Katarina Wijk, fil doktor



Relevanta dokument
Vad får oss att ändra beteende?

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Anne Persson, Professor

Om implementering och förändringsarbete

Vad ska en coach kunna?

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

5 vanliga misstag som chefer gör

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Skolkonferensen Koll på läget men sen då?

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Thinking in systems - Donella H. Meadows

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Karriärplanering Övning 07: Att söka jobb en handlingsplan

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Att minska hälsoklyftor

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Värdegrund för äldreomsorgen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

Karriärplanering Övning 07: Att söka jobb en handlingsplan

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Förarbete, planering och förankring

Psykologi 25 yh poäng

Hantering av problemskapande beteende

Plan för Hökåsens förskolor

Miljö och hållbar utveckling MHU

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Belasta rätt vid personförfl yttning

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn september 2012

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Halsoframjande. skola. i Halland

Naturskolornas läroplan

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

LÄRLING I BUTIK G U I D E DIN GUIDE OM HUR DU FÅR UT DET MESTA AV LÄRLING I BUTIK.

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Nationella jämställdhetsmål

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

SpråkSam - en nyckel till utveckling

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Lära om diabetes eller lära för livet

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Validering för kompetensförsörjning

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län. Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaparkens förskola

Arbetsplan 2014/Förskola

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Transkript:

Katarina Wijk, fil doktor Universitetslektor / Ass. Professor E-mail: kwk@hig.se

Pedagogiska teorier bakom ergonomiskt förändringsarbete 1. Förändringsarbete/intervention 2. Några exempel på interventioner 3. Exempel på teorier om förändring 4. Hälsa som pedagogiskt projekt på 2000-talet 5. Vad kan vi tänka på inför planering av intervention

Ergonomiskt förändringsarbete= Intervention Interventions can be organized in many different ways. They could last from one week to many years: target a single risk or many: involve one individual or a large population; have planned direct effects or ripple effects, and so forth (Wijk, 2003)

Typer av hälsointerventioner (förändringsarbete) (Referenser: Steckler, Allegante 1995; Cohan, Scribner, 2000) Individ, samhälle, policy nivå alt. Individ- struktur nivå

Exempel: Governmental intervention (dvs policy- struktur nivå)

Skall men Hur?

Hur men Varför?

Vad är teori? Antaganden om orsakssamband (Danermark, m.fl. 2000) Teorier försöker att systematiskt organisera och förklara verkligheten (Bunkholdt 1994) Fakta i relation till varandra (Encyclopedia Britannia Online, 2000) Teori är en systematisk struktur som beskriver/förklarar och/el kontrollerar fenomen (Walker & Avant 1988; Meleis 1991; French and Adams, 1986)

Att teoretisera intervention (Wijk, 2008) PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Etiologisk teori (orsaker till ohälsa ) Epidemiologisk teori (risk faktorer)

Att teoretisera intervention (Wijk, 2008) PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Hur ska förändringen gåtill? Etiologisk teori (orsaker till ohälsa ) Teori of förändring (förändringsprocessen) Epidemiologisk teori (risk faktorer) Tillvägagångssätt i interventionen/strategi avslöjar tankar om förändringsprocessen

Teorier kan hjälpa oss tänka om varför och hur förändring kan ske

kunskap och motivation varför då?

Health Belief Model (Hochbaum 1985; Becker 1974; Rosenstock 1974) Motivation (hälsorelaterad) Värderingar - tror att man är mottaglig för hälsorelaterad risk - tror att ett viss beteende minskar hälsorisken Förändringsprocess: Motivation (ffa information/kunskap) Beslut Attityd Värdering

Protective Motivational Theory (Rogers 1975; Rogers 1983) Information Från omgivning verbal el. observerad Från personlighet el. erfarenhet Kognitiva processer Attityder Förändringsprocess: Information (fr. omgivn el personlig) Kognitiv process Individens upplevda mottaglighet för X, utfall beroende på självförtroende, vinst etc.

Från sittande ställning ska du kunna ändra stolsitsen och ryggstödet i olika lägen. Du kan öka variationen ytterligare genom reglerbara, avtagbara armstöd och nackstöd, samt välja hjul efter friktion på golvet. Det viktigaste är att du ofta ändrar arbetsställning och lika ofta reser dig. Genom att placera t ex pärmar, skrivare

Diffusion of Innovation ( spridning av ny idé ) (Rogers 1995) Information Kommunikation Förändringsprocess: 5-stegs process I kunskap (baserad på kommunikation & information) II övertyga III beslut IV genomförande V befästa (confirmation)

Knowledge Attitude Behaviour model (K-A-B model) (Chauffee & Rosser 1986) Kunskap Attityder Beteende Förändringsprocess: Kunskap (ffa kommunikation, involvering i ämnet) Attityd Beteende

Pragmatisk

Idéer om att arbetskamrater och signifikanta andra är viktiga för förändring (psykosocial teorier)

Social Influence Theory (Howard & McCabe 1990) Sociala influenser Kompistryck /Arbetskamrater Förebilder Förändringsprocess: Peer Education - tex ergonomi coacher, friskvårdsombud, ryggombud

Theory of Reasoned Action (Fishbein & Ajzen 1975; Fishbein 1990) Beteende är funktionen av; Attityder tro om konsekvens (viktning av beteende) Normer signifikanta andra Intentioner Förändringsprocess/Inlärning: Hur viktigt är det att tillfredställa signifikanta andra

Exempel från: Ett lyft för vården PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Hur ska förändringen gåtill? rutiner och kunskaper saknas (s. 2) Genomföra riskbedömningar/ Handlingsplan för åtgärder av risker Ledningen bör betona vikten av rätt förflyttningsteknik (s.2) Utbildning i förflyttningsteknik..all personal, även läkarna, utbildas. (s.2)

Social Learning Theory (Bandura 1977; 1986) Beteende Miljö Person Förändringsprocess: Direkt erfarenhet (tex lära sig kultur på en arbetsplats genom att erfara) Observation/iakttagelse (tex lära sig ett yrke ex operera) Färdighetsträning

Social Learning Theory (Bandura 1977; 1986) Miljö Person Beteende Regelbundet träna Personalens kunskap Personalen styrka o kroppsmedvetenhet Diskutera reflektera Praktisk handledning Omgivningen Arbetsorganisation

Participativa teorier är frekvent förekommande när det gäller ergonomiska arbetsplatsinterventioner

Varför teori i arbetsmiljöarbete? Hälsointerventioner som är teoriförankrade har visat sig vara mera framgångsrika (Eiser & Eiser,1997) Tydliggöra underliggande antaganden Förklara hur/varför människor/grupper tar hälsorelaterade beslut Förklara vad som påverkar hälsorelaterade beslut (Tones, Tilford 2001)

Intervention genom ord. Elevatory words (Hacking 1995; 1999) Alkoholrelaterade skador, inklusive olycksfallsskador, utgör ett mycket stort europeiskt hälsoproblem. Det finns klara bevis för att betydande hälsovinster (citat ur WHO, HÄLSA21 hälsa för alla på 20-talet, No.5) Alkoholrelaterade skador, inklusive olycksfallsskador, utgör ett mycket stort europeiskt hälsoproblem. Det finns klara bevis för att betydande hälsovinster

Konstruktion av interventionsobjekt (Wijk 2003) Normerande beskrivningar Both African American and European American youths are depicted as knowledgeable. (citat Gillmore m.fl s.25 1997) Both African American and European American youths are depicted as knowledgeable.

Hälso- diskurs Diskurser handlar om vad som kan sägas och tänkas om ett fenomen och om vem som kan tala, när, och med vilken auktoritet. (Foucault 1993; 1971)

Hälsa som pedagogiskt projekt i SOU (Olsson, 1997: 2001) 1700-talet Hälsoupplysning: renlighet, alkoholkonsumtion, kost & sjukdomar (fattigdom ett större problem än kunskapsbrist dock) 1800-talet Hygien, fostran, rörelser och förbud tex,rashygien, sexualhygien, nykterhet och idrott/rörelser som nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen 1900-talets början Befolkningspolitik Verka för lägre fruktsamhet i de grupper som arvsbiologskt äro mindre värdefulla än andra (SOU 1938:57) hindra ärftligt undermåliga individers fortplantning. Om inte upplysning hjälper rekommenderas sterilisering (SOU 1938:57)

forts. 1930-40 talet Upplysning via skola och via radio 1950-60 talet Rökningens skadeverkningar 1970-talet Ekonomi, Kost och motion 1990-2000 Frihet, eget ansvar Positiva maktprocesser: löften om ett bättre liv och hälsa genom reformer Frihet i självreglering och ansvarstagande är maktens hälsopolitiska strategi i det moderna samhället (Olsson, 2001).

Vad kan vi tänka på inför planering av hälsointervention/förändringsarbete

Reflektera över vilka implicita teorier/antaganden som ligger bakom arbetsmiljöarbetet, tex; att information/kommunikation leder till förändring, att social miljön, sociala normer och kultur påverkar att inlärda beteenden, och/eller att individuella faktorer tex självförtroendet och motivation påverkar benägenhet till förändring osv. att vi alltid befinner oss i en kulturell och politisk diskurs att vi med lyftande (elevatory) ord kan konstruera/förstärka problem att undvika normeringar

Tack!