GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat i korta drag 3 Förord 7 Läsanvisningar 8 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer 11 Kapitel 2 De studerande 12 Kapitel 3 Nöjd med studietiden 15 Kapitel 4 Mål med studierna 21 Kapitel 5 Studiernas betydelse för den fortsatta karriären 29 Kapitel 6 Sysselsättning efter studier 34 Kapitel 7 Metod 46 Bilaga Enkätunderlag 47 Om Splitvision Research 52-2 -
I korta drag Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februarimars 2008. Totalt tillfrågades 1 376 av Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Till urvalsgruppen hör de som studerade våren 2006 och ej var kvar i studier under hösten 2006. De studerade minst 50% inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av studierna sett till: Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studier för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse Generella resultat Bland undersökningens deltagare är det fler kvinnor än män som studerar under våren 2006 (80% vs 20%). 75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat modersmål än svenska. 30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda 1967-76, 14% är födda 1977-81 och 28% är födda 1982-86. Nöjd med studietiden Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Jämfört med 2006 års undersökning har det inte skett några förändringar i hur nöjda de studerande är med sin studietid. Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid. - 3 -
Mål med studier De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är: Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) Att skaffa en yrkesutbildning (16%) Personlig utveckling (15%) Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 1. Diagram 1 Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren 2006. Behörighet för vidare studier 41% Skaffa en yrkesutbildning 16% Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet 9% 9% 35% Arbetsrelaterade mål Skaffa kompetens för att behålla arbetet 2% Personlig utveckling 15% Ha alternativ till arbetslösheten 3% Annat 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Ett generellt drag är att de yngre åldersgrupperna prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna prioriterar aspekter som rör arbete och den personliga utvecklingen. Det är en betydligt högre andel män än kvinnor vars mål är behörighet för vidare studier. 2006 års undersökning gav samma resultat. 2005 var det inga skillnader mellan könen. Sett över tid förekommer inga större skillnader i målprioritering. Arbetsrelaterade mål ligger på en konstant nivå. Behörighet för vidare studier ligger på samma nivå som vid 2005 års undersökning, men med en minskning med 8 procentenheter från 2006 års undersökning. Personlig utveckling ligger på samma nivå som i 2006 års undersökning, men med en minskning med 10 procentenheter från 2005. - 4 -
Betydelsen av Vuxenutbildningens studier för den fortsatta karriären Sammanlagt är det 62% som instämmer i hög grad (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Personer födda 1977-81 uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft. Vid en jämförelse med 2006 års undersökning är det i 2008 års undersökning en högre andel svarande som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Effekt sett till sysselsättning De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: Anställd (44%) Studerande (34%) Arbetssökande (8%) Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande, se diagram 2. Andelen arbetssökande har sjunkit med 14 procentenheter. Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren 2008. Diagram 2 Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen. Anställd Egen företagare 2% 1% 44% 41% Efter studier Innan studier Arbetssökande 8% 21% I arbetsmarknadsåtgärd 1% 2% Studerande 16% 34% Sjukskriven Annat 3% 5% 7% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% - 5 -
Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen som efter studierna (se diagram 2). 57% av dem som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren 2008. Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete uppger att man har nya arbetsuppgifter, se illustration 1. Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla arbete. Illustration 1 Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter. 53% Nytt arbete Anställda eller egen företagare 46% 47% Återgått till sitt gamla arbete 34% Förändrade arbetsuppgifter 66% Samma arbetsuppgifter Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller egen företagare våren 2008. Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är framförallt de yngre åldersgrupperna som studerar på universitet eller högskola våren 2008. Det gör även en högre andel män än kvinnor. Resultatet var detsamma 2006, men då skiljde det mindre procentenheter mellan könen. 2005 förkom inga större skillnader. Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är. 2008 är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning. 2006 års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor. - 6 -
Förord På uppdrag av GR Utbildning (Peter Holmström och Helena Jonsson) har Splitvision Research för tredje gången genomfört en effektstudie över vad de som studerade på vuxenutbildningen våren 2006 har upplevt för nytta med sina Vuxenutbildningsstudier. Undersökningen berör Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Syftet med undersökningen är att se vilka effekter som Vuxenutbildningsstudierna har för de studerande och därmed också för samhället. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Man får dock inte glömma att det finns många människor, åsikter och livsöden bakom denna statistik. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning. Rapporten finns att tillgå hos: GR Utbildning, Helena Jonsson, Gårdavägen 2, Box 5073, 402 22 Göteborg, 0709-51 44 74, helena.jonsson@grkom.se Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Göteborg, den 12 maj 2008 Splitvision Research - 7 -
Läsanvisningar Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med tanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom GR Utbildning. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Gruppen som har läst vuxenutbildning omfattar 1 376 elever och med en svarsfrekvens på 52% (vilket är en hög svarsfrekvens) blir gruppen som undersökningen baserar sig på 718 personer. Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%. Resultat för gruppen i sin helhet kan redovisas med statistisk säkerhet. Även de flesta frågor nedbrutna per bakgrundsdata (se diagram i exempel 2 på sidan 10) kan redovisas med statistisk säkerhet. Sammanfattande huvuddrag redovisas löpande i rutor i rapportens marginal. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se nedan). I rapporten genomförs löpande jämförelser med tidigare års undersökningar (2005 och 2006). När vi i rapporten redovisar att någon grupp i högst eller lägst omfattning uppger en viss fråga, åsyftas procentuellt sett, inte per antal människor. Frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga. Kommunspecifik data redovisas i separat Appendix. - 8 -
Diagram Tre typer av diagram används i rapporten. Dels frekvensdiagram, dels trenddiagram (exempel 1) och dels regnbågsdiagram (exempel 2). I frekvensdiagrammen redovisas frekvensen för alla som har svarat på frågan. I trenddiagrammen följer man de olika svarsalternativen över tid och ser vad de tillfrågade svarade i 2005, 2006 och 2008 års undersökningar. I exempel 1 nedan innebär det att vi exempelvis kan följa att 2005 var målet med studierna personlig utveckling för 25% av de tillfrågade, för att 2006 minska till en andel på 14% och 2008 15%. Exempel 1. Exempel på trenddiagram som används i rapporten. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 42% 41% 25% 19% 19% 15% 16% 14% 11% 12% 15% 5% 3% 6% 2005 2006 2008 Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat I regnbågsdiagrammen redovisas respektive fråga med utgångspunkt från olika bakgrundsvariabler (kön, födelseår samt modersmål). Stapeln för samtliga redovisar frekvensen, vilket utgör snittet för frågan. I exempel 2 nedan kan vi se att 47% av samtliga svarade på denna fråga. Följande grupper har i hög omfattning angett detta svar: vi kan utläsa att 54% av de studerande födda 1966 eller tidigare och 53% av de studerande med svenska som modersmål uppger detta svar. - 9 -
Exempel 2. Exempel på regnbågsdiagram som används i rapporten. Annat modersmål Svenska som modersmål 30% 53% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 44% 44% 45% 54% Kvinna Man 41% 48% Samtliga 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Begrepp Vuxenutbildningen i GR-kommunerna kommer genomgående i rapporten att benämnas vuxenutbildningen. Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultat mot bakgrundsvariablerna kön, födelseår och modersmål. Dessa kategorier kommer vi löpande benämna grupper. - 10 -
Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer Denna effektundersökning har till syfte att synliggöra de effekter som Vuxenutbildningen har haft för de studerande och för Göteborgsregionen. Frågorna i effektstudien utgår ifrån de styrdokument som Vuxenutbildningen är satta att följa på nationell nivå (skollagen samt LPF 94) och på regional nivå. Indikatorer Med en indikator avses mätbara företeelser som visar och indikerar tillstånd i ett större system. Något smått som visar på något stort som Lena Lindgren, docent vid förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet har uttryckt det. Enkäten är uppbyggd på fyra indikatorområden. Indikatorerna är: Självförsörjning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier) Fyra indikatorer Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse - 11 -
Kapitel 2 De studerande Denna effektstudie omfattas av studerande inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Vuxenutbildningen har en bred målgrupp med en mångfald vad gäller tidigare studieerfarenheter, tidigare arbetslivserfarenheter, var i världen de studerande kommer ifrån, modersmål och ålder. Nedan följer en beskrivning av de studerandes bakgrund. Kommuner som deltar i undersökningen Bland de tolv kommuner som ingår i undersökningen motsvarar fördelningen av svarande i de olika kommunerna den fördelning av före detta studerande som finns per kommun. I tabell 2:1 presenteras de kommuner som omfattas av undersökningen. Tabell 2:1 De kommuner som omfattas av undersökningen. Totalt skickades förfrågan om att delta i undersökningen ut till 1 376 före detta studerande. Totalt svarade 718 före detta studerande. Enligt GR Utbildnings egna register. Svarsfrekvensen för undersökningen, totalt sett, är 52% Utbildning Andel utskick per kommun. Baseras på adresslista från GR Utbildning. Ale 9% 63% Alingsås 11% 52% Härryda 11% 52% Kungsbacka 11% 46% Kungälv 5% 48% Lerum 6% 64% Lilla Edet 2% 64% Mölndal 9% 51% Partille 12% 45% Stenungsund 11% 51% Tjörn 12% 54% Öckerö 1% 50% Totalt 1 376 52% Svarsfrekvens per kommun - 12 -
Om de svarande En majoritet av de svarande i undersökningen utgörs av kvinnor (80%). 75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat modersmål än svenska, se diagram 2:1. 30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda 1967-76, 14% är födda 1977-81 och 28% är födda 1982-86, se diagram 2:1. Diagram 2:1 De studerandes bakgrund. Annat modersmål 25% Svenska som modersmål 75% 1982 86 28% 1977 81 14% 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 27% 30% Kvinna 80% Man 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 15% av de studerande bor i Kungälv och respektive 10% bor i Alingsås och på Öckerö, se diagram 2:2. Diagram 2:2 I vilken kommun de före detta studerande bor. Påståendet i enkäten lyder: Jag bor i kommunen Enligt de före detta studerandes egna svar. Baserat på de 718 personer som svarat. Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Annan kommun 1% 3% 5% 5% 8% 8% 8% 9% 9% 9% 10% 10% 15% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% - 13 -
Ser vi till vad de studerande gjorde halvåret innan de började studera är det 16% som redan var i studier. 42% var anställda eller egenföretagare halvåret innan studierna, 23% var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 5% var sjukskrivna och 14% uppger att de gjorde annat. För mer information, se kapitel 6 gällande Sysselsättning efter studier. Diagram 2:3 Främsta sysselsättning halvåret innan studier på Vuxenutbildningen. Anställd 41% Egenföretagare 1% Arbetssökande 21% I arbetsmarknadsåtgärd 2% Studerande 16% Sjukskriven 5% Annat 14% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% - 14 -
Kapitel 3 Nöjd med studietiden Generella drag Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Personer med annat modersmål är medelnöjda med sin studietid. Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid. Nöjd med studietiden Hur nöjda de studerande är med sin studietid på Vuxenutbildningen, är en viktig faktor för att mäta om utbildningen når upp till önskad effekt. Hela 84% instämmer i hög grad i påståendet jag är mycket nöjd med min studietid på Vuxenutbildningen. Av dessa instämmer 37% och 47% instämmer helt i påståendet. Det är endast 3% som inte alls instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:1. 84% är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. - 15 -
Diagram 3:1 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Instämmer helt 47% 84% Instämmer i hög grad Instämmer 37% Instämmer något 12% Instämmer inte alls 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Förändringar över tid Det förekommer inga större skillnader mellan hur nöjd man är med sin studietid på Vuxenutbildningen i 2006 och 2008 års undersökningar, se tabell 3:1. Tabell 3:1 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Mycket nöjd med sin studietid 2006 2008 Förändringar i procentandelar Instämmer helt 45% 47% 2 Instämmer 40% 37% 3 Instämmer något 13% 12% 1 Instämmer inte alls 2% 3% 1-16 -
Instämmer helt Närmare hälften av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Nöjdast med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer födda 1966 eller tidigare och personer med svenska som modersmål, se diagram 3:2. Personer med svenska som modersmål uppger i mycket högre grad än personer med annat modersmål att de helt instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid. Personer födda 1966 eller tidigare och personer med svenska som modersmål är mer nöjda än övriga grupper med sin studietid på Vuxenutbildningen. Sett till kön är det en högre andel kvinnor än män som helt instämmer i påståendet (se diagram 3:2). Diagram 3:2 Instämmer helt i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 30% 53% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 44% 44% 45% 54% Kvinna Man 41% 48% Samtliga 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Instämmer 37% instämmer i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Personer med annat modersmål uppger i högst omfattning att de instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:3. Personer med annat modersmål var den grupp som i minst omfattning helt instämde i påståendet (se diagram 3:2). Sett till kön är det en högre andel män som instämmer i påståendet. Det var en högre andel kvinnor som helt instämde i påståendet. - 17 -
Diagram 3:3 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 34% 46% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 31% 38% 40% 39% Kvinna Man 36% 42% Samtliga 37% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Instämmer något 12% instämmer något i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Personer med annat modersmål instämmer i högst omfattning något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid. För övrigt råder inga större skillnader mellan grupperna, se diagram 3:4. Personer med annat modersmål är delvis nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Diagram 3:4 Instämmer något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 10% 21% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 11% 12% 13% 16% Kvinna Man 13% 13% Samtliga 12% 0% 5% 10% 15% 20% 25% - 18 -
Instämmer inte alls 3% instämmer inte alls i att de är mycket nöjda med sin tid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Det är ett för litet antal personer som inte alls instämmer i påståendet för att man med statistisk säkerhet ska kunna säga något om grupperna, se diagram 3:5. Diagram 3:5 Instämmer inte alls i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 3% 4% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 2% 3% 4% 5% Kvinna Man 3% 5% Samtliga 3% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Mål med studierna vilka är mest nöjda? De personer vars främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen var personlig utveckling, samt de vars mål var att skaffa kompetens för att byta arbete och skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är de som är mest nöjda med studietiden. Minst nöjda är de som har angivit annat som mål och målet att ha alternativ till arbetslösheten. Mest nöjda sett till mål: Personlig utveckling Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i/behålla arbetet - 19 -
Sysselsättning innan studierna vilka är mest nöjda? De personer som innan studierna på Vuxenutbildningen, alltså hösten 2005, var anställda eller egen företagare och sjukskrivna är mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Minst nöjda är de personer som innan studierna var studerande och sjukskrivna. De personer som var sjukskrivna är alltså den grupp som både var mest nöjd med och minst nöjd med sin studietid. Mest nöjda sett till sysselsättning innan studierna: Anställda eller egen företagare Sjukskrivna Sysselsättning efter studierna vilka är mest nöjda? Mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer som våren 2008 studerar på högskola eller universitet, KY-utbildning eller är anställda eller egen företagare. Personer som är sjukskrivna våren 2008 är minst nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Mest nöjda sett till sysselsättning efter studierna: Studerar på högskola Studerar KY-utbildning Anställda eller egen företagare - 20 -
Kapitel 4 Mål med studier Generella drag Det tre främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen var att få behörighet till vidare studier (41%), att skaffa en yrkesutbildning (16%) och personlig utveckling (15%). Målet behörighet till vidare studier uppnåddes av majoriteten. Vad gäller skaffa behörighet till vidare studier är ålder av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju yngre åldersgrupp desto högre andel hade som mål att skaffa behörighet till vidare studier. Män hade i högre omfattning än kvinnor detta mål. Målet skaffa kompetens för att utvecklas i alternativt behålla arbetet är också avhängt med ålder, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto högre andel hade detta mål. Kvinnor anger i högre omfattning än män detta mål. En slutsats är att de yngre åldersgrupperna och män prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna och kvinnor prioriterar aspekter som rör arbete. Den grupp som i högst omfattning angivit den personliga utvecklingen är den äldsta åldersgruppen (födda 1966 eller tidigare). Sett till modersmål hade personer med svenska som modersmål i högre omfattning än personer med annat modersmål som mål att få behörighet för vidare studier. Personer med annat modersmål hade i något högre omfattning målet att skaffa en yrkesutbildning. Mål med studier De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är: Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) Att skaffa en yrkesutbildning (16%) Personlig utveckling (15%) I högst omfattning anges behörighet för vidare studier som främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen. Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 4:1. - 21 -
Diagram 4:1 Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren 2006. Behörighet för vidare studier 41% Skaffa en yrkesutbildning 16% Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet 9% 9% 35% Arbetsrelaterade mål Skaffa kompetens för att behålla arbetet 2% Personlig utveckling 15% Ha alternativ till arbetslösheten Annat 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Förändringar över tid 2005 och 2008 hade en ungefär lika stor andel behörighet för vidare studier som mål med studierna på Vuxenutbildningen (42% vs 41%). En högre andel hade detta mål vid 2006 års undersökning (49%), se diagram 4:2. Diagram 4:2 Främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar. 2008 års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande 2003. * Arbetsrelaterade mål kallades för ökad kunskap för arbetslivet 2005. 2006 och 2008 är arbetsrelaterade mål en sammanslagning av alternativen skaffa kompetens för att byta arbete, skaffa kompetens för att utvecklas i mitt arbete och skaffa kompetens för att behålla mitt arbete. Observera att skaffa en yrkesutbildning inte ingår i arbetsrelaterade mål i detta diagram. 2005 ingick även alternativet hade inte något tydligt mål/motiv (2%) och 2006 och 2008 ingick alternativet ha alternativ till arbetslösheten (4% vs 3%). 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 42% 41% 25% 19% 19% 15% 16% 14% 11% 12% 15% 5% 3% 6% 2005 2006 2008 Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat - 22 -
2005 års undersökning visade att en fjärdedel av de tillfrågade hade personlig utveckling som mål med studierna. 2006 och 2008 har andelen sjunkit med omkring 10 procentenheter (se diagram 4:2). En lägre andel prioriterar personlig utveckling idag 2008 jämfört med 2005. De arbetsrelaterade målen har varit konstanta över tid, med en liten ökning från 2005 års undersökning. Att skaffa en yrkesutbildning har en något uppåtgående trend sett över tid (se diagram 4:2). Behörighet för vidare studier 41% hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier, som till exempel till universitet. Det är främst personer födda 1982-86 vars främsta mål med studierna var att få behörighet till vidare studier. Ålder är av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto färre hade som mål att få behörighet för vidare studier, se diagram 4:3. Det är främst de yngre åldersgrupperna som hade som mål att skaffa behörighet för vidare studier. En högre andel män än kvinnor hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier. Sett till modersmål är det framförallt personer med svenska som modersmål som studerade för att få behörighet till vidare studier. Diagram 4:3 Behörighet för vidare studier, till exempel universitet, som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 32% 45% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 19% 36% 53% 64% Kvinna Man 38% 55% Samtliga 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% - 23 -
Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier är: Studerar på högskola eller universitet (50%) Anställd eller egen företagare (23%) Studerar inom KY (10%) Hälften av dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier studerar våren 2008 på universitet eller högskola. Resultatet indikerar att målet med behörighet till vidare studier uppnåddes av majoriteten av studerande. Skaffa en yrkesutbildning 16% har angivit att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var att skaffa en yrkesutbildning. Det förekommer inga större skillnader mellan grupperna. I högst omfattning har personer födda 1967-76 angivit att målet var att skaffa en yrkesutbildning, och i lägst omfattning har personer födda 1977-81 angivit detta mål, se diagram 4:4. Sett till modersmål är det personer med annat modersmål som i högst omfattning haft som mål att skaffa en yrkesutbildning. Diagram 4:4 Skaffa en yrkesutbildning som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 15% 19% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 12% 15% 15% 20% Kvinna Man 14% 17% Samtliga 16% 0% 5% 10% 15% 20% 25% - 24 -
Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är: Anställd eller egen företagare (57%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (13%) Studerar inom grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (8%) Mer än hälften av dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är våren 2008 anställda eller egen företagare. Resultatet indikerar att målet uppnåtts för majoriteten av studerande. Skaffa kompetens för att byta arbete 9% hade som huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen att skaffa kompetens för att byta arbete. Det är ingen grupp som utmärker sig, med undantag för personer som är födda mellan 1982-86, som i låg omfattning anger att målet var att skaffa kompetens för att byta arbete, se diagram 4:5. Diagram 4:5 Skaffa kompetens för att byta arbete som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 8% 9% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 3% 10% 11% 12% Kvinna Man 6% 9% Samtliga 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete: Anställd eller egen företagare (70%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (12%) Studerar inom KY (7%) Våren 2008 är 70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete anställda eller egen företagare. 75% av dem har bytt arbete. 70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete är idag anställda eller egen företagare. 75% av de som är anställda eller egen - 25 -
företagare anger att de inte har återgått till sitt gamla arbete. Det innebär att 25% har återgått till sitt gamla arbete, trots att målet med studierna på Vuxenutbildningen just var att skaffa kompetens för att byta arbete. Skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet Sammanlagt anger 11% att det främsta målet med studierna var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Det är framförallt personer födda 1966 eller tidigare vars mål var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Ålder är av avgörande betydelse då resultatet visar att ju lägre ner i åldrarna desto färre har detta mål, se diagram 4:6. Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Sett till kön är det en dubbelt så stor andel kvinnor jämfört med män vars mål är att utvecklas i arbetet alternativt behålla arbetet. Diagram 4:6 Skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. * Eftersom för få svarat skaffa kompetens för att behålla arbetet för att statistisk säkerhet skulle gälla, lades det ihop med svaret skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet. Båda svaren antyder att man vill skaffa kompetens och vara kvar på det arbete man har. Annat modersmål Svenska som modersmål 8% 11% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 4% 8% 10% 19% Kvinna Man 6% 12% Samtliga 11% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet: Anställd eller egen företagare (77%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (9%) Sjukskriven (5%) Annat (5%) - 26 -
77% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är anställda eller egen företagare våren 2008. Av dem är 23% inte kvar på sitt gamla arbete. Hur stor andel av dem som är kvar på sitt gamla arbete som har bytt arbetsuppgift går inte att analysera med en statistisk säkerhet. 77% av dem vars mål var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är idag anställda eller egen företagare. 77% av dem är kvar på sin gamla arbetsplats. Personlig utveckling 15% av de tillfrågade anger att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var personlig utveckling. Den grupp som i hög omfattning anger personlig utveckling som huvudsakligt mål är personer födda 1966 eller tidigare. I lägst omfattning anger personer födda 1977-81 och 1982-86 personlig utveckling som främsta mål, se diagram 4:7. Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var personlig utveckling. Diagram 4:7 Personlig utveckling som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 13% 15% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 8% 9% 15% 23% Kvinna Man 12% 16% Samtliga 15% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars mål var personlig utveckling: Anställd eller egen företagare (65%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (8%) Studerar på högskola eller universitet (8%) Annat (8%) - 27 -
Alternativ till arbetslösheten 3% anger att det främsta skälet med studierna var att det var ett alternativ till arbetslösheten. De skillnader som går att se mellan grupperna ligger inom den statistiska felmarginalen, se diagram 4:8. Diagram 4:8 Alternativ till arbetslösheten som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren 2006. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 2% 5% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 1% 2% 5% 5% Kvinna Man 3% 4% Samtliga 3% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars främsta mål var att ha ett alternativ till arbetslösheten: Anställd eller egen företagare (48%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (33%) Studerar grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (10%) Annat (10%) Närmare hälften av dem vars främsta skäl med studierna var att slippa arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen företagare. Närmare hälften av dem vars mål med studierna var att slippa arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen företagare. En tredjedel är dock arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd. - 28 -
Kapitel 5 Studiernas betydelse för den fortsatta karriären Generella drag Sammanlagt är det 62% som i hög grad instämmer (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Personer födda 1977-81 uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft. Studiernas betydelse för den fortsatta karriären Sammanlagt instämmer 62% i hög grad i påståendet mina studier på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för min fortsatta karriär. 24% instämmer och 38% instämmer helt, se diagram 5:1. För majoriteten av studerande har Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Diagram 5:1 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Instämmer helt 38% 62% Instämmer i hög grad Instämmer 24% Instämmer något 23% Instämmer inte alls 14% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% - 29 -
Förändringar över tid 6% procentandelar högre instämmer helt i att studierna på Vuxenutbildning haft stor betydelse för den fortsatta karriären 2008 jämfört med 2006, se tabell 5:1. Jämfört med 2006 instämmer 2008 en högre andel helt i att studierna har haft stor betydelse för karriären jämfört med 2006. Tabell 5:1 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Stor eller mycket stor betydelse för karriären 2006 2008 Förändringar i procentandelar Instämmer helt 32% 38% 6 Instämmer 27% 24% 3 Instämmer något 24% 23% 1 Instämmer inte alls 17% 14% 3% Instämmer helt 38% instämmer helt i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). I högst omfattning är det personer födda 1977-81 som helt instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. I minst omfattning instämmer personer födda 1966 eller tidigare och personer med annat modersmål helt i påståendet, se diagram 5:2. Studierna har haft störst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda 1977-81. Diagram 5:2 Instämmer helt i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 31% 40% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 30% 38% 42% 46% Kvinna Man 37% 39% Samtliga 38% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% - 30 -
Instämmer 24% instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål, den grupp som i lägst omfattning helt instämde i påståendet. I minst omfattning instämmer personer födda 1977-1981, den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:3. Diagram 5:3 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 23% 30% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 20% 25% 25% 26% Kvinna Man 23% 25% Samtliga 24% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Instämmer något 23% instämmer något i att studierna haft betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer något i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål något i påståendet. I lägst omfattning instämmer personer födda 1977-1981, se diagram 5:4. Studierna har delvis haft betydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Resultatet var detsamma vad gäller instämmer i påståendet (se diagram 5:3). - 31 -
Diagram 5:4 Instämmer något i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 22% 29% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 19% 23% 24% 25% Kvinna Man 23% 25% Samtliga 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Instämmer inte alls 14% instämmer inte alls i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Vilka har då Vuxenutbildningen haft minst betydelse för vad gäller den fortsatta karriären? Främst är det personer födda 1966 eller tidigare som inte alls instämmer inte i påståendet att Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. De som i minst omfattning har svarat att de inte instämmer alls är personer födda 1967-76, den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:5. Studierna har haft minst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda 1966 eller tidigare. Sett till modersmål är det i högre grad personer med svenska som modersmål som inte alls instämmer i att Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. - 32 -
Diagram 5:5 Instämmer inte alls i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 11% 16% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 9% 15% 15% 19% Kvinna Man 13% 15% Samtliga 14% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Samband mellan betydelse för karriären och nöjdhet med studierna Av dem som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären instämmer 76% också helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid. Ju lägre grad de tillfrågade instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären, desto lägre grad instämmer de i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid. Det går alltså att konstatera att det finns ett samband mellan hur stor betydelse studierna haft för karriären och hur nöjd man är med studietiden. Hur stor betydelse studierna haft för den fortsatta karriären påverkar hur nöjd man är med sin studietid. - 33 -
Kapitel 6 Sysselsättning efter studier Generella drag Den vanligaste sysselsättningen våren 2008 är att man arbetar (anställd 44% och egen företagare 2%). Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen. Mer än hälften av de som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren 2008. Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete uppger att man har nya arbetsuppgifter. Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande. Andelen arbetssökande sjönk med 14 procentenheter. Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren 2008. Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller egen företagare våren 2008. Studerar på universitet eller högskola gör främst de yngre åldersgrupperna och män. Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Personer med annat modersmål är också den grupp som i högst omfattning studerar på grundläggande och/eller gymnasial nivå. Sysselsättning våren 2008 De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: Anställd (44%) Studerande (34%) Arbetssökande (8%) Efter studierna på Vuxenutbildningen har en högre andel personer studier som främsta sysselsättning, jämfört med sysselsättning innan studierna. En lägre andel personer är arbetssökande jämfört med sysselsättning innan studierna, se diagram 6:1. Studierna på Vuxenutbildningen leder till en högre andel studerande och en lägre andel arbetssökande. - 34 -
En slutsats är att effekten av studierna på Vuxenutbildningen är en minskad arbetslöshet till förmån för en ökad andel studerande. Diagram 6:1 Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen. Anställd Egen företagare 2% 1% 44% 41% Efter studier Innan studier Arbetssökande 8% 21% I arbetsmarknadsåtgärd 1% 2% Studerande 16% 34% Sjukskriven Annat 3% 5% 7% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% En ungefär lika stor andel är anställda innan studierna som efter studierna på Vuxenutbildningen (se diagram 6:1). Resultatet var det samma i 2005 års undersökning, men i 2006 års undersökning var det 10 procentenheter färre som var anställda efter studierna jämfört med innan studierna (38% vs 48%). Vad gör de som var anställda eller egen företagare? 2008 års undersökning visar att mer än hälften av de personer som var anställda eller egen företagare innan studierna också är anställda eller egen företagare efter studierna på Vuxenutbildningen, se illustration 6:1. Mer än hälften av dem som var anställda eller egen företagare innan studierna, är också anställda eller egen företagare våren 2008. - 35 -
Illustration 6:1 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var anställda eller egen företagare innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 57% Anställd eller egen företagare 34% Studerande Anställd eller egen företagare 4% Annat 3% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 2% Sjukskriven arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd eller sjukskrivna? Omkring hälften av de som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna innan studierna är anställda eller egen företagare idag, se illustration 6:2 och 6:3. Illustration 6:2 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 46% av de som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna, är anställda eller egen företagare våren 2008. 46% Anställd eller egen företagare 27% Studerande Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 17% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 6% Annat 4% Sjukskriven - 36 -
Illustration 6:3 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 50% Anställd eller egen företagare Hälften av dem som var sjukskrivna innan studierna, är anställda eller egen företagare våren 2008. 19% Sjukskriven Sjukskriven 16% Studerande 13% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 3% Annat studerande? Mer än hälften av de som var studerande innan studierna på Vuxenutbildningen har samma sysselsättning våren 2008, se illustration 6:4. Mer än hälften av dem som var studerande innan studierna, är också studerande våren 2008. Illustration 6:4 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var studerande innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 54% Studerande 23% Anställd eller egen företagare Studerande 12% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 10% Annat 1% Sjukskriven - 37 -
Förändringar över tid 2008 är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning, se diagram 6:2. 2006 års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor. Anställda och egen företagare 2008 års undersökning visar att andelen anställda är 44%. Vid 2005 års undersökning var andelen anställda efter studierna på Vuxenutbildningen som högst (47%), för att 2006 minska med närmare 10 procentenheter. Andelen egen företagare har varit konstanta över tid, (se diagram 6:2). Arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är (se diagram 6:2). Trots att andelen arbetssökande varit konstanta över tid kan vi vid en jämförelse med Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösheten i Västra Götaland se att andelen arbetslösa sjunkit i regionen. 2005 var 39 520 personer arbetslösa i Västra Götaland, 2006 var motsvarande antal 35 489 och i mars 2008 är antalet arbetslösa nere i 23 230 personer (www.ams.se, statistik över arbetslösa per län). Studerande Årets undersökning visar att andelen som studerar efter studierna på Vuxenutbildningen är 34%. Andelen studerande var som lägst vid 2005 års undersökning och som högst vid 2006 års undersökning (26% vs 37%) (se diagram 6:2). - 38 -
Diagram 6:2 Främsta sysselsättning efter studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar. 2008 års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande 2003. *I alternativet annat ingår 2005 även föräldraledig (3%), resenär (1%) och pensionär (5%). 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 47% 44% 38% 37% 34% 26% 15% 10% 8% 6% 5% 7% 4% 4% 3% 2% 1% 2% 1% 1% 2005 2006 2008 Anställd Egen företagare Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd Studerande Sjukskriven Annat Anställd eller egen företagare våren 2008 Sammanlagt är 46% anställda (44%) eller egen företagare (2%) våren 2008. Innan studierna var motsvarande värde 43%. De som är anställda eller egen företagare består främst av personer i de övre åldersgrupperna (födda 1966 eller tidigare och 1967-76). I minst omfattning är det personer födda 1982-86 som är anställda eller egen företagare, se diagram 6:3. En slutsats är att anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning är avhängt med en högre ålder. Det är främst personer i de övre åldergrupperna som är anställda eller egen företagare våren 2008. Sett till modersmål är det en högre andel personer som har svenska som modersmål som är anställda eller egen företagare. Sett till kön är det främst kvinnor (se diagram 6:3). - 39 -
Diagram 6:3 Anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 41% 48% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 34% 37% 52% 57% Kvinna Man 38% 48% Samtliga 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Av dem som är anställda eller egen företagare år 2008 har 53% en ny arbetsplats och 47% har återgått till sitt gamla arbete. Av de som har återgått till sitt gamla arbete uppger en tredjedel att de har nya arbetsuppgifter, se illustration 6:5. Av de som är anställda eller egen företagare våren 2008 har lite mer än hälften ett nytt arbete. En tredjedel av dem som är kvar på sin gamla arbetsplats har fått förnyade arbetsuppgifter. Illustration 6:5 Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter. 53% Nytt arbete Anställda eller egen företagare 46% 47% Återgått till sitt gamla arbete 34% Förändrade arbetsuppgifter 66% Samma arbetsuppgifter Vid en jämförelse med resultatet i 2006 års undersökning hade en lika stor andel återgått till sitt gamla arbete. Men då var det endast 24% som fått förändrade arbetsuppgifter, alltså 10 procentenheter färre jämfört med 2008. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla arbete. - 40 -
Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 2008 Sammanlagt är 9% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd våren 2008. Innan studierna på Vuxenutbildningen var 23% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd, vilket alltså ger en minskning med 14 procentenheter. Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna. I minst omfattning är det personer födda 1982-1986, se diagram 6:4. 14 procentenheter färre är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen. Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande våren 2008. Diagram 6:4 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som främsta sysselsättning våren 2008. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 7% 17% 1982 86 1977 81 1967 76 Födda 1966 eller tidigare 4% 9% 11% 13% Kvinna Man 9% 12% Samtliga 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Studerande våren 2008 34% är studerande våren 2008. Ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen var 16% studerande, vilket ger en ökning med 18 procentenheter. Majoriteten studerar på högskola eller universitet, se diagram 6:5. - 41 -