TRTE09 Visuell retorik

Transkript

1 TRTE09 Visuell retorik Projektrapport Marknadsföreningen I Östergötland GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 1

2 1. Sammanfattning Vi i grupp B1 har i kursen visuell retorik fått i uppdrag att göra en affisch som ska uppmärksamma MARÖ:s årliga gala för marknadsförare i regionen Östergötland. Galan heter Agdagalan och de vill att alla nuvarande medlemmar i MARÖ ska veta att eventet sker men affischen är även till för att locka nya medlemmar till galan. Affischen skall även ligga till grund för en vitalisering och vidareutveckling av MARÖ:s grafiska profil och logotyp. Den nya grafiska profilen skall fungera i tryckta, digitala och rörliga medier och samtidigt spegla MARÖ:s visioner och nyckelord, som är: Kunskap, inspiration, trender och nätverk. Målgruppen för affischen är män och kvinnor över arton år, boendes i Östergötland, med intresse för marknadsföring. För att affischen skulle ha så stor effekt som möjligt ställde vi oss följande frågor: Vem vill gå på Agda? Hur får vi fler att ansluta sig till MARÖ? Vilken känsla vill vi ha i affischen för att få fram budskapet om galan? GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 2

3 2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Mål Metod Arbetsfördelning Avgränsningar Tidsplan Arbetsprocessen Kundbrief blir Kreativ brief Brainstorm Skissarbete och konceptförslag Logotyp Agda går på gala Ken is a chicken Discobakgrund Agda on the wall Problem på vägen Korrigering efter redovisningstillfälle Slutresultat Logotyp Copy Layout Avslutande diskussion Referenser Böcker Föreläsningar Bilagor GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 3

4 3. Inledning 3.1 Bakgrund Vi har, som del i kursen Visuell Retorik, fått i uppdrag att skapa en affisch till nästa års Agdagala. En gala som arrangeras av marknadsföreningen i Östergötland, MARÖ. Den arrangeras en gång per år för att utse årets marknadsförare. Det delas även ut priser i dessa kategorier: kampanj, digital, produktion, print, design, student och hedersutmärkelse. MARÖ:s vision med dessa priser är att främja och utveckla reklamklimatet i regionen. 3.2 Syfte Syftet med affischen är att uppmärksamma MARÖ:s medlemmar om Agdagalan 2014 men den är även till för att locka fler medlemmar till föreningen. I arbetet med affischens utformning var vår uppgift också att försöka vitalisera MARÖ:s grafiska profil. Affischen ska locka mer folk till galan och föreningen, samtidigt som den nya grafiska profilen på ett relevant sätt ska gestalta MARÖ:s ledord. Dessa ledord är: inspiration, kunskap, trender och nätverk. 3.3 Mål MARÖ har i tre år använt sig av samma koncept för sin marknadsföring av Agdagalan. Vår uppgift var att göra en affisch som förutom att agera inbjudan för galan även skulle visualisera en ny logotyp och grafisk profil. Gällande medlemsantalet i föreningen skulle detta material bidra till en ökning av medlemmar. I uppgiften har vi inte fått något specifikt maxantal eller procentökning angivet utan snarare en önskan om att en ökning ska ske. 3.4 Metod Till att börja med jobbade vi utifrån en problemlösningsmetod vi lärde oss på en workshop i kursen TNGD24. Metoden går ut på att man summerar den kreativa briefen i en mening som ska förklara problemet som behöver en lösning. Vårt exempel var detta: Hur visar vi, med vår affisch, att Agdagalan 2014 är platsen för dig som marknadsförare i Östergötland och som söker inspiration, kunskap, trender och nätverk?. Tyvärr blev detta en väldigt lång mening, och vi hade stora svårigheter att skilja på vad som gällde Agdagalan och vad som gällde MARÖ och deras grafiska profil. Efter en andra brainstorm utvecklade vi problemlösningen utifrån en metod som Bo Bergström talat om. Metoden grundades på meningen: Vem säger vad till vem?. 3.5 Arbetsfördelning Malin Åkerskog: Projektledare Victor Camnerin: Projektledarassistent Jon Rosenberg: Art director Magdalena Sandström: Art director Oskar Palosaari: Copywriter GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 4

5 Rollerna ovan har vi använt mest som ledning för vem som ska göra vad, i realiteten har rollerna varit mycket mer flytande och allmängiltiga. Alla har varit med vid brainstorm- möten, ned kokning av idéer och även under det kreativa arbetet. Victor har till exempel under slutet av projektet jobbat mer som art director tillsammans med Jon, Magdalena och Oskar, samtidigt som Malin koncentrerat sig mer på rapporten. Under slutskedet av arbetet har dock arbetet med rapport och slutfinish på affischen delats upp inom hela gruppen. 3.6 Avgränsningar Eftersom det i uppgiften ingått att ta fram en ny grafisk profil har arbetet varit väldigt fritt vad det gäller det visuella uttrycket. Avgränsningarna vi har haft har mest legat i uppgiftens format, som begränsades till en affisch. Andra vinklar på kampanjen var inte tillåtna. 3.7 Tidsplan Vecka 4 23/1 10:15-12:00 - Inledande föreläsning Vecka 7 11/2 10:00-12:00 - Inledande brainstorm 13/2 14:15-17:00 - Diskussion, skisser, ned kokning Vecka 8 18/2 13:15-17:00 - Diskussion 20/2 09:30-17:00 - Diskussion Vecka 9 26/2 10:00-15:00 - Kompletterande brainstorm 27/2 10:00-17:30 - Realiserande av visioner 28/2 13:00-17:00 - Justeringar av affisch GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 5

6 4. Arbetsprocessen 4.1 Kundbrief blir Kreativ brief Ett av de viktigaste styrdokumenten i en designprocess är den kreativa briefen, som skapas utifrån kundbriefen. För att ha en stadig plattform att stå på var det för oss viktigt att vi gick igenom den kundbrief vi fått av MARÖ och sedan koka ner den till vår kreativa brief. De mest relevanta delarna handlade om vad som faktiskt var problemet, vad målet var och vilka som var den önskade målgruppen. I vårt arbete använde vi oss av den mall som Markus Reklambyrå använder sig av. Resultatet på vår kreativa brief finner ni här nedan. Syfte: Med kommunikationen vill vi åstadkomma en vitaliserad grafisk profil och logotyp. Samt att locka folk till Agdagalan och därmed MARÖ:s förening. Mål: Ökat närvarande på Agdagalan jämfört med tidigare år, och fler medlemmar som deltar i MARÖ:s träffar och evenemang. Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år bosatta i Östergötland med ett intresse för marknadsföring. Huvudbudskap: MARÖ arrangerar Agdagalan för marknadsförare i regionen. Målgruppen ska veta: Målgruppen ska främst veta om tid, plats, och arrangör för Agdagalan, men också förstå att det kommer bli en storslagen tillställning i marknadsföringens tecken. Målgruppen ska tycka/känna: En högtidlig känsla och att MARÖ har något att erbjuda dem. Målgruppen ska göra: Målgruppen ska engagera sig i MARÖ på ett eller annat sätt. Till att börja med genom att gå på Agdagalan. 4.2 Brainstorm Vi började med ett brainstorm- möte där inga idéer förkastades och ordet nej var förbjudet. Detta första möte var mest vinklat till konceptskapande och problemlösning. Som metod använde vi konceptet AIDA. Som betyder: attraction, interest, desire, action. Vi skrev upp våra idéer på en whiteboard- tavla och fick fram en hel del förslag som alla fattade tycke för. Gemensamt för många av idéerna var att de talade till mottagaren via patos, vilket en bild ofta gör (Waern, Petterson, Svensson, 2004, sid. 60). Detta skulle enligt oss fungera oklanderligt i en affisch riktad till Agdagalan. Nästa möte träffades vi för att göra lite grova skisser på de förslagen vi fått fram. Vi märkte då snabbt vilka idéer som passade bra och vilka vi skulle förkasta. Med idéerna från det första mötet lite nerkokade samlades vi för ett andra brainstorming- möte. Här gick vi i en helt ny riktning och försökte komma bort från det uppenbara. Detta var mer grundat på koncept och logotyp, problemlösningsmetoden vi använt oss av tidigare fick här ge vika för Vem säger vad till vem? - metoden. Vi diskuterade sedan lite mer ingående kring de idéer vi kände mest passande för uppgiften. GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 6

7 Det vi kom fram till var att betraktaren skulle konnotera en stark galakänsla när den såg affischen. Designidéer till logotypen och typografin togs också fram. Sedan satte vi oss ner för att arbeta med de utvalda idéerna. (Se bilaga 8.1 och 8.2) 4.3 Skissarbete och konceptförslag Logotyp I skissarbetet utgick vi ifrån orden kunskap, nätverk, trender och inspiration. Hur skulle dessa fyra ord kunna illustreras med hjälp av en logotyp? Förslag innehållande rutmönster, pilar, kompassrosor, ljus, blixtar och glödlampor tecknades ner. Vi valde sedan att fokusera på glödlampan och utveckla detta förslag. I den kunde vi se orden inspiration, kunskap och även en antydan till nätverk. En vidareutveckling skulle eventuellt kunna förstärka dessa ord och även innefatta ordet trend. Under en föreläsning i färgsymbolik tidigare i höstas fick vi djupare kunskap inom färgers olika betydelser och effektiviteten i att kommunicera med hjälp av dessa. Med detta i åtanke togs färgförslag fram. Ett par alternativ vi hade var lila som skulle ge en luxuös känsla, blå som är en pålitlig färg och står för visdom, svart som är en elegant och stark färg samt orange som är uppmuntrande och ofta förknippas med kreativitet. (Se bilaga 8.3, 8.4 och 8.5) Agda går på gala Denna idé byggde på ett perspektiv som vi under en föreläsning i gestalt och form fick lära oss innebörden av. I förgrunden på affischen gestaltade vi baksidan av två ben som stod något breddade. En röd matta låg utrullad och sträckte sig åt samma riktning som benen. Högst upp på bilden uppenbarade sig ett par stjärtfjädrar. Perspektivet och sättet affischen var uppbyggd på talade främst till patos och gav en känsla av spänning och dramatik. Det var något som vi ville spela på för att locka folk till Agdagalan. Tanken var att vi skulle se Agda på bilden och att det var hon som skulle gå på galan. (Se bilaga 8.6) Ken is a chicken Tanken med den här idén var att byta plats på beståndsdelarna i den kända agdastatyetten, en höna med Barbiedockan Kens ben, och bygga affischens layout utifrån en Kendocka med hönsben. Meningen med denna illustration var att det skulle skapas ett entropiskt budskap. Det skulle i sin tur resultera i en lust hos mottagaren att ta reda på mer. De som kände till Agdagalan sedan tidigare skulle snabbt förstå den underliggande meningen i affischen, vilket skapar ännu ett djup. Idén härstammade från ett koncept där vi bara tänkte använda oss utav en halv Kendocka som bildelement. Det konceptet förkastades snabbt på grund av de negativa associationer en halv kropp kan framkalla hos människor. (Se bilaga 8.7) Discobakgrund I detta förslag togs en bakgrund fram som kom att bli användbar i den slutgiltiga affischen. Den byggde på många olika färger som korsade varandra. Färgerna var något transparenta så i de fält där de korsades bildades det nya färger. Detta GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 7

8 gjorde att bakgrunden fick en speciell utstrålning. Från tre olika punkter utgick färgerna på ett sätt som gjorde att de påminde om strålkastare, fyrverkerier, solstrålar etc. Bakgrunden kunde också konnotera formerna av en slipad diamant. (Se bilaga 8.7) Agda on the Wall Denna idé gjorde sig beroende av mänsklig perception och det faktum att vi i vår kultur läser ifrån vänster till höger (Waern, Petterson, Svensson, 2004, sid. 60). Här stod nämligen texten Vem kom först? i fokus. Bakgrund och färgsättning var avskalad för att copy och information skulle sticka ut som något viktigt. Ögat var tänkt att ledas från övre vänstra hörnet till nedre högra, och hierarkin som skulle göra detta var baserad på svärta i texten. Agda fanns också gestaltad men smälte in i bakgrunden och hade därför inte något högre hierarkiskt värde jämfört med copy, utan bidrog istället till konceptet Agdagalan. (Se bilaga 8.8) 4.5 Problem på vägen Något vi hade lite problem med i början var att vi inte riktigt visste vad vi skulle lägga mest fokus på. Kundbriefen vi fick till oss handlade mest om företaget och dess grafiska profil medan grunduppgiften vi hade var att göra en affisch för Agdagalan. Vi försökte jobba utifrån en problemlösningsmetod där vi skulle formulera en fråga utifrån den kreativa briefen. Efter det gick vi vidare med det kreativa arbetet för att få fram en lösning. Det var svårt att formulera frågan på ett bra sätt. Vi ville få med både den grafiska profilen och en bra inbjudan till galan, och våra resultat blev alldeles för långa. Efter ett tag gick vi över till en metod vi lärt oss av Bo Bergström där vi istället fokuserade på vem som säger vad till vem. Då vi skrev ut vår affisch för att se den på papper stötte vi på problem på grund av den pastellfärgade bakgrunden. Då skrivaren använde akromatik, det vill säga ersatte de adderade CMY- tonerna med K, upplevdes bakgrunden som gråaktig. Detta problem påverkade dock inte redovisningen eftersom vi där visade upp vår idé på projektor. 4.7 Korrigering efter redovisningstillfälle Vid redovisningstillfället fick vi mest positiv kritik, men Gary påpekade att bokstaven s såg ensam ut i ordet först?, han rådde oss därför att se över kerningen av ordet. Vi valde att inte göra några ytterligare korrigeringar av affischen efter redovisningen då vi blev nöjda med hur den porträtterade vår vision. GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 8

9 5. Slutresultat 5.1 Logotyp Vår slutgiltiga version av logotypen grundar sig i gestaltpsykologin som säger att vi försöker se en helhet i saker vi betraktar (Hansson, Karlsson, Nordström, 2006, sid ). Bokstaven M har satts in i ett Ö där M utgör de negativa ytorna. Bokstäverna framträder med hjälp av slutenhetens och erfarenhetens lag. Slutligen valde vi att göra logotypen svart. En färg vi har lärt oss symboliserar styrka och elegans. Det kändes som passande associationer till MARÖ men framför allt stämde det bra överens med den känsla vi ville framhäva i affischen. Det var också ett medvetet val på så vis att svart är en relativt neutral färg som går att byta ut om behov av förändring skulle uppstå. Förslag för dessa finns i skissarbetet. (Se bilaga 8.5) 5.2 Copy Copyn i vår affisch byggde på frasen Vem kom först?. Texten skulle spegla tankarna kring den kända frasen: Vad kom först? Hönan eller ägget?. Enligt de flesta personer vi pratade med så var det första man associerade texten med just den frasen. Tanken med affischen var att man skulle läsa texten och snabbt associera den med den filosofiska tanken: Vad kom först? Hönan eller ägget?. Tankegångarna var sedan menade, med hjälp av de övriga elementen i affischen, att föras vidare till Agdagalan, vars mest kända beståndsdel är Agdastatyetten. Vi valde att skriva Vem istället för Vad för att på så sätt också syfta på vem som gjorde bra ifrån sig som årets marknadsförare eller i någon av Agdagalans andra priskategorier. Längre ner på affischen är bara en enkel text med plats och tid för galan beskriven. (Se bilaga 8.9) 5.3 Layout Eftersom konceptet för affischen till slut blev copy- baserat kände vi att det var viktigt att texten var det som drog uppmärksamheten till affischen. Därför skapade vi en typografisk illustration, där de tre orden skapade en bild i sig. Texten placerades i det övre vänstra hörnet. Storleken gjorde att den fick högst värde i formhierarkin, vilket stämde bra med den innehållshierarki vi också var ute efter. Den byggde på en asymmetrisk layout som skapade spänning och dynamik. (Bergström, 2009, sid ). Det blev tydligt i hur text och element var placerade längs med en diagonal och inte runt en centrerad axel. Bakgrunden skapade i sig många olika diagonaler, men vi valde att skapa de tydligaste diagonalerna längs med placeringen av elementen på affischen. Diagonalen från V:et kunde följas ner förbi infotexten om galan och sedan vidare ner till vår avsändare, MARÖ. Både V:et och Agdafiguren placerades i de två punkter som diagonalerna i bakgrunden utgick från. Detta skapade två tydliga platser att placera ögonen på. Både copyn och infotexten placerades även enligt tredjedelsregeln på affischens layout. GRUPP B1: MALIN ÅKERSKOG, MAGDALENA SANDSTRÖM, VICTOR CAMNERIN, OSKAR PALOSAARI, JON ROSENBERG 9

10 Dessa element och regler skapade tre naturliga vägar för betraktaren att följa genom affischen, och alltså även den information vi valt att placera där. (Se bilaga 8.9) 6. Avslutande diskussion: analys av metodik & arbetsprocess Metodikerna vi främst har använt oss av är AIDA och Bo Bergströms teknik samt en givande variation av brainstorm och diskussion. Med detta sätt att arbeta har det varit smidigt att ha de flytande arbetsroller som vi tidigt valde att jobba efter. Det positiva detta medförde var att alla alltid hade en uppgift som behövde göras. Dock ledde detta fria sätt att jobba på ibland till kreativ förvirring. Det negativa var därmed att det då och då kändes som metoden var ostrukturerad. Mötena vi hade var enligt oss alla ett väldigt givande sätt att arbeta på. Brainstorm och diskussioner gav snabbt bra och varierade förslag på hur uppgiften skulle utformas. Att vi sedan blev tvungna att förkasta förslag som alla hade väldigt positiva tankar om, på grund av: dåliga associationer och för svår genomförbarhet, sänkte det kreativa momentum vi hade uppnått på tidigare möten. Det var trots detta problem positivt att vi inte fortsatte med dessa idéer längre in i tidsplanen. Under arbetets gång märktes det också hur eniga vi ofta var i besluten som skulle fattas angående affischen. Att vi inte hade allt för delade åsikter och visioner medförde att arbetet höll ett genomgående bra tempo och att vi inte stötte på några konflikter under hela perioden. Vi alla anser att arbetet med den här uppgiften har varit väldigt givande. Framförallt gällande vilka arbetssätt som passar när man arbetar med den här sortens uppdrag. Att alla har varit med och hjälpt till i hela processen har också medfört en mer djupgående kunskap i designprogrammen vi använder oss av på GDK. 0

11 7. Referenser 7.1. Böcker Waern, Y. Petterson, R. Svensson, G. Bild och föreställning om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur AB. (2004) Bergström, B. Effektiv visuell kommunikation. Carlssons Bokförlag. (2009) Hansson, H. Carlsson, S.G. Nordström, Z, G. Seendets språk. Lund: Studentlitteratur AB. (2006) 7.2. Föreläsningar TRTE09 - Gary Svensson, Dietmar Mölk (2013) TNGD24 - Bo Bergström (2013) TNGD13 - Tomas Törnqvist: Färgsymbolik TNGD13 - Tomas Törnqvist: Gestalt & form 1