ENTERPRISE ARKITEKT Expertutbildning för yrkesverksamma Kalevi Pessi kalevi@chalmers.se www.ait.gu.se/enterprise_arkitekt 2011-04-18 IT MANAGEMENT INSTITUTionen för tillämpad it
1 INLEDNING Enterprise arkitektur (eng. Enterprise Architecture) har i en allt ökande grad de senaste åren blivit ett av de viktigaste medlen för utveckling och transformation av stora organisationer. Exempelvis fastslår the Clinger-Cohen act 1 att samtliga 116 federala avdelningar och agencies i USA skall utveckla och förvalta enterprise arkitektur. I Sverige finns det formulerat en målbild för arkitektur inom hälso- och sjukvården. Med en enterprise arkitektur strävar man efter att bemästra komplexiteten i verksamhetsprocesser, IT-system, IT-infrastruktur och samstämmigheten dem emellan. En utgångspunkt är det arv av en stor mängd IT-system som utvecklats under loppet av flera decennier. Denna värld har karakteriserats som problematiska spagettistrukturer, systemöar och informationsbyråkratier. Dessa tre begrepp är vanliga uttryck för dåliga arkitekturer. En annan utgångspunkt är att dagens organisationer befinner sig en en alltmer dynamisk och global miljö, och därvid blir mer och mer beroende av att IT-system integreras för att realisera nya verksamhetsformer. En utmaning är att få en säker och enkel tillgång till relevant information när den behövs och där den behövs. Det är inte en realitet idag och stora insatser av olika slag görs för att möjliggöra tillgången till information. Alltför ofta resulterar insatserna i kostsamma misslyckanden, där strategiska alternativ sällan prövas. Av den anledningen är det nödvändigt att värdera de principer man väljer för att nå målbilden. Samverkansformer bör designas med utgångspunkter från vilka effekter man vill uppnå i verksamheten och att formerna är samstämmiga med verksamhetens samverkansformer. Inte minst gäller det att få befintliga IT-system att samverka bättre och på så vis skapa önskvärda effekter i verksamheten samtidigt som en långsiktigt hållbar arkitektur kan utvecklas successivt. Det senare ställer stora krav på förändringsledning. En väsentlig orsak till svårigheterna att förändra och transformera stora organisationer är bristen på arkitekturell kompetens. I en undersökning som IT-universitetet gjorde bland yrkesverksamma studerande på IT managementkurser åren 2004-2010 visar resultatet att det är ett stort glapp i dag mellan behovet av kompetens och den aktuella tillgången till kompetens i stora organisationer. Totalt medverkade 60 personer med en genomsnittlig yrkeserfarenhet på 15 år. En profession för enterprise arkitektur håller på att växa fram och centralfiguren i den är enterprise arkitekten. Redan idag finns ett antal arkitektroller, men där merparten är ITinriktade eller fokuserade på arkitekten som en modellerare. Förvisso är modellarbete ett viktigt inslag i arkitektens arbete, men huvuduppgiften är att forma en attraktiv enterprise arkitektur som realiserar organisationens målbilder och mission, där IT-system är en viktig möjliggörare. Flera universitet världen över instiftar mastersutbildningar för enterprise arkitektur. T.ex. Griffith University i Australien som har en masterutbildning på 3 år halvtid. I USA har National Defense University inrättat en 3 stegs certifiering till enterprise arkitekt. Utbildningarna är normalt ca 1,5-3 år i längd. Expertutbildningen enterprise arkitekt ger en heltäckande utbildning i teorier, principer och praxis för enterprise arkitektur, och syftar till utveckla den nödvändiga kompetensen för enterprise arkitektrollen. Utbildningen utgår från en problembaserad ansats där arkitekturella effekter ständigt är i centrum för frågor kring design, värdering och ledning. Utbildningen kombinerar organisations/managementteori med informatikteori på lika basis, där 1 Clinger-Cohen Act är en lag stiftad 1996 i USA som är utformad för att förbättra det sätt som federala myndigheter anskaffar, använder och disponerar IT. Syftet med lagen är att maximera nyttan av IT i myndigheternas verksamhet. 2
effektskapande samstämmighet och synergi mellan verksamhetsformer och IT-system är i centrum. Utbildningen bygger på mer än 30 års forskning och tillämpning inom området, där samtliga lärare har både forskningerfarenhet men också tillämpningserfarenheter från såväl industri som offentlig verksamhet. Inget annat lärosäte i Norden kan erbjuda denna breda kompetens och inriktning på enterprise arkitektutbildning. 2 MÅLGRUPP OCH FÖRKUNSKAPSKRAV Utbildningen riktar sig till personer som i sin framtida (nya) profession skall arbeta med övergripande strategiska frågor som berör en eller flera organisationers utveckling av verksamhet och IT-system på övergripande nivå. Det kan vara personer som idag har följande roller: IT-strateger, IT-arkitekter Verksamhetsutvecklare, Verksamhetsarkitekter, Verksamhetsstrateger Ledningspersoner (CIO, IT-chefer, verksamhetschefer, företagsledning etc) Förändringsledare, Projektledare Affärsutvecklare, Affärsarkitekter Personer med andra roller kan också vara aktuella, men bör då ha ett antal års erfarenhet från stora komplexa organisationer. Förkunskapskraven är dels grundkraven för studier på högskola (gymnasie) samt minst 7 års erfarenhet av förändrings- eller utvecklingsarbete inom framförallt stora organisationer. 3 ENTERPRISE ARKITEKT YRKESPROFIL Huvuduppgiften för en enterprise arkitekt är att skapa effekter i en verksamhet genom att forma och skapa samstämmighet mellan verksamhetsmönster och mönster av IT-system på en makronivå. Det kan liknas vid en stadsarkitektroll snarare än en byggnadsarkitektroll. En enterprise arkitekt har tre huvuduppgifter: Att forma (designa) organisationens enterprise arkitektur utifrån långsiktig målbild. Att värdera och kritiskt granska olika principer och lösningar för arkitektur utifrån effekter/nytta. Att vägleda de förändringar och den migration som krävs för att nå önskvärda effekter och den långsiktiga målbilden. Hur förhåller sig då en enterprise arkitekt till andra arkitektroller såsom verksamhetsarkitekt och IT-arkitekt? 3
Den allmäna bilden av de senare två rollerna är att en verksamhetsarkitekt modellerar verksamheten och IT-arkitekten formar IT-system och infrastruktur. Enterprise arkitekten (EA) ser helheten och håller ihop verksamhetsarkitektur och IT-systemarkitektur på ett övergripande nivå. En enterprise arkitekt skall ha kompetens för båda delar och vara med och forma den övergripande arkitekturen på makronivå. 4 UTBILDNINGSMÅL Utbildningen syftar till att utveckla en gedigen kompetensbas för professionsrollen enterprise arkitekt. Utbildningen har tre övergripande utbildningsmål: 1. Bygga en referensram för enterprise arkitektur baserat på internationell forskning och grundläggande teoribildning inom området. 2. Skapa en metodologisk kompetens med vilken deltagaren kan kritisk granska och välja lämpliga metoder och tekniker för yrkesrollen som enterprise arkitekt. Det innebär bl.a. att bedöma grundsyn, vägledningsprinciper, styrkor och svagheter hos etablerade arkitekturella ramverk och ansatser. 3. Utveckla en förmåga att tillämpa såväl arkitekturteorier och principer som metoder och modelleringstekniker. Ovanstående övergripande utbildningsmål har brutits ner i mer specifika lärandemål: Kunskap och förståelse Redogöra för olika teoribildningar inom enterpris arkitektur och hur de förhåller sig till varandra Beskriva och relater till varandra kända ramverk för enterprise arkitektur Beskriva olika arkitektroller och deras resp uppgifter och ansvar Redogöra för olika arkitekturella verksamhetsdimensioner och hur de förhåller sig till informtionssystem Redogöra för olika arkitekturella designstilar och designansatser Kategorisera olika typer av arkitekturella effekter och redogöra för värderingsmetoder Beskriva olika typer av principer och ansatser för avgränsing av informationssystem Beskriva olika typer av principer och ansatser för integration av informationsystem Kartlägga och karaktärisera IT-infrastrukturer och för stå deras roll i en enterprise arkitektur Redogöra för metoder, modeler och instrument för förändringsledning Färdighet och förmåga Att använda olika arkitekturprinciper för avgränsning och integration av informationssystem Att välja, anpassa, vidareutveckla och använda metoder och tekniker inom området enterprise arkitektur Värderingsförmåga och förhållningssätt 4
Förmåga att kritiskt granska och värdera olika metoder och teknikers tillämpbarhet inom enterprise arkitektur Kristiskt förhålla sig till olika trender inom enterprise arkitektur och kunna tolka bakomliggande antaganden, grundsyn och principer. 5 LEVERABLER Utbildningen har även som mål att skapa flera leverabler (nyttoresultat) för såväl kursdeltagarna som deras organisation. En välutbildad enterprise arkitekt med gedigen kunskapsbas, metodologisk kompetens samt förmåga att omsätta kunskapen i praktisk tillämpning. En Enterprise Arkitektur Metdodologi utvecklad av ca 30+ erfarna kursdeltagare och lärare under en period av 1,5 år. Metodologin baseras på en gedigen teoretisk bas och utgår från starka delar i de existerande ramverken. Därutöver kompletteras metodologin med delar som saknas eller är svaga i dessa befintliga ramverk. Enterprise Arkitektur bok framställd av kursdeltagarna och lärarna. Boken utgörs av tre delar (ca 300-400 sidor): o o o Teoretisk referensram Enterprise arkitektur metodologi Tillämpningsfall Återkoppling till den egna organisationen på aktuella frågeställningar och problem. Denna återkoppling kan vara av många olika slag. Det kan handla om ett specifikt fall som behandlas inom ramen för kursen, det kan vara ett särskilt problem som organisationen upplever, etc. Kursdeltagaren kvalificerar sig till ett Enterprise Arkitekt nätverk (Community), där kraven är genomgången utbildning. Detta nätverk växer under årens lopp och utgör ett långsiktigt forum för erfarenhetsutbyte mellan organisationer och vidare kompetensoch metodikutveckling efter genomgången utbildning. 6 INNEHÅLL Utbildningen genomförs som en breddningskurs, där deltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter vidareutvecklas. Utbildningen utgörs av följande tre delar: 1. Arkitekturteoretisk referensram 2. Metododologi (metodlära) 3. Tillämpning Dessa tre delar är inte sekvensiella i utbildningen. Teori, metodik och tillämpning ingår i alla momenten, men där första kursdelen givetvis fokuseras mer koncentrerat på teori, andra på metodologi och sista kursdelen på tillämpning. 5
6.1 Arkitekturteoretisk referensram Denna del pågår under 2/3-delar av kursen och utgör basfundamentet för övriga två delar. Följande delämnen ingår i denna del: 1. Enterprise arkitektur o Introduktion till utbildningen och begreppet Enterprise arkitektur o Grundläggande teoribildning o Strategi och arkitektur o En begreppsram för Enterprise Arkitektur 2. Ramverk för Enterprise arkitektur (EA Frameworks) o Definition av EA ramverk o Genomgång och analys av kända ramverk för Enterprise Arkitektur o Kritisk granskning av ramverkens styrkor och svagheter 3. Enterprise arkitekten o Olika arkitektroller o Kompetensprofil för Enterprise arkitekt o Enterprise arkitektens uppgifter och ansvar 4. Verksamhetsarkitektur o Förändringsdimensioner och förändringskoncept o Processmönster o Ansvarsmönster o Kunskapsmönster o Sociokulturella mönster o Andra arkitekturella aspekter och mönster o Metoder och modelleringstekniker för verksamhetsutveckling 5. Informationssystemarkitektur o Information ur ett arkitekturellt perspektiv o Definition av informationsystem o Olika klassificeringar av informationssystem o Olika typer av arkitekturella stilar o Differentiering och integration o Beskrivning och kritisk gransking av existerande designansatser 6. Effekt-driven design av Enterprise arkitektur o Olika kategoriseringar av arkitekturella effekter o Yttre (Extrinsic) värden hos en arkitektur o Inre (Intrinsic) värde hos en arkitektur o Teorier och metoder för effektvärdering 7. Principer och metoder för avgränsning av informationssystem o Historiska och traditionella principer o Funktionella principer o Organisatoriska principer o Aktörsbaserade principer o Sociokulturella principer o Andra principer o Samstämmighet mellan verksamhet och avgränsning av informationssystem 8. Principer för integration av informationssystem o Traditionella principer o Unifieringsprinciper 6
o Samordningsprinciper o Samverkansprinciper o Andra principer o Samstämmighet mellan verksamhet och valda integrationsprinciper 9. IT infrastruktur o Infrastruktur som begrepp o IT infrastruktur egenskaper o Principer och metoder o Plattformar, standards och komponenter i en IT infrastruktur 10. Förändringsledning o Definition av förändringsledning o Managementteorier och koncept o Ramverk för förändringsarbete och ledning o Metoder och instrument för förändringsledning o Management av arkitekturell migration Teoribildningen dokumenteras i valda delar av kursdeltagarna och redigeras av kursledarna. Dokumentationen utgör del 1 i Enterprise arkitekturboken. 6.2 Metodikutveckling Under första delen av kursen kommer deltagarna, parallellt med teoribildningen, bekanta sig med etablerade ramverk och metoder/tekniker inom arkitekturområdet. Under kursens andra del granskas dessa med utgångspunkt från teoribildningen och tillämpningserfarenheter. En stor del av tiden ägnas åt att utveckla en metodik för enterprise arkitektur. Denna metodik bygger på kursens teoribildning, deltagarnas erfarenheter från stora komplexa organisationer samt konstruktiva delar från etablerade arkitekturramverk och metoder. Metodiken dokumenteras i mindre grupper och ingår som del 2 i Enterprise arkitektur boken. 6.3 Uppdrag Tillämpningsuppgift Den tredje och avslutande delen i kursen genomförs som uppdrag, där litteraturläsning, metodtillämpning och empiriskt arbete ingår. Syftet med dessa uppdrag är att, utifrån specifika frågeställningar, relatera aktuell teoribildning till hur frågeställningarna kan hanteras i praktiken. Uppdraget utförs normalt av en arbetsgrupp om 2-4 personer. Uppdraget kan även genomföras individuellt om så önskas. Gruppens arbete innebär att analysera, planera, genomföra och dokumentera ett kunskaps- eller tillämpningsuppdrag. Ett problemområde/tema ska avgränsas och definieras; målet eller syftet med studien ska konkretiseras och en huvudfrågeställning formuleras. Uppdraget resulterar i en uppdragsrapport som skall inlämnas och presenteras vid ett examinationstillfälle i slutet av kursen. Uppdraget kan ses som ett mini examensarbete inom kursen och ger viss frihet att välja tema och frågeställning. Eftersträvansvärt är att uppdraget leder till resultat som kan användas i den egna verksamheten. Uppdragsrapporterna sammanställs i den tredje delen av Enterprise arkitektur boken. 7
7 ARBETSFORMER Utbildningen ges i halvfart med totalt 15 stycken 3-dagars samlingar och avslutande 2-dagars examinationsträff. På utbildningen skapas förutsättningar för att kursdeltagare skall kunna ta del av varandras och lärarnas kunskap och kompetens, att lära av varandra går som en röd tråd genom hela utbildningen. Deltagarna genomför gemensamma uppgifter, där varje person bidrar med sin unika bakgrund och kompetens för att tillsammans med handledarna nå lösningar på problemen. Individualiserat lärande främjas på utbildningen, vilket innebär att respektive deltagare har möjlighet att anpassa utbildningen efter egna intressen, aktuell arbetssituation och organisationsbakgrund. Arbetsformer som genomsyrar utbildningen: Verklighetsbaserade praktikfall hämtade från de studerandes egna organisationer Problembaserat angreppssätt Utifrån teori och empiri, i grupper, interagera och reflektera kring frågeställningar. I workshops utveckla och dokumentera metodik för enterprise arkitektur Utbildningen har koncentrerade 3-dagssamlingar varje månad, där litteraturläsning och tillämpningsuppgifter redovisas och diskuteras i seminarieform. Nya kursmoment/uppgifter introduceras genom föreläsningar och praktiska färdigheter utvecklas under workshops. Arbetet mellan månadsträffarna kan till stor del planeras på individuell basis eller vid vissa tillfällen inom mindre grupper. Kontakter med andra kursdeltagare och handledare sker till viss del elektroniskt eller via telefon. Samverkan mellan kursdeltagare, inom arbetsgrupper och med handledare stöds av Göteborgs universitets läroplattform GUL. Utbildningens arbetsformer och upplägg är anpassat till att studierna bedrivs parallellt med kvalificerad yrkesverksamhet. Deltagarna kan på så vis minimera bortvaro från arbetet under utbildningens genomförande. Formen med koncentrerade 3-dagars träffar en gång i månaden underlättar också för deltagare från andra delar av Sverige, då resandet kan koncentreras och en stor del av arbetet kan göras på hemorten. En annan viktig aspekt är det empiriska arbetet (tillämpningen) görs med utgångspunkt från aktuella problemställningar inom den egna verksamheten, och sålunda på hemmaplan. Ett viktigt syfte med utbildningen är att leverera praktiska resultat tillbaks till den egna organisationen. 8 PRAKTISK INFORMATION Pris 170.000 kr per deltagare, varav 60.000 kr faktureras innan kursstart och resterande 110.000 kr faktureras i januari 2012. Utbildningsstart 1 september 2011. Slutexamination 15 december 2012 Institutionen för Tillämpad IT, Forskargången 6, Lindholmen All litteratur ingår Universitetets läroplattform GUL används för kursadministration och interaktion mm. 8