design III

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara

C-UPPSATS. En bok. Dennis Pettersson Frida Bergsten. Luleå tekniska universitet

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Transkript:

MARÖ & AGDAGALAN Rapport om vårt projekt i kursen visuell retorik Linköpings Universitet Campus Norrköping TRTE09, Visuell retorik 2013-03-09 Grupp 4B: Nils Nyebølle Merima Mešić Olivia Lindmark Elin Wretlund Emma Olin Svensson

Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte och mål 2 2. Metod 2 3. Resultat 2 3.1 Inledande Fas 2 3.2 Idéarbete Affisch 3 3.3 Vårt koncept Affisch 4 3.4 Idéarbete grafisk profil 6 3.5 Vårt koncept - Grafisk profil 7 3.6 Tema 8 4. Diskussion 8 5. Sammanfattning 9 6. Källor 9 Bilaga 1 10 Bilaga 2 11 Bilaga 3 12 Bilaga 4 13 Bilaga 5 14 1

1. Inledning 1.1 Bakgrund Marknadsföreningen i Östergötland, Marö, behöver uppdatera sin grafiska profil så den speglar deras vision och värdeord bättre. Marö vill erbjuda sina medlemmar kompetensutveckling samt vara ett forum för yrkesrelaterat och socialt nätverkande. Vårt förslag till den grafiska profilen ska återges i en affisch gällande Adgagalan 2014. 1.2 Syfte och mål Syftet med detta projekt är att locka fler medlemmar till Marö. De blivande medlemmarna är yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen och de med ett genuint intresse för ämnet. Det är viktigt att Marös vision och värdeord speglas i allt de gör, inklusive deras grafiska profil. Målet är att skapa en grafisk profil och affisch som gör att föreningen känns lockande och förmånlig. Målgruppen ska inse vilka fördelar de får av ett medlemskap i Marö och vilja ta del av Agdagalan. Inom gruppen har vi som mål att utveckla vårt arbete tillsammans som en grupp och att individuellt förstå visuell retorik och lära oss att hantera dess olika verktyg. Vi önskar kunna utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Att få ökad insikt i den kreativa processen och träning i arbetsgången är något vi också vill uppnå. Det är viktigt att hela gruppen känner sig nöjda över slutresultatet och har fått vara delaktiga i hela processen. 2. Metod Under hela arbetsgången använde vi oss av skissblock för att dokumentera olika idéer samt testa hur det möjligen skulle se ut. När en ny idé var framtagen och skissad prövades den i datorn men med skissartad karaktär för att kunna se om det över huvud taget var genomförbart. I de flesta fall har vi redan då fått en tydlig överblick om en idé var hållbar eller inte. Det har funnits delade åsikter och då har vi röstat och alternativet med majoritet har genomförts. Arbetsgången har sett lite olika ut då vi jobbat mycket tillsammans, men också var för sig då vi har tilldelats olika arbetsroller, exempelvis Art Director och Copywriter. Den slutliga rapporten gällande arbetet har alla varit delaktiga i. Alla har även deltagit i fotosession, idéframtagning och presentation. 3. Resultat 3.1 Inledande fas Projektet började med en presentation av Marö. Den leddes av Dietmar Mölk som kort berättade om vad Marö var. Vi fick även en brief mailad till oss med ytterligare information om vad de ville ha ut av deras nya grafiska profil. Briefen har varit ett viktigt styrdokument som vi har använt oss av genom hela processen. Nästa steg i detta projekt gick ut på att analysera briefen. Det svåra var att förstå om målgruppen i detta dokument endast gällde den grafiska profilen eller även affischen. Diskussioner rörande detta ämne tog upp mycket tid. Vi kontaktade ansvarig kontaktperson i Marö angående våra funderingar, bland annat angående format och tema. Vi fick dock inget bra svar som förklarade de vi undrade över och valde därför att tolka briefen på vårt eget sätt. Värdeorden gav god vägledning för att kunna spegla föreningens vision i en grafisk profil och i en affisch till Agdagalan. Värdeorden lyder: kunskap, inspiration, trender och nätverk. Briefen använde vi som en kundbrief att luta oss tillbaka mot och utifrån den skapa en kreativ brief. Även om det inte finns ett fysiskt dokument som kreativ brief, har vi använt oss av de punkter som finns på en sådan under idéarbetet. Viktiga delar att ta hänsyn till är bland annat målgrupp, hur denna ska reagera, vad som är obligatoriskt att ha med i detta projekt samt mål och syfte. Kortfattat så har vi sett på hur situationen ser ut idag hos Marö och samlat 2

bakgrundsfakta om föreningen. Marös mål, att öka antalet medlemmar i föreningen och bli det främsta forumet för marknadsförare i regionen, har varit underlaget för konceptet. Den tänkta målgruppen kan enkelt beskrivas som kommunikatörer av olika slag i Östergötland. Med affischen och den grafiska profilen vill vi att människor ska bli intresserade av Marö och dess verksamhet. Den önskade reaktionen var att Marö ska framstå som en seriös förening som kan väcka en strävan hos medlemmarna att bli ännu bättre i deras yrkesområde. Att de ser möjligheterna som Marö erbjuder och att detta även ska vara något stimulerande, både kreativt och socialt. Vi vill att de ska se chansen att utveckla deras verksamhet till något ännu bättre och möjligheten till ett bredare kontaktnät. För att uppnå detta måste Marö ge en positiv blandning av intryck. Vi specificerade även vilken information som var nödvändigt på affischen som exempelvis plats, datum och en väg att hitta mer information (hemsidan). 3.2 Idéarbete - Affisch I början av vårt arbete använde vi oss av metoden brainstorming och hämtade mycket inspiration från internet. Inom gruppen diskuterades många frågor som rörde den kreativa briefen och hur vi därifrån skulle komma fram till bra idéer. Det första som tilltalade oss var en idé med slogan Du är bäst. Varianter på detta var: Vill du bli bäst?, Du kan bli bäst! o.s.v.(se bilaga 1). Detta uttryck var menat att fånga uppmärksamheten hos målgruppen och visa vad man kunde uppnå om man blev en del av Marö. I briefen angående den grafiska profilen förklarade Marö att deras mål är att värva fler medlemmar och detta ville vi uppnå genom att sticka ut hakan med ett uttryck vi inte är bortskämda med. Vår tanke var att man även skulle bli lockad till att delta i Marös tävlingar som sedan avgörs på Agdagalan. I samband med denna idé utvecklades även en annan version med stegar (se bilaga 1). Vi föreställde oss marknadsförare klättrandes på stegar eller endast en kommunikatör som klättrar upp på en ensam stege. Detta koncept skulle vara en metafor för den kompetensutveckling Marö bidrar med. Här finns även syftet med Agdagalan där de kan bli belönade för sitt arbete, alltså att klättra till toppen och vinna. Vi fortsatte med brainstorming för att inte fastna med första bästa idé och kom fram till en möjlig idé med samma grund som dem tidigare. Den gick ut på att marknadsförare och kommunikatörer tillsammans håller upp stora skyltar med ord/bokstäver för att bilda en mening i stil med Vi är bäst. Människorna skulle vara medlemmar i Marö för att visa på chansen man har att bli bäst om man går med i föreningen och får den utveckling de erbjuder. Även här kommer Marös vision in, att värva fler medlemmar och bli det främsta forumet för marknadsförare i regionen. Efter ett tag insåg vi att denna idé inte skulle hålla, framförallt tidsmässigt. Att få tag i medlemmar från Marö och få dem att ställa upp på så kort varsel kunde bli ett stort problem och redan där skulle idén falla. Vi funderade även på om den inte var lika självklar för andra som den var för oss och att det skulle uppstå problem vid konnotationen. Cirkeln som man brukar beskriva i reklamsammanhang var för öppen och det skulle ta för lång tid för mottagaren att förstå budskapet. Vårt idéarbete fortskred där vi kämpade med att få fram Marös visioner i affischen på ett tydligt sätt. En tanke var att Marö skulle skrivas med inspiration från konstruktionen av spelet Alfapet. Med den här idén ville vi knyta an till värdeorden om kunskap och nätverk som skulle kunna illustreras med denna metod. Det gick inte lång tid innan vi insåg att cirkeln istället slöts alltför mycket och släppte inte in mottagarna i tankearbetet. Den ideala cirkeln ska slutas till 80 procent för att sedan lämna resten åt mottagaren, denna teori fanns inte här. Här insåg vi också att det handlade mer om att själva affischen faktiskt skulle vara en inbjudan till galan och inte en reklamposter för Marö. En likartad idé togs upp rörande pussel där Marö var hörnbitarna som var nödvändiga för att få ihop pusslet. Vi ville uttrycka känslan av att något saknas utan Marö. Denna idé anknöt inte heller tillräckligt tydligt till Agdagalan. Våra tankar gick sedan till själva Agda-statyetten, om den skulle inkluderas och i sådana fall hur det kunde göras till ett spännande koncept. Den slogan som gruppen tog fram därpå kom att bli grunden till en idé som vi höll fast vid längst. Den döptes till Marös evolutionsteori eller idéevolutionen (se bilaga 2). Konceptet skulle föreställa ett ägg följt 3

av en kyckling och därefter hönan Agda. Vi knöt an till de gamla skolaffischerna som målgruppen med stor sannolikhet är bekanta med. På dessa affischer visas till exempel en blommas beståndsdelar med dess tillhörande latinska namn. Även tidigare bekanta bilder på olika evolutionsstadier var en inspiration. Vårt koncept fick vara en metafor för denna välkända teori. Ägget skulle symbolisera idén i sitt utvecklingsstadium. Kycklingen därefter symboliserar den fasen där den färdiga idén utformas och till sist kommer Agda-statyetten, som står för det färdiga konceptet som skulle kunna vinna pris på galan. Mottagaren känner direkt igen den klassiska bilden av hur en evolution ser ut, och gör då kopplingen mellan utvecklingen av en idé och metaforen evolution. Här tänkte vi att vi får med logos i affischen. En utveckling anses positivt och det man helst vill uppnå är det sista stadiet i utvecklingen, som här var Agda-statyetten. Man får alltså ett pris och uppmärksammas för sin goda idé och utveckling. Detta koncept är det gruppen bestämde sig för att fullfölja. Efter ett påbörjat arbete i dator upptäckte vi dock att det inte skulle fungera i praktiken. Upplägget blev alltför rörigt med många element på affischen. Denna insikt blev tydlig efter en workshop med Bo Bergström. Han påminde oss om hur viktigt det är att jobba med reducering när man ägnar sig åt denna typ av arbete, alltså att avgränsa och plocka bort de grafiska element som känns onödiga, eller rent av stör, för kommunikationen. Vår poster var tvungen att kommunicera tydligare eftersom den skulle rikta sig mot just kommunikatörer. Vi funderade på att minska antalet element genom att enbart lägga till äggskal runt statyetten och helt plocka bort ägget och kycklingen. Det skulle indikera att idén kläckts och utvecklats till ett vinnande koncept. Det var dock något gruppen valde att inte gå vidare med eftersom idén inte kom till sin rätt. Vid det här laget började stressen bli mer påtaglig då vi ansåg oss vara fast i vissa idéer och områden. Att bryta oss loss från de tidigare idéerna för att kunna gå tillbaka till ritbordet och komma fram till en ny idé kändes som ett viktigt steg. För att underlätta frågade vi oss själva vad som skulle locka fler människor till galan och vad som skulle skapa ett ha-begär hos betraktaren. En gala vill man gå på för att träffa andra människor och ha riktigt roligt. Det är ett av de få tillfällen man får chansen att klä upp sig, från topp till tå. För att hitta inspiration till den här typen av inbjudan tog vi del av andra galaaffischer på internet. Fokus låg på att locka till sig nya medlemmar till Marö genom galan, att målgruppen ska tycka det verkar spännande och vilja veta mer om föreningen. Självklart ska postern också rikta sig till de som redan idag är medlemmar i Marö och förmodligen redan väl medvetna om vad galan handlar om men det behövs därför inte lika stort dragplåster för att locka dem. Den första idén gick ut på att hela affischen skulle föreställa ett festligt dukat bord med vit duk och pampig dukning där texten skulle vara centrerad i tallriken. Detta var ett sätt som snabbt skulle konnotera festligheter med god mat och fin klädsel. Idén utvecklades sedan till att vi kanske skulle fotografera festkläder hängandes inne i en walk-in-closet med en uppmaning som Glöm inte att stryka skjortan eller liknande. Kläderna som hänger i garderoben blev en metonym där vi visar delen av det hela. I den idén visar vi alltså första fasen av festen, alltså förberedelserna där mottagaren förhoppningsvis kan konnotera festligheter, socialt, skratt osv. Det slutade med att vi skrotade även denna idé. 3.3 Vårt koncept - Affisch Vi kände att det var dags att få den där idén som känns klockren, både för oss och för mottagarna. Ville vi ha en illustrerad bild eller ett fotografi? Vi ville ha ett fotografi för att målgruppen lätt skulle kunna känna igen sig. En illustration kunde vara svårare att identifiera sig med. Vårt slutgiltiga koncept kom till oss i samband med denna fundering och hade sin grund i tanken om att alla kommunikatörer som kan vara med i Marö är så olika även om de är inom samma bransch. Vi ville visa att alla är välkomna och inte bara folk från reklambranschen utan det räcker med att vara yrkesverksam inom området kommunikation. Vår affisch skulle förmedla något mer än bara budskapet om Agdagalan. Vi ville uppnå känslan av att något hos målgruppen saknas och att de kan vara inom räckhåll att nå det. Agda-statyetten skulle finnas med i affischen men ändå inte, inte på ett direkt sätt. Tanken var att man ska kunna visualisera att den kan finnas hemma hos mig om jag är med och tävlar. Något stort kan 4

hända om jag blir medlem i Marö. Vi ville uppmana alla att tänka på vilka kunskaper de besitter och att de faktiskt kan belönas för dem. Vi började fotografera en hylla som kändes passande för kontexten (se bilaga 3). Det skulle vara en kreativ miljö som speglade en viss typ av personlighet eller snarare yrkesgrupp. Enkelt sagt, ett huvudintresse. En enkel vit hylla som kändes avskalad och modern just eftersom vår målgrupp, kommunikatörer, hela tiden måste hålla sig uppdaterad om vad som är trendigt och vad som fungerar i den aktuella tiden. På den här hyllan placerades diverse föremål som skulle vara typiska för den kommunikativa målgruppen och som de lätt skulle kunna relatera till. Vi ville också för att visa att alla är olika och har olika yrken. Kamera, pennor, tidning, solglasögon, böcker rörande kommunikation och kaffemugg med grafiskt mönster är några av de element som finns med i bilden och som gruppens medlemmar genom erfarenheter har lärt oss är rätt så typiska för vår målgrupp. Eftersom vi också är på väg in i denna bransch var det lätt att se till oss själva och fundera över vad som finns i våra egna hyllor. Nu när vi har pratat om enligt oss typiska moment för denna målgrupp det ska dock inte ignoreras att vår tanke är att hyllan ska vara neutral för att visa att alla är olika. På hyllan skulle det också finnas utrymme för en visualisering av Agda. Den ritade vi i Illustrator men endast med streckade konturer. Att visualisera något på detta sätt, att visa något som är tänkt att vara där men som i realiteten inte befinner sig där är också något som vi lärt oss och tilltalar mottagaren genom logos. Det är logiskt att det ska vara en statyett där i och med konturen. Genom denna komposition där vardagslivet blandas med en potentiell vinst önskar vi ge en känsla som tilltalar genom patos. En känsla som säger att hur jag än är och vilken kommunikation jag än sysslar med, kan jag besitta den kunskapen som leder till ett vinnande koncept. Agda-statyetten är för oss också något större, den symboliserar också den vinsten man kan få genom att bli medlem i Marö. Ett medlemskap kan leda till kompetensutveckling och annat som gynnar ditt yrkesliv. Den visualiserade statyetten har en tillhörande text som säger Har du vad som krävs?. En fråga sätter igång tankeverksamheten hos mottagaren och samspelar med bilden. Även om dessa står tillsammans anser vi inte att cirkeln sluts då man ändå får tänka själv. Det hade varit annorlunda om det var en vanlig prispokal men eftersom det inte är självklart för potentiella nya medlemmar vad hönan innebär kände vi att texten var nödvändig. Själva Agdagalan är inte heller en självklarhet och därför kände vi att en kort beskrivning behövdes tillsammans med Marös logotyp. Texten säger Vi prisar regionens främsta marknadsförare, ännu ett sätt för att visa att Agda är ett pris då ordet prisa förekommer. Problemet med att hålla cirkeln lagom öppen för mottagarens tolkning diskuterades fram och tillbaka inom gruppen då det är viktigt att det sker utan förvirring. Det tillvägagångssätt vi använde oss av känns optimalt för detta koncept. Hierarkierna som noga arbetats fram följer ögat i en speciell ordning för att få rätt följd i affischen. Vi har arbetat med styrkekontrast och storlekskontrast för att utmärka vad som är viktigast på affischen. När teckengraden valdes testade vi att skriva ut teckensnitten i olika storlek och sedan granska den från olika avstånd för att bedöma vad som var lagom, en metod vi lärde oss av gästföreläsaren Marcus Gärde. Svärta var också ett viktigt verktyg i vårt arbete, speciellt i illustrationen av Agda. Det elementet ska, som tidigare nämnt, vara en illusion av att den finns där och måste därför vara relativt svag men ändå kunna synas bra på avstånd. Vi valde en mörkare grå för att inte få en svärta som dominerar över annan text som bör uppmärksammas före. Alla storlekar och styrkor är satta med god medvetenhet. Vår text är satt i den nyans av purpur som vi anser att Marös huvudkulör ska vara, den kulör som är mest framträdande i den nya logotypen. Det är en nyans av purpur som är betydligt ljusare än den gråa kulör som Agda är satt i och därför måste texten istället ta över med hjälp av storlek. Till denna poster ville vi välja ett teckensnitt som kändes modernt och nytänkande, ett teckensnitt som speglade Marös värdeord. Genom dafont.com hittade vi Caviar Dreams som finns i fyra olika vikter (relativt smala i alla varianter) och har alltså god variationsmöjlighet. En självklarhet när teckensnittet skulle väljas var att det måste vara fonter som tillåts användas kommersiellt. Vi förmodar att Marö i framtiden vill ha sitt eget teckensnitt och då tycker vi att utformningen ska vara inspirerad av detta. 5

Sponsorerna finns inte med i vår nuvarande affisch då vi känner att den ger ett uppriktigt intryck utan dem. Självklart kan dessa inkluderas vid en vidareutveckling av affischen men just nu blev det alltför många element. Obligatoriska element som måste vara med på affischen är datum, plats, avsändare, vart man kan vända sig om man vill veta mer och såklart, vad det hela handlar om (Slutliga resultatet hittas i bilaga 4). Trots att vi gjorde valet att inte ha med sponsorerna i affischen, talar vi ändå till mottagaren genom etos då Marös logotyp finns med, information om galan och en adress till Marös hemsida. Det skapar förtroende och ger en seriös uppfattning. Hänvisning till mer information ger enligt oss ett gott underlag för att etos ska infinnas hos mottagaren. 3.4 Idéarbete grafisk profil Vi inom gruppen började vårt arbete med den grafiska profilen med att ge förslag på diverse formgivningar och hur vi skulle kunna uttrycka Marös värdeord i konceptet. Värdeorden är, som tidigare nämnt, kunskap, inspiration, nätverk och trender. Vi gick igenom många förslag på idéer till olika koncept innan vi kom fram till det slutgiltiga resultatet. På vilket sätt kommunicerar vi tydligast vad Marö är och står för. Den grafiska profilen ska både vara beskrivande, alltså visa vad föreningen ägnar sig åt samt kännas lockande för nuvarande och potentiella medlemmar. För att komma igång ställde vi upp vilka problem som kan komma att stå i vägen för en marknadsförare och kom fram till att man bland annat kan drabbas av idétorka, bristande kunskap eller ett bristande kontaktnät. De situationerna kan alla lösas genom kommunikation och nätverkande, något som Marö erbjuder. Tanken med den här marknadsföreningen är att den ska föra samman människor så att de kan utbyta kunskap och få inspiration. Tillsammans blir man starkare. I det första skedet fanns research, som handlade om att få en inblick i hur andra marknadsföreningar ser ut i övriga landet. Vad utmärker de sig med, finns det något gemensamt och så vidare. Som förmodligen förstått, började vi prata om nätverkande och att skapa nya kontakter. Sammanbundna rep kom som förslag samt två händer som håller i varandra, det senare var dock alldeles för likt Nokias logotyp och lades snabbt ner. Även om logotypen ska spegla möjligheten till nya kontakter ansåg vi inom gruppen att det var bättre att gå i en annan riktning då våra idéer hittills inte levde upp till våra förväntningar. En annan idé vi hade var att framhäva öster, det som bland annat utmärker dem bland andra marknadsföreningar i landet, att de är marknadsföreningen i Östergötland. Tanken på att inkludera pilar i logotypen var därför en central tanke rätt länge. Pilen skulle då peka åt höger och representera dels öster men även framåtanda och viljan att sträva mot att bli bättre. Slagord som Välj Marö, välj Öst! och Välj Öst, välj rätt! diskuterades (se bilaga 5). Vi tyckte om grundtanken och höll länge kvar vid den idén men så blev det svårt att integrera pilen i logotypen på ett bra sätt som alla inom gruppen godkände. Det gjordes många olika varianter men ingen som vi tyckte var bra nog och som uttryckte marknadsförening tillräckligt tydligt. Det kunde förmodligen skapa förvirring hos mottagarna. Det blev dessutom för mycket fokus på Östergötland när vi egentligen ville lägga det på Marö och organisationen. Det var dags att börja fokusera mycket mer på briefen för att inte låta tankarna vandra iväg åt andra håll som de nu tenderade att göra. Regionen är självklart en avgörande del för Marö men eftersom logotypen redan inkluderar marknadsföreningen i Östergötland blev indikationen på öster överflödig och vi kunde istället se till att framhäva andra värdeord. Stockholmsregionen har pilar inkluderade i sin logotyp vilket också talade negativt för att vi skulle göra det, även om våra förslag skilde sig avsevärt från deras logotyp. Att göra ö med en innerform av en glödlampa för att få med värdeordet kunskap var en idé vi diskuterade parallellt med pilarna. Utformningen var dock svår att få till så att det passade till resten av logotypen då bokstäverna skulle vara relativt tunna och bokstaven ö blev för tungt i förhållande till teckensnittet. Gruppen kände också att det var en idé som redan förkommer i så många sammanhang vilket gjorde att det inte kändes nytt och utmärkande. Nätverkande återkom regelbundet under diskussionerna, ett exempel är en karta över Östergötland där flera streck knyter samman med varandra över kartan och bildar ett nätverk. Ett annat exempel handlade om rötter, en idé som också kunde uttrycka nätverk och kunskap 6

men den kändes också alltför använd och det uttryckte inte Marös verksamhet. Vid en snabb dennotation ute på stan kunde den misstagits för en annan verksamhet inom annat område. Andra teman som gruppen tog fram genom brainstormande var att ha formen av Östergötland som en pusselbit för att återigen symbolisera nätverkande, denna idén varade inte länge då det var svårt att göra en tydlig form av Östergötland och hela idén med en pusselbit kändes, precis som rötterna, för återkommande i andra sammanhang. Bollar i olika storlekar sammankopplade med streck var en idé som skulle visa på nätverkande men även denna idé förkastades fort. Den kändes inte heller tillräckligt originell. Den sade inte marknadsförening utan hade lika gärna kunnat tillhöra ett it-företag eller mobiltillverkare. Nätverk och kommunikation blev dock det vi utgick mest från i den slutgiltiga versionen av logotypen. Att den tydligt sade Marö och marknadsförening var självklart väldigt viktigt, vi ville inte skapa något som folk inte förstår eller drar fel associationer. Ingen ska bli överraskad när de hör vad organisationen ägnar sig åt. Vad gäller teckensnittet i logotypen tog det lång tid innan vi enades om ett slutgiltigt. I början, innan konceptet var färdigt, var det Myriad Pro condensed som användes i skisserna. Detta byttes ut desto närmare den färdiga logotypen vi kom. Då den slutliga idé antogs byttes Myriad ut mot Gill Sans som finns i Marös nuvarande logotyp. Det kändes inte helt rätt till vår design av logotyp men det fick stå kvar tills vi hittade något bättre. Våra slutgiltiga val presenteras nedan. 3.5 Vårt koncept - Grafisk profil Efter mycket arbete hittade vi tillslut vårt koncept gällande den grafiska profilen innehållande kulör, teckensnitt och logotyp. När det gäller kulör valde vi rätt snabbt mellan en varm orange eller en plommoninspirerad purpur. Efter att ha besökt olika marknadsföreningars hemsidor och gått djupare in på färgsymboliken valdes den lila kulören. Orange används redan av Malmös marknadsförening och vi ville utmärka Marö. Gruppen ansåg också att Marös inarbetade rosatonade lila hade en igenkänningsfaktor som inte skulle ignoreras och ville därför hålla oss inom samma färgkvadrant som tidigare. Det kändes viktigt att inte göra för stora förändringar och skapa förvirring. Det var viktigt för oss att även färgen som ska känneteckna Marö ska kunna identifieras med föreningen. Purpur har sedan länge representerat royalitet och högt anseende vilket känns passande. Inte att man ska behöva vara kunglig utan snarare att ett medlemskap ska kännas lite extra och det är alltid är bra med ett gott rykte. Kulören står även för kreativitet, styrka, ambition och vishet vilket också speglar föreningen och dess vision. Inspirationen till logotypen kom från ett par pratbubblor som förekommer på Marös nuvarande hemsida vilket också speglade föreningens värdeord på ett utmärkt sätt. Dessa grafiska element symboliserar nätverk och kunskapsutbyte. Vår tanke var att modifiera dessa och göra dem mer moderna och trendiga, något Marö också står för. Pratbubblor är kommunikation och föreningens huvudämne. Det är ämnet som utmärker målgruppen. Våra element står inte var för sig och detta är medvetet. Ett budskap vi ville förmedla var att tillsammans är man starkare. Ett budskap som vi tycker Marö ska utstråla. Genom ett medlemskap med alla dess fördelar sker förmodligen förbättringar på många olika håll, framförallt yrkesmässigt. Marö står i logotypen med ett utmärkande ö i den mörkaste lila färgen vi har i profilen. Vi har sedan idéarbetets början haft ett fokus på Östergötland och ville utmärka det lite extra i logotypen. Den mörkaste av nyansen lila i logotypen är tänkt att vara huvudkulör i Marös grafiska profil. Vi har inte någon information om hur Marös visitkort, brevpapper och liknande ser ut och därför har vi inte applicerat exakt hur de ska användas men det den mörka nyansen är den kulör man främst bör använda. Exempelvis på detaljer och liknande, så som det visas på ö i Marö. Kulörerna definierade i diverse färgsystem presenteras i CMYK, RBG och Pantone. Det finns tre olika nyanser i logotypen. 7

Det blir många värden att hålla koll på men det är viktigt eftersom alla har olika användningsområden. Färgsystemet Pantone kan exempelvis vara bra att veta om det ska tryckas i exakt färgåtergivning. Värdena för huvudnyansen i Pantone är 2613C, mellannyansen 513C och den ljusa har värdet 258C. Logotypen har tre olika nyanser på pratbubblorna just för att få kontrast men framförallt för att visa hur vi och alla idéer är olika och hur bra det faktiskt är att det ter sig så. Det är därför kunskapsbyten och framgång är möjligt. När vi tidigare berättade om affischen nämndes vilket teckensnitt vi valt att använda oss av och det gäller även för logotypen. Caviar Dreams heter teckensnittet och som är konstruerat av Lauren Thompson, funnen på dafont.com. Teckensnittet är som sagt ett kommersiellt tillåtet vilket var en förutsättning för att vi, och i framtiden MARÖ, ska kunna använda det. Om Marö föredrar att göra ett eget teckensnitt för kommande användning får de gärna inspireras av detta då det speglar deras strävan att vara mån om trender och vara inspirerande. Teckensnittet är tunt och därför finns två varianter av logotypen för diverse användningsområden. Ska det befinna sig på exempelvis ett visitkort krävs en mindre logotyp och då har vi valt att ta bort texten marknadsföreningen i Östergötland. I det sammanhanget är det ett överflödigt element som kommer vara svårläst. I användning med logotypen i större format ska texten finnas med. 3.6 Tema Temat gruppen anser är passande för Agda-galan 2014 är färgen purpur. Tanken är att alla ska ha något som är av kulören purpur, det räcker med en näsduk eller en handväska. Att gå på Agda-galan ska kännas som en lyxig paus från vardagen och därför är purpur en bra färg. Kulören valdes som tema för att det ska kännas som en tydlig lansering av Marös nya profil och en hyllning till allt Marö står för och det som färgen representerar. 4. Diskussion Processen har för oss varit relativt förvirrande då det har varit svårt att få en klar överblick av vad Marö vill och vad som ska bedömas i uppgiften. Ska man lägga mest fokus på den grafiska profilen eller är det affischen som är det viktiga? Efter vår redovisning kändes det helt klart som att logotypen inte spelade in i omdömet. Under resans gång saknade vi en tydlig kundbrief då vi bara fick en utförlig sådan över den grafiska profilen, det saknades en över affischen. Vi ville ha en tydlig målgrupp. Ska vi rikta oss till nya medlemmar eller redan befintliga? Vad skulle inkluderas i affischen och vad var Marös mål med denna? Vi skickade mail till ansvarig med frågor rörande funderingarna men dessa frågor besvarades inte. Det var mycket oklara frågor som försvårade arbetet för oss. En påföljd av detta blev många oklara idéer och att gruppen saknade riktning i arbetet. Trots detta har vi genom att ställa oss frågor som rör en kundbrief lyckats skapa oss en uppfattning om vad som var viktigt att fokusera på. I detta arbete har vi också haft de retoriska delarna gällande visuell retorik till hjälp. Vi anser att vi lyckats spegla Marös värdeord och vision i alla de grafiska elementen i teckensnitt, färg, logotyp och affisch. 8

När det kommer till konceptet rörande affischen ville vi sticka ut och göra något annat än vad de andra grupperna förmodligen skulle göra. Vi ville lägga fokus på något större än själva Agda-statyetten och sätta den i ett vardagligt sammanhang. Att alla kommunikatörer ska börja fundera över de kunskaper de bitter och vad ett medlemskap och tävlingen kan innebära. Det är inte bara själva statyetten som är viktig utan vägen dit. Den kan, inte bara symbolisera vinst, utan också att man har uppnått något större i sin yrkesverksamhet genom sitt medlemskap i Marö. Även om Marö ska ha högt anseende, är det är viktigt att alla inom kommunikationsbranschen är välkomna till föreningen och att det är bra med mångfald. Att alla är olika och kan bidra med diverse kunskap. Vi anser att vår affisch sticker ut och fungerar som något större än bara en inbjudan. Gruppen känner att vi kan tilltala både redan befintliga medlemmar och potentiella nya. Det finns dock en risk att budskapet ska vara svårtolkat och att meningen med de vardagliga elementen inte ska ge det önskade intrycket. Agda-statyetten får inte misstolkas som något vardagligt i och med dess kontext. Vi anser dock att vår copy Har du vad som krävs? stärker vår bakomliggande tanke. Det är en fråga som känns tävlingsinriktad och tävlingar vill man vinna. Vi hoppas texten bidrar till en motiverad målgrupp som förstår det underliggande budskapet. Under processens gång har gruppen hela tiden försökt att reducera antalet element i bilden för att uppnå ett avskalat intryck med ett klart budskap. I vår affisch har vi arbetat med att få vår bakgrundsbild med hyllan att se mindre ut för att skapa mer yta och göra objekten mindre. Dock har det varit svårt med den rekvisita som fanns tillgänglig att arbeta med. Vi anser ändå att vi uppnått ett fräscht intryck då affischen känns ljus och ren. Den känns inte överflödig. Som ett sista ord på denna diskussion kan vi konstatera att arbetsgången har varit riktigt rolig och alla har tagit stor lärdom av momenten i processen. Även om gruppen har varit oense angående vissa idéer har vi alltid övervägt dem och testat om det är möjligt att genomföra det. 5. Sammanfattning Slutligen kan vi säga att vi har lyckats ta fram en ny profil inkluderande logotyp, färg och teckensnitt till marknadsföreningen Marö. Till det finns en affisch som ska fungera som en inbjudan till Agda-galan där föreningen prisar god marknadsföring i regionen. Med en förvirrande brief har arbetet varit något svårhanterligt med tankar som far åt olika håll. Till slut ansåg vi oss hitta en lösning på alla problem som speglade Marös vision och värdeord. Vi känner att vår slutprodukt uppfyller mål och syfte och är nöjda med resultatet. 6. Källförteckning Genom hela arbetet har vi använt oss utav teorierna i kurslitteraturen. Vi har även dragit användning av kurslitteratur från kursen TNGD24 där mall rörande en kreativ brief presenteras. Wærn. Y, Pettersson. R och Svensson. G (2002) Bild och föreställning: om visuell retorik. Studentlitteratur AB Hansson. H, Kalsson S-G och Nordström. Z. G (2005) Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur AB Sitkiewicz. M och Vallmark. E (2009) Burtenshaw med fleras arbetsprocess - en empirisk prövning. Examensarbete utfört i grafisk design och kommunikation vid Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet 9

presenterar AGDA GALAN 15 MARS 2014 LOUIS DE GEER NORRKÖPING Att få en idé (Impetro idea) Att genomföra (Exsequendam) Att vinna (Venustus) MARÖs evolutionsteori Att kläcka ett vinnande koncept http://marknadsforeningen.info/agda

A G D A GAlAn 14 Mars 2014 Konsert & Kongress, LinKöping marknadsföreningen.info/agda HAr Du vad som krävs? MARÖ Vi prisar regionens främsta MarKnadsförare