Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom som i många fall kräver stora insatser från samhället. Kunskaperna om sjukdomen, vården och omvårdnaden ökar och i och med detta kan kostanden för denna vård beräknas. De största kostnaderna ligger hos kommunen då många behöver hjälp i sitt dagliga liv via den offentliga, formella vården. Den stora kostnaden är den tid personen behöver bo på ett särskilt boende(säbo) med tillgång till personal dygnet runt. Enligt Wimo, Johansson & Jönsson(2005) har antalet platser på SÄBO minskat de sista 5 åren från 119 000 till 100 400 vilket innebär att antal demenssjuka personer som vårdas på någon form av boende är något färre i dag. Detta behöver inte betyda att det finns färre personer med demenssjukdom utan talar endast att antalet platser på SÄBO minskat. Detta kan innebära att personen bor kvar längre i eget boende med varierande stödinsatser från den offentliga vården vilket i sin tur kan betyda att personen är i större behov av vård då den flyttar in på ett SÄBO. I Sverige beräknades år 2005 demenssjukdomarnas samhällskostnader till ca 50, 1 miljarder kronor. Utav dessa låg 2,594(5,2 %) på landstinget, 42,478(84,8 %) på kommunen och ca 4,642(9,3 %) inom den informella vården 0,383(0,8 %) räknas som produktionsbortfall detta belyser hur stor del av kostnaden som ligger inom kommunen. Posterna som togs upp i den kommunala verksamheten var: Sjukhem 12, 286 miljarder kronor Demensgruppboenden 12,559 miljarder kronor Övriga SÄBO 8,609 miljarder kronor Dagvård för Dementa 0.419 miljarder kronor Hemtjänst 8,604 miljarder kronor I alla olika kommunala SÄBO finns personer med demenssjukdom. Uppdelningen beräknas enligt följande sjukhem 80 %, demensboenden 100 % och övriga SÄBO 40 %.) I dag finns det ca 1 600 000 människor i Sverige som är över 65 år och ca 500 000 av dessa är över 80 år. Denna siffra förväntas stiga enligt tabell 1. Befolkningsprognos i 2000 2005 2010 2020 2030 Sverige Personer över 65 år 1 565 1 565 1 727 2 056 2 303 (x1000) 65 år och äldre i % 17,4 17,3 18,7 21,2 22,9 Personer över 80 år 460 487 491 525 763 (x1000) 80 år och äldre i % 5,2 5,4 5,3 5,4 7,6 Tabell 1: Källa SCB: Befolkningsstatistik år 2006 Eftersom både antalet personer med demenssjukdom och kraven på en god vård ökar i takt med att forskningen ökar på kunskaperna om de olika sjukdomarna har riksdagen beslutat att nationella riktlinjer ska tas fram. Detta uppdrag har socialstyrelsen fått och en expertgrupp har tillsats för detta. Riktlinjerna beräknas vara färdigt under hösten 2008 eller våren 2009. En ny lag för hur vi ska kunna ta hand om en person med demenssjukdom där sjukdomen gått så långt att denna inte själv kan avgöra vad som är bäst för honom/henne är under arbete då de nuvarande lagarna som kan komma att åberopas(hsl, SOL, LPT och LSS) inte täcker de krav som finns.
MARKS KOMMUN Det vi vet i dag är att med ökad ålder ökar även risken för att drabbas av en demenssjukdom. Om risken att insjuknandet i en demenssjukdom ser lika ut om några år kan vi med säkerhet säga att vi kommer att ha fler personer med demenssjukdom att ta hand om i framtiden eftersom befolkningen ökar. I Wimo & Jönsson (2000) rapporter finns det framtaget hur många procent som kommer att drabbas av demenssjukdom inom olika åldersgrupperna. Dessa tillsammans med hur befolkningsprevalensen för Marks kommun(tabell 2) ser ut har här använda för att ta fram hur det kan komma att se ut i vår kommun(tabell 3). Tabellen visar på att det kommer att finnas fler personer med demenssjukdom vilket innebär att det ställs högre krav på kommunen för att kunna ge vård till alla som drabbas. Detta tillsammans med att samhällskostnaden ökar i takt med antal demenssjuka personer gör att kunskapen inom området och beredskapen hur vi ska ta hand om dessa människor måste ökas. Befolkningsprognos i Marks kommun åldersgrupp 2000 2008 2010 2012 2020 65-69 2998 1815 2033 2222 2164 70-74 1419 1474 1555 2060 75-79 1291 1254 1253 1268 1677 80-84 1079 1040 1045 1057 1115 85-89 646 720 723 680 726 90-94 401 294 308 343 348 95-93 96 97 118 Totalt 65 + 6415 6635 6932 7222 8208 80 + 2126 2147 2172 2105 2307 Tabell 2: Befolkningsstatistik i 5 års intervaller samt i gruppering 65 år och uppåt samt 80 år och uppåt. Källa: Befolkningsprognos 2007-2012 med utblick mot 2015 Marks Kommun 20008 04-21 Prognos för antal personer med Demenssjukdom i Marks kommun Ålder 2005 2008 2010 2012 2020 65-69 1,50% 45 27 30 33 32 70-74 3% 43 44 47 62 75-79 6% 77 75 75 76 101 80-84 12% 129 125 125 127 134 85-89 25% 162 180 181 170 182 90-94 37% 148 109 114 127 129 95-48% 45 46 46 56 Totalt Tabell 3: Prognosen för antal personer med Demenssjukdom i Marks kommun. Uträkning utifrån befolkningsprevalens och % andel utifrån Wimo 2000
NULÄGESANALYS I Marks kommun finns platser på särskilda boenden s.k. SÄBO som enbart riktar sig mot personer med demenssjukdom. De som får bistånd på en lägenhet på dessa boende ska vara utredde och ha fått en demensdiagnos. Det finns två platser i kommunen där det bedrivs korttidsboende och dagverksamhet för personer med Demenssjukdom. Det finns även personer med Demenssjukdom inom kommunens hemtjänst/hemsjukvård och i övriga SÄBO men de kommer inte att belysas här. Följande SÄBO-platser är till för personer med demenssjukdom: SÄBO Antal avdelningar Antal boende/avdelning Antal boende totalt Permanenta boenden Ekhagen, Horred 1 8 8 Fotskäl 1 Björkeberga, Sätila 1 8 8 Soläng, Skene 2 8 16 Lugnet, Örby 1 8 8 Olof-Markusgården, 2 10 20 Kinna Malmsäter, Kinna 1 8 8 Rönnäng, Kinna 2 8 + 9 17 Solgård, Fritsla 3 7 21 Totalt antal boendeplatser 106 Korttidsplatser + dagverksamhet Kinnaborgshem, 1 7 + 7 + Kinna Björkeberga, Sätila 1 6 + 4 6 + 4 Totalt antal korttidsplatser + dagverksamhet 13 + Utbildnings nivå. Kommunen har under de tre sista åren haft en del utbildningar för personal inom kommunalverksamhet. Den har i första hand riktat sig till omvårdnadspersonal dels genom en högskolekurs Möten vid Demensvård på 7,5 p(tidigare 5p). Under åren 2005-2008 3 kurser genomförts och ca 60 omvårdnadspersonal har slutfört denna. År 2006 startade en Gymnasieutbildning via kompetensstegen. Kursen omfattar 200-800 gymnasiepoäng denna har 47 omvårdnadspersonal gått. Bland sjuksköterskorna finns en person med en 20hp utbildning(30hp enligt dagens poängsystem) och år 2005 var det 5 personer som gick högskolekursen Möten i Demensvård 5 hp(7,5 hp). Det finns ingen enhetschef, biståndsbedömare, sjukgymnast eller arbetsterapeut som har någon specialutbildning inom området men det finns en arbetsterapeut som har mer kunskaper om kognitiva hjälpmedel. Denna person arbetar i dag mot handikappomsorgen. För att möta det förväntade ökade behovet av vård till personer med demenssjukdom utarbetar Marks kommun ett lokalt handlingsprogram för denna vårdform. Handlingsprogrammet kommer att
finnas tillgänglig för alla som berörs av denna vårdform. Här i ska det finnas en plan för vem som ansvarar för vad, en mall för vad som ska innefattas i vården av personer med demenssjukdom, en beskrivning vilken arbetsmetod kommunen bör arbeta efter. För att förankra handlingsprogrammet som väntas vara klart i oktober 2008 ska studiecirklar startas upp under hösten. Dessa kommer att riktas till de olika personalkategorier som är knutna till SÄBO som riktar sig till personer med demenssjukdom. Efter dessa cirklar kommer behovet av stöd och vägledning lättare kunna kartläggas då studiecirklarna kommer att utvärderas och dessa frågor kommer att ingå i denna. Efterson så få bland sjuksköterskor, enhetschefer, biståndsbedömare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är har specialistutbildning inom området har ett utbildningsförslag tagits fram se bil. 1. DEMENSTEAM Kommunen vill även starta upp ett demensteam som ska arbeta med metodutveckling och handledning inom demensvården. De ska hjälpa olika personalkategorier med vården runt personer med demenssjukdom. Till en början ska deras arbete riktas mot gruppboende för demenssjuka personer. Teamet kommer att bestå av 50 % sjuksköterska 50 % undersköterska 50 % arbetsterapeut Om arbetsfaktorn för person som innehar någon av ovanstående tjänster ska övrig procentsats göras i det ordinära omvårdnadsarbetet. För att kunna arbeta i teamet behövs någon form av vidareutbildning inom området samt ett stort intresse för att utveckla den kommunala omvårdnaden för personer med Demenssjukdom. Här nedan följer några utbildningsalternativ för de olika yrkeskategorierna: Sjuksköterskor Högskolepoäng på fortsättningsnivå inom omvårdnad av personer med demenssjukdom. Undersköterskor 1. Eftergymnasial utbildning av KY- karaktär inom omvårdnad av personer med demenssjukdom. 2. Högskoleutbildning inom omvårdnad av personer med demenssjukdom. Arbetsterapeuter Högskolepoäng på grundnivå om demenssjukdomar. Organisationsstruktur Teamet behöver en lokal där de kan samlas dessa en - två dagar/vecka. Denna lokal kan med fördel vara placerad i närheten av anhörigstödet för att underlätta samarbetet med dem. Det finns även en fördel om lokalen finns i anslutning till Kinnaborgshem där teamet även skulle kunna vara tillgänglig för Demenskorttids avdelning där men även för en av kommunens två dagverksamheter som finns där. En telefon ska vara kopplad till teamet och någon ska vara tillgänglig dagligen. Eftersom ingen arbetar med detta under heltid ska de olika personalkategorierna överlappa varandra men de bör även finnas alla tre en till två dagar/vecka för att se vad som ska göras, vad det finns för problem i organisationen mm.
Eftersom det handlar mycket om omvårdnadsarbete och då just detta är sjuksköterskans profession bör hon vara teamleader och ansvara för att teamet fungerar i organisationen. Detta innebär inte att hon måste ha alla administrativa uppgifter utan dessa kan fördelas mellan medlemmarna. Arbetsuppgifter Teamets arbetsuppgifter kommer i förstahand att rikta sig mot handledning till olika personalkategorier i olika frågor runt demensvården. De ska även ha hand om metodutveckling inom området. Detta innebär att hålla sig ajour men forskningsutveckling som sedan ska föras ut till verksamheten, bistå med olika special hjälpmedel, hjälpa till att få fram material om någon avd vill försöka arbeta utifrån en speciell modell mm. I detta ingår även att ta fram olika modeller för att utvärdera och utveckla vården runt den demenssjuka människan för att på så vis se vad de olika behoven och utvecklingsområdena finns i vår kommun. En annan del av teamets arbetsuppgifter är att utveckla och öka samarbetet med de olika organisationerna i vår närhet. Naturliga samverkanspartners för ett kommunalt demensteam i Marks kommun är: Anhörigstödet som är en välfungerande verksamhet i vår kommun. Om teamet får lokaler i anslutning till anhörigstödet skulle detta underlätta samarbetet men det måste även till strukturerande träffar där vården runt den demenssjuka personen diskuteras från både de anhörigas och den sjukas perspektiv. Förslagsvis bör två träffar/termin planeras in. Primärvårdens demensteam är en annan organisation som man måste ha ett nära samarbete med. Härifrån kommer många patienter till kommunens omvårdnad. I denna övergång från primärvård till kommunal omvårdnad har teamet en stor uppgift i att få information från primärvårdens team om personens hjälpbehov, livshistoria, vilka hjälpmedel personen har mm denna information ska sedan till PAS och omvårdnadspersonal som ska arbeta nära personen. Detta gör då att den demenssjuka personen får med sig sina kognitiva hjälpmedel och omvårdnadspersonalen får kännedom om dem och de fortsätts användas till den demenssjukes fördel. Vårdcentralernas demenssjuksköterskor även här är det informationen från primärvården till kommunens sjuksköterskor/distriktssköterskor och omvårdnadspersonal som är det primära. Omvårdnadspersonal till dessa ska teamet ha en stödjande funktion och handleda i svåra situationer. De ska kunna ge råd och vägledning i omvårdnadsfrågor. Ge en viss utbildning inom de olika omvårdnadsteorierna och metoderna som finns tillgängliga. Interna nätverk (finns ej idag)kommunen har fram till i dag utbildat omvårdnadspersonal till samtalsledare de har i sin tur startat upp samtalsgrupper på demensboendena. Dessa grupper kan med fördel användas för att föra ut ny kunskap till eller om problem uppstår på just den arbetsplatsen kan någon i teamet gå in för att handleda och se om vi kan hjälpa till att lösa problemet på plats eller att lyfta det till en annan nivå. Samtalsledarna skulle även kunna användas för att bilda ett nätverk inom kommunen och att teamet ingår som en naturlig del i detta nätverk. Förankring För att teamet ska kunna fungera fult ut måste de vara synliga i organisationen. Alla ska veta var de finns och hur de lättast nås. De ska finnas tillgänglig för de som behöver komma i kontakt med dem, detta kan i första hand ske via telefon eller e-post. Teamet ska även kontinuerligt medverka på något APT hos olika personalkategorierna inom socialförvaltningen för att ge information om vad som händer inom demensvården, ny forskning mm. Ett häfte med vad teamet gör aktuella telefonnummer e-postadresser ska finnas runt om i kommunen samt att dessa uppgifter även finns lättillgängliga på kommunens hemsida.
Ett mål med teamet är att det ska kunna starta i januari 2009. Rekrytering till tjänsterna bör påbörjas i oktober- 2008 och kan i första läget ske internt för att ge möjlighet till personer inom socialförvaltningen med specialintresse att söka dessa. Kostnaden för teamet ske inom de befintliga ramarna inom socialförvaltningen. Referenser Wimo, A & Jönsson, L. 2000: Demenssjukdomarnas samhällskostnader. Socialstyrelsen: KopieCenter, Stockholm 2000 Wimo, A., Johansson, L & Jönsson, L. 2005 Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005.www.socialstyrelsen.se, september 2007 Mikael Sjöberg. Departementspromemoria, På väg mot en god demensvård Samhällets insatser för personer med demenssjukdomar och dess anhöriga. Stockholm 15 oktober 2003 Martinson, U-B., Störby, T., Kärrengård, K., Grönberg, M., Nyholm, Y., Andersson, B. & Tagesson, S.(2002). Handlingsplan för demensvården i Marks kommun. Marks Kommun: Befolkningsprognos 2007-2012 med utblick mot 2015. Margaretha Elovsson 2008-09-09