Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring...att erbjuda upplevelse av hälsa trots sjukdom... Föreläsning vid bpsd-registrets årsmöte 2012 Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun

Om hälsa att vara hel Ozolins, 2011 Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang Människan bör förstås som en levd kropp, då det inte är den biologiska hälsan som är det enda eller ens alltid det viktigaste i sammanhanget...

Hälsa...- hel...den biologiska hälsan kan inte skiljas från den existentiella upplevelsen; dessa är aspekter av en hel människa i ett sammanhang där livet ständigt omformas (Ozolins 2011, Dahlberg och Segesten)

Att se människan i helhet kräver att se människan i sitt sammanhang människan i sin livsvärld...den naturliga inställningen som präglar vårt vardagliga liv och kan beskrivas som en vardagsförståelse som innebär att vi inte medvetet analyserar det vi möter (Ozolins 2011; Husserl, 1992; Bentgsson, 1998) Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun Liknelsen med handduken (Ozolins 2011)

Människan i sitt sammanhang Livsvärld...en värld av varseblivande där den levda kroppen är både kropp och själ, som är aspekter av en helhet, vilken är basen för all kunskap. Vi har inte en kropp, vi är vår kropp, i en värld med andra människor, i intersubjektivitet... (Ozolins 2011; Merleau-Ponty, 2002) Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymn Sandvikens kommun Liknelsen med degen (Ozolins 2011) Figur och bakgrund påverkar hur vi ser på saken

Sjukgymnastens roll i teamet arbeta med rörelse och beröring Medlem i teamet med uppgift att möta människan utifrån helhetsperspektiv på den levda kroppen och dess rörelser Utreda, bibehålla och återfå rörelsefunktioner, aktivitet och delaktighet Positiv kroppsupplevelse Uppleva hälsa genom att uppleva livsrytm (Ozolins)

Mål med sjukgymnastik vid Beteendestörningar och Psykiska symtom Värna om integritet och självständighet Förmedla trygghet Förmedla en känsla av sammanhang Fylla grundläggande behov av rörelse och beröring

Fysisk aktivitet för personer med demenssjukdom Personer med demenssjukdom har svårt att utöva den fysiska aktivitet man behöver för att bibehålla hälsan Samma behov av fysisk aktivitet som övriga befolkningen Ökade behov av fysisk aktivitet pga fallrisk, motorisk rastlöshet, stress Ökat behov pga störd sömn och nedstämdhet

Hinder för fysisk aktivitet... Passivitet och trötthet Nedsatt kognition; orienteringsförmåga, apraxi Bristande social kontroll följa regler t ex Bristande förståelse från omgivningen medför känsla av skam och skuld, rädsla att misslyckas Följder av inaktivitet med bl a smärta och kontrakturer Rörelserädsla, rädsla för fall

Förändrad motorik vid demens Gångförändringar; nedsatta tyngdöverföringar, ändrad längd och bredd på stegen, fastnar med fötterna. Underlättas av räkna takt, vårdarsång Vi gå över... och Unison Walking (enl R Oddy, artikel i tidningen Sjukgymnasten nr 5/1996) Långsamhet Apraxi man vet inte hur man gör Falltendens, bakåt särskilt Parkinson Plus Paratoni; muskeltonusökning som visar sig som ett motstånd på passiva rörelser, aktiva rörelser går bättre (Aquilonius, Fagius Neurologi 1989)

Forskning visat att träning ger bättre fysiska funktioner även hos äldre och personer med demenssjukdom (HIFE, the FOPANU Study, Umeå Universitet (Littbrand H, Lundin-Olsson L, Gustafson Y, Rosendahl E. The effect of a high-intensity functional exercise program on activities of daily living: a randomized controlled trial in residential care facilities. J Am Geriatr Soc. 2009;57:17411749) fysisk aktivitet och träning stärker kognitiva funktioner, även hos äldre och personer med demenssjukdom (Kiivipelto, M Föreläsning på Sjukgymnastdagarna 2010) hjärnan anpassar sig vid fysisk aktivitet med bl a större hippocampus, snabbare bredare kopplingar (Nyberg, L; Artikel i tidningen Fysioterapi nr 4/2010)

Fysisk aktivitet kan ge ett tillfälle till positiv beröring (egenberöring, kroppen mot underlaget, andra deltagare, ledaren) stärkt självkänsla säga och höra sitt namn minskad stress genom positiv trötthet - avslappning positiv kroppsupplevelse roligt! Musik! Skratt! Att ha gjort nåt nyttigt Man vill ju bli lite svett å Upplevelse av livsrytm förstärker växling mellan vila och aktivitet

Promenader utomhus framgångsfaktorer Patient och anhörig delaktig i planeringen Kort eller lång varsel för patienten? Två personer sjukgymnast och en personal som patienten känner väl Telefon med. Rullstol/rollator att sitta på? Finns bänkar/rastplats efter vägen? Miljö livlig eller lugn? Tid på dagen? Vad passar patienten? Sjuksköterska informerad och tillgänglig på telefon

Gruppgymnastik - framgångsfaktorer Chefsstöd kring lokal, ta sig till/från, assisterande personal Teamstöd kring vilka som deltar sjukgymnast beslutar Börja med några lättmotiverade, positiva deltagare. Involvera fler vartefter Försöka skapa homogen grupp gör flera små grupper vid behov Kommer det en, så kör vi!

Gruppgymnastik - framgångsfaktorer Enkla, funktionella rörelser med hög igenkänningsfaktor som att Ro - Spänna en båge - Kamma sig Kasta snöboll! Samma rörelse ganska länge, gärna återkommande Bjud upp till dans Hellre en bra halvtimme än en tråkig trekvart Fika tillsammans efteråt

Varför sjukgymnast vid fysisk aktivitet? Hjälp med att bedöma personens fysiska kapacitet, vad orkar personen, hur långt/hur länge vid medicinska indikationer, t ex hjärtproblem, astma/kol bedöma och prova ut lämpligt gånghjälpmedel eller träningsredskap träning av balans och vid yrsel Smärttillstånd som försvårar fysisk aktivitet; artros, artrit, ryggsmärta Neurogena tillstånd som försvårar fysisk aktivitet; stroke, Parkinsons sjd, demenssjukdom

Ordination av fysisk aktivitet Målet med fysisk aktivitet Vad ska utföras, Hur ska träningen gå till, Vem stödjer patienten, När ska träning äga rum, hur ofta Utförande enligt signeringslista, avvikelser dokumenteras Utvärderas... När målet uppnåtts - ordinationen fungerar fortlöpande övergå till vardagsrehabilitering enligt SoL och Genomförandeplanen

Beröring för personer med demenssjukdom Får personer med bpsd positiv beröring i tillräcklig utsträckning? Hur berör vi personer med aggressiva, utåtagerande, ibland irriterande beteenden? - med kroppskontakt - med kroppsspråk; blickar, tonfall, röstläge

Beröring i vårdsammanhang Ozolins (2011) Beröring kan ske såväl genom ögonkontakt som genom att man står nära den andre eller genom ett direkt vidrörande (Eriksson, 1987) Brist på kärleksfull beröring var orsak till stor barnadödlighet på 1800-talet (Ozolins 2011; Montagu, A. 1986 ) Touching. The human s ignificance of the skin. New York: Perennial)

Berörd Det känns som att ni vill att jag ska göra någonting men jag vet inte vad det är..? Tycker ni inte om mig? Gör jag nåt fel? Är jag dum i huvudet? Patient med demens, bor på särskilt boende (utan särskild demensinriktning)

Hinder för positiv beröring kan vara Aggressiva beteenden personal blir rädd Irriterande beteenden återkommande beteenden, ej avledbara beteenden Påträngande beteenden personal vill skapa distans Riskfyllda beteenden patienten är på väg att avvika från boendet, skada sig själv eller andra Patientens beteende kan vara sökande efter trygghet och förankring, men visar sig som närgångenhet el våld en dålig cirkel där konflikter trappas upp

Upplevelse av beröring påverkas av människans livsvärld Patientens tidigare upplevelser av beröring, negativa kroppsminnen Beröring kan väcka kontakt med svåra känslor (sorg) Instrumentell/nödtvungen/påtvingad beröring; provtagning, undersökning, behandling Beröring kan vara smärtsam

Forskning visat att Det är viktigt att beröring sker på rätt sätt för att vara positiv, vårdande (Ozolins, 2011) Beröring i form av taktil massage kan minska bpsd (Skovdahl, K Krävande beteenden i samband med demens förekomst och olika förhållningssätt 2004)

Vad är en vårdande beröring vad tycker patienterna? (Ozolins, 2011) Öppen, med en pågående inbjudan Närvarande Följsam, varsam, välkomnande Uppmärksammande att beröringen får ta tid och plats Känslig för vad patienten vill och kan ta emot Fingertoppskänsla - med fingerblomman Tystnad är tillåten

Vårdande beröring vad tycker vårdarna? (enligt Ozolins 2011) Överväga att avstå öppenhet för patienten att säga nej Utformas så att den kan tas emot Varsamhet Respekt och vördnad Fokuserad, förankrad Närvarande i sig själv, patienternas upplevelse i centrum Reflektion Metodens utförande ej överordnat patientens behov

Taktil Massage mina tankar Metod för att ge positiv, vårdande beröring Metod som tar hänsyn till patienten, dennes livsvärld och upplevelser Metod som är godkänd av Socialstyrelsen efter studie av utvecklaren Siv Ardeby (2003), även benämnd Taktipro (varumärkesskyddad)

Taktil massage kan ge Positiv kroppsupplevelse Kvinna med demenssjukdom och rastlöst beteende, upprepade traumatiska skallskador, pratar nästan inte alls. Åhhh det där var skönt!

Taktil massage kan ge En känsla av helhet hälsa trots sjukdom: Nu är jag i en annan värld... (kvinna med hjärtsvikt och andningssvårigheter får taktil massage på benen)

Taktil massage kan ge... Avslappning och lugn utan negativa biverkningar Man med ångest i livets slut ges taktil massage, får rofyllt ansiktsuttryck och somnar en stund

Håll kvar, håll om, håll ut... Att beröra kan vara ett sätt att släppa taget Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast

Slutligen... Min idé om sjukgymnastens roll vid bpsd Teamet omfattar leg sjukgymnast Kontakt med sjukgymnast i tidigt skede för utredning, målsättning, ordination och utvärdering Årlig uppföljning av rörelsefunktioner?

Sjukgymnastik vid BPSD - sammanfattning, hermeneutiskt perspektiv Tillgodose basala behov av beröring och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på den nivå som patienten med säkerhet klarar att lyckas och tycker är roligt Prova! Sjung! Dansa! Positiv vårdande beröring - ett sjukgymnastiskt verktyg som vi kan och bör prova?

Hermeneutik... Kopiering ej tillåten, Marie Ternström