ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Mer om socioekonomiskt bokslut 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog
1. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Mekanismerna bakom utanförskapet 1.1.1 Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Kostnaderna för det utanförskap som vi här diskuterar är som vi kommer att se betydande och det finns heller inga tecken på att det kommer att förändras till det bättre av sig själv. Då måste man fråga sig: varför tillåts detta mänskliga och ekonomiska resursslöseri att pågå år efter år? Det är ju trots allt så att i grund och botten vill de flesta att en positiv förändring ska kunna ske. Det finns rikligt med kloka och kompetenta människor med stort engagemang och goda avsikter som är beredda att ta itu med denna problematik. Det blir, enligt vår erfarenhet, svårt att hitta syndabockar kring detta med utgångspunkt i mänskliga brister eller felaktiga värderingar och etik. Vår bild är att de som hanterar dessa frågor vare sig har onda avsikter eller är inkompetenta. Om vi utgår från att detta stämmer måste man leta felen på strukturnivå. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem som, delvis ensamma men framförallt tillsammans, ger en förklaring: kortsiktigheten och stuprörstänkandet/agerandet. KOSTNAD PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är frågor som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt i enlighet med kommunallagens intentioner. I verkligheten är det precis tvärtom. Ofta fattar man i offentliga myndigheter beslut kring olika insatser utifrån den traditionella ettårsbudgetens perspektiv. Om vi med stöd av bilden ovan tänker mer långsiktigt, ser vi att en insats kring en arbetslös eller sjukskriven person på goda grunder kan betraktas som en social investering. Intäkten, om vi lyckas, utgörs av den berördes framtida
produktionsförmåga och alla de välfärdskostnader som inte uppstår till följd av att vi lyckats bryta ett utanförskap. Är 100 000 kronor eller rentav 500 000 kr ur detta perspektiv en stor kostnad? Det beror på alternativen. Studier visar ofta att ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka 10 15 mnkr. Tanken med ett socialt investeringsperspektiv (som med alla investeringar) är att man kortsiktigt tar en säker men begränsad kostnad för att i framtiden få större, men idag osäkra, intäkter. Men kan vi vara säkra på att den planerade insatsen ger den önskade effekten då? Naturligtvis inte. Så är det med alla investeringar; intäktssidan kommer i framtiden och den är osäker, oavsett om vi talar om människor eller maskiner, fabriker, vägar etc. Om vi tänker på några av samhällets stora satsningar i infrastruktur de senaste åren såsom tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Förbifart Stockholm eller Botniabanan så är detta exempel på beslut där investeringskalkylen i förväg och utfallet i efterhand inte alltid, för att uttrycka sig milt, harmonierat med varandra. 1.1.2 Ett socialt investeringsperspektiv På grund av detta behövs ett annat perspektiv då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv. Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering. Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 mnkr belastar kostnaderna för detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. Ett ytterligare problem med detta synsätt är att länkarna mellan de olika stegen vare sig är lätta att upptäcka eller leda i bevis. Det finns flera tydliga problem sett ur en beslutsfattares perspektiv: Kopplingen mellan insats och effekt är inte alltid klar. Vilka åtgärder leder, med vilka sannolikheter, till vilka effekter? kausalitetsproblemet. Mellan insats/åtgärd och effekter går ofta lång tid, ibland så lång tid att kopplingen blir oklar eller osynlig fördröjningseffekterna.
Eftersom de flesta offentliga beslutssystem bygger på det ettåriga budgetperspektivet finns inga styrinstrument för att hantera långsiktiga effekter kortsiktighetsproblemet. Beslutsfattare har sällan vare sig kunskap, möjligheter eller mandat att titta utanför den egna myndighetens omedelbara ansvarsområde problemet med tunnelseende. Insatser hos en aktör kan leda till positiva eller negativa konsekvenser för helt andra aktörer omfördelningsproblemet. I offentliga budgetsystem har man inte något sätt att redovisa sociala insatser som investeringar i motsats till satsningar i fysisk infrastruktur bristen på ett uppföljningssystem för sociala investeringar. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att många beslut blir långt ifrån samhällsekonomiskt effektiva eller leder till en god resursanvändning. 1.2 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering 1.2.1 Begreppet socioekonomisk analys Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger några centrala begrepp inbakade: tidigt och proaktivt, långsiktigt och uthålligt samt baserat på helhetssyn och samordning. Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt, en tillfällig verksamhet, sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och landsting). 1.2.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost- Benefit- analyser. I stort sett är det så. Vår modell bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera då de olika alternativen ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde.
Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning. 1.3 Några bärande principer Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar försiktighetsprincipen. Den innebär att vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats. Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. De är ofta för svåra och för diffusa att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död och effekter av prostitution och psykisk misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta. Man kan också vända på steken och ställa frågan: hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop socioekonomiskt? På 5 år, på 20 år eller på längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan: om vi bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare vilka socioekonomiska effekter uppstår då? Dessa olika modeller svarar an dels på försiktighetsprincipen men också på genomskinlighets- eller transparensprincipen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat. En annan viktig ansats är att vara medveten om att resultaten handlar om storleksordningar och inte exakta resultat, oavsett hur ambitiösa vi är. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka. En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler här inte ta med faktorer och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska (t.ex. otrygghet) eller etiska (t.ex. värdet av för tidig död) skäl. Sådana faktorer brukar ibland kallas svårmätbara (på engelska intangibles). Inom näringslivets tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då immateriella tillgångar. Alla dessa är naturligtvis faktorer av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomin för att värdera dem. Dock kan många av dessa metoder diskuteras och även ifrågasättas bl.a. ur ett etiskt perspektiv. Vi har därför genomgående valt att i detta skede lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från rapportens huvudlinje de direkt mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa
svårmätbara faktorer skulle medräknas. Detta är ett område vi avser integrera i detta arbete i kommande års bokslut. Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap som vi här redovisar.
2. VAD ÄR ETT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 80 kommuner, landsting och samordningsförbund så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljningen i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning. 2.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? 2.1.1 Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten medan det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas. 2.1.2 Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.
Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas istället företagets värde. Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon, utan att det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller något företag de internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en konkurrensekonomi signalerna till konsument/producent blir perverterade. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism. 2.1.3 Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess femtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen som berör en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet.
2.2 Vår definition av socioekonomiskt bokslut 2.2.1 Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här: Ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, d.v.s. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). Dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socioekonomiska resultat- och balansräkning. Bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. Denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. Resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning. 2.2.2 Fem delar Det socioekonomiska bokslutet består av fem delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik insats. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i vilken mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet. 2.2.3 Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handla om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på
arbetsmarknaden, Det handlar om de kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa. Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer. 2.2.4 Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något som man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut 1. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet, genom till exempel: Pay- off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag. 2.2.5 Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs av Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa min värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffa en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och vis en framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida utanförskapsskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhällets förväntade framtida balansräkning. 1 Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.
3. BOKSLUTET I DENNA FAS Denna rapport är det första steget på väg mot ett mer fullständigt socioekonomiskt bokslut för Fryshuset. Denna typ av bokslut har, vid sidan av 2013 års bokslut för Fryshuset, såvitt vi vet aldrig förr genomförts. Därför har vi stött på ett stort antal principfrågor och metodproblem som vi, trots trettio års erfarenhet kring detta fält och erfarenheten från långt över etthundra olika utvärderingar, inte till fullo lyckats knäcka. Vi kommer i detta kapitel peka på några av dessa utmaningar. 3.1 Några faror att se upp med Det är alltid vanskligt att sätta ekonomiska mått på en verksamhet och det finns ett antal fällor man bör se upp med. Den första av dessa är tron att endast det som går att mäta i pengar är viktigt är- du- lönsam- lille- vän- problematiken. Så är det naturligtvis inte i all synnerhet i en verksamhet som Fryshuset där de egentliga kärnvärdena och det man uppnår knappast låter sig mätas på ett ekonomiskt meningsfullt vis. Den ekonomiska mätningens syfte är inte primärt att visa att verksamheten är lönsam (även om den skulle visa sig vara det). Syftet är att visa att vid sidan av alla de mänskliga värden som skapas så kan det dessutom vara en riktigt bra affär för samhället. En annan fara är att denna typ av mätningar kan skapa en inre konkurrens mellan olika verksamheter inom Fryshuset. Lite förenklat de som skapar störst samhällsvärden är de verksamheter som är bäst. Så är det naturligtvis inte med någon nödvändighet. Det kan i stället vara så att de med högst socioekonomisk vinst är de verksamheter som är lättast att mäta. På grund av detta vill vi varna för denna inre konkurrens. 3.2 Principer: försiktighet och transparens Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa antaganden. Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har genom åren betytt att vi steg för steg tvingats revidera, d.v.s. höja, de kostnader för utanförskap som vi utgått från. Eftersom ny kunskap har påvisat att vår försiktighetsprincip lett oss till att underskatta utanförskapets kostnader. Denna princip är viktig för att inte hamna i en situation där vi blivit tvungna att skriva ner våra siffror eftersom de tidigare siffrorna varit överdrivna. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet. Kanske till besvikelse för några, men en sorts långsiktig garant för att vi i kommande bokslut inte kommer att tvingas skriva ner resultaten. Vi har som långsiktig målsättning att, för varje nytt bokslut, klä på allt fler och fler verksamheter i takt med att mer och mer data blir tillgängliga.
3.3 Arbetsprocessen Arbetet med detta socioekonomiska bokslut för verksamhetsåret 2014 inleddes egentligen med arbetet för bokslutet 2013 då vi inför detta redan 2012 byggde de modeller som vi trodde skulle behövas för arbetet och testade dem mot äldre data och dummydata. Vi samlade in grundläggande verksamhetsdata och ekonomisk information om Fryshuset. Under hösten 2014 inledde vi parallellt dels arbetet med att revidera första årets bokslutsmodell, samla in data för 2014 och utbilda gruppen om cirka 10 personer. De data bokslutet bygger på har samlats in genom intervjuer, samtal och workshops med berörda verksamheter liksom en genomgång av all tillgänglig information som fanns. Dessa intervjuer skapade en hel del reflektion hos berörda verksamheter kring det man håller på med, resultat och uppföljning. Inte minst upplevdes att man började reflektera över hur viktigt det kanske är att ha någon form av begripliga och meningsfulla mått på den verksamhet man bedriver både för att själv kunna styra den bättre och för att kunna kommunicera och argumentera med omvärlden. Kring årsskiftet 2014/15 inleddes en återkopplingsprocess både med ledningen för Fryshuset och för alla de berörda verksamheterna för att försäkra oss om att vi inte missförstått den information vi fått. Under våren 2015 diskuterades i flera steg denna rapport i sin helhet med uppdragsgivaren Fryshuset innan den fick den slututformning den har här.