RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun

Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 2011-01-24 4 1 (11) Diarienr. BUN2011/5-2 RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 www.bollebygd.se info@bollebygd.se

2(11) 1. Inledning I Bollebygds kommuns förskole- och skolverksamhet finns barn och elever som är nyanlända i Sverige. Vilka är de nyanlända barnen och eleverna? Begreppet nyanländ används om barn/ungdomar som kommer till Sverige under sin förskoletid/skoltid. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Ett barn som kommer till förskolan/skolan kan komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Dessa riktlinjer finns även översatta till arabiska och engelska. Vid behov ska riktlinjerna också översättas till ytterligare språk. Syfte Syftet med riktlinjerna är att ge barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter en tydlig utgångspunkt för hur barn och elever i verksamheterna ska bemötas, hur introduktionen ska genomföras samt allmänna principer för arbetet med nyanlända barn och elever i förskolor och skolor. Utgångspunkterna i arbetet är att barnens och elevernas styrkor och kunskaper ska identifieras, ett individuellt anpassat stöd ska utarbetas, och att inskolningen i reguljär verksamhet är flexibel med målet att alla barn och elever ska delta i den ordinarie verksamheten efterhand. Övergripande mål Målet med utbildningen för de nyanlända eleverna är att de ska få en likvärdig utbildning oavsett var i kommunen de går i skola, och att utbildningen ska utgå från varje barns/elevs individuella förutsättningar. Utbildningen ska ge barnet/eleven förutsättningar att nå ett optimalt lärande och känna delaktighet i svensk skola och samhällsliv. De nyanlända eleverna i grundskolan ska nå utbildningens mål. Uppföljning Nyanlända barn och elever ska, liksom övriga barn och elever i kommunen, följa Bollebygds kommuns Plan för uppföljning av barns och elevers kunskaper, förskolan-år 9 i Bollebygds kommun (fastställd 2009-09-19 av ledningsgruppen). De nyanlända elevernas resultat ska i samband med att kunskapsuppföljningarna analyseras särskilt uppmärksammas. Utvärdering Arbetet med nyanlända barn och elever ska kvalitetsredovisas årligen. Utvärdering görs på enhetsnivå och kommunnivå av: - Verksamhetens organisation, - Modersmålsundervisning/modersmålsstöd, - Handledning på modersmålet, - Samarbetet med föräldrar, - Elevernas måluppfyllelse (grundskolan). På kommunnivå ska även riktlinjerna utvärderas.

3(11) 2. Övergripande områden Här kommenteras de områden som är desamma för förskoleverksamheten och grundskoleverksamheten. Resursfördelning Barn- och Utbildningsförvaltningen erhåller 15000 kr per nyanänd elev och termin under två års tid. Den summan plus ordinarie elevpeng tilldelas den enhet där eleven går. Kompetensutveckling Samtlig personal ska kompetensutvecklas. Det finns behov av kompetensutveckling för samtliga vad gäller möten med olika kulturer och interkulturellt förhållningssätt. Vidare behövs kompetensutveckling avseende språkutveckling för tvåspråkiga barn och elever och språkutvecklande arbetssätt. Samarbete med hemmen Barnets/elevens föräldrar är nyckelpersoner för barnets/elevens framgång i skolan. Det är avgörande att föräldrarna involveras i barnens skolarbete och att relationen mellan hemmet och skolan är god. Varje rektor har till uppgift att säkerställa att det finns former för föräldrasamarbete som fungerar. Samarbete med hemmen är ett av de områden som årligen ska utvärderas i kvalitetsredovisningen. Värdegrund och förhållningssätt Vårt arbete ska präglas av att vi ser alla språk och kulturella perspektiv som viktiga (ett interkulturellt förhållningssätt). För att kunna ge barn och elever stöd behöver vi: inse att barnet bär med sig erfarenheter och kunskaper som är ett resultat av det sociala och kulturella sammanhang som barnet vuxit upp i ha insikt om att vi saknar kunskap om mycket som är självklart för barnet i dess hemmiljö ha insikt om vårt värdesystem se varje barn som en individ, inte som en representant för en grupp eller en kultur vara beredda att lära om och lära av barnet och barnets föräldrar, visa intresse för det liv barnet lever utanför förskolan inse att samspel bygger på ett givande och tagande inte så här gör vi attityd. visa ömsesidig respekt visa tilltro, intresse och nyfikenhet synliggöra likheter förhandla fram en godtagbar lösning möta barnet med de resurser det har med sig, framhäva och fokusera på styrkan hos barn och föräldrar arbeta för att stödja och stärka en positiv självbild.

4(11) 3. Introduktion i Bollebygds Kommun I Bollebygds Kommun finns en flyktingsamordnare som ansvarar för att stödja och hjälpa flyktingar i integrationen i samhället. Flyktingsamordnaren är den som först får kontakt med nyanlända personer som ska flytta till kommunen. När flyktingar ska anlända till Bollebygds Kommun ska följande rutin gälla vad gäller samarbetet mellan flyktingsamordnaren och barn- och utbildningsförvaltningen: Så snart information om att personer ska anlända till kommunen når flyktingsamordnaren informeras aktuell rektor samt förvaltningsledning. Den information som flyktingsamordnaren får som kan vara till nytta för barnet eller eleven samt verksamheten som ska ta emot barnet/eleven vidareförmedlas (tex. namn på förskollärare/lärare, rektor i de fall då barnet/eleven redan har funnits i verksamhet i Sverige, språk, familjeförhållanden etc.). När barnet/eleven har anlänt till kommunen initierar flyktingsamordnaren efter ca 3-5 dagar ett möte där barnet/eleven med vårdnadshavare, flyktingsamordnare, aktuell rektor och specialpedagog deltar. Bollebygds Kommun har som ambition att de elever som anländer till kommunen ska befinnas i verksamhet i skola inom en vecka från ankomst i kommunen (med individuella variationer). Barn inom förskoleverksamheten ska beredas plats så snart som möjligt och ställs i kö till förskolan så snart besked om placering i kommunen finns. De nyanlända barnen har inte förtur i kön. En individuell prövning görs av varje barns situation. Efter 4-6 veckor hålls ett möte där flyktingsamordnaren och aktuell rektor stämmer av barnets/elevens situation. Flyktingsamordnaren initierar mötet. Fokus vid mötet ska vara barnets/elevens helhetssituation (förskola/skola, fritid, familjesituation m.m.). I de fall då det finns flera syskon deltar samtliga rektorer som har verksamheter där barnen/eleverna finns. Det är viktigt att vara uppmärksam på och diskutera ev. tecken på trauma. Flyktingsamordnare och ansvariga rektorer ska hålla en kontinuerlig kontakt och vid behov besluta om ytterligare möten. Trauma Att komma till ett nytt land och ett osäkert liv i en ny kultur kan sätta igång reaktioner. Trots att en person är fysiskt trygg kan Posttraumatiskt stress-syndrom (PTSS) utvecklas. Välbekanta sociala strukturer och kultur som är viktiga delar i identiteten har lämnats. Den nya situationen kan få en person att uppleva en form av trauma som tillsammans med tidigare händelser kan leda till en depression eller PTSS i form av exempelvis aggressivitet, likgiltighet och ett återupplevande av tidigare smärtsamma upplevelser. Både föräldrar som är traumatiserade och barn och elever som är traumatiserade påverkar barnet/eleven i verksamheten. Vid oro för trauma, kontakta elevhälsan omgående för kontakt med BUP i Borås. Finns även akutmottagning om det är behovet. Vänta inte! Reagera!

5(11) Att tänka på i kontakten med barn och elever som är misstänkt traumatiserade Ställ direkta och konkreta faktafrågor till barnet/eleven. Etablera en trygg och förutsägbar miljö och förbered noga inför nya situationer. Var tydlig och empatisk. Inlärningssvårigheter testas enligt ordinarie arbetsgång av specialpedagog och psykolog. Samverkan med vårdnadshavarna är viktigt. Anmälningsplikt till IFO enligt ordinarie arbetsgång vid misstanke om att ett barn far illa.

6(11) 4. Förskoleverksamheten Uppdraget Förskoleverksamhet regleras i 2a kap. skollagen(1985:1100) Där anges i 1 att varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I 3 stadgas att förskoleverksamheten ska utgå från varje barns behov och att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I läroplanen för förskolan (LPFÖ98) anges under rubriken Förskolans uppdrag att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Några tydliga gränser för de stödåtgärder som ett barn har rätt till inom ramen för verksamheten i förskolan finns inte. En prövning måste göras i varje enskilt fall utifrån barnets behov och förutsättningar. Modersmålsstöd i förskolan Inom förskolan finns ingen direkt motsvarighet till den rätt till modersmålsundervisning som under vissa förutsättningar finns inom grund och gymnasieskola. I LPFÖ 98 anges dock i avsnitt 1, Förskolans uppdrag, att Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I de allmänna råden för kvalitet i förskolan under avsnitt 2:4 anges att det är viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten så tidigt som möjligt. Skolverket har prövat frågan om modersmålsstöd i förskolan vid ett antal tillfällen (dnr 51-2006:2262 och dnr 51-2006:118). Skolverket har konstaterat att i förskolan till skillnad från skolan, kan modersmålsstödet ske genom anskaffandet av böcker eller annat material på det aktuella språket till verksamheten. Förskolan är viktig för nyanlända barn. De får möjlighet att lägga grunden för att utveckla både sitt modersmål och svenska, vilket underlättar senare läs och skrivutveckling. Förskolan ger både barn och föräldrar möjlighet att bekanta sig med det svenska samhället. Inskrivning och mottagande Handläggare placerar barnet på en förskoleavdelning. Föräldrarna får ett placeringsmeddelande hem, översatt till föräldrarnas modersmål. En kopia på placeringsmeddelandet skickas till förskolan samt till kommunens flyktingsamordnare. Personalen bokar ett möte tillsammans med föräldrar och tolk. Rektor deltar vid behov. Syftet med mötet är att ge information om hur förskolan fungerar. Föräldrarna får också information om gällande placeringsregler. Skriften Förskolan är till för ditt barn (en broschyr om förskolans läroplan) samt aktuella handlingsplaner, barnomsorgsregler och annan information lämnas, om översättning finns tillgänglig. Ett inskolningssamtal med tolk genomförs i hemmet. Föräldrar och personal gör upp om tider för inskolning. Det inskolningsmaterial som har utarbetats används som en utgångspunkt.

7(11) Det är viktigt att föräldrarna ges möjlighet att vara aktiva under inskolningen för att ge personalen så mycket kunskap som möjligt om sitt barn och sin kultur. Uppföljningsmöte sker efter 4-6 veckor. Därefter deltar föräldrar i ordinarie utvecklingssamtal och föräldramöten. Tolk används.

8(11) 5. Grundskoleverksamheten Introduktion i verksamheten Skolans rektor tar emot förfrågan om skolplacering. Ett datum för möte med vårdnadshavare, elev och rektor bestäms. Rektor kallar specialpedagog och skolsköterska och auktoriserad tolk till detta första möte. Första mötet ska innehålla information/diskussion angående: Elevens och vårdnadshavares personuppgifter. Elev och vårdnadshavare berättar om sig själva, bakgrund m.m. Elev och vårdnadshavares frågor. Tidigare skolgång. Studietid samt studieförmåga. Eleven redogör för vilka ämnen hon eller han har studerat och hur det har gått i olika ämnen. Viktigt att elevens styrkor och intressen uppmärksammas! Viktigt att speciellt få en uppfattning om elevens språkkunskaper utöver modersmålet och engelska, då det ger en uppfattning om elevens förmåga att ta till sig nya språk och ev. kan andra språk som eleven är duktig på användas i undervisningen i andra ämnen. Hälsa, ev. vaccinationer. Om hälsoundersökning inte genomförts nyligen bokas tid för hälsoundersökning. Det svenska skolsystemet (t ex att skolan är kostnadsfri, skolplikt, anmälningsplikt och förbud mot våld, betygssystemet och kunskapskrav). Värdegrunden i skolan. Kontakt mellan skola och hem, var man vänder sig med funderingar och problem. Hur föräldrasamverkan ska fungera. Vår skola beskrivs. Hur fungerar modersmålsundervisning, introduktionstid etc. Skolans lokaler visas. Tid och plats för ett andra möte bestäms. Vårdnadshavare erbjuds att vara med eleven i skolan under en inskolningsperiod. Rektor fattar beslut om vilken klass eleven ska ingå i och kallar klasslärare, specialpedagog och tolk till ett andra möte som hålls inom en vecka efter det första mötet. Rektor ger övrig personal allmän information om den nyanlända eleven. Viktigt är att säkerställa elever med skyddad identitet. Andra mötet ska innehålla information/diskussion angående: En summering där rektor återkopplar utifrån första mötet. Frågor som visar på elevens intressen, styrkor och kunskaper. Presentation av klass genom att visa fotot från skolkatalogen, diskussion om schema och ev. individuella val. Finns det information ifrån tidigare skola som vi kan ta del av? Föräldrarna meddelar skolan om information kan överlåtas. Hur ska introduktion till klassen ske, placering, böcker, fadder, ev. välkomstbrev. Information till föräldrarna på rätt språk lämnas över. Hur fungerar skolskjuts, fritidsverksamhet och andra praktiska detaljer.

9(11) Möte med personalen vid Krafthuset. Ansvaret för elevens första dag i skolan tydliggörs. Det är viktigt att eleven känner säkerhet inför den första dagen och bemötandet som hon eller han kan förvänta sig. Vem möter eleven, hur ska inskolningsperioden se ut, ska tolk eller vuxenstöd finnas med? Klassläraren i samråd med lärare i SVA stämmer av hur elev och föräldrar tycker det fungerat efter en vecka. Uppföljningsmöte bestäms efter 2-3 veckor. Klasslärare kontaktar ev. tidigare skola för att få information angående elevens tidigare studier, läromedel etc. Klassläraren inventerar också lämpligt undervisningsmaterial samt modersmålslexikon/ordböcker. Specialpedagog, klasslärare och i vissa fall lärare i SVA kartlägger under perioden mellan andra mötet och uppföljningsmötet tillsammans elevens läs- och skrivförmåga i modersmålet, i svenska och i andra språk samt kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga. Kartläggningen dokumenteras och ligger till grund för den individuella studieplanering som upprättas vid uppföljningsmötet. Studiehandledning på modersmålet planeras. Nästa uppföljningsmöte syftar till att: Svara på elevens och vårdnadshavarens frågor utifrån skolstarten. Beskriva vad som blivit synligt under kartläggningsperioden, beskriva elevens starka sidor och kunskaper. Tydliggöra vilka åtgärder som behövs utifrån den beskrivna kartläggningen. Upprätta IUP och ev. vid behov åtgärdsprogram Klasslärare, vårdnadshavare och elev kommer överens om nästa mötestid efter ca. 4 veckor. Planeringen av antalet möten mellan hemmet och skolan samt hur ofta möten ska genomföras ska anpassas efter varje elevs situation, men kontakten ska vara kontinuerlig och syfta till att hemmet är välinformerat och delaktigt i elevens skolgång. Individuell planering och undervisning I Bollebygds kommun finns tre orter, Bollebygd, Olsfors och Töllsjö, där nyanlända elever kan få bostad. I varje ort finns en grundskola. En utgångspunkt i arbetet med de nyanlända eleverna är att eleverna ska klassplaceras och i så hög utsträckning som möjligt delta i undervisningen i klassen vid grundskolan i den ort där de bor, detta för att underlätta de sociala kontakterna med jämnåriga utanför skoltid. Bollebygds kommun har ingen fast organisation för elevernas introduktionstid. Arbetet med eleverna läggs upp utifrån vad kartläggningen av kunskaperna för varje individ visar. Ett riktmärke för hur elevernas allra första tid i skolan organiseras är att ca 25 % av en tjänst används för studiehandledning på modersmålet/stöd vid introduktionen. Hänsyn tas till elevernas individuella kunskaper, men en utgångspunkt är att i början lägga fokus på sva, ma, eng, bd, slöjd, id, sh omvärldsorientering, trafikkunskap m.m. I dessa ämnen kan eleverna som regel ganska tidigt följa sin klass. Som riktlinje gäller att eleverna deltar i bd och ma med sin klass redan från början, för att underlätta inskolningen i gruppen. Anpassning efter varje elevs förutsättningar måste göras.

10(11) En utgångspunkt för att eleven ska kunna ges det stöd som behövs är att åtgärdsprogram vid behov upprättas. Åtgärdsprogram ska, precis som för alla elever, upprättas när eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne eller exempelvis om det finns tecken på att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är utåtagerande eller drar sig undan. Se vidare i Skolverkets allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram samt barn- och utbildningsförvaltningens stödmaterial för arbetet med åtgärdsprogram. IUP med skriftliga omdömen ska på samma sätt som för övriga elever upprättas för nyanlända elever. Se vidare i Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen samt barn- och utbildningsförvaltningens stödmaterial. Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning erbjuds i enlighet med barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för modersmålsundervisning Modermålsundervisnigen är strikt reglerad i grundskoleförordningen och kommun följer dessa regler. I den mån vi inte har egna lärare köper vi tjänsten från andra kommuner. Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk ska alla elever som har behov av undervisning i ämnet läsa. Rektor beslutar om svenska som andraspråk. Studiehandledning på modersmålet Studiehandledning på modersmålet är avgörande för att eleven ska kunna ta till sig undervisningen och utvecklas. Ett riktmärke för hur elevernas allra första tid i skolan organiseras är som nämnts tidigare att ca 25 % av en tjänst används för studiehandledning på modersmålet/stöd vid introduktionen. Tiden kan efterhand minskas till 15 % och på längre sikt till mellan 5-10 %. Nämnda tider utgör enbart övergripande riktmärken. Varje elevs individuella situation ska avgöra organisationen av stödet kring eleven. IV-gymnasiet Språkintroduktion kallas den del av Introduktionsprogrammen som vänder sig till nyanlända. Språkintroduktion ska ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. För Bollebygds del innebär detta att vi i första hand skall se om det passar att förlägga språkintroduktionen vid Bollebygds gymnasieskola. Om det visar sig vara mera lämpligt kommer vi att köpa plats från någon annan kommun.

11(11) 6. Litteraturtips Styrdokument Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever På nätet Skolverket på nätet om Mångfald och integration (nås via Skolverkets hemsida, klicka på den lila fliken Utveckling och bidrag, klicka på Värdegrund och inflytande i menyn till vänster, klicka sedan på Mångfald och integration i menyn till vänster) Hemsidan "Tema Modersmål (http://modersmal.skolverket.se/, OBS! Inte www ) Skrivet material Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial Susanne Benckert, Pia Håland, Karin Wallin (Myndigheten för skolutveckling) Med annat modersmål elever i grundskolan och skolans verksamhet, Skolverkets rapport 321:2008 Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (Myndigheten för skolutveckling) Nyanlända och lärande en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan Nihad Bunar (Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010) Lite i skymundan En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner Jenny Nilsson (Regionförbundet Östsam/Länsstyrelsen Östegötland) Andraspråksinlärning och flerspråkig ämnesundervisning en litteraturguide för alla som arbetar i skolan (Myndigheten för skolutveckling)