Samhällsbyggnadsnämnden 9 april 2013
Kallelse/föredragningslista 1 (2) Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder Tid: Tisdagen den 9 april 2013, klockan 08.00 Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35 Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: www.karlskoga.se under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Daniel Ekelund (MP), ersättare Liselotte Eriksson (S) Ärenden Handlingar Föredragande Beslutsärenden 1. Industrimarksförfrågningar 2013 x Omedelbarjustering Johan Ljung 2. Sparbeting 2013 På sammanträdet Stefan Larsson 3. Ekonomisk rapport x Ulla Lindqvist Stefan Larsson 4. Mål och budget 2014-2016 x Stefan Larsson 5. Avtal med Storfors kommun På sammanträdet Stefan Larsson 6. Remiss - Kundtjänst (Servicecenter) x Martin Lindström 7. Medborgarförslag om energiproduktion och extra reningssteg 8. Medborgarförslag om uppsättning av förbudsskylt vid Häsängens odlarförening/kilstabäcken. 9. Motion angående aktivitet för barn med visst funktionsnedsättning. 10. Motion angående risker i låga undergångar under E18 i Karlskoga x x x x Susanne Jarl Kristin Södergren Stig Rengman Kristin Södergren Stig Rengman Kristin Södergren Stig Rengman
Kallelse/föredragningslista 2 (2) Ärenden Handlingar Föredragande 11. Motion om att införa bekvämlighetsinrättningar i Karlskoga x Kristin Södergren Stig Rengman 12. Kåseriet 1 m.fl - Ekeby - antagande x Bosse Björk 13. Storängens handelsområde - korsning väg 205 - planuppdrag x Bosse Björk Anmälningsärenden 14. Delegationsärenden Pärmen 15. Inkomna handlingar Pärmen Informationsärenden 17. Samhällsbyggnadsinformation Reservvatten till Karlskoga lasarett Väg 205 Projektplan Grönstrukturplan Vindkraft Granåsen Arbetsmiljöverket 23 april Tänk nytt, lätt och rätt Earth Hour Brukardialog Motorvecka Centralparken Personal och övriga frågor På sammanträdet Karlskoga den 26 mars 2013 Sven-Olov Axelsson (S) Ordförande Presskonferens klockan 12:00, Skrantahöjdsvägen 35, Möckeln
Ärende 1 Industrimarksförfrågningar 2013
Tjänsteskrivelse 2013-03-25 SBN 2013.0031 Rev 2013-04-05 Handläggare: Johan Ljung Samhällsbyggnadsnämnden Försäljning av del av Aggerud 2:67 och Högåsen 2:139 Sammanfattning Karlskoga kommun säljer mark i Storängens handelsområde. Köparen kommer att etablera biluthyrning med tillhörande tvättanläggning i området. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-03-25 och upprättat köpekontrakt. Bakgrund Karlskoga kommun har mark till salu i Storängens handelsområde för etablering av handel och viss bilservice. Beskrivning av ärendet Karlskoga kommun har blivit kontaktade av ett företag vill etablera sig med biluthyrning med tillhörande tvättanläggning. Lämplig mark för etableringen finns i Storängens handelsområde. Ett köpekontrakt med företaget har upprättats där företaget köper cirka 5660 kvm av fastigheterna Aggerud 2:67 och Högåsen 2:139 för 566 000:- (100:-/kvm). Tillägg 2013-04-05: Köparen vill att den köpta fastigheten förvaltas av ett nyinrättat företag men där det är samma ägare som står bakom företaget som anges som köpare i utskickat köpekontrakt. Det nya företaget är inte registrerat ännu och har inte fått namn eller organisationsnummer. Beslutet behöver därför bli att Karlskoga kommun säljer fastigheten enligt upprättat köpekontrakt men att köparen kan bli ett annat företag men med samma ägare som enligt upprättat köpekontrakt. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. Karlskoga kommun försäljer del av fastigheterna Aggerud 2:67 och Högåsen 2:139 för en köpeskilling om femhundrasextiosextusen kronor (566 000:-) och i övrigt enligt upprättat köpekontrakt. Köparen kan dock bytas ut mot ett g:\stab\sekr\sbn\utskick 2013-04-09\- ärende 1 - industrimarksförfrågningar 2013\tjänsteskrivelse, rev.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991
2013-03-25 Rev 2013-04-05 2 (2) nyinrättat företag med samma ägare som det som anges i upprättat köpekontrakt. 2. Det uppdras åt plan- och exploateringschefen att upprätta och underteckna köpekontrakt, köpebrev och övriga handlingar för att genomföra försäljningen. Johan Ljung Plan- och exploateringschef Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen
KÖPEKONTRAKT Säljare Namn Karlskoga kommun Adress 691 83 Karlskoga Köpare Namn Magnussons hyrservice AB Adress Box 249, 691 25 Karlskoga Andel 1/1 Andel 1/1 Organisationsnummer 212000-1991 Telefonnummer 0586-610 00 Organisationsnummer 556722-2426 Telefonnummer 1. Överlåtelseförklaring och köpeobjekt Säljaren överlåter till köparen på nedan angivna villkor följande egendom: Del av fastigheterna KARLSKOGA Aggerud 2:67 och Högåsen 2:139 med adress Skogsbovägen till en areal om cirka 5660 kvm. Området är markerat på bilagd karta och benämns nedan fastigheten. 2. Tillträdesdag Fastigheten ska av köparen tillträdas 2013-05-06. 3. Köpeskilling Köpeskillingen utgör FEMHUNDRASEXTIOSEXTUSEN KRONOR (566 000:-) och har beräknats efter 100:-/kvm. 4. Köpeskillingens erläggande Den överenskomna köpeskillingen ska erläggas mot faktura senast på tillträdesdagen. 5. Inteckningar, pantbrev m m Säljaren garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av sökta eller beviljade inteckningar och av andra servitut eller nyttjanderätter utöver vad som nedan sägs: Inom köpeobjektet går VA-ledningar i anslutning till gränsen mot vägen söder om fastigheten. 6. Fastighetens skick Fastigheten överlåtes i av köparen besiktigat och godkänt skick. 7. Grundundersökning Säljaren svarar inte för fastighetens grundförhållanden. Köparen erinras om vikten att företa grundundersökning innan byggnad uppförs. Köparen svarar för samtliga kostnader för undersökningen och utlåtande av expertis. Köparen äger rätt att tillträda fastigheten för markundersökningar sedan detta avtal undertecknats. Sida 1 (3)
KÖPEKONTRAKT 8. Utgifter och inkomster m m Räntor, skatter och andra utgifter för fastigheten av vad slag de vara må, ska betalas av säljaren i den mån de belöper på och avser tiden före tillträdesdagen. All avkastning av fastigheten tillkommer säljaren i den mån den belöper på och avser tiden före tillträdesdagen och alla avkastning av fastigheten som belöper på och avser tiden från och med tillträdesdagen ska tillkomma köparen. Säljaren garanterar, att ersättningsskyldighet på tillträdesdagen inte uppkommit för följande kostnader: gatukostnad fjärrvärmeavgift va-anslutningsavgift el-anslutningsavgift För kostnader av nu angivet slag, som inte omfattas av säljarens garanti enligt ovan, svarar köparen oavsett tidpunkten för ersättningsskyldighetens uppkomst undantag dock vad gäller gatukostnad som säljaren svarar för enligt punkt 12. 9. Inskrivnings- och inteckningskostnader Stämpelskatt, kostnad för värdeintyg och övriga kostnader för inskrivning av detta fång samt kostnader för uttag av nya inteckningar ska betalas av köparen ensam. 10. Köpebrev och handlingar Säljaren ska överlämna kvitterat köpebrev till köparen sedan denne fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal. Säljaren ska vidare till köparen överlämna de handlingar som är erforderliga för att köparen ska erhålla lagfart. 11. Fastighetsbildning Säljaren ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning vilken är direkt följd av överlåtelsen enligt detta avtal. Köparen biträder ansökan genom underskrift av detta köpekontrakt. Parterna är skyldiga att tåla smärre justering (upp till 5 %) av gränserna som kan komma att ske vid kommande lantmäteriförrättning. 12. Gatukostnad Köpeskillingen innefattar kostnad för gatukostnad. Säljaren kommer att bygga ut gata enligt detaljplanen till köpeobjektet i den takt köparens byggnation kräver det. 13. Påföljder vid kontraktsbrott Brister part i fullgörande av åtagande enligt detta avtal, äger motparten rätt till skäligt skadestånd. Är vad som kan läggas den försumlige parten till last ej av ringa betydelse äger motparten dessutom rätt att häva avtalet. Vid betalningsförsummelse från köparens sida äger säljaren alltid rätt att häva köpet. 14. Extra ordinära kostnader för markens beredande Skulle det visa sig att det uppstår extraordinära kostnader för markens bebyggande, t ex på grund av markföroreningar samt dåliga grundförhållanden, äger köparen rätt att häva köpet om kostnader för marksanering och grundläggning uppgår till mer än 200 000 kronor. Sida 2 (3)
KÖPEKONTRAKT 15. Övriga villkor Köpekontraktet gäller underförutsättning att det godkänns av samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga och beslutet vinner laga kraft. Köparen ska inom sex månader från och med dagen för utfärdandet av köpebrev påbörja byggnadsarbetena på så sätt att bottenplattan ska vara gjuten. Om byggnadsarbetena inte påbörjats inom sex månader från och med dagen för utfärdandet av köpebrev ska köpet återgå. Skulle laga kraft vunnet beslut om bygglov inte föreligga före nämnda tids utgång förlängs tiden för att påbörja byggnadsarbetena med sex månader från det bygglov erhållits och vunnit laga kraft. Köparen får under tiden från och med dagen för utfärdandet av köpebrev till och med två år efter densamma icke utan säljarens medgivande överlåta fastigheten eller upplåta nyttjanderätt till större delen av densamma. Vid eventuell försäljning inom två år ska i första hand kommunen erbjudas att återköpa fastigheten. Köparen svarar för samtliga kostnader för fastigheten och bekostar anslutningsavgifter för el, tele, vatten och avlopp m m samt bygglovavgifter. Detta köpekontrakt har upprättats och underskrivits i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Karlskoga 2013- Karlskoga 2013- Säljarens underskrift Köparens underskrift...... Sven-Olov Axelsson Björn Broström Ordförande samhällsbyggnadsnämnden... Stefan Larsson Förvaltningschef Samhällsbyggnadsför. Ovanstående säljares namnteckning bevittnas:...... Sida 3 (3)
Kartbilaga till köpekontrakt för del av Högåsen 2:139 och Aggerud 2:67 I köpet ingående område 0 10 20 30 40 Meters
Ärende 2 Sparbeting 2013 På sammanträdet
Ärende 3 Ekonomisk rapport
EKONOMISK RAPPORT FÖR SBN EFTER 3 MÅNADER RIKTPUNKT ÅRSBUDGET BUDGET 3 MÅN UTFALL PROCENT % 57 446 14 362 13 521 24 % 25 INTÄKTER KOSTNADER ÅRSPROGNOS 42 394 54 915 0 Stab/Ledning: Större aktuella exploateringsprojekt är för närvarande Storängens handelsområde där markförsäljning och vägarbeten pågår. Arbete har utförts för att genomföra projekt Centralparken i den fastighetsjuridiska delen. Avtal har upprättats om fastighetsreglering för att genomföra detaljplanen för Storängstorp och förberedelser för att genomföra detaljplan för Bregårdsängarna. Mark- och exploateringschefen har varit på ett seminarium inom utredningen om översyn av strandskyddslagstiftningen (utredningen utförs av Boverket och Naturvårdsverket gemensamt). Förberedelse för start av den nya avdelningen Plan- och exploateringsavdelningen har gjorts. Tomtkön är för närvarande 14 st. Stadsbyggnadskontoret: En nödvändig flytt av vår databas har medfört ett visst stopp i våra handläggningsprogram. Det mesta har gått bra, men visst arbete återstår. Samtidigt pågår stora uppdateringar i våra programvaror och det är bara att hålla tummarna att det flyter på! Trafikenheten har fått hjälp att göra en digital karta för att underlätta i deras arbete. Flera fastighetsbildningar har gjorts, bl.a. Österkyrkan 1, Biltema och Klastorp. Även den stora omprövningen av vägsamfälligheten på Storängsudden har det tagits beslut i. Gällande bygglov så har det under mars månad inkommit ca 25 ansökningar. På grund av frånvaro, sjukdom och utbildning är handläggningstider och svarstider på förfrågningar mycket längre än önskat. Dessutom pågår flera stora ärenden som är mycket tidskrävande, exv. brandstationen, flerbostadshus i kvarteret Rapphönan, bygglov för nybyggnad av villa, startbesked etapp 3 för sjukhemmet kvarteret Montören. Även mätverksamheten har fullt upp! Stora mätprojekt är: * Brandstationen (pålning) * Biogasanläggningen (utstakning av flera byggnader) * Nybyggnadskarta på Storängen (avvägning av höjder) * En hel del förrättningsmätningar * Gång- och cykelväg längs Degerforsvägen från Storängen och in mot stan Miljökontoret: Tillsynsprojekten löper på och i projektet Avfall butiker har drygt 30 butiker fått besök där avfallshanteringen har kontrollerats. Syftet med besöken är att kontrollera att verksamheterna sorterar förpackningar och lämnar dessa till insamling. Kontroll av hur livsmedelsanläggningar hanterar sina förpackningar och matavfall fortsätter och avfallsplanens mål om att alla livsmedelverksamheter ska ha kontrollerats i denna fråga är
nära nog uppfyllt. Vårens och sommarens arbete med avloppsinventeringar och kontroll av kända misstänkt bristfälliga enskilda avloppsanläggningar har påbörjats. För att klara av det ökande antal ansökningar om avloppsanläggning inventeringar resulterar i pågår en intern kunskapsöverföring så att fler personer ska kunna handlägga dessa ärenden. En vikarie för att täcka upp för föräldraledigheter och deltider har rekryterats. Fastighet: Den kalla våren har gjort att vissa underhålls arbeten har fått en sen uppstart. I år har vi satt fokus på översyn av tak vilket inte har kunnat påbörjas fullt ut p.g.a. all snö som fortfarande ligger kvar. Så snart vårsolen får göra sitt ska även vi göra vårt när det gäller den delen av underhållsarbetet. Vid sidan av alla större byggprojekt som pågår så genomförs det planerade underhållet enligt uppgjord plan, liksom en hel del ombyggnation och anpassning av lokaler för verksamheternas behov. En omfattande ombyggnation har gjorts i Österledsskolan där nya krav på brandsäkerhet har föranlett att två hela trapphus har byggts om till separata brandceller, allt för att skapa en säker utrymningsväg i händelse av brand. Gata Park: Tyvärr ännu vinter. Halkbekämpning pågår fortfarande i framförallt gång - och cykelvägstunnlar. Står i startgroparna inför vårsopningen. Inventering av asfalt inför beläggningssäsongen. Iordningställande av Skogsbovägen, Storängen fortskrider planenligt. I parkerna och naturnära skogarna är det fortfarande tid för slyröjning samt nertagning av träd. Beskärning av popplarna på Värmlandsvägen och lindarna utanför biblioteket. I växthuset prunkar närmare 25 tusen vårblommor som väntar på att värmen ska komma. Första säsongsanställda anländer i början av april. Däckbyte påbörjas nu, vilket medför en intensiv period ca fjorton dagar framåt. Drive in gäller och ca 200 bilar ska klaras av. Personal: Sjukfrånvaron har stigit ytterligare och är nu uppe i 5 %. Ekonomi: Nämnden befarar ett underskott på färdtjänst- och dagvårdsresor under året. För att kunna arbeta in detta under året då 2013 som är sista året på 3-års budgeten, så råder sparsamhet inom verksamheterna. Resultatet efter mars ligger på 24 % vilket motsvarar 841 tkr under budget för tre månader.
Ärende 4 Mål och budget 2014-2016
Tjänsteskrivelse 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål och budget 2014-2016 Uppdrag till nämnderna Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2014-2016. Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som utskottet vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2013 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor enligt tidigare fastställd plan. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att anta bifogad promemoria som svar på arbetsutskottets skrivelse. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 april 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens antar samhällsbyggnadsförvaltningens promemoria daterad den 2 april 2013 som svar på skrivelsen Mål- och budget 2014-2016 uppdrag till nämnderna. Stefan Larsson Förvaltningschef Expedieras till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Samhällsbyggnadsförvaltningen POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Box 230, 691 25 KARLSKOGA 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991
Promemoria Sida 1 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Mål- och budget 2014-2016 Skrivelse daterad 6 mars 2013 - Uppdrag till nämnderna Uppdrag 1 Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? (Avstämning görs den 29 och 30 april inför slutlig Mål och budget i september/oktober). Vem berörs och vem samordnar? För varje mått anges vilka nämnder som är berörda och som ska bidra till att målet uppnås. Även vilken nämnd som ansvarar för att samordna arbetet anges. Den samordnande nämnden ansvarar bland annat för att rapportera resultatet till kommunfullmäktige. Övriga berörda nämnder förväntas bidra till att målet uppnås. Samordnande nämnd/-er ansvarar för att samordna arbetet med målet inom kommunen sammanställa vad berörda nämnder gör för att bidra till måluppfyllelsen följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Berörd nämnd ansvarar för att arbeta aktivt för att bidra till att målet uppnås samverka med övriga berörda nämnder upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen följa upp verksamhetsplanen och redovisa resultatet för nämnden återrapportera efterfrågade resultat till kommunfullmäktige. Nämndens kommentar: I kommunallagens 6 kapitel 1 står det följande om styrelsens uppgifter: Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. I den ovan beskrivna rollfördelningen ges olika nämnder samordningsansvaret beroende på vilket styrmått som avses, vilket kan uppfattas som ganska extensiv tolkning av kommunallagen. Innebär skrivningen ovan att en samordnande nämnd kan ge ut anvisningar om åtgärder som får ekonomiska konsekvenser för en annan berörd nämnd? Kan folkhälsonämnden uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att sätta upp fler lyktstolpar i centrum för att barn och unga skall känna sig tryggare? Samhällsbyggnadsnämnden förordar därför att kommunfullmäktige förtydligar ansvarsfördelningen mellan fullmäktige, styrelsen och nämnderna när det gäller arbetet med fullmäktigemålen. I tredje punktsatsen under rubriken Berörd nämnd ansvarar för att står det upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen. Samhällsbyggnadsnämnden tolkar det att det är handlingsplaner och inte verksamhetsplaner som avses.
Promemoria Sida 2 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Mål 1 mäts genom fyra styrmått: Styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Styrmått 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (%) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden. Styrmått 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, fler? Styrmått 1.4 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Nämndens kommentar: De nämndmål som idag är kopplade mot detta fullmäktigemål föreslås gälla även framgent. Eventuella justeringar avseende styrmått 1.3 kan bli aktuella i samband med den översyn av mål som nämnden har beslutat om. Eftersom samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor om lokalförsörjning, ny- och ombyggnad med mera enligt fullmäktiges reglemente bör styrmått 1.3 även i framtiden endast hanteras av samhällsbyggnadsnämnden.
Promemoria Sida 3 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom tre styrmått: Styrmått 2.1 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (%) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 2.3 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Nämndens kommentar: De nämndmål som idag är kopplade mot detta fullmäktigemål föreslås gälla även framgent. Värt att notera är att i styrmått 2.2 fokuserar man enbart på bemötande per telefon och att mätningen sker genom att en extern firma ringer runt och ställer fiktiva frågor. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att styrmått 2.2 ändras till att gälla bemötande oavsett hur interaktionen sker. Det torde vara lika viktigt att ha ett gott bemötande i det personliga mötet som när parterna för ett telefonsamtal.
Promemoria Sida 4 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 3. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 3 mäts genom tre styrmått: Styrmått 3.1 Medarbetarindex (%) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 3.2 Ledarskapsindex (%) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Nämndens kommentar: Här kan antalet nämndmål minskas så att de korresponderar mot fullmäktigemålen. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att överväga att införa ett mål som mäter frisknärvaro.
Promemoria Sida 5 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 4. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 4 mäts genom tre styrmått: Styrmått 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 4.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 4.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden fler? Nämndens kommentar: De nämndmål som idag är kopplade mot detta fullmäktigemål föreslås gälla även framgent. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att styrmått 4.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) endast bör beröra kommunstyrelsen då samhällsbyggnadsnämnden saknar möjligheter att direkt påverka måluppfyllelsen.
Promemoria Sida 6 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 5. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskogakommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 5 mäts genom tre styrmått: Styrmått 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra (%) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Styrmått 5.2 Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (% i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Styrmått 5.3 Kostnad för Nöjd-Medborgar-Index (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: SCB:s medborgarundersökning och egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnde Nämndens kommentar: De nämndmål som idag är kopplade mot detta fullmäktigemål behöver revideras.
Promemoria Sida 7 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Mål 6. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Styrmått redovisas ej här. Nämndens kommentar: Detta fullmäktigemål berör inte samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde.
Promemoria Sida 8 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Uppdrag 2 Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Nämndens kommentar: Det är samhällsbyggnadsnämndens uppfattning att nämnden saknar möjlighet att direkt bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn. Däremot kan nämnden i samarbete med andra nämnder bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn. Det kan bland annat ske genom att riktade insatser gällande sommarjobb, gratis taxa inom kollektivtrafiken för unga och ett ökat och fritt utbud inom fritidssektorn. Uppdrag 3 Redovisa gjorda jämförelser med andra kommuner av verksamhetsresultat samt vilka slutsatser nämnden har dragit inför framtida strategier/planering. Nämndens kommentar: Utöver nämndmål 4.2 Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter bedrivs på ett kostnads-effektivt sätt där jämförelser görs i KOLADA samt nämndmål 5.2 Hur nöjda företagare är med markupplåtelse inom Karlskoga kommun. där jämförelser görs via Stockholm Business Alliance mätning följs ytterligare tre områden upp särskilt. Dessa är inköpt energi/bra, år som jämförs med hela riket via Repab:s statistik, kostnader för snöröjning med mera och väghållning som jämförs med Kristinehamns kommun. 240 Inköpt energi / BRA, år 230 220 210 200 kwh / m2 190 180 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagramet visar inköpt energi per år och areaenhet i Karlskoga kommuns fastigheter. Värdena är klimatkorrigerade. Jämförelserna visar att nämndens satsningar på energieffektiviseringar i Karlskoga har lyckats bättre än genomsnittet i riket.
Promemoria Sida 9 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Kostnader för snöröjning och väghållning är något lägre i Karlskoga än Kristinehamn. Det sistnämnda innebär inte att snöröjning och väghållning håller högre kvalité i Karlskoga men det kan tjäna som en indikator över ambitionsnivån. Område Karlskoga Kristinehamn Vinterunderhåll 3,49 kr/kvm 3,68 kr/kvm Vägunderhåll, beläggning 3,51 kr/kvm 3,59 kr/kvm Jämförelse med Kristinehamns kommun Nämndens slutsatser är att energieffektiviseringar i lokalbeståndet kommer att plana ut de närmaste tre åren på grund av de kraftigt minskade anslagen för reinvesteringar i lokaler. Vidare kommer inte nuvarande ambitionsnivå gällande snöröjning och väghållning kunna hållas med anledning av den urholkning av nämndens anslag som färdtjänst och dagvårdsresor föranleder. Uppdrag 4 Redovisa en handlingsplan för ökad brukarnöjdhet vad gäller nämndens verksamhet som helhet. Nämndens kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden har identifierat tre områden som särskilt angelägna att förbättra och som får i särklass mest klagomål från medborgarna. Dessa är väghållning, snöröjning och skötsel av våra rekreationsområden. Område Brist Åtgärd Väghållning Bristerna är många och omfattar bland annat spårbildning, stora sprickor, håligheter och andra ojämnheter. Att nämnden får ett riktat extra anslag om 23 miljoner kronor för att åtgärda de vägar och gator som har absolut sämst standard enligt genomförd Snöröjning Rekreationsområden Att snöröjningen påbörjas för sent och vid för stort snödjup. Att tiden mellan skötselintervallen blir för långa. Handlingsplan för att öka brukarnöjdheten. statusbesiktning Att nämndens driftbudget ökas med 5 miljoner kronor så att nuvarande ambition med snöröjningen kan bibehållas. Att antalet parker minskas i det pågående arbetet med grönstrukturplanen. På så sätt ökar möjligheterna att balansera uppdraget gentemot tillgängliga resurser. Samhällsbyggnadsnämnden vill även uppmärksamma kommunstyrelsens arbetsutskott om att nämnden i sin tidigare skrivelse har anmält att nämnden med nuvarande driftram behöver en ny uppgift med betydligt lägre ambitionsnivå än idag.
Promemoria Sida 10 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Uppdrag 5 Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom fastighetsverksamheten. Nämndens kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden nyttjar redan idag nyckeltal enligt underbilaga 1 vid jämförelse av kostnader avseende fastighetsskötsel. Uppdrag 6 Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Nämndens kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen redovisas i underbilaga 2. Uppdrag 7 Redovisa konsekvenserna av att hyressättningen för den nybyggda brandstationen sker enligt annuitetsmetoden. Nämndens kommentar: Kommunfullmäktige har i de projektdirektiv för ny brandstation som beslutades i oktober 2011 angivit att en linjär avskrivning om 50 år skall tillämpas. (KF 209 2011) Det innebär att kommunen får betala sina kapitaltjänstkostnaderna enligt denna metod. Eftersom självkostnadsprincipen tillämpas vid den interna hyressättningen kommer en skillnad mellan det sättet kommunen lånar upp på och sättet man får in hyresintäkter på påverka kommunens finanser. Effekterna av att kommunens hyresintäkter för den nya brandstationen kommer via annuitetsmetoden är att Karlskoga kommun kommer att få skjuta till cirka 11,5 miljoner kronor de första 18 åren för att täcka sina egna räntekostnader. Därefter vänder det och över hela avskrivningstiden på 50 år kommer Karlskoga kommun få en intäkt på cirka 18,5 miljoner kronor över de faktiska kapitaltjänstkostnaderna. (Jämförelsen mellan de två metoderna framgår av underbilaga 3.) När man skall värdera konsekvenserna av att hyressättningen för den nybyggda brandstationen sker enligt annuitetsmetoden måste man konstatera att 50 år är en lång tid och hur räddningstjänsten eller landets kommuner är organiserade år 2064 är svårt att uttala sig om. Sannolikt är antalet kommuner mycket mindre än idag och det är kanske staten och inte kommunerna som ansvarar för räddningstjänsten. Det är inte heller säkert att kommunalförbundet Bergslagens räddningstjänst finns i sin nuvarande form ens om ett par år. Dessutom så finansieras kommunalförbundet av medlemskommunerna och då Karlskoga kommun är den största medlemskommunen blir det en viss rundgång av pengar om hyressättningen skulle ske med annuitetsmetoden.
Promemoria Sida 11 (11) 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Uppdrag 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett förslag till drift- och investeringsramar för respektive facknämnd. Eftersom nuvarande skatteprognoser visar på försämrat utfall jämfört med tidigare uppdras åt respektive nämnd att beskriva åtgärder och konsekvenserna av en neddragning av ovan preliminära driftramar (2014) med följande belopp: tkr Nämnd 2014 2015 2016 Sparbeting 2014 Samhällsbyggnadsnämnden 57 355 57 355 57 355-596 Myndighetsnämnden 325 325 325-3 Förslag till driftram Nämndens kommentar: Kan nämnden få ett extra anslag 2014 för att täcka kostnaderna för färdtjänst och dagvårdsresor eller att verksamheterna flyttas från nämndens ansvarsområde är driftbudgeten rimlig i förhållande till uppgiften. Om detta inte är möjligt samtidigt som ett ytterligare sparbeting om 596 tkr läggs på nämnden kommer verksamheten att behöva spara motsvarande 8,7 % av hela driftbudgeten. I en sådan situation kommer samhällsbyggnadsnämnden behöva en ny uppgift med betydligt lägre ambitionsnivå än idag. Uppdrag 9 Ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom ovan föreslagen ram. Förvaltning 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen 2 000 2 000 5 000 Samhällsbyggnadsnämnden 31 228 39 660 35 000 Socialnämnden 4 270 3 370 5 610 SN uppdrag till SBN 0 0 0 Folkhälsonämnden 1 732 670 1 010 FHN uppdrag till SBN 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 3 500 3 500 3 500 Gymnasienämnden 1 500 1 400 2 500 Kultur- och föreningsnämnden 3 220 2 200 5 350 KUF uppdrag till SBN 2 000 5 500 0 Summa 49 450 58 300 57 970 Investeringar enligt KSAU 2013-01-28 Nämndens kommentar: Investeringsramen för 2014 bör ökas med 5 miljoner kronor och minskas med motsvarande belopp för 2015 för att kunna genomföra den ombyggnationen av Nobelhallen på ett optimalt sätt. Vidare vill samhällsbyggnadsnämnden understryka att investeringsramen för 2014 är mycket låg, vilket innebär att endast tvingande underhållsåtgärder kan genomföras samt att åtgärder för energieffektiviseringar dras ned till ett minimum. Slutligen föreslås att kommunfullmäktige bör överväga att avdela en investeringsreserv om cirka 2 miljoner kronor per år den kommande perioden för att kunna möta framtida utmaningar och möjligheter. Dessa medel bör tas inom den beslutade investeringsramen.
Nyckeltal för fastighetsskötsel - Karlskoga Kommun 2013 Budget kr/kvm BRA Repab - Låg Repab - Median Repab - Hög Repab - Medel Administration 10 100 000 kr 40 kr 18 kr 33 kr 70 kr 41 kr Skötsel och tillsyn 8 900 000 kr 46 kr 22 kr 61 kr 139 kr 71 kr Planerat underhåll 11 680 000 kr 61 kr 14 kr 60 kr 181 kr 109 kr Felavhjälpande underhåll och skadegörelse 6 750 000 kr 35 kr 12 kr 33 kr 85 kr 44 kr El 12 900 000 kr 67 kr 40 kr 86 kr 165 kr 96 kr Värme 13 400 000 kr 70 kr 59 kr 102 kr 179 kr 115 kr VA o renhållning 3 000 000 kr 16 kr 11 kr 23 kr 48 kr 27 kr Värden för Repab låg, median, hög och medel kommer från Repab fakta 2012 - Nyckeltal för kostnader och förbrukningar, utgiven av Incit AB. Underlaget erhålls från förvaltare och ägare av förskole-, skol-, kontors- och vårdbyggnadsfastigheter. Det insamlade materialet kommer från hela landet och representerar fastigheter från slutet av 1800-talet fram till nutid. Således helt i enlighet med Karlskoga Kommuns fastighetsbestånd och därmed en mycket god referens. kvm BRA egenägda lokaler 192538 kvm BRA inhyrda lokaler 59117
Underbilaga 2 2013-04-02 Handläggare: Stefan Larsson Lokalutredningen De två förråden i Lämås (KILSTA 3:173) kommer att lämnas under 2013 så fort en försäljning av fastigheten har gått igenom. Byggnaderna är avskrivna och den totala driftkostnaden under 2012 uppgick till 7 100 kronor. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Box 230, 691 25 KARLSKOGA 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991
Annuitetsberäkning, Brandstation i Karlskoga Belopp 60 000 000 År 50 Ränta 4,00% Period Ränta Avskrivning Annuitet Återstående kapitalbelopp 1 2 400 000,00 393 012,03 2 793 012,03 59 606 987,97 2 2 384 279,52 408 732,51 2 793 012,03 59 198 255,46 3 2 367 930,22 425 081,81 2 793 012,03 58 773 173,66 4 2 350 926,95 442 085,08 2 793 012,03 58 331 088,58 5 2 333 243,54 459 768,48 2 793 012,03 57 871 320,09 6 2 314 852,80 478 159,22 2 793 012,03 57 393 160,87 7 2 295 726,43 497 285,59 2 793 012,03 56 895 875,28 8 2 275 835,01 517 177,02 2 793 012,03 56 378 698,26 9 2 255 147,93 537 864,10 2 793 012,03 55 840 834,16 10 2 233 633,37 559 378,66 2 793 012,03 55 281 455,50 11 2 211 258,22 581 753,81 2 793 012,03 54 699 701,70 12 2 187 988,07 605 023,96 2 793 012,03 54 094 677,74 13 2 163 787,11 629 224,92 2 793 012,03 53 465 452,82 14 2 138 618,11 654 393,91 2 793 012,03 52 811 058,91 15 2 112 442,36 680 569,67 2 793 012,03 52 130 489,24 16 2 085 219,57 707 792,46 2 793 012,03 51 422 696,78 17 2 056 907,87 736 104,16 2 793 012,03 50 686 592,62 18 2 027 463,70 765 548,32 2 793 012,03 49 921 044,30 19 1 996 841,77 796 170,25 2 793 012,03 49 124 874,04 20 1 964 994,96 828 017,07 2 793 012,03 48 296 856,98 21 1 931 874,28 861 137,75 2 793 012,03 47 435 719,23 22 1 897 428,77 895 583,26 2 793 012,03 46 540 135,97 23 1 861 605,44 931 406,59 2 793 012,03 45 608 729,39 24 1 824 349,18 968 662,85 2 793 012,03 44 640 066,53 25 1 785 602,66 1 007 409,37 2 793 012,03 43 632 657,17 26 1 745 306,29 1 047 705,74 2 793 012,03 42 584 951,43 27 1 703 398,06 1 089 613,97 2 793 012,03 41 495 337,46 28 1 659 813,50 1 133 198,53 2 793 012,03 40 362 138,93 29 1 614 485,56 1 178 526,47 2 793 012,03 39 183 612,46 30 1 567 344,50 1 225 667,53 2 793 012,03 37 957 944,93 31 1 518 317,80 1 274 694,23 2 793 012,03 36 683 250,70 32 1 467 330,03 1 325 682,00 2 793 012,03 35 357 568,70 33 1 414 302,75 1 378 709,28 2 793 012,03 33 978 859,42 34 1 359 154,38 1 433 857,65 2 793 012,03 32 545 001,77 35 1 301 800,07 1 491 211,96 2 793 012,03 31 053 789,82 36 1 242 151,59 1 550 860,43 2 793 012,03 29 502 929,38 37 1 180 117,18 1 612 894,85 2 793 012,03 27 890 034,53 38 1 115 601,38 1 677 410,65 2 793 012,03 26 212 623,89 39 1 048 504,96 1 744 507,07 2 793 012,03 24 468 116,82 40 978 724,67 1 814 287,35 2 793 012,03 22 653 829,46 41 906 153,18 1 886 858,85 2 793 012,03 20 766 970,61
42 830 678,82 1 962 333,20 2 793 012,03 18 804 637,41 43 752 185,50 2 040 826,53 2 793 012,03 16 763 810,88 44 670 552,44 2 122 459,59 2 793 012,03 14 641 351,29 45 585 654,05 2 207 357,98 2 793 012,03 12 433 993,31 46 497 359,73 2 295 652,29 2 793 012,03 10 138 341,02 47 405 533,64 2 387 478,39 2 793 012,03 7 750 862,63 48 310 034,51 2 482 977,52 2 793 012,03 5 267 885,11 49 210 715,40 2 582 296,62 2 793 012,03 2 685 588,49 50 107 423,54 2 685 588,49 2 793 012,03 0,00 139 650 601,35
Linjär modell: Belopp 60 000 000 År 50 Ränta 4,00% Period Ränta Avskrivning Summa kapitalkostnad Återstående kapitalbelopp Diff avskrivningar 1 2 400 000,00 1 200 000,00 3 600 000,00 58 800 000,00-806 987,97 2 2 352 000,00 1 200 000,00 3 552 000,00 57 600 000,00-791 267,49 3 2 304 000,00 1 200 000,00 3 504 000,00 56 400 000,00-774 918,19 4 2 256 000,00 1 200 000,00 3 456 000,00 55 200 000,00-757 914,92 5 2 208 000,00 1 200 000,00 3 408 000,00 54 000 000,00-740 231,52 6 2 160 000,00 1 200 000,00 3 360 000,00 52 800 000,00-721 840,78 7 2 112 000,00 1 200 000,00 3 312 000,00 51 600 000,00-702 714,41 8 2 064 000,00 1 200 000,00 3 264 000,00 50 400 000,00-682 822,98 9 2 016 000,00 1 200 000,00 3 216 000,00 49 200 000,00-662 135,90 10 1 968 000,00 1 200 000,00 3 168 000,00 48 000 000,00-640 621,34 11 1 920 000,00 1 200 000,00 3 120 000,00 46 800 000,00-618 246,19 12 1 872 000,00 1 200 000,00 3 072 000,00 45 600 000,00-594 976,04 13 1 824 000,00 1 200 000,00 3 024 000,00 44 400 000,00-570 775,08 14 1 776 000,00 1 200 000,00 2 976 000,00 43 200 000,00-545 606,09 15 1 728 000,00 1 200 000,00 2 928 000,00 42 000 000,00-519 430,33 16 1 680 000,00 1 200 000,00 2 880 000,00 40 800 000,00-492 207,54 17 1 632 000,00 1 200 000,00 2 832 000,00 39 600 000,00-463 895,84 18 1 584 000,00 1 200 000,00 2 784 000,00 38 400 000,00-434 451,68-11 521 044,30 19 1 536 000,00 1 200 000,00 2 736 000,00 37 200 000,00-403 829,75 20 1 488 000,00 1 200 000,00 2 688 000,00 36 000 000,00-371 982,93 21 1 440 000,00 1 200 000,00 2 640 000,00 34 800 000,00-338 862,25 22 1 392 000,00 1 200 000,00 2 592 000,00 33 600 000,00-304 416,74 23 1 344 000,00 1 200 000,00 2 544 000,00 32 400 000,00-268 593,41 24 1 296 000,00 1 200 000,00 2 496 000,00 31 200 000,00-231 337,15 25 1 248 000,00 1 200 000,00 2 448 000,00 30 000 000,00-192 590,63 26 1 200 000,00 1 200 000,00 2 400 000,00 28 800 000,00-152 294,26 27 1 152 000,00 1 200 000,00 2 352 000,00 27 600 000,00-110 386,03 28 1 104 000,00 1 200 000,00 2 304 000,00 26 400 000,00-66 801,47 29 1 056 000,00 1 200 000,00 2 256 000,00 25 200 000,00-21 473,53 30 1 008 000,00 1 200 000,00 2 208 000,00 24 000 000,00 25 667,53 31 960 000,00 1 200 000,00 2 160 000,00 22 800 000,00 74 694,23 32 912 000,00 1 200 000,00 2 112 000,00 21 600 000,00 125 682,00 33 864 000,00 1 200 000,00 2 064 000,00 20 400 000,00 178 709,28 34 816 000,00 1 200 000,00 2 016 000,00 19 200 000,00 233 857,65 35 768 000,00 1 200 000,00 1 968 000,00 18 000 000,00 291 211,96 36 720 000,00 1 200 000,00 1 920 000,00 16 800 000,00 350 860,43 37 672 000,00 1 200 000,00 1 872 000,00 15 600 000,00 412 894,85 38 624 000,00 1 200 000,00 1 824 000,00 14 400 000,00 477 410,65 39 576 000,00 1 200 000,00 1 776 000,00 13 200 000,00 544 507,07 40 528 000,00 1 200 000,00 1 728 000,00 12 000 000,00 614 287,35 41 480 000,00 1 200 000,00 1 680 000,00 10 800 000,00 686 858,85
42 432 000,00 1 200 000,00 1 632 000,00 9 600 000,00 762 333,20 43 384 000,00 1 200 000,00 1 584 000,00 8 400 000,00 840 826,53 44 336 000,00 1 200 000,00 1 536 000,00 7 200 000,00 922 459,59 45 288 000,00 1 200 000,00 1 488 000,00 6 000 000,00 1 007 357,98 46 240 000,00 1 200 000,00 1 440 000,00 4 800 000,00 1 095 652,29 47 192 000,00 1 200 000,00 1 392 000,00 3 600 000,00 1 187 478,39 48 144 000,00 1 200 000,00 1 344 000,00 2 400 000,00 1 282 977,52 49 96 000,00 1 200 000,00 1 296 000,00 1 200 000,00 1 382 296,62 50 48 000,00 1 200 000,00 1 248 000,00 0,00 1 485 588,49 121 200 000,00 0,00 18 450 601,35
Bilaga 1 1 (7) 2013-03-05 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2014-2016 Med Vision 2020 som bas, tidigare års resultat och en utblick i omvärlden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att sex stycken fullmäktigemål ska gälla för 2014-2016. Fullmäktigemålen anger vad vi alla tillsammans ska uppnå för att kunna nå Vision 2020. Fullmäktigemålen berör huvudsakligen samtliga nämnder och är av inriktningskaraktär. För att kunna följa upp målen är ett antal styrmått (indikatorer) kopplade till varje mål. Styrmåtten anger på vilket sätt målen ska mätas och vilken ambitionsnivå som ska gälla för de kommande åren. Här nedan anges de styrmått som är beslutade för 2013-2016. Styrmåtten är preliminära och kan komma att ändras under våren 2013. Vem berörs och vem samordnar? För varje mått anges vilka nämnder som är berörda och som ska bidra till att målet uppnås. Även vilken nämnd som ansvarar för att samordna arbetet anges. Den samordnande nämnden ansvarar bland annat för att rapportera resultatet till kommunfullmäktige. Övriga berörda nämnder förväntas bidra till att målet uppnås. Samordnande nämnd/-er ansvarar för att samordna arbetet med målet inom kommunen sammanställa vad berörda nämnder gör för att bidra till måluppfyllelsen följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Berörd nämnd ansvarar för att arbeta aktivt för att bidra till att målet uppnås samverka med övriga berörda nämnder upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen följa upp verksamhetsplanen och redovisa resultatet för nämnden återrapportera efterfrågade resultat till kommunfullmäktige. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan.
Bilaga 1 2 (7) 2013-03-05 Mål 1 mäter vi genom Styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 59-62 - xx Styrmått 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden. Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 88 (2011) F 85 - F 87 - P 95 P 95 Styrmått 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, fler? Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 38 38 38 45? Styrmått 1.4 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 56-62 -?
2013-03-05 Bilaga 1 3 (7) Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäter vi genom Styrmått 2.1 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 54-60 - xx Styrmått 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 68 80 83 85 xx Styrmått 2.3 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 37-45 - xx
2013-03-05 Bilaga 1 4 (7) Medarbetarperspektiv Mål 3. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att levereraservice med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 3 mäter vi genom Styrmått 3.1 Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 66-68 - xxx Styrmått 3.2 Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 67-70 - xxx Styrmått 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 69-72 - xxx Notera - Här behöver vi ha fler/andra styrmått, annars kan inte målet mätas mer än vartannat år.