Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling
Innehållsförteckning 1. Linnéskolan... 3 Inledning... 3 Skolans uppdrag... 3 Vision... 3 Omfattning... 3 Delaktighet och ansvar... 4 2. Utvärdering... 4 Fjolårets plan... 4 Årets plan... 4 3. Främjande insatser... 4 4. Kartläggning... 5 Kartläggningsmetod... 5 Områden som berörs i kartläggningen... 5 Resultat och analys bland personal och elever... 6 5. Förebyggande insatser... 6 Aktiviteter för läsåret... 6 Rättigheter och ansvar... 8 6. Rutiner för akuta situationer... 9 Policy... 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till skolans tygghetsteam... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal...11 Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränks av elev...11 Rutiner för uppföljning...11 Rutiner för dokumentation...11 Ansvarsförhållande...11 Bilaga 1: Begrepp Bilaga 2: Diskrimineringsgrunderna Sida 2 (16)
1. Linnéskolan Inledning Enligt skollagen upprättas en plan mot kränkande behandling varje år. Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet på skolan är att alla barn och ungdomar behandlas likvärdigt och skolan tar avstånd från trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Var och en som arbetar inom skolan skall främja aktning och respekt för varje människas egenvärde, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motarbeta alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Kompisstödjarna och Friends finns på skolan som ett komplement. Det ligger dock på den vuxnes ansvar att eleven inte utsätts för kränkningar. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och omfattar alla på skolan, dvs. elever och vuxna men även vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns förutom i skollägen även i skolans läroplan. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans plan ska ses över och följas upp varje år och fungera som ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Denna plan är till för alla elever och all personal som vistas i skolan. Skolans uppdrag Utdrag ur skollagen 2010:800, 6 kap 1-10, Åtgärder mot kränkande behandling: Skolan ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal, som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till närmaste chef. Vision Tillsammans skapar vi en skola där lärande, ömsesidig respekt och glädje växer. Omfattning Alla verksamheter som bedrivs på skolan omfattas av denna plan. Planen gäller från och med 2013-08-01 till 2014-08-31. Sida 3 (16)
Delaktighet och ansvar Denna plan är upprättad av skolans rektorer tillsammans med kuratorerna. Personalen har varit delaktig genom utvärderingar och arbete med planen under flera arbetsplatsträffar. Skolan har även en likabehandlingsgrupp med representanter från lärare, elever, kuratorer och rektorer. Denna grupp har vid regelbundna möten arbetat med likabehandlingsplanen och dess innehåll. Även föräldraföreningen har varit delaktiga och kommit med förslag och synpunkter kring likabehandlingsplanen till denna grupp. - All personal, elever och föräldrar skall känna till skolans likabehandlingsplan - Samtlig personal arbetar aktivt mot kränkande behandling genom att omedelbart reagera och bry sig i det dagliga arbetet samt genom kontinuerliga utvärderingar av handlingsplan och trivselenkäter - Vid varje läsårsstart aktualiseras likabehandlingsplanen för all personal - Elever, föräldrar och personal görs delaktiga i arbetet för allas lika behandling - Innehåll diskuteras ständigt på föräldramöten, i klassråd och elevråd - Vi dokumenterar det som händer - Skolledning är ansvarig för att denna handlingsplan implementeras 2. Utvärdering Denna plan utvärderas årligen av personal och elever. Vid utvärderingen ser vi över vilka mål som vi uppnått och vilka mål vi behöver jobba vidare med. Detta tillsammans med årliga kartläggningen ligger till grund för den nya planen som tas fram vid varje läsårstart. Fjolårets plan Planen från förra läsåret utvärderades under höstterminens slut. En grupp skapades på skolan med representanter från lärare, kuratorer, rektorer, kamratstödjare och elevrådet. Även hela personalgruppen var delaktig vid flera arbetsplatsträffar och tog fram åtgärdsbehov för den nya planen. Det som framkom vid utvärderingen var att planen innehåller vissa brister. Det beslutades att en ny plan ska tas fram med hjälp av verktyget Plan för skolan som skolverket står bakom. Vid utvärderingen framkom även att skolan behöver jobba mer med de begrepp som återfinns i planen (se bilagor). En lightversion av planen behöver jobbas fram och våra kamratstödjare ska vara delaktiga i detta. Utgångspunkt för denna lightversion ska vara FN:s barnkonvention. Årets plan Årets plan ska utvärderas vid läsårets slut. Detta kommer ske genom diskussioner i personalgruppen och genom utvärderingav av åtgärder i planen på klassråd, samt genom likabehandlingsgruppen och ledningsgruppen. Ansvarig för att denna utvärdering sker är rektor. 3. Främjande insatser Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra Sida 4 (16)
respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av verksamhetens fortgående uppgifter och bör därför bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Namn Områden som berörs Mål och uppföljning Insats Ansvarig och slutdatum Tillsammans Kränkande behandling, diskriminering Öka närvaron mellan personal och elev Gemensam cafeteria för åk 6-9 för elever/personal som ett sätt främja ett gott klimat på skolan. Stormöten med pesronal för att öka samspelet Regelbundna samtal kring kring skyldigheter och rättigheter All personal 4. Kartläggning Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka och förebygga trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att diskriminering och kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska omedelbart resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Kartläggningsmetod Varje vårtermin genomförs en stor digital elevenkät på Linnéskolan. Syftet med denna kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras ligger sedan till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under kommande läsår. Enkäten genomförs på skolan genom att några elever i taget får göra den digitalt på ett antal datorer uppställda i en sal. Innan den genomförs går skolan tydligt igenom syftet med enkäten och vad den kommer användas till. Områden som berörs i kartläggningen Förutom att kartlägga förekomsten av trakasserier och kränkande behandling, hjälper enkäten till att ge en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Sida 5 (16)
Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Resultat och analys bland personal och elever Personalen genomför detta läsår ingen kartläggning, men är med i arbetet med att diskutera och analysera resultaten från enkäten vid en APT. Även eleverna deltar i analysen på ett klassråd som mentor ansvarar för. Kamratstödjarna är sedan delaktiga i att ta fram åtgärder inför kommande läsår (kurator ansvarig). 5. Förebyggande insatser Kurator och trygghetsteam finns på skolan med uppgifter att förebygga och stödja enskilda elever. Skolans elevhälsoteam består av skolledning, kurator, speclärare, skolsköterska och vid behov även SYV och socialförvaltning. Schemalagda möten sker minst var tredje vecka. Skolan har dessutom elevråd och elevskyddsombud 6-9 som jobbar med arbetsmiljö och trivsel. På Linnéskolan finns även Caféråd, Skolan arbetar även med Friends och kamratstödjare. Alla vuxna på skolan: - arbetar ständigt med attityder och värderingar på olika sätt på mentorstid, arbetslagstid och föräldramöten och fritidshemstid. - observerar minsta tecken på kränkning och reagera direkt - har ett samarbete med kyrkor i kommunen som har rastvärdar en dag i veckan - ger eleverna kunskap om deras rättigheter och skyldigheter - visar/uppehåller sig bland eleverna i cafeterian, i korridorer och ute på rasterna Aktiviteter för läsåret Namn Områden som berörs Mål och uppföljning Bussvärd Trygghet och respekt Trygg och säker miljö på raster. Matvärd Trygghet och respekt Trygg och säker miljö under luncher. Kommunikation Elevinflytande Kränkande behandling, diskriminering Kränkande behandling, Förbättra kommunikationen mellan elevpersonal Öka elevernas delaktighet och Insats Personal gör ett schema för tillsyn vid buss Personal gör ett schema för tillsyn vid lunch. Vid mentorstider och utvecklingssamtal ges barnen/eleverna tid att tillsammans med mentor ta upp den psykosociala arbetsmiljön och bemötandet på skolan. Förslagslåda med konkreta förslag Ansvarig och slutdatum Arbetslagsledare, terminstart. Arbetslagsledare, terminstart. Mentor Skolsköterska, rektor Sida 6 (16)
diskriminering låta eleverna delge sina synpunkter. från elever. Placeras utanför skolsköterskans rum. Regelbundna klassråd. Regelbunda elevråd. Begrepp Kränkande behandling, diskriminering Öka kunskapen om vad begreppen betyder Arbete under mentorstid Mentorer Lightversion av planen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Alla på skolan ska känna till sina rättigheter utifrån FN:s barnkonvention. Detta följs upp i elevenkäten nästa år. Kamratstödjarna arbetar fram en produkt och övningar som ska genomföras i klasserna. Vuxenstödjare och likabehandlingsgruppen. Genomförs under läsåret. Värdegrund Trygghet, respekt och allas lika värde Öka förståelsen för varandra och tydliggöra kopplingar mellan skola och värdegrund Fyra temadagar på skolan: Alla unika ANDT Sex- och samlevnad Sociala medier Arbetslagen planerar och genomför årskursvis. Sida 7 (16)
Rättigheter och ansvar På Gemö-/Linnéskolan värnar vi om trygghet och en god arbetsmiljö för alla. Som elev har du följande rättigheter/skyldigheter. Dessa skyldigheter och rättigheter utvärderas vid varje läsårstart i klasserna för att ge alla en möjlighet till delaktighet i processen att förankra och förändra dem. RÄTTIGHETER Du har rätt att känna trygghet och att bli respekterad av alla Du har rätt till en bra arbetsmiljö ANSVAR Du respekterar alla på skolan och använder ett vårdat språk Du ser till att hålla rent och snyggt efter dig. Utekläder, keps, mössa och luva använder du inte i undervisningslokaler, bibliotek och matsal Du har rätt till garanterad undervisningstid Du passar tider, har alltid med dig rätt arbetsmaterial och använder tiden till lärande Du har rätt till en behaglig ljudnivå för att kunna koncentrera dig och göra ett bra arbete Du bidrar till en behaglig ljudnivå och ett bra arbetsklimat Du har rätt till lunch varje dag Du får ha din mobiltelefon med dig till skolan Serverad mat äter du endast i matsalen Du lämnar din plats ren och snygg Du ser till att ingen störs av den Du har tillgång till ett låsbart skåp fr o m år 6 Du har nyckeln med dig och håller rent och snyggt i skåpet Du har rätt att besöka cafeterian på raster och håltimmar fr o m år 6 Du får endast fika på caféet Vid oacceptabelt beteende: Omedelbar reaktion från vuxna/elever Mentor/vuxen kontaktar vårdnadshavare om beteendet upprepas Mentor informerar skolledningen Disciplinära åtgärder kan vidtagas Sida 8 (16)
6. Rutiner för akuta situationer Policy På skolan känner barn, elever och vuxna trygghet i sin arbetsmiljö och ingen utsätts för någon form av kränkande behandling. Barn, elever och vuxna deltar aktivt i att uppmärksamma, förebygga och åtgärda våld, trakasserier, diskriminering och mobbning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Arbetslagen har en stående punkt att på arbetslagsmöten diskutera elevhälsa och elever som utsätts för kränkningar och diskriminering. All personal på skolan har ansvar för att uppmärksamma sådant som händer och rapportera detta till kurator/rektor. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till skolans tygghetsteam Skolan arbetar ett trygghetsteam som leder, stöttar och utreder arbetet då kräkningar upptäcks på skolan. Trygghetsteamet träffas då något inträffat, och ärenden följs upp vid EHT. Trygghetsteamen leds av kurator och består av följande personer under kommande termin: Linnéskolan: Bodil Claesson (kurator) Andreas Burander Kicki Hatzikirkou Christian Enoksson Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den som har fått kännedom om kränkningen vidtar lämpliga åtgärder och fyller i blanketten kränkande behandling. Blankett överlämnas till mentor. Mentor gör eventuellt ytterligare utredning som dokumenteras på samma blankett. Utredningen sker skyndsamt. Mentor avgör om ärendet ska behandlas av mentor själv eller om det behövs hjälp av trygghetsteamet. mentor Alternativ 1 mentor utreder Mentor överlämnar blankett till rektor. Mentor informerar vårdnadshavare. Mentor samtalar vid behov med kurator. Rektor upprättar anmälan till huvudman (utbildningsförvaltningen). Rektor överlämnar blankett till kurator som sätter denna i pärmen. Kurator redogör för händelser i Elevhälsoteamet. Åtgärder kan vidtas. Kurator ger återkoppling till mentor. Mentor informerar arbetslaget. mentor rektor rektor kurator kurator mentor Sida 9 (16)
Blanketterna förvaras i datumordning med senaste datum först i pärmen som finns på expeditionen märkt Dokumentation kränkande behandling. Notera på blankett händelser som är placerad först i pärmen: datum, utsatt elev och inblandad elev. Mentor följer upp händelsen en-två gånger. Dokumentation på särskild blankett för uppföljning. Ärendet avslutas alternativt lämnas vidare till trygghetsteamet. Uppföljningsblanketterna förvaras i pärm Dokumentation kränkande behandling i direkt anslutning till blanketten kränkande behandling avseende gällande ärende. kurator mentor mentor Alternativ 2 trygghetsteamet utreder Mentor överlämnar blankett till rektor samt till medlem i trygghetsteamet. Rektor upprättar anmälan till huvudman. Rektor överlämnar blankett till kurator som samlar dessa i pärmen. Trygghetsteamet utreder händelsen skyndsamt. Om möjligt deltar två personer från trygghetsteamet i utredningsarbetet en utreder och en dokumenterar. Dokumentation från utredningen sker på särskild blankett, om så är lämpligt. Trygghetsteamet diskuterar med mentor hur informationen skall delges vårdnadshavare. Trygghetsteam diskuterar med kurator och rektor om eventuella åtgärder som måste sättas in skyndsamt. Kurator alternativt trygghetsteamet redogör för händelser i Elevhälsoteamet. Åtgärder kan vidtas. Kurator ger återkoppling till trygghetsteam och mentor. Mentor informerar arbetslaget. Blanketterna förvaras i pärmen Dokumentation kränkande behandling i datumordning med senaste datum först. Notera på blankett händelser som är placerad först i pärmen: datum, offer och utpekad förövare. Vid behov översändes hela utredningen samt beslutade åtgärder till huvudmannen (EVK-protokoll, åtgärdsprogram, anmälan och utredning angående trygghet och studiero, skriftlig varning etc). Trygghetsteamet följer upp händelsen minst två gånger. Dokumentation på särskild blankett för uppföljning. Uppföljning kan också ske via samtal i informella möten. Ärendet avslutas alternativt återförs till elevhälsoteamet för ytterligare åtgärd. Uppföljningsblanketterna förvaras i pärm Dokumentation mentor rektor rektor trygghetsteam trygghetsteam trygghetsteam kurator kurator mentor kurator rektor trygghetsteam Sida 10 (16)
kränkande behandling i direkt anslutning till blanketten kränkande behandling avseende gällande ärende. trygghetsteam Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Utredning påbörjas skyndsamt av rektor genom: - Enskilt samtal med den utsatte... Rektor - Enskilt samtal med den som kränker... Rektor - Samtal med berörda föräldrar... Rektor - Anmälan till utbildningsförvaltningen... Rektor - Åtgärdsplan... Rektor - Uppföljning... Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränks av elev Utredning påbörjas skyndsamt av rektor/kurator genom: - enskilt samtal med den utsatta... rektor/kurator - meddela hemmet... rektor/kurator - elevvårdsteamet kopplas in... rektor/kurator - samtal med berörd personal... rektor/kurator - gör anmälan till utbildningsförvaltningen... rektor - ev. anmälan till annan myndighet... rektor Rutiner för uppföljning Beroende på det inträffade utses mentor, kurator eller rektor att följa upp ärendet. Detta dokumenteras tydligt under utredningens gång. Rutiner för dokumentation Dokumentationen viktig. När en elev anser sig vara kränkt eller mobbad ska utredning omedelbart påbörjas. Den som lämnar vidare ett ärende ansvarar för att även lämna vidare dokumentationen i ärendet till densamme. Dokumentation sparas i pärm märkt Dokumentation Kränkande behandling som förvaras på expeditionen. Ansvarsförhållande Rektor är övergripande ansvarig för att gällande rutiner förmedlas till elever och personal. Samtliga på skolan har sedan att ansvar att följa dessa rutiner. Uppmärksammas brister rapporteras detta till rektor. Sida 11 (16)
Bilaga 1: Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling En elev blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av eleven på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. En elev är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger eleven en örfil. En elev har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att eleven är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Eleven orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Bilaga 2: Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En elev vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] En elev blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om en annan elev, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En elev blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] En elev, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter elevens könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste eleven förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] En elev, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att eleven är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
En elev, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] En elev är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge eleven högsta betyg, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En elev, vars familj är med i en frikyrka, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar en elev att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen: Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att eleven utestängs från sin utbildning. [diskriminering] En elev är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] En elev pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] En elev, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem eleven med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot en elev på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för en elev tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. En elev vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Två tjejer som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: En elev är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] En elev pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]