Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga



Relevanta dokument
Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Yngre personer med demens Rättigheter enligt socialtjänstlagen och LSS. Karin Lindgren

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

Riktlinjer för anhörigstöd

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Socialrätten en översikt

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Till dig med psykisk funktionsnedsättning

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

godmanskap & förvaltarskap

Bilagor Boendeplan NF

God man & förvaltare

Sammanställning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Riktlinje för anhörigstöd

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Ann-Christine Falck Brännström

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Personlig assistans Skellefteå kommun

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

SIP Samordnad individuell plan

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Regeringsuppdrag Vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Karlstad 20 maj 2015

ETIK. i medicinsk utvärdering

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Sammanställning träff 6

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Ansökan till tingsrätten

Delegationsordning. Antagen av Vård- och omsorgsnämnden , 94. Diarienummer VON12/112. Reviderad VON 7. Diarienummer VON14/79

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Handläggning inom Omvårdnad Gävle

Riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Anhörigstöd i Mjölby kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Anmälan till överförmyndaren avseende behov av god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 Anmälan om behov av god man

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag

Granskning av enheterna för personlig assistans

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Måldokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Kapitel 4 Flytta hemifrån

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

Vård- och omsorgsprogram

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Demensplan INLEDNING SYFTE

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Lokal handlingsplan för demensvård

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

och Handikappomsorg. Vilhelmina kommun

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner

Regler för hantering av privata medel inom Socialnämndens verksamhetsområden

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Sammanträdesprotokoll 1 (9)

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

Omsorgsplan

Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn

Transkript:

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar förtroende Personen med demens ansöker inte om stöd Anhöriga och företrädarskap Att följa upp och ligga steget före Kontinuitet 1

Handläggarens kunskapsbas Socialtjänstlagen LSS-lagen Sekretess och företrädarskap, juridik mm De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom Forskning, beprövad erfarenhet Viktiga paragrafer i socialtjänstlagen i demensärenden Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap 1 ) Socialtjänsten ska ha en uppsökande verksamhet (3 kap) Rätten till till bistånd ( 4 kap) Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv 2

LSS och yngre personer med demens LSS har 3 personkretsar Personkrets 1: personer med utvecklingsstörning och autism (82%) Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom (t ex stroke, demens, hjärntumör) Personkrets 3: personer med andra, stora funktionshinder med stort behov av stöd och hjälp i den dagliga livsföringen Varför LSS i demensärenden? LSS är en tydlig rättighetslag, som ger extra rättigheter till de som tillhör personkretsen Rätten till daglig verksamhet kan omfatta upp till 5 dagar/vecka och heltid Personlig assistans finns bara i LSS Tydlig rätt till boende och daglig verksamhet samtidigt Högre kvalitetskrav än socialtjänstlagen? Ekonomiskt fördelaktigt för brukaren, eftersom omsorgsavgift inte får tas ut 3

Juridik och ekonomi viktigt redan från början! Fullmakt God man Förmånstagare i försäkringar Testamente Handikappersättning personer under 65 år Hemsjukvårdsbidrag Hemvårdsbidrag Anhöriganställning Färdtjänst Tandvårdsstöd De nationella riktlinjerna Några rekommendationer som berör biståndshandläggning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Prioritet 2 4

De nationella riktlinjernauppföljning efter diagnos Socialtjänsten bör erbjuda en tidig social utredning. Prioritet 1. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser. Prioritet 1. De nationella riktlinjerna dagverksamhet För personer som beviljats dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till personer med demenssjukdom. Prioritet 2. För yngre personer som beviljats dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till denna åldersgrupp. Prioritet 3. 5

De nationella riktlinjerna - aktiviteter Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Prioritet 1. De nationella riktlinjernahjälpmedel Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild till måttlig demenssjukdom. Prioritet 4. 6

De nationella riktlinjerna - anhörigstöd Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda: Utbildningsprogram och psykosociala stödprogram. Prioritet 2. Olika former av avlösning. Prioritet 2. Kombinationsprogram. Prioritet 3. Specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom. Prioriet 3. Rätten till anhörigstöd Socialtjänstlagen 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. 7

Handläggarens etiska dilemma, när etik och lagstiftning tycks krocka Det är normalt fel att inleda en utredning utan den enskildes samtycke, men det är ännu mer fel att känna till omständigheterna kring den enskilde utan att göra något Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Uppsökande verksamhet (15 kap. 6 Sol) Bikupa Hur gör du när det finns ett behov av stöd, men ingen ansökan? 8

Kanske så här? Kontakt mellan handläggare och demenssjuksköterska/demensteam Demensteam kan aktualisera ärendet Handläggare och team gör hembesök Om behov finns inleds utredning, även om samtycke saknas. Anledning dokumenteras Erbjud insatser på ett sätt som är meningsfullt och begripligt för den enskilde Vilka behov är viktigast att tillgodose? Kort beslut, kontinuerlig uppföljning Fler förslag? Familjen genom demensresan särskilt kritiska skeden Perioden före, under och efter utredning Dags att ansöka om insatser Beteendestörningar och inkontinens Att ta beslut om boende Beslut och flytt Första året på särskilt boende Att vara anhörig på särskilt boende 9

Bikupa Fundera över vilka skeden i demenssjukdomen som du tycket innebär de största utmaningarna för dej som handläggare Kritiska skeden Vikten av flexibla övergångar mellan olika insatser: ledsagare, avlösare, dagverksamhet, korttidsboende, personlig assistent, särskilt boende Steget före när beteendestörningarna börjar visa sig! 10

När personen saknar beslutsförmåga Ombud (Förvaltninglagen 1986:223) God man Förvaltare Personliga ställningstaganden Stödperson Handboken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten S.208-209, 213-215 och 216 GENERALFULLMAKT för min sambo Anna Andersson född 50 01 01, att företräda mig Pelle Andersson, född 49 12 12, i all mina enskilda angelägenheter av vad slag de vara må, innebärande fullmakten bland annat att uppbära och utkvittera medel, värdeförsändelser och värdehandlingar, samt att därvid teckna mitt namn. Fullmakten innebär även rätt för Anna Andersson att uttaga medel å mig tillhöriga bankkonton, att transportera och kvittera checkar, försälja aktier samt att försälja mig tillhörig fast och lös egendom. Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att ta del av försäkringshandlingar, sjukvårdsjournaler, socialtjänst- och LSSakter och övriga handlingar av vad slag de vara må i samband med min sjukdom. Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att företräda mig och utföra och bevaka min talan gentemot alla slags myndigheter. Stockholm 2002-08-01 Pelle Andersson Egenhändiga namnteckningen bevittnas 11

Samtycke från den enskilde Uttryckligt samtycke, skriftligt eller muntligt Konkludent samtycke, visar underförstått att man samtycker Presumerat samtycke, man förutsätter att åtgärden är förenligt med den enskildes vilja Inre samtycke, den enskilde medveten om planering, men uttrycker det inte Hypotetiskt samtycke, skulle ha samtyckt om det varit möjligt Meddelandeblad från SoS nr 2/2010 Sekretess och tystnadsplikt i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Bestämmelser om självbestämmande och integritet i SoL, LSS och i HSL Inhämta samtycke Menprövning Sekretess inom en myndighet Sekretess mellan myndigheter 12

Ett demensinriktat arbetssätt, sammanfattning Baseras på att det handlar om mångårigt samarbete med familjen Nätverksarbetets betydelse Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Uppsökande verksamhet (Sol 3 kap) Tidiga insatser Trygghet och omhändertagande under hela sjukdomsförhoppet Kontaktperson/team som följer personen och familjen under hela sjukdomsförloppet Sammanhang och flexibla övergångar mellan stödinsatserna: hemtjänst, ledsagare, avlösare, dagverksamhet, assistans, korttidsboende, gruppboende Steget före när de svåra symptomen gör debut; beteendestörningar, vanföreställningar, inkontinens mm Referenser Meddelandeblad, SoS, maj 2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, SoS, Vägledning febr. 2012 (artikelnummer2012-2-28) 13

Bra länkar www.demenscentrum.se www.anhoriga.se www.vardalsinstitutet ( tematiska rum/leva med demens) www.socialstyrelsen.se www.demensforbundet.se www.alzheimerforeningen.se Karin Lindgren Föreläser och utbildar om demens, anhörigstöd, socialrätt mm Handleder biståndshandläggare, LSShandläggare, anhörigkonsulenter med flera Arbetar med regeringsuppdrag för Socialstyrelsen E-post: karinlindgren09@gmail.com Mobil: 072-710 22 10 14