Budgetrapport 2009-2011
1 (8) Datum Vår beteckning 2008-03-11 Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning styrelsen BUDGETRAPPORT 2009-2011 Bakgrund Denna budgetrapport skall ses som ett av flera beslutsunderlag inför ramsättningen för verksamhetsåren 2009 till 2011. Rapporten har sitt ursprung i föregående års budgetrapporter. Arbetsgruppen och dess arbete En arbetsgrupp bestående av kommundirektören, ekonomichefen, tf personalchefen och förvaltningscheferna för barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och tekniska förvaltningen påbörjade arbetet så snart underlagsmaterialet avseende bokslut 2007 samt underlag för befolkningsprognos fanns tillgängligt. Arbetsgruppen har i princip utgått från de förutsättningar som gällde för de analyser som genomfördes 2002 till 2007. De underliggande analyserna redovisas i bilagor. Ekonomisk omvärldsanalys bokslut 2006, bilaga 1. Tidsserieanalys på verksamhetsnivå och kostnadsnivå per nämnd åren 1997-2007, bilaga 2. Befolkningsförändringar och dess effekter på den kommunala verksamheten, bilaga 3. Uppdaterad resultatbudget, bilaga 4. Investeringsbudget (KF i nov-07) bilaga 5. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet, bilaga 6. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Box 706 Varvsgatan 8 0491-880 00 0491-889 88 3 21 46-3 982-0697 572 28 Oskarshamn E-post adress kommunen@oskarshamn.se
Oskarshamns 2 (8) Resursfördelning 2009-2011 Arbetet med att framställa beslutsunderlag till nämndernas ramar utgår ifrån Budget 2008 och VP 2009-2010. Diverse faktorer som påverkar kommunens ekonomi är justerade efter kommunfullmäktiges beslut i november 2007. De löneökningar som ligger i förslaget för 2009 2010 följer överenskommelser som träffats med respektive fackliga organisationer. Övriga kostnader samt verksamhetens intäkter är uppräknade med 2 % per år. En ny befolkningsprognos är framtagen enligt nedan (bygger på 26.276 inv. 1/11 2007). Under planperioden prognostiseras att befolkningen ökar till 26.305 år 2009, 26.311 år 2010 och därefter minskar till 26.308 år 2011. Befolkningsprognosen används för att räkna fram resursfördelningsjusteringar inom verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Befolkningsförändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga. Demografimodellen genererar följande förslag till budgetjusteringar (redovisas även i bilaga 3, befolkningsförändringar). Positiva tal innebär minskad ram och negativa siffror innebär ökad ram. tkr 2009 2010 2011 SN 1 100 0-500 BUN -800-700 900 VP 2011 Verksamhetsplanen för 2011 är framräknad utifrån 2010 års verksamhetsplan. Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 %. Kapitalkostnaderna kommer att justeras när investeringsunderlaget är klart. Personalkostnaderna är uppräknade med 3 %. Skatteintäkterna och statsbidragen är uppräknade, enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting, med 3,5 %.
Oskarshamns 3 (8) Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika förändringsscenarier. Mkr 2009 2010 2011 Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 4,1 8,4 12,9 +/- 200 pers 8,3 16,9 25,8 Utdebitering +/- 10 öre 4,8 9,8 15,1 +/- 25 öre 12,0 24,6 37,6 +/- 50 öre 24,0 49,1 75,3 Avskrivningar Investeringsvolymer - avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,9 3,7 5,5 +/- 30 mkr 2,8 5,5 8,2 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5 % 1,6 3,3 5,0 Övriga kostnader +/- 0,5 % 1,8 3,7 5,5 Lokalkostnader +/- 0,5 % 0,2 0,3 0,6 Personalkostnader +/- 0,5 % 5,0 10,1 15,2 Personalkostnader +/- 1,0 % 10,1 20,2 15,4 Som exempel ser vi att en förändrad utdebitering med 25 öre ger förändrade skatteintäkter med ca 12 mkr. Minskar/ökar befolkningen med 100 personer ökar/minskar skatteintäkterna med drygt 4 mkr. Investerar kommunen ca 30 mkr mer eller mindre än vad som skrivs av, ökar/minskar avskrivningskostnaderna med 2,8 mkr. Ökar/minskar verksamhetens personalkostnader med 1 % ger detta ökade/minskade kostnader om 10,1 mkr. fullmäktiges finansiella mål fullmäktige fastslog 2001 ett nytt finansiellt mål. Fr.o.m. verksamhetsåret 2005 skulle verksamheterna i Oskarshamns kommun förbruka 105,2 % eller mindre av skatteintäkterna och statsbidragen. I nov 2004 fastslog fullmäktige reviderade och nya finansiella mål. De finansiella målen gäller per mandatperiod vilket innebär att om de finansiella målen ej uppnås ett enskilt år skall detta justeras under mandatperioden. De finansiella målen redovisas nedan.
Oskarshamns 4 (8) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105,0 % under en mandatperiod. % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bokslut 113,6 111,9 110,0 104,7 104,2 107,6 KF's mål 105,2 105,2 105,0 105,0 105,0 105,0 KF's mål-förslag 2011-2014 (102,5%) 102,5 Budget-02 110,4 108,7 106,8 Budget-03 109,9 106,4 104,9 Budget-04 107,9 105,2 104,7 Budget-05 104,9 104,4 103,2 Budget-06 105,9 104,4 102,9 Budget-07 105,0 102,6 101,9 Budget-08 104,6 103,5 103,1 Denna rapport 103,0 102,5 101,9 Diff (mkr) 5,3 9,8-27,6 4,3 23,2 31,0 7,3 Diff Ack (mkr) -27,6-23,3-0,1 30,9 38,2 Enligt ovanstående tabell ser man att detta finansiella mål uppnåddes under verksamhetsåren 2005 och 2006 men inte 2007. Enligt innevarande års budget och VP 2009-2010 uppnås målet i slutet av mandatperioden. Inflationsskyddad förmögenhet (fr.o.m. 2007) fullmäktiges beslutade i nov -04 att ett nytt finansiellt mål skulle börja gälla fr.o.m. 2007. en skall inflationssäkra sin förmögenhet (egna kapital). Resultatnivåer 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inflation 0,4% 0,9% 1,6% 2,2% 2,4% 2,8% 2,3% 2,0% Bokslut 20,2 44,6 77,7 20,6 Mål 9,2 20,9 37,8 Måldifferens 11,0 23,7 39,9 Budget -05 44,3 46,1 58,6 Budget -06 31,6 46,1 60,6 Budget -07 39,0 60,5 69,5 Budget -08 36,3 49,8 57,9 Denna rapport 59,8 58,2 51,9 Diff (mkr) -33,0-22,5-4,4 6,5 8,6 Ack differens (mkr) -33,0-55,5-59,9-53,4-44,8
Oskarshamns 5 (8) Enligt ovanstående tabell klarar kommunen det finansiella målet avseende åren 2004, 2005 och 2006 men inte 2007 då differensen uppgår till -33 mkr. Prognosen för hela mandatperioden är att Oskarshamn kommun inte kommer att uppnå det finansiella målet om inflationsskyddad förmögenhet. Skattefinansierad investeringsvolym om 4 % av skatteint. och statsbidrag (fr.o.m. 2007) Fr.o.m 2007 skall kommunens skattefinansierade investeringar maximalt skall utgöra 4 % av skatteintäkterna och statsbidraget. mkr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Målnivå 36,5 39,0 40,9 42,6 45,0 46,8 48,5 50,7 52,5 54,3 56,2 Bokslut 50,2 106,7 111,3 70,5 Måldifferens -13,7-67,7-70,4 Budget -05 139,8 81,2 32,1 22,8 30,3 Budget -06 97,3 45,2 46,8 26,3 Budget -07 56,9 50,3 44,7 35,3 Budget -08 66,1 74,0 41,6 75,8 66,3 28,6 20,3 Denna rapport 67,5 76,1 41,6 75,8 66,3 28,6 20,3 Diff (mkr) -27,9-21,1-27,2 6,9-25,1-13,8 25,7 35,9 Ack differens (mkr) -27,9-49,0-76,2-69,3-94,4-108,2-82,5-46,6 Som visas i ovanstående tabell överskrids målet med ca 28 mkr 2007 och med ytterligare 21,1 mkr 2008 och 27,2 mkr 2009. Ackumulerat under mandatperioden överskrids målet med 69,3 mkr. Med anledning av ovannämnda har budgetberedningen planerat in ett antal träffar under våren i syfte att se över nuvarande investeringsnivå. Detta arbete kommer att ske i nära samarbete med tekniska nämnden som står för huvuddelen av investeringsvolymen. Överväganden avseende budget och verksamhetsplan 2009 2011 Årets budgetrapport bekräftar återigen den bild som framkommit i tidigare rapporter, nämligen att Oskarshamns kommuns nettokostnader är betydligt högre än riksgenomsnittet. Det är framförallt nettokostnader för vård och omsorg samt individoch familjeomsorg som kraftigt har avvikit från genomsnittet under flera år i rad. Ett motsatt förhållande har funnits inom verksamheterna utbildning, förskola och skolbarnomsorg med kontinuerligt lägre nettokostnader än genomsnittskommunen. Med anledning av ovannämnda samt sakförhållanden som beskrivits i budgetrapportens bilagor bör ett antal frågeställningar hanteras den närmaste framtiden. Dessa förklaras närmare i den fortsatta texten. Vi lägger mer resurser på våra verksamheter samtidigt som vi har en lägre andel driftentreprenader än jämförbara kommuner. Möjligheten till att skapa förutsättningar för att en större andel av verksamheten skall konkurrensutsättas bör övervägas.
Oskarshamns 6 (8) Enligt den senaste befolkningsprognosen minskar elevunderlaget inom grundskolan med 8 % inom en 10-årsperiod, vilket innebär att behovet av lokaler för grundskolan bör minskas i motsvarande grad eller ca 5 300 kvm om inte lokalkostnaderna skall tränga ut andra resurser inom grundskolan. Fr.o.m. nästa år minskar elevunderlaget kontinuerligt inom gymnasieskolan. År 2019 är elevunderlaget 18 % lägre än i år. 18 % av Oscarsgymnasiets yta är ca 4 500 kvm. En minskning av lokalytan med 9 800 kvm motsvarar ett värde om 6,5 mkr per år. Förändringar i kommunens fastighetsbestånd i kvm Förändringar 2005 Förändringar 2006 Förändringar 2007 Prognos 2008 Alvarsberg 4-622 Saltviks förskola 316 Ridhuset 60 Gamla simhallen -2 716 Humlans Kondoren 14 Oscarsgymnasiet förskola 309 (Nitargatan) 150 Ridhuset 1 116 sporthall 1 118 Kristinebergs loge -582 Kråkenäs 1:10-216 Bråbo skola Dagcenter -1 013 Sörviksvägen -1 144 Kondoren 14 (Nitargatan) Väntsal -188 stationshuset -116 Norra vägen 50 Räddningstjänsten -157 ny RC 250 Oskarshamn 3:1 Hultgården hisstorn (Sociala huset) 1 500 Runnö skola -210 Dragskärsstugan 4 3 plan 80 Anderbo -137 Arena Påskallaviks skola, Oskarshamn 4 330 pannrum 32 Fårbo f d servicehus -473 Hyvelgatan 2 77 Arena Oskarshamn, Fårboskolan ismaskinshus 40 pannrum 32 Arena Oskarshamn 1 500 Arena Oskarshamn, tillb. Förråd 34 Summa 1 857 4 254 116-2 853 Trots försäljningar av fastigheter har ytorna ökat under de senare åren. Under 2005 var nettoökningen 1 857 kvm, 2006 4 254 kvm och 2007 116 kvm. Det är främst nybyggnationen av Arena Oskarshamn om nästan 5 000 kvm som bidragit. Under 2008 är prognosen för närvarande en minskning om nästan 3 000 kvm. Verksamheterna inom SN utmärker sig fortfarande som de verksamheter som förbrukar klart mer resurser än jämförbara kommuner. Att enbart en nämnd ska ta i anspråk huvuddelen av Oskarshamns kommuns finansnetto är en fråga som kan diskuteras ur både rättvise- och nyttoperspektivet. Enligt vår uppfattning är detta ett ohållbart förhållande. Budgetutrymme måste skapas för såväl strategiska tillväxtsatsningar som omfördelning till andra löpande verksamheter, som t.ex. skolan. Av rapporten framgår att inom socialtjänstens verksamhetsområden är det äldreomsorgen som står inför de stora utmaningarna framöver. Arbetsgruppen
Oskarshamns 7 (8) menar att den framtida ökningen av antalet äldre i kombination med den redovisade överkostnaden, måste mötas med delvis nya former av stöd till människor, som inte klarar sig själva i sin bostad. Socialnämnden bör arbeta för att förbättra möjligheterna för äldre att bo i sin egen valda miljö, och där erbjudas insatser som gör att man kan känna sig trygg. Särskilt boende är i Oskarshamn i stort sett liktydigt med gruppboende. Att flytta till ett särskilt boende måste vara något positivt och något man väljer att flytta till, vilket bör innebära att olika former av särskilt boende utvecklas, i avsikt att möta äldre och funktionshindrades individuella och olika behov. Socialchefen är beredd att arbeta för dessa förändringar men måste självklart ha socialnämndens helhjärtade stöd. Vi föreslår att fullmäktige som mål för socialtjänstens förändringsarbete sätter upp en minskning av ramen med 50 mkr tom år 2014 och med uppgift att till fullmäktige fortlöpande rapportera hur förändringsarbetet går vidare och vilka minskningar i budget som kan genomföras inför varje budgetår fram till 2014. Budgetgruppen föreslår att kommunen anlitar extern hjälp för att stötta socialnämnden i det nödvändiga och krävande förändringsarbetet. I november 2004 fastslog fullmäktige reviderade och nya finansiella mål. De finansiella målen gäller per mandatperiod vilket innebär att om de finansiella målen ej uppnås ett enskilt år skall detta justeras under mandatperioden. Enligt de reviderade finansiella målen skall nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgå till max 105,0 % under en mandatperiod. Nästan alla kommuner i landet måste ha nettokostnader i sina verksamheter som är lägre än skatteintäkterna och statsbidragen, d.v.s. ett nyckeltal under 100 %. Anledningen till att Oskarshamns kommun kan förbruka mer inom sina verksamheter än vad skatteintäkterna och statsbidragen förmår finansiera är de stora finansiella tillgångarna och avkastningen på dessa som kommer resultaträkningen till del. Budgetgruppen föreslår att man tar ett steg längre och sänker nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag från 105 % till 102,5 % under mandatperioden 2011-2014. Det nya nyckeltalet medför att kommunens beroende av finansnettot minskar ytterligare. Detta ligger i linje med budgetgruppens ovannämnda förslag om att socialnämndens nettokostnader reduceras med 50 mkr under samma tidsperiod. För att möjliggöra strategiska satsningar inom prioriterade områden under den kommande budgetperioden, föreslår budgetgruppen att budgetmedel motsvarande 1 % av nämndernas nettokostnader avsätts till en tillväxtpott. Med anledning av de redan låga nettokostnaderna för sin verksamhet jämfört med riksgenomsnittet, undantas barn- och utbildningsnämnden från behovet att bidra till tillväxtpotten. De övriga nämndernas budgetram, exklusive VA, renhållningsverksamheten, fastighetsavdelningen samt städ och måltid, minskas med 1%. SN:s ram föreslås
Oskarshamns 8 (8) minska med ytterligare 1,5 % 2012, 2 % 2013 och 2,5 % 2014 (totalt 50 mkr). Personalkostnaderna står för 65 % av verksamheternas bruttokostnader. Det ligger i arbetsgivarens intresse att dessa resurser utnyttjas optimalt. Därför måste socialnämndens beslut om rätt till heltid omprövas om verksamheten inte kan tillgodogöra sig förändringen fullt ut. Ett gemensamt förhållningssätt gällande generationsväxling, kompetensöverföring, marknadsföring och rekrytering krävs för att kommunen ska bli en tydligare och attraktivare arbetsgivare. Arbetet med personalstrategiska frågor har inletts och måste intensifieras ytterligare under planperioden. Enligt ovan kan vi läsa att KF:s investeringsbudget inte följer det finansiella målet. Budgetberedningen har uppmärksammat problematiken och bokat in ett antal träffar under våren i syfte att se över nuvarande investeringsnivå. Detta arbete bör leda till en reviderad investeringsbudget som ligger inom det av KF beslutade finansiella målet. Arbetsgruppen identifierar även ett antal andra objekt/projekt som kommer att kräva resurstillskott: Nyinvesteringar p.g.a. fastlagd klimatpolicy Buffert för framtida klimatförändringar Biogasanläggning samt biogasdrivna fordon Avveckling av slamfilteranläggning Ernemar Förstärkning av kommunledningskontoret (en konsekvens av verksamhetsgenomgången) Resurstillskott till de personalstrategiska frågorna (en konsekvens av den genomförda lönekartläggningen). Den kommande budgetprocessen Årets budgetprocess är förändrad och innebär en återgång till de tidigare årens budgetprocesser där KF beslutar om budgeten i november 2008. Förändringen gjordes för att bl a frigöra tid för arbetet med åtgärdsstegen och dess nio punkter som togs fram i samband med verksamhetsgenomgången som utfördes av Motivationshuset. Lars Tyrberg Armin Avdic Bengt Ericsson direktör Ekonomichef Socialchef C-G Sunnergren Göran Landenius Tracey Golrang Förvaltningschef Teknisk chef Tf Personalchef Barn- och utbildning
1 (14) Datum Vår beteckning 2008-02-17 Bilaga 1 till Budgetrapporten Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning Armin Avdic ledningskontoret styrelsen EKONOMISK OMVÄRLDSANALYS FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Sammanfattning Oskarshamns kommuns ekonomiska situation skiljer sig i stora delar jämfört med andra kommuner i landet. Framförallt utmärker sig kommunen med sin stora förmögenhet per invånare samt kommunens högre driftkostnader jämfört med andra kommuner. ens driftskostnader har dock minskat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag de senaste fem verksamhetsåren. Den trenden är tyvärr bruten under 2007, eftersom nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 2,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebär en differens om 28 mkr. Utdebitering Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive kommun. För Oskarshamns kommuns del innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr. Inför år 2008 höjde Vimmerby kommun utdebiteringen med 40 öre medan Högsby kommun sänkte med 10 öre. Detta innebär att snittet i länet är 21,89 kr. Oskarshamns kommuns utdebitering, exklusive skatteväxlingen på 26 öre, ligger 95 öre över rikssnittet vilket genererar ca 41 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om Oskarshamn hade haft samma utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar ungefär 10,8 mkr. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post adress kommunen@oskarshamn.se 3 21 46-3 982-0697
Oskarshamns 2 (14) Utdebitering 2008 22,5 22 21,82 21,82 21,82 21,84 21,89 21,92 21,99 22,12 22,24 22,27 22,32 21,5 21,57 21,62 21 20,71 20,5 20 19,5 Riket Västervik Emmaboda Mörbylånga Mönsterås Kalmar Torsås Kalmar län Oskarshamn Borgholm Högsby Nybro Vimmerby Hultsfred ernas tillgångar, skulder och förmögenhet Oskarshamns kommun och koncern tillhör fortfarande den mest förmögna kommunen per invånare i landet. Varje kommuninvånare i Oskarshamn har en förmögenhet på 97,0 (94,7) tkr jämfört med tvåan, Stockholms stads invånare som har en förmögenhet på 84,0 (90,1) tkr. er med högst eget kapital per invånare 2006-12-31 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Luleå Övertorneå Härjedalen Östersund Halmstad Skellefteå Lidköping Stockholm Oskarshamn Riket, medelvärde
Oskarshamns 3 (14) En stor skillnad mellan dessa kommuner är att Oskarshamns egna kapital till stor del består av rörelsekapital istället för anläggningskapital. Förmögenheten per invånare för rikssnittet ligger på 26 (32) tkr/inv. koncernens långfristiga skulder uppgick till 40,1 tkr (45,4 tkr) per invånare och innebär att Oskarshamn har sjunkit från att ha varit den fjärde mest skuldtyngda kommunen i Sverige 2000 till en sjutiofjärde plats. Anledningen till att Oskarshamns kommunkoncerns skuldtyngd har minskat under den sista sexårsperioden är att kommunen har valt att egenfinansiera utlåning till det kommunala bostadsbolaget, Byggebo med 600 mkr. Enligt fullmäktiges beslut skall ytterligare 200 mkr egenfinansieras. koncernens soliditet (eget kapital/totalt kapital) har ökat från 48 % 2000 till 64 % 2006 p.g.a. ovanstående koncernamorteringar. Detta innebar den 14:e (15:e) högsta soliditeten i landet vid årsskiftet 2006. Snittet i jämförelsekommuner ligger kring 32,7 % och rikssnittet var 36,5 %. Tittar man bara på soliditeten i kommunen och exkluderar bolagen uppnår Oskarshamn en soliditet på 88 % avseende 2007-12-31. Investeringsvolymerna har under första delen av 2000-talet legat på en rimlig nivå. From år 2005 har dock investeringsnivåerna kontinuerligt överstigit avskrivningsnivåerna. Med nuvarande budgeterad investeringsnivå kommer investeringsnivåerna att fortsätta överstiga avskrivningsnivåerna fram till år 2013. Trots att investeringen i den nya färjeterminalen tar i anspråk en stor del av investeringsbudgeten de kommande tre åren, är det ytterst angeläget att se över investeringsbehovet och slå av på investeringstakten. En alltför stor investeringsnivå tär på kommunens likviditet samt medför att resurserna förskjuts från rörliga kostnader till fasta. Driftsintäkter och driftskostnader Oskarshamns kommun redovisade bland de sämsta resultaten bland alla Sveriges kommuner under de första åren på 2000-talet. Från och med verksamhetsåret 2004 uppvisar kommunen positiva resultat. År 2005 uppgick resultatet till 1.701 kr per invånare och år 2006 till 2.943 kr per invånare. Resultatförbättringen mellan åren innebär att Oskarshamns kommun klättrar upp på rankningslistan från 50:e plats år 2005 till 18:e plats år 2006. Rikssnittet 2006 var 1.535 kr/inv. Preliminärt blir resultatet 2007 per invånare i Oskarshamn drygt 784 kr vilket är en kraftig försämring jämfört med åren innan. ens kostnader för avskrivningar fortsätter att klart överstiga rikssnittet. Ökningen av avskrivningsvolymerna fortsätter även mellan åren 2005 och 2006. Avskrivningarna per invånare 2006 var 2 498 kr jämfört med rikssnittets 1 567 kr, eller 59 % högre. Anledningen till detta är att Oskarshamns kommun historiskt sett har haft klart högre investeringsvolymer jämfört med andra kommuner. Vi kommer de närmaste åren dock se en ännu större skillnad p.g.a. de stora investeringsprojekt som nu genomförs i Oskarshamn.
Oskarshamns 4 (14) Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och statsbidrag var 104,2 % (104,7 %) för verksamhetsåret 2006 vilket innebär att endast en (tre) kommun låg högre än Oskarshamn, nämligen Stockholm. Rikssnittet 2006 var 97 % och det fanns endast nio kommuner som hade nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag högre än 100%. Detta innebär att de kommunala verksamheterna i Oskarshamn förbrukade ca 73 mkr (60 mkr) mer än rikssnittet under 2006. Marginalen till den av kommunfullmäktige beslutade nivån om 105,2 % var 10,2 mkr (5,4 mkr). Den positiva trenden, att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag minskar, bryts år 2007 då detta nyckeltal uppgår till 107,6 %. fullmäktiges nya mål om 105 % avviker med 2,6 % från utfallet vilket innebär en merförbrukning av resurserna om 28 mkr. Diagrammet nedan visar de kommuner i landet som förbrukade mest resurser i landet på sina verksamheter under 2006. er med högst andel nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, verksamhetsåret 2006 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% 98,0% 97,0% Stockholm Oskarshamn Landskrona Lidköping Lindesberg Gnesta Katrineholm Malå Oxelösund Götene Oskarshamns kommuns finansiering av sina verksamheter via avgiftsintäkter skiljer sig inte märkvärt från andra kommuner. 22 % (22 %) av kostnaderna finansieras via avgiftsintäkter i Oskarshamn jämfört med 22,5 % (23 %) för genomsnittet bland landets kommuner. Verksamheternas driftsformer samt personal Genomsnittet bland landets kommuner sköter 15,2 % (15 %) av sina kärnverksamheter i extern regi, medan Oskarshamns kommuns köp av verksamhet/entreprenad uppgår till 10,3 %. För affärsmässig verksamhet gäller samma siffror som ovan. Rikssnittet är ca 15 % medan Oskarshamn bedriver affärsmässig verksamhet i extern regi med 10 %.
Oskarshamns 5 (14) Köp av verksamhet som andel av verksamhetens kostnad 2006 30,0% 25,0% Oskarshamn Hela riket Kalmar län 20 000-29 999 Varuproducerande kommuner 20,0% 15,0% 10,0% 5,0%,0% Förskola och skolbarnomsorg Utbildning Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Affärsverksamhet Som en effekt av den höga andelen verksamhet i egen regi (88 %) har Oskarshamn en hög andel årsarbetare per 1000 invånare (88,2 st) i förhållande till rikssnittet (67,3 st). Oskarshamn uppvisar även en högre andel personalkostnader av de totala kostnaderna (67 %) jämfört med rikssnittet (60 %). Kostnader för olika verksamheter Som har påvisats ovan förbrukade kommunen ca 73 mkr (60 mkr) mer på de kommunala verksamheterna jämfört med rikssnittet 2006. Räknar vi om utdebiteringen till rikssnittet blir överkostnaderna ca 114 mkr (100 mkr). Hur dessa fördelas mellan de olika verksamheterna redovisas nedan. Strukturindextalen visar hur mycket resurser en kommun lägger på olika verksamheter i jämförelse med andra kommuner. Ett tal högre än 0 visar att kommunen lägger mer resurser på denna verksamhet jämfört med rikssnittet bland alla kommuner i landet. Nedan ser vi hur dessa strukturindextal har utvecklats sedan 2001. Räknar vi om avvikelserna 2006 i mkr, så förbrukade Oskarshamns kommun ca 5,4 mkr mindre inom barnomsorgen, ca 3,2 mkr mindre inom grundskolan samt hade samma kostnadsnivå inom gymnasieskolan jämfört med medelvärdet i riket. Inom individ och familjeomsorgen förbrukade kommunen drygt 29 mkr mer och inom äldre och handikappomsorgen drygt 76 mkr mer.
Oskarshamns 6 (14) 90% Strukturindextal, verksamhetsåret 2006 (siffrorna ovan 2006-års staplar visar avvikelsen i procent) 80% 70% 60% -01-02 -03-04 -05-06 60,3% 50% 40% 30% 24,1% 20% 10% 0% -10% -4,8% -1,6% 0,5% Barnomsorg Grundskola Gymnasiskola Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg I nedanstående beskrivning av verksamheterna görs jämförelse med andra kommuner (kommungruppen). Dessa kommuner är utvalda utifrån Sveriges er och Landstings (SKL) grupperingar i deras statistiska databas Webor. Grupperingarna bygger kortfattat på kommuner som har liknande struktur gällande demografi eller andra ej påverkbara faktorer. De kommuner som ingår i jämförelsegruppen är Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. För att ytterligare kvalitetssäkra jämförelserna har jämförelserna även gjort med liknande kommuner inom respektive verksamhetsområde. Urvalskriterier samt vilka dessa kommuner är redovisas i bilaga. Detta innebär att diagrammen nedan kommer att visa två kurvor, varav den ena jämför Oskarshamn med liknande kommuner ur ett kommunövergripande hänseende, och den andra kurvan visar jämförelse mellan Oskarshamn och liknande kommuner utifrån respektive verksamhetsområde. Tittar vi på den totala bilden per verksamhetsgrupp ser vi att stora överkostnader finns representerade framförallt under äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Överkostnaderna finns i något lägre omfattning inom fritid, kultur och kommunikationer. Gällande äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg har denna bild varit konstant sedan dessa mätningar började. Det är värt att notera att Oskarshamns kommuns kostnader för förskola/skolbarnomsorg och utbildning minskar ytterligare i jämförelse med valda kommuner mellan 2005 och 2006. År 2006 var kostnaderna för utbildning 38 mkr lägre än kostnader för utbildning hos den övergripande jämförelsegruppen. Differensen år 2005 uppgick till 27 mkr. gruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad, Avesta
Oskarshamns 7 (14) 80,0 Differens i mkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 60,0 Nettokostnader för verksamheten totalt Nettokostnader egentlig verksamhet Äldre och funktionshindrade 40,0 Individ- och familjeomsorg Fritid 20,0 Kultur ikationer Nettokostnader affärsverksamhet 0,0 Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Särskilt riktade insatser Näringsliv och bostäder -20,0 Förskola/skolbarnomsorg Utbildning Energi, vatten och avfall -40,0-60,0 Liknande vks Övergripande Politisk verksamhet samt särskilt riktade insatser För verksamhetsåret 2006 ligger kostnaderna för politisk verksamhet något under snittet jämfört med den övergripande jämförelsegruppen (-0,2 mkr). Som man ser i diagrammet nedan är samtliga verksamhetskostnader lägre än jämförelsekommunerna med undantag för nämnd- och styrelseverksamhet som har 2,0 mkr högre kostnader än jämförelsegruppen. Oskarshamns kommun förbrukade 5,1 mkr mindre resurser på arbetsmarknadsåtgärder jämfört med andra kommuner under 2006. Detta är i nivå med förra årets resursförbrukning. Motsvarande siffra 2004 var 3 mkr.
Oskarshamns 8 (14) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 3 000 2 000 Nämnd- och styrelseverksamhet 1 000 0-1 000 Politisk verksamhet, totalt Revision Stöd till politiska partier Flyktingmottagande -2 000 Övrig politisk verksamhet -3 000-4 000-5 000 Övergripande Särskilt riktade insatser, totalt Arbetsmarknadsåtgärder -6 000 Infrastruktur och skydd Nettokostnaderna för infrastruktur och skydd ligger 0,7 mkr (1,0 mkr) mkr över jämförbara kommuner. Skillnaden var nästan 10 mkr för 2004. Räddningstjänsten samt fysisk och teknisk planering är de verksamheterna som avviker mest. Åt andra hållet, d.v.s. där kommunen lägger mindre resurser, syns framförallt miljö- och hälsoskyddsverksamhet, gator och vägar samt miljö, hälsa och hållbar utveckling. Nämnas bör att Oskarshamns kommuns räddningstjänst har även ansvar för flygplatsräddningstjänst Security och ramptjänst på flygplatsen vilket försvårar jämförelsen med kommungruppen. Verksamhetsliknande kommuner: Boden, Köping, Ale, Kristinehamn, Ludvika, Vallentuna, Ystad, Nässjö, Kävlinge, Mjölby
Oskarshamns 9 (14) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 10 000 8 000 6 000 Fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättr. Liknande vks Övergripande 4 000 2 000 Konsument och energirådgivning Turistverksamhet Räddningstjänst Alkoholtillstånd m.m. 0 Parker -2 000-4 000-6 000 Näringslivsbefrämjande åtgärder Gator och vägar samt parkering Miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö hälsa och hållbar Totalförsvar och samhällsskydd utveckling Fritid och kultur Oskarshamns kommun förbrukade ungefär lika mycket resurser på fritidsverksamheten som övriga jämförbara kommuner under 2005. Under 2006 ligger kostnaderna däremot över snittet jämfört med den övergripande jämförelsegruppen (13,7 mkr). Den stora ökningen kan framförallt förklaras av att den nya idrottsanläggningen tagits i bruk. I förhållande till genomsnittet bland de jämförbara kommunerna lägger Oskarhamn 5,3 mkr (4 mkr) mer på kulturverksamheten. Det är värt att notera att Oskarshamn redovisar skolbiblioteken under biblioteksverksamheten vilket gör att jämförelsen försvåras något. Verksamhetsliknande kommuner: Boden, Köping, Ale, Kristinehamn, Ludvika, Vallentuna, Ystad, Nässjö, Kävlinge, Mjölby
Oskarshamns 10 (14) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 16 000 14 000 Fritid, totalt Idrotts- och fritidsanläggningar 12 000 10 000 8 000 Kultur, totalt 6 000 4 000 Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek 2 000 0 Allmän fritidsverksamhet Stöd till studieorganisationer -2 000-4 000 Fritidsgårdar Liknande vks Övergripande Musik- och kulturskola Förskola och barnomsorg Tendensen med kontinuerligt lägre resursförbrukning än övergripande kommungruppen fortsätter. För förskolan redovisas utökad differens mot den övergripande kommungruppen jämfört med 2005, från ca 12 mkr till 14,8 mkr i lägre resursutnyttjande. Resursåtgången år 2004 var ca 5 mkr lägre än hos jämförbara kommuner. Vi vid en jämförelse med den verksamhetsinriktade kommungruppen ser vi att Oskarshamn har 7,3 mkr (3 mkr) lägre resursutnyttjande. Även familjedaghem ligger under snittet (-1,8 mkr) medan övriga verksamhetsområden inom barnomsorgen ligger på ungefär samma resursutnyttjande som liknande kommuner. Verksamhetsliknande kommuner: Karlskoga, Mjölby, Älmhult, Kiruna, Lidköping, Vetlanda, Ängelholm, Katrineholm, Tranås, Nässjö
Oskarshamns 11 (14) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 2 000 0-2 000 Öppen förskola Familjedaghem 0-12 år Öppen fritidsverksamhet Fritidshem -4 000-6 000-8 000-10 000 Förskola -12 000-14 000-16 000 Liknande vks Övergripande Barnomsorgen har under ett antal år redovisat en sjunkande trend för strukturindextalet. För 2006 redovisas -4,8 % (-5,2 %), eller 5,4 mkr i lägre nettokostnader. Kostnaden per inskrivet barn i inom förskolan var 2006 98,4 tkr (95,0 tkr). Genomsnittet med jämförbara kommuner var under samma år 100,3 tkr. Vidare hade Oskarshamn en högre andel inskrivna barn (76,0 %) jämfört med kommungruppen (74 %). Inom fritidshemmen hade Oskarshamns kommun 2006 en kostnad per inskrivet barn om 32,0 tkr jämfört med kommungruppens 34,1 tkr. Precis som året innan var andelen inskrivna barn i stort sett densamma som kommungruppen, d.v.s. 43 %. Inom familjedaghemmen hade Oskarshamns kommun 2006 en kostnad per inskrivet barn om 79,7 tkr jämfört med kommungruppens 85,1 tkr. Verksamhetsliknande kommuner: Karlskoga, Mjölby, Älmhult, Kiruna, Lidköping, Vetlanda, Ängelholm, Katrineholm, Tranås, Nässjö Utbildning Inom utbildningsverksamheterna utmärker sig grundskolan med klart lägre nettokostnader jämfört med liknande kommuner. Skillnaden är 7,1 mkr (4 mkr) vid en jämförelse med verksamhetsliknande kommuner och 17,8 mkr (15 mkr) vid en jämförelse med den kommunövergripande gruppen. Även gymnasieskolan förbrukar mindre medel än jämförbara kommuner. I jämförelse med verksamhetsliknande kommuner förbrukar Oskarshamn 4 mkr mindre och vid en jämförelse med den kommunövergripande gruppen är resursförbrukningen 11 mkr lägre. Precis som vid förra mättningen ligger högskoleutbildning över snittet i förhållande till jämförbara kommuner.
Oskarshamns 12 (14) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 5 000 Grundläggande vuxenutbildning Särvux Högskoleutbildning 0 Förskoleklass Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Uppdragsutbildning Svenska för invandrare -5 000 Gymnasieskola Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. -10 000 Grundskola -15 000-20 000 Liknande vks Övergripande Grundskolans strukturindextal ligger fortfarande under genomsnittet trots en liten ökning från -1,9 % till -1,6 % mellan åren 2005 och 2006. Vilket innebär ca 3,2 mkr mindre resurstillskott jämfört med andra kommuner. Kostnaden per grundskoleelev var 72,4 tkr (70,4 tkr) 2006 jämfört med kommungruppens 76,1 tkr. Skillnaden på 3,7 tkr/elev kan härledas till lägre kostnader för läromedel och lägre kostnader för måltider, lokaler samt övriga kostnader jämfört med kommungruppen. Verksamhetsliknande kommuner: Bollnäs, Arvika, Kalix, Köping, Sandviken, Båstad, Härnösand, Arboga, Kristinehamn, Söderhamn Gymnasieskolan redovisade en markant minskning av strukturindextalet från 20,6 % till 3,3 %- enheter mellan 2004 och 2005. Trenden fortsätter även under 2006 då strukturindextalet uppgår till 0,5 %. De 0,5 % motsvarar ca 0,4 mkr i överkostnader. Kostnaden per gymnasieelev var 84,3 (87,5) tkr 2006 jämfört med kommungruppens 84,8 tkr (75,2 tkr). Skillnaden mellan Oskarshamn och jämförelsegruppen har minskat markant jämfört med året innan och uppgår till 0,5 tkr per gymnasieelev (10 tkr/elev). Förra årets skillnad på drygt 10 tkr/elev kan härledas till högre kostnader för undervisning/personal och lokaler. En annan bidragande orsak till de höga kostnaderna var avtal gällande naturbruksgymnasiet. Verksamhetsliknande kommuner: Söderhamn, Bollnäs, Kävlinge, Nynäshamn, Karlshamn, Mariestad, Staffanstorp, Simrishamn, Vellinge, Ystad
Oskarshamns 13 (14) Vård och omsorg Nedan visas avvikelserna inom verksamheterna vård och omsorg jämfört med kommungruppen. Totalt sett förbrukades ca 80 mkr (90 mkr) mer inom dessa verksamhetsområden jämfört med snittet i kommungruppen och ca 62 mkr (75 mkr) vid en jämförelse med verksamhetsliknande kommuner. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 100 000 Liknande vks Övergripande 80 000 60 000 ÄHO, totalt Vård och omsorg enligt SoL och HSL, totalt 40 000 IFO, totalt 20 000 Missbrukarvård för vuxna Ekonomiskt bistånd Färdtjänst/riksfärdtjänst 0 Insatser enligt LSS och LASS totalt Öppen verksamhet Barn o ungdomsvård Övrig vuxenvård Familjerätt -20 000 Handikappomsorgen i Oskarshamns kommun kostade 4.554 kr/invånare under 65 år 2006 vilket var 748 kr/invånare mindre än verksamhetsliknande kommuner (5.302 kr/invånare). Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS per invånare under 65 år var 3.444 tkr jämfört med kommungruppens 3.717 tkr. Verksamhetsliknande kommuner: Vetlanda, Danderyd, Arvika, Kristinehamn, Ludvika, Nässjö, Härryda, Falköping, Avesta, Gällivare Äldreomsorgens strukturindextal har minskat från 25,3 % till 24,1 % mellan 2005 och 2006. Trots den måttfulla minskningen innebär detta överkostnader om ca 76 mkr. Jämför vi äldreomsorgen inklusive handikappomsorgen med verksamhetsliknande kommuner är skillnaden 51,4 mkr (50 mkr). Här nedan följer några andra jämförelser med kommungruppen : Kostnaden för äldreomsorgen per invånare över 65 år var 2006 62,2 tkr jämfört med kommungruppens 50,1 tkr. Kostnaderna för ordinärt boende var 299 tkr/vårdtagare (311 tkr/vårdtagare), vilket var 69 tkr (98 tkr) högre jämfört med kommungruppen. Kostnaderna för särskilt boende/vårdtagare var 553,6 tkr (486,9 tkr) 2006 vilket var 106 tkr (55 tkr) högre jämfört med kommungruppen. Bruttokostnaderna för lokaler var 5.456 kr/invånare över 65 år jämfört med kommungruppens 4794 kr/invånare över 65 år. Personaltätheten inom äldreomsorgen i Oskarhamn 2005 var 0,90 (anställd/vårdtagare) jämfört med kommungruppens 0,66. För år 2006 saknas uppgifterna. Verksamhetsliknande kommuner: Köping, Vetlanda, Ronneby, Härnösand, Sala, Lindesberg, Mora, Laholm, Höganäs, Avesta
Oskarshamns 14 (14) Individ- och familjeomsorgen har ökat sitt strukturindex mellan 2005 och 2006 från 49,0 % till 60,3 % vilket innebär ca 29 mkr i överkostnader. Framförallt avviker Oskarshamns kommuns Individ och familjeomsorg jämfört med kommungruppen inom verksamhetsområdet övrig vuxenvård. Några jämförelser med verksamhetsliknande kommuner följer nedan: Inom missbrukarvården har Oskarshamn en högre kostnad om ca 135 kr/inv. (100 kr/inv) jämfört med kommungruppen. Barn- och ungdomsvården låg 387 kr/inv. (250 kr/inv) över snittet i kommungruppen. Förklaringen till detta går att finna i fler vårddygn och högre kostnad per vårddygn inom familjehemsverksamheten. Oskarshamns kommun betalde ut 136 kr/invånare (100 kr/inv) mer i ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner under 2006, trots att Oskarshamn hade 4,9 % av befolkningen 16-64 år som var arbetslösa jämfört med kommungruppens 6,0 %. Verksamhetsliknande kommuner: Ljungby, Östhammar, Danderyd, Kävlinge, Kramfors, Tranås, Kalix, Svedala, Ljusdal, Laholm Affärsverksamhet Inom affärsverksamheterna är det framförallt kostnaderna för buss, bil och spårbunden trafik som kraftigt överstiger snittet i kommungruppen. 2006 var kostnader för denna verksamhet ca 5 mkr högre än jämförelsekommunerna. Å andra sidan redovisar Oskarshamn ca 9 mkr lägre kostnader för energi, vatten och avfall än jämförelsegruppen. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2006 6 000 4 000 Buss, bil och spårbunden trafik 2 000 0 Näringsliv och bostäder Flygtrafik Sjötrafik -2 000 Vattenförsörjning och avloppshantering -4 000-6 000 Avfallshantering -8 000-10 000 Övergripande Energi, vatten och avfall KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomiavdelningen Armin Avdic Ekonomichef
Datum Vår beteckning 2008-02-17 Bilaga 2 till Budgetrapporten Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning Armin Avdic ledningskontoret Ekonomiavdelningen styrelsen ANALYS ÖVER INTÄKTS OCH KOSTNADSUTVECKLINGEN PÅ VERKSAMHETSNIVÅ PER NÄMND ÅREN 1997 2007 1 (5) ens nettokostnader har under åren 1997 till 2007 ökat från 744,5 mkr till 1.144,7 mkr. Detta innebär en årlig kostnadsökning om 5,4 %. Skatteintäkterna och statsbidragen har under samma tidsperiod ökat med 6,2 % i genomsnitt per år. Exkluderar vi skattehöjningen 2004 har skatteintäkterna och statsbidragen ökat med 5,5 % i genomsnitt per år. Mellan 2006 och 2007 ökade nettokostnaderna med 7,7 % medan skatteintäkterna och statsbidragen ökade med 4,1 %. Verksamheterna påbörjade under 2002 sparåtgärder efter beslut i kommunfullmäktige i nov -01 kring nya finansiella mål. Dessa sparåtgärder började ge effekt under 2003 och har inneburit att kommunens nettokostnader har minskat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Mellan åren 2002 och 2006 har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskat från 113,6% till 103,9 %, d.v.s. med 9,7-procentenhet eller drygt 100 mkr. Mellan åren 2005 och 2006 har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskat från 104,6 % till 104,2 %, d.v.s. med 0,4-procentenhet. Därefter bryts den positiva trenden och har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 117 112 107 113,3 111,6 113,6 111,3 111,0 109,0 114,5 112,6 115,7 113,6 113,0 111,9 Justerad för medelskattekraften i riket. 114,3 111,3 110,0 110,0 108,3 107,7 107,6 108,6 107,9 % 102 104,7 104,2 104,7 103,5 103,1-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10 97 92 Genomsnittlig nivå bland landets kommuner Skillnaden mellan 107,6 % och 97,0 % blir ca 112,8 mkr Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post adress kommunen@oskarshamn.se 3 21 46-3 982-0697
Oskarshamns 2 (5) ökar till 107,6 %. Nedan följer en sammanställning över den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag mellan åren 1997 och 2007. Siffrorna vid 2007 visar förändringen mot skatteintäkter och statsbidrag i mkr totalt under perioden 1997 2007. Diagrammet tar inte hänsyn till om verksamheter flyttats mellan nämnder eller om efterfrågeförändringar har skett inom verksamhetsområdena. Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag exkl skattehöjning 35,0% 25,0% 15,0% 5,0% KLK SN KN -5,0% -15,0% -25,0% -35,0% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 BUN RTJ SBN -45,0% -55,0% Räknar vi om de procentuella avvikelserna i mkr får vi följande resultat. D.v.s. negativa tal visar hur mycket respektive nämnds nettokostnader har ökat mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen har gjort under perioden 1997 till 2007. Positiva resultat visar hur mycket nämndens nettokostnader har minskat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag under perioden. Nämnd Avvik. mkr Efterfrågeförändring LSS justerad avvik. SBN 3,1 mkr RTJ 4,3 mkr KLK 1,8 mkr SN -30,2 mkr 35,5 mkr 10,0 15,3 mkr BUN 71,8 mkr -13,2 mkr -10,0 48,6 mkr KN 0,0 mkr
Oskarshamns 3 (5) Tabellen ovan visar siffror enligt ovanstående resonemang, där vi även har försökt att ta hänsyn till efterfrågeförändringarna under perioden inom SN och BUN. Vi har även tagit hänsyn till överföringen av LSS-verksamhet från BUN till SN mellan 2005 och 2006. Tar vi med dessa effekter ser vi att SN har minskat sitt resursutnyttjande i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag med ca 15,3 mkr och BUN med drygt 47 mkr. Nedan visas ett liknande diagram över den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd mellan åren 2006 och 2007. Linjen visar hur mycket skatteintäkterna och statsbidragen har ökat mellan 2006 och 2007. Vid staplarna redovisas också differensen mellan faktisk nettokostnadsökning och ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Hänsyn är tagen till överföring av LSS-verksamheten från BUN till SN mellan 2005 och 2006. Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd och skatteintäkter mellan 2006 och 2007 samt effekten i mkr 30,0% nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 25,0% 25,3% 20,0% 19,3% 6,2 mkr 2,4 mkr 15,0% 10,0% 6,2% 6,4% 6,8% 5,0% 0,0% -0,7 mkr -2,3 mkr 1,8% 9,6 mkr 10,8 mkr 1,2% 0,6 mkr 0,8% 0,0 mkr 10 TN 20 SBN 30 RTJ 40 KLK 42 REV 45 SN 50 BUN 60 KN De flesta nämnder har ökat sina nettokostnader mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen har ökat mellan 2006 och 2007. Den största ökningen uppvisar TN och SBN med 25,3 % respektive 19,3 % jämfört med skatteintäkternas och statsbidragens ökning på 4,1 %. RTJ, KLK och revision har däremot haft en lägre nettokostnadsutveckling jämfört med skatter och bidrag. Nedan visas hur nettokostnadernas förändring fördelas mellan olika kostnads/intäktsslag.
Oskarshamns 4 (5) Procentuell förändring av kostnadsslag och intäkter 1997-2007 1 600 180% 1 500 160% 1 400 1 300 140% 1 200 120% 1 100 100% 1 000 900 80% 800 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2004 2005 2006 2007 Totala intäkter (realt) Totala kostnader (realt) Övriga kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Skatteintäkter och statsbidrag Kapitalkostnader Verksamhetens intäkter 60% Under period har vi haft en genomsnittlig inflation (KPI) på ca 1,43 %-enheter per år. Reala intäktsökningar i form av skatteintäkter, statsbidrag och verksamhetens intäkter har under perioden varit 2,87 % per år. Realt har verksamhetens kostnader under perioden ökat 2,15 % per år. Personalkostnaderna har under perioden 1997 2007 ökat med i genomsnitt 5,56 % per år, eller totalt 360 mkr. Skatteintäkterna och statsbidragen (exkl skattehöjning) har under motsvarande period ökat i genomsnitt med 5,73 % per år, eller totalt med 377 mkr. Lokalkostnaderna har under perioden 1997 2007 ökat med 3,1 % per år eller 36 mkr. Övriga kostnader har under motsvarande period ökat med 2,25 % per år eller 82 mkr. Kapitalkostnaderna har under perioden minskat med 1,01 % per år eller 12,6 mkr. Anledningen till detta är en lägre internränta idag jämfört med 1997.
Oskarshamns 5 (5) Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde 170% 165,3% 160% 149,7% 150% 140% 130% 120% 110% 86,0% 131,8% 138,2% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 100% 90% 1 Politisk vks 2 Infrastruktur, skydd 3 Fritid och kultur 4 Pedagogisk vks 5 Vård och omsorg Ovan visas hur nettokostnaderna har förändrats per verksamhetsområde. Största ökningen under perioden går att finna inom verksamhetsområdet vård och omsorg (165,3%). KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomiavdelningen Armin Avdic Ekonomichef
Oskarshamns kommun Datum Tjänsteställe/handläggare 2008-02-17 ledningskontoret Ekonomiavdelningen Bilaga 3 till budgetrapporten styrelsen BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR Demografi Den senaste befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån bekräftar återigen uppgifter om att Oskarshamns kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de befolkningsförändringar som prognostiseras för kommunens mest resurskrävande verksamheter, förskola (0-5 år), fritidshem (6-10 år), grundskola (7-16 år), gymnasieskola (17-19 år) samt äldreomsorgen (60 84, 85 w). Befolkningsprognosen visar på kraftigt ökade andel 85åringar och äldre (85 w) från 2020 och framåt. Siffrorna visar även att de äldre (60-84 åringar) står för en konstant ökning under perioden med en toppnotering år 2005. Därefter håller sig antal äldre (60-84 åringar) på en konstant hög nivå. 155% Demografiska förändringar 2007-2032 145% 135% 125% 115% 105% Förskola/Fritidshem (6-10 år) Äldreomsorg (60-84 år) Äldreomsorg (85 -w) Barnomsorg (0-5 år) 95% 85% 75% 2007 2008 2009 2010 2011 Grundskola (7-16 år) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Övriga (20-59 år) 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Gymnasieskola (17-19 år) 2028 2029 2030 2031 2032 F:\Klk\Ekonomi\Ekonomi\Ekavd\Budget\Budget 2009\Budgetrapport\Tryckning\Budgetrapport\Bilaga 3 till budgetrapport 2009 (KLAR), demografi.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Box 706 Stadshuset 0491-88000 0491-88288 3 21 46-3 5090-4259 572 28 Oskarshamn E-post adress kommunen@oskarshamn.se
Oskarshamns 2 (4) Tittar man närmare på de kommande 4-5 åren så ser man, enligt nedanstående diagram, att en resursförskjutning måste komma tillstånd mellan gymnasieskola och äldrevård/förskola, fritidshem. Antal gymnasieungdomar minskar stadigt from år 2009 och nå en bottennotering år 2016. Demografiska förändringar 2007-2014 120% 115% Förskola/Fritidshem (6-10 år) Äldreomsorg (60-84 år) 110% 105% 100% Övriga (20-59 år) Barnomsorg (0-5 år) Äldreomsorg (85 -w) 95% 90% 85% 80% Gymnasieskola (17-19 år) Grundskola (7-16 år) 75% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den budgetmodell kommunen använder innehåller en justering för befolkningsförändringar just i dessa åldersklasser. Nedan redovisas storleken på dessa kostnadsförändringar i tkr per individ som används i budgetarbetet 2009 2011. Inom parentes redovisas siffrorna från föregående år. Förskola: Fritidshem: Grundskola: Gymnasieskola: Äldreomsorg (60-84 år) Äldreomsorg (85 w) 38,1 tkr (32,7 tkr) 8,1 tkr (6,9 tkr) 42,6 tkr (40,1 tkr) 59,0 tkr (60,5 tkr) 19,5 tkr (18,0 tkr) 197,4 tkr (198,1 tkr) Enligt uppdaterad demografimodell bör följande budgetjusteringar göras under planperioden: B U N S N Resultat År demo Ack Total demo Ack Total Budget grafi effekt grafi effekt justering 2008-500 -500 4 020 1 100 1 100-19 070 2009-300 -800 6 600 0 1 100-18 830 300 2010 100-700 10 190-1 100 0-20 950-700 2011 1 600 900 11 790-500 -500-21 460 400
Oskarshamns 3 (4) Gör vi en prognos på vad demografimodellen genererar för framtida resursförskjutningar får vi nedanstående diagram. Resursfördelning p.g.a förändrad demografi (under förutsättning att kostnad/kund är konstant) 2007-2032 85,0 65,0 Totalt, Socialnämnd 45,0 mkr 25,0 5,0-15,0-35,0 Äldreomsorg (60-84 år) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Grundskola (7-16 år) Gymnasieskola (17-19 Barnomsorg (0-5 år) 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Fritidshem (6-10 år) 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Totalt, BUN Äldreomsorg (85-2029 2030 2031 2032 Demografimodellen genererar minskade resurser till BUN fram till 2016 med ca 20 mkr. Därefter ökar resurserna något under prognosperioden. SN får ökade resurser under hela prognosperioden där resurstillskottet ökar från 9 mkr till 13 mkr mellan 2012 och 2013. Det största resurstillskottet kommer att behövas i slutet av 20-talet och i början på 30- talet då behovet av nya resurser är omkring 90 mkr. Totalt sett är dock resurstillskottet till SN mindre än resursneddragningarna till BUN fram till 2019. Det är viktigt att påpeka att modellen endast tar hänsyn till rörliga kostnader, vilket innebär att vid stora befolkningsförändringar som i denna prognos kommer vi även få behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t.ex. lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer. Inom barnomsorgen och fritidshemmen ser vi inga större resursförändringar under prognosperioden. Modellen genererar minskade resurser till barnomsorgen (-0,8 mkr) och något högre resurser till fritidshemmen (+1,1 mkr) under hela prognosperioden. Grundskolans kundunderlag minskar fram till 2013 (ca 8 mkr) för att sedan öka något under resterande prognosperiod. Gymnasieskolans kundunderlag kommer efter 2008 att minska kontinuerligt fram till 2017 till -16,5 mkr. Därefter kommer en långsam ökning att ske under prognosperioden. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen, vilket kommer att innebära stora resursförskjutningar till äldreomsorgen. Åldersgruppen 60-84 år kommer att ha en stabil och jämn ökning under hela prognosperioden. Tittar vi i ett längre perspektiv så kommer denna resursökning att intensifieras under hela 2020-