Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten



Relevanta dokument
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå

Välkommen till en ny Salut-dag!

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

Välkommen på 10-årsjubileum!

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Halsoframjande. skola. i Halland

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Folkhälsostrategi

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Barnets hälsa i fokus

Folkhälsoprogram

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Barn- och elevhälsoplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Gör Salut-satsningen någon skillnad?

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

vår hälsa länets möjlighet

Plan för Hökåsens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Östernärke. Plan för hälsoarbetet i. Vi vill utveckla kreativa, nyfikna barn/elever som känner lust att lära och har framtidstro.

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

alkohol- och drogpolitiskt program

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

Folkhälsoplan. för Partille

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015

Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor.

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Verksamhetsplan

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Gånghesters föräldraförening

Utmaningar för en bättre folkhälsa

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Trimsarvets förskola

Strategisk plan

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Transkript:

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige

Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning

Nationella folkhälsomål Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård

Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor.

Strategiska beslut för att nå alla barn Åldersmoduler insatser anpassade efter ålder och behov, systematiskt tillvägagångssätt Arenor välja arenor som når så många barn som möjligt Förbättringsmetodik inventera det som redan görs, föra in nytt vid behov, systematisera Samarbete med som också möter barnen andra aktörer och föräldrarna Förpackning av interventionerna göra insatserna begripliga och underlätta spridning

Från pilotområden till alla

Arbetsprocessen under pilottiden LÄRANDE- SEMINARIUM TEST LÄRANDE- SEMINARIUM TEST LÄRANDE- SEMINARIUM LÄRNADE- SEMINARIUM TEST TEST START av interventionen LÄRANDE- SEMINARIUM UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING UTVÄRDERING REVIDERING SPRIDNING

Samverkan Saluts processledning Memeologen Mödrahälsovård Folktandvård Barnhälsovård Umeå universitet Socialtjänsten Öppna förskolan Förskolan Fritidsverksamhet Grundskolan Elevhälsan Måltidsverksamhet Gymnasieskolan Studieförbund Kyrkan

Salut-satsningens hälsoprogram modul 1-2 Det ofödda barnet Mödrahälsovårdens hälsoprogram MODUL I Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram MODUL I & II Barn 0-5½ år Barnens hälsoprogram MODUL II III Det lilla barnet Öppna förskolans hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL II

Innehåll MHV Hälsoformulär frågor om hälsa & levnadsvanor; tandhälsa, livssituation, mat- & rörelsevanor, droger, våld, stress Hälsoformulär även till blivande pappa/partner Fysisk aktivitet på recept (FaR) till blivande föräldrar Systematiskt fråga kvinnor om våld och kränkningar Samtalsunderlag: matvanor, fysisk aktivitet, föräldraskap & parrelationen, stöd, psykiskt välbefinnande, vikt, droger, alkohol, tobak

Innehåll BVC Rätt insats vid rätt ålder Barn 0-5½ år Barnens hälsoprogram Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL II III Samtal i MI-anda Ökat fokus på psykosocial hälsa, ex anknytning Screening av 1-åringars tandhälsa Screening av socialt och emotionellt beteende vid 3 års ålder med ASQ:SE Större fokus på barnens/familjens levnadsvanor Systematiskt fråga mammor om våld Pappa/partnersamtal Spridning av föräldrastödsprogrammet ICDP Vägledande samspel i länet

Vägledande samspel/icdp Empatibaserat Hälsofrämjande basprogram Sensitivisering och närvaro istället för instruktion Medvetandegörande av egen praxis Resursorienterat Enkelt och tydligt Universellt Förhållningssätt www.icdp.info 13

Innehåll Folktandvården Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL I & II Kostnadsfritt hälsosamtal hos tandhygienist för blivande föräldrar Samtalsunderlag: matvanor, tobak, tandvårdsvanor och munhälsa Deltar vid MHVs föräldraträffar Har hälsosamtal för 1-åringar på remiss från BVC Deltar vid BVCs föräldraträffar

Innehåll Öppen förskola Mål för hälsa i lokala arbetsplaner Hälsofrämjande fika/mellanmål Tobaksfri Öppen förskola Förlägga aktiviteter utomhus Ökat fokus på anknytning Möjlig arena för BVCs föräldraträffar

Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande förskola Förslag på kriterier och aktiviteter Salut-satsningen i Västerbotten Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-11 år Modul III 1-5 år Hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI 12-15 år Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI 16-19 år Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter

Hälsofrämjande områden 1. Organisation 2. Medarbetarnas hälsa 3. Skolans fysiska miljö 4. Skolan och hemmet 5. Psykosocial hälsa 6. Matvanor 7. Tandhälsa 8. Fysisk aktivitet 9. Tobak, alkohol och andra droger

Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI 12-15 år Salut-satsningen i Västerbotten Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-11 år Modul VI 16-19 år Innehåll förskola - gymnasium Huvudfokus på strukturella insatser Hälsofrämjande Hälsofrämjande förskola förskola Förslag på kriterier och aktiviteter Förslag på kriterier och aktiviteter Salut-satsningen i Västerbotten Modul Salut-satsningen III 1-5 år i Västerbotten Modul III 1-5 år Mål för hälsoarbetet i lokala arbetsplaner Samverkan med folktandvården Förskolebarn vistas utomhus minst 3 timmar varje dag Hälsofrämjande skola Förslag på kriterier och aktiviteter Våga smaka! Psykosocial hälsa i förskolan/skolan Hälsofrämjande skola Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande skolcafeterior Daglig fysisk aktivitet i skolan VIP - väldigt intressant person Hälsosamtalet i skolan Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter

VIP-materialet VIP Väldigt Intressant Person Ett hälsomaterial för ungdomar i årskurs 7-9 Består av ett elevägt material: 7 arbetsböcker med olika teman + två lärarhandledningar

Utvecklingsprocess i kommunerna Steg 1 Steg 2 Steg 3 Styrgruppen planerar upplägget tillsammans med Saluts processledning. ca 6 mån Seminarium med självskattning, prioritering. Planering av innehåll i seminarier. ca 3 mån Seminarium med olika tema, olika yrkesgrupper, förbättringskunskap ledarskapsseminarium. 2 år

Organisation i en kommun Deltagare styrgrupp: skolchef grundskolerektor & elevhälsa gymnasierektor kostchef socialchef Deltagare referensgrupp: skolpolitiker folkhälsonämndens ordförande hälsocentralschef folktandvårdschef representanter från fastighet, fritid, polis

Skolan gör redan så mycket! Livskunskap Elevinflytande Skolcafeteria Sömn Sex & samlevnad Kamratstödjare Föräldramöten Lärmiljöer Tobaksfri Duo Skolråd Konflikthantering Trafiksituation Arbetsro Skolmaten Genus Arbetsglädje Utemiljö Stress Samverkan Värdegrund Toaletter Fruktstund Trivsel

Hälsofrämjande skolutveckling med stöd av Salut-satsningen Salut erbjuder kommuner stöd i det hälsofrämjande arbetet. Vi finns här för er vad vill ni använda oss till? Salut innebär olika processer i varje kommun.

Lita på processen!

Insatser som främjar psykosocial hälsa i Salutsatsningen Den väntade barnet Föräldraskapet, levnadsvanor Den nyfödda barnet Anknytning, gemensamt föräldraskap Det lilla barnet Stimulera utveckling och samspel med andra, levnadsvanor Skolbarnet Stimulera identitetsutveckling och lärande, relationer till andra, arbetsro i skolan, förebygga mobbing och kränkande behandling

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME

Hur upplevs interventionerna av föräldrarna? Syftet med studien Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.

Vad fann vi? Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen. De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salut-satsningen. Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet. Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjöoch insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. brieost. Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara allmän kunskap.

Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.

Hur gick det att sprida Salutsatsningen till ett helt län? Syftet med studien Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen.

Resultat Flera olika levnadsvanor togs upp i högre utsträckning inom BVC och tandvården. Frågor om mäns våld mot kvinnor togs oftare upp inom mödrahälsovården. Motiverande samtal användes oftare inom BVC. Pappor inbjöds oftare till ett särskilt pappabesök. Ett mer hälsosamt utbud av fika inom öppen förskola. Samarbetet ökade mellan flera olika samarbetskonstellationer, där tandvården utmärkte sig särskilt.

Resultat underlättare (exempel) Samarbete med andra sektorer Stöd från arbetsmanualer Interventionerna i linje med tidigare arbetssätt Stödjande kollegor och ett bra arbetsklimat Motiverade föräldrar Geografisk närhet till samarbetspartners

Resultat hinder (exempel) Hög arbetsbelastning Geografiskt avstånd till samarbetspartners Konkurrerande arbetsuppgifter Svårt att starta upp eller underhålla samarbeten Bristande motivation hos föräldrar Otillräckligt ledarstöd

Hälsosamtalet i skolan Modellen startade i Väster-norrland i början av 2000-talet Utvecklat av skolsköterskor tillsammans med folkhälsoenhet Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland Västerbotten gick med 2010/2011

Elevhälsoenkäter

Umeå kommun 2012ht-2013vt Andel som trivs i skolan i förhållande till antal registrerade hälsosamtal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% mycket bra bra varken bra eller dåligt dåligt mycket dåligt ej svarat 30% 20% 10% 0% åk 4 (755) åk 7 (566) 1 gynm (329) (Antal registrerade hälsosamtal)

www.vll.se/salut Tack för er uppmärksamhet! E-post: lena.sjoquist.andersson@vll.se Salut för ett friskare Västerbotten