Medicinskt Beslutsstödssystem. Innehållsförteckning. IT-stöd inom vården



Relevanta dokument
About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Medicinska beslutstödssystem med Arden syntax

Översikt. Installation av EasyPHP 1. Ladda ner från Jag använder Release Installera EasyPHP.

Arbeta med Selected Works en lathund

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Design och underhåll av databaser

Lathund till PsycINFO (OVID)

Vyer, Prepared Statements, Triggers

Disposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Medicinska beslutsstödjande system

European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement


08/11/13. Databasteknik och informationssystem DD1370 F3. Ett urval ur databasen bestäms av en SQL-fråga. Påminnelse: Deadline på tisdag

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Differentiell psykologi

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Patient-Centered Medicine

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Installation av F13 Bråvalla

Medicinsk Informatik VT 2006

Egenföretagare om semester. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

1.5 Vad är sannolikheten för att ett slumpvis draget spelkort ska vara femma eller lägre eller knekt, dam, kung eller äss?

Arbets- och miljömedicin Lund

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

Skapa guider med hjälp av.

Lathund till Academic Search Complete

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Prototypbaserad Inkrementell Diagnos. Anders Holst SICS, Swedish Institute of Computer Science AB

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Anne Persson, Professor

Medicinsk Informatik VT 2005

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Språket Scheme. DAT 060: Introduktion till (funktions)programmering. DrScheme. uttryck. Jacek Malec m. fl. evaluering av uttryck.

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Registerforskning Oktober 2018, Stockholm City Conference Centre. Möjligheter med Artificiell Intelligens inom registerforskningen

Patientfall akut media otit

EndNote online. T5 ht 2015 Therese Nilsson/Camilla Persson

Tingsholmsgymnasiet är en modig och nytänkande skola som kännetecknas av gemenskap och trygghet och utmärker sig genom kunskap och kompetens

HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd

Rev No. Magnetic gripper 3

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

PAINTFEUD. Erfarenheter

Fysisk aktivitet bramen idrott, då? Mats Börjesson Professor, överläkare Gymnastik & Idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Vad har forskningen att säga om kliniskt beslutstöd? Toomas Timpka, professor/överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Hur kunde dödsfallen förhindrats?

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

SF1911: Statistik för bioteknik

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Dag König Developer Tools Specialist Microsoft Corporation

Patientnära analyser en introduktion

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad


Medicinsk Informatik VT 2004

Starta MySQL Query Browser

Databasens består av: Tabell Kolumner fält Rader poster (varje post är unik)

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.

Introduktion till Entity Framework och LINQ. Källa och läs mer

Övriga anmälningsärenden

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Swedish framework for qualification

Milesight Motion Detection V1.0

Akut astma magnesium och teofyllin

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Guide till RefWorks Skapa ett RefWorks-konto Under Citera och referera > RefWorks Hjälp funktioner i RefWorks Help Tutorial Help

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Transkript:

edicinskt Beslutsstödssystem Innehållsförteckning Vad är ett medicinskt beslutsstödssystem? (Typ, Varför?, Karakterisering, Orsak till begränsad framgång, Krav) Hur utvecklar man ett medicinskt beslutsstödssystem? Exempel på beslutsstödssystem IT-stöd inom vården Vårdadministration Patientorienterade databaser Datafångst för kostnadsuppföljning Informationsspridning (WWW) Webbaserad applikationer (Portal) Beslutsstöd

Definition any computer program designed to help health professionals make clinical decisions. [Shortliffe 1990] Ställa diagnos Stödja den diagnostiska processen Välja behandling och bedöma dess utfall Fördela resurser Typer av beslutsstödssystem Hjälpmedel för informationshantering Sjukhusinformationssystem Labdata - kumulativa listor edicinska litteraturdatabaser Typer av beslutsstödssystem System som påkallar uppmärksamhet markering av onormala värden i labsvar Hjälpmedel för patientspecifik konsultation användaranpassad för viss patient

Varför medicinskt beslutsstödssystem Enligt van Bemmel & usen: Informationsmängden Undvika mänskliga faktorn Tid Varför medicinskt beslutsstödssystem Rutinuppgifter, ex. EKG-tolkning Sprida riktlinjer Höja kvalitén på vården Göra kunskap tillgänglig geografiskt/dygnet runt/flera samtidigt/etc Utbildning Varför medicinskt beslutsstödssystem er rationella beslut er standardiserade beslut er ekonomiska beslut...

Karakterisering Funktion och Arbetssätt Konsultationsstil Beslutsmodell Arbetssätt Passivt system Användare initierar användningen Övervakningssystem Systemet initierar användningen, ex. påminnelser, larm Aktivt system Systemet ingriper, ex. ändrar inställningar Konsultationsstil Konsulterande system Svarar på frågor ställda av användaren. Kritiserande system Användaren ger först förslag på lösning som sedan kritiseras av systemet Autonoma system Kan agera på egen hand, ex. korrigera parametrar

Beslutsmodell Kunskapsrepresentation Inferensmekanism (Resoneringsmekanism) Kvantitiativ Kvalitativ Neuronnät Bayes' teorem Regler Beslutsträd Logik Orsaker till begränsad framgång Fyller ej verkligt behov (technology push) Skeptiska användare Systemen svåra att hantera ej integrerade (integrerbara?) med övriga kliniska system Låg auktoritet - Tillit Orsaker till begränsad framgång Oklart om ansvar Ej tillförlitligt Svårbegripligt Dåligt integrerat i arbetsrutiner Ej utvärderat Ej kostnadseffektivt

Krav för bra beslutsfattande Korrekta data urval, mängd, kvalitet Data ensam är inte användbar om vi inte har relevant kunskap att använda och applicera på data. Krav för bra beslutsfattande Relevanta kunskaper breda, djupa, korrekta, aktuella Problemlösningsförmåga välja rätt mål ställa rätt frågor kostnad/nytta hur angeläget? Utveckling av Beslutsstödssystem Ett beslutsstödssystem består av: En kunskapsbas En databas : där klinisk kunskap är lagrad : där kliniska data är lagrade En inferensmaskin : ett dator program som använder medicinsk kunskap och patient data för att t ex ge ett råd

Beslutsstödssystem Användare Användargränssnitt DB Inferensmaskin Råd KB Integrerad beslutsstödssystem Applikation Beslutsstödssystem KB Applikation data Databas Intranät Databas System trigger fråga System Databas DB Databas System data slutsats System Applikation Trigger hanterare Kunskapsinsamling Intervju Representation Områdeexpert Specialist Kunskapsingenjör KB

Diagnosis: AGE CONSCIOUSNESS DYSPNEA EXHAUSTION EXPECTED DETERIORATION RESPIRATORY RATE [1/min] HEART RATE [1/min] PAIN [Breathing] PaCo2 [KPa] PaO2 [KPa] SEVERE Other Disease SYSTOL BLOOD PRESS TEPERATURE [Body] X-RAY [Cheat] Conclusion groups: Version 2.1 COLD AERD ERDS FLCH LVFPOE PNEU RSTR STAS GENERAL Conclusions text : INDICATION < 15 15Š x <70 70Š x <85 85 Coma No Awake orie ental dysf. resp. No oderate Severe No Yes < 6 6Š x <12 12Š x <24 24Š x <36 36Š x <48 48 < 35 35Š x <50 50Š x <90 90Š x <120 120Š x <150 150 No oderate Severe < 5.0 5.0Š x <6.5 6.5Š x <8.0 8.0Š x <12.0 12.0 No Yes Unmeas or x< 50 < 35.0 35.0Šx<36.5 36.5Šx<38.6 38.6Šx<40.0 40.0 No changes Unilateral Bilateral Respirator therapy indicated CONTRAINDICATION ONGOING WEANING Rule Name: Author : Note : L-indication-R309 Nosrat Create Abort Svårigheter vid kunskapsinsamling När områdesexpert(er) skall formulera sin kunskap (erfarenheter) i en form som kunskapsingenjören kan förstå. Områdesexperter som är involverade i kunskapsinsamling har ofta svårt att hålla reda på vad som redan formulerats, vilket resulterar onödiga repetitioner och uppdateringar.. Kunskapsinsamlingsprocessen kräver intensiva insatser från områdesexperterna och är mycket tidskrävande. Samtidigt vet vi att det ofta är just experterna som har mest ont om tid. Det tar lång tid mellan kunskapsinsamling och systemdemonstration, något som försvårar hela processen. Kunskapsinsamling Interaktivt program Områdeexpert Specialist Kunskapsinsamlingsverktyg KB Kunskapsinsamling Login New Rule Edit Rule Delete Rule(s) Copy Rule(s) Evaluate Rule View Rule Logout No oderate Severe < 3,0 3,0Š x <4.5 4.5 x <6.5 6.5Š x <9.0 9.0 50Š x <70 70Š x <90 90Š x <160 160Šx<200 200

Utveckling av kunskapsbaser Kunskaps- bas Representations- schema Kunskaps- insamling Databaser Verklighet (information) odell av verkligheten Logisk databas Databas (data) Fysisk databas (DB) Representation Arden Syntax Problem: Att kunna sprida/dela formaliserad kunskap Arden Homestead Retreat 1989 AST-standard 1992

Arden Syntax ål Läsbar - lätt att överblicka, förstå innebörden Skrivbar - kunna skrivas av domänexperter Spridbar - kunna delas ut till andra organisationer Arden Syntax edicinska Logikoduler (Ler) Ler fristående 1 L = ett kliniskt beslut edical Logic odule (L) of Arden Syntax AINTENANCE: Title: lmname: Institution: Author:.. LIBRARY: Purpose: Explanation: KNOWLEDGE Data: Logic: Action:

edical Logic odule (L)- exempel aintenance: Title: Kontroll vid lunginflammation;; Filename: Lugn_601;; Version: 1.1;; Institution: IT/AI, Linköpings universitet;; Author: A Andersson;; Specialist: ;; Date: 1999-02-05;; Validation: testing;; Library: Purpose: Varna vårdgivare om patienten är över 65;; Explanation: ;; Keywords: lunginflammation ;; Citations: ;; edical Logic odule (L)- exempel Knowledge: Data: Ålder := read last ( { ålder } where it occurred within the past 1 week ); Diagnos := read last ( { diag } where it occurred within the past 12 hours ); Besök := event { storage of Nymedicin }; Evoke: Besök ;; Logic: if ( Ålder >65 ) and ( Diagnos is Lunginflammation ) then conclude true; endif; Action: write Skicka patienten till röntgen! End; Kunskapsrepresentation Viktiga egenskaper som varje kunskapsrepresentationsschema måste inneha: Förmåga att representera alla kunskapsbitar som är nödvändiga inom ett kunskapsområde. öjligheter att enkelt lägga till nya fynd (kunskap) i den existerande kunskapsstrukturen. Förmåga att kunna manipulera innehållet i kunskapsbasen utan att behöva byta kunskapsstruktur.

Utveckling av L-system Leditor + parser L (text) Lkompilator Lkontroller L 10010101110 00110111000 11000000111 00100010100 1000 101000 Konventionell kompilator Beslutsstödssystem Kunskapsbas underhåll Rule 1: IF <a> and (<b> or <c> or <d>) and <e> THEN <r>. Rule 2: IF <a> and <d> and <e> THEN <r>. Rule 1 Rule 2 If Then If Then And r And r a b e a d e Or c d Beslutsstödssystem, fokus på användare Hur bör medicinska beslutsstödssystem utformas för att bättre passa in i den arbetssituation användaren befinner sig i?

Exempel på system Buksmärta (tidigt 70-tal) YCIN (tidigt 70-tal) QR/Internist (tidigt 80-tal) PT-pol VentEx (KUSIVAR - VentOpt) TEEC Buksmärta Diagnosticering av appendicit Baserat på sannolikhetsdata och Bayesregel Buksmärta Bayes regel: P = sannolikheten, D = sjukdom, S = ett visst givet symtom (ex. positivt testresultat) Givet prevalensen för sjukdomen samt sannolikheten för symtom givet sjukdom kan man beräkna sannolikheten för sjukdom givet ett symtom

Buksmärta utvärdering 304 fall: 92% rätt (läkare 65-80%) inga missade blindtarmar (men 6 falska positiva) Problem: 20 min för att mata in patientdata Svårt att hitta rätta värden på sannolikheter YCIN Antibiotikabehandling Shortliffe, Buchanan, Cohen Regelbaserat system ål: Konsultation Förklaringar Stöd för kunskapsinhämtning YCIN Läkare Konsultationsprogram Patientdata Förklaringsprogram Kunskapsbas Kunskapsinhämtningsverktyg Expert

YCIN Heuristiker Använder ej Bayes teorem Produktionsregler (if - then, vänstersida - högersida) Produktionsregler Datadrivet - Forward chaining IF A, THEN B IF B, THEN C A C (regel) (regel) (data) (slutsats) Produktionsregler Datadrivet - Backward chaining C IF A, THEN B IF B, THEN C (givet) (regel) (regel) Q: Is A true? (fråga)

Produktionsregler IF A and B and C, THEN D IF (A or B) and C, THEN E VentEx Respiratorbehandling Regelbaserat (nexpert object) Respiratorkriterier Inställningar Avvänjningskriterier Provades vid sös, Stockholm Exempel på råd från DiABB

Referenser kap 15-16, van Bemmel & usen, 1997 kap 15, Shortliffe & Perreault, 1990 Rule-Based Expert Systems, Buchanan, Shortliffe, 1984 Production Rules as a Representation for a Knowledge-Based Consultation Program, Davis, Buchanan, Shortliffe, 1977