Vi i klassen Handbok i att öka gemenskapen och förebygga aggressivt beteende i skolan. Vi i. klassen

Vi i klassen Handbok i att öka gemenskapen och förebygga aggressivt beteende i skolan Vi i klassen

Utgivare: Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Projektet Vi i klassen Författare: Den här handboken har sammanställts av projektets arbetsgrupp Lilla Vi bestående av Nina Isometsä, Malin Melleri, Eva Söderlund och Wencke Österberg. Dessutom har Pia Graniittiaho bidragit med texten till kapitlet Metoder och förhållningssätt. Anne Bjaerre och Kristina Gröning-Johansson har korrekturläst. Texten om Trappan har skrivits av Åsa Carlsson från Folkhälsan. Illustrationer: Fotografier: Grafisk form: Oy Graaf Ab / Riina Nyberg Astrid Lindroos Oy Graaf Ab / Jani Osolanus ISBN 978-952-67979-0-8 Tryckeri: Waasa Graphics Oy, Vasa 2013 Utgiven med stöd av Päivikki ja Sakari Sohlbergin säätiö och RAY

Förord z Skolan är alla barns, ungdomars och många vuxnas arbetsplats. En positiv stämning i klassen bidrar till en trygg vardag för eleverna och lärarna. Projektet Vi i klassen jobbar för att stärka elevernas och lärarnas välmående i klassen och för att förebygga våld och aggressivt beteende. Vuxna både hemma och i skolan kan tillsammans stöda eleverna i deras utveckling. Därför är kontakten till föräldrarna och samarbetet mellan hemmet och skolan viktiga att värna om. Den här handboken sammanfattar övningar och erfarenheter som Barnavårdsföreningen samlat på sig under flera år av arbete i skolor. Vi hoppas att Vi i klassen fortsätter att finnas med i skolorna och att personalen med hjälp av handboken får inspiration att jobba vidare för att förbättra trivseln bland elever och lärare. Ett stort tack till alla elever, föräldrar och lärare som vi mött och lärt oss så mycket av! Vi tackar också Hem och skola, Stationens barn och Folkhälsan för samarbetet! Helsingfors i juni 2013 Pia Sundell Verksamhetsledare Malin Melleri Projektkoordinator Förord 3

Bästa läsare z Elever i Finland presterar väl i skolan. I massmedia har vi fått läsa om goda resultat i bl.a. PISA-undersökningen, som år 2012 fokuserar på matematikkunskaper. Samtidigt blir det allt vanligare att vi läser om hur våldet i skolan ökar, att lärare blir utbrända och att barn och ungdomar mår dåligt. Vad kan vi göra? Under projektet Vi i klassens första år har vi fått god feedback av både elever, föräldrar och skolpersonal. Elever har bl.a. uppskattat att få skratta tillsammans, föräldrar har ansett det viktigt att deras barn har fått öva på att namnge känslor och göra samarbetsövningar i klassen. Lärare har uppskattat att någon utifrån har kommit och pratat om samma saker som de redan gör i skolorna. Då man kommer utifrån, lyssnar eleverna lite mera. För att förbättra gemenskapen och förebygga våld i skolan, för att skapa en god arbetsplats för både lärare och elever är det viktigt att se verksamhet som Vi i klassen som en del av skolvardagen. För att dylik verksamhet ska bära frukt också längre fram, kräver det ett engagemang framförallt av vuxna. För att skapa förändring behöver vi vuxna fundera på hur vi bemöter varandra och barnen. Om vi har en gemensam linje där vi bl.a. ger positiv uppmärksamhet och berömmer, skapar vi tillsammans en miljö där både barn, ungdomar och vuxna trivs. I början av handboken beskrivs projektet Vi i klassen och den skräddarsydda verksamheten. Dessutom lyfts vikten av de vuxnas förhållningssätt fram. Därefter framskrider innehållet enligt olika teman som Vi i klassen-lektioner kan byggas upp av. Varje kapitel börjar med en kort redovisning av kapitlets innehåll och avslutas med exempel på olika övningar. Efter varje övning finns tips på utrymme, material, deltagarnas ålder och eventuellt övriga saker att 4 Bästa läsare

beakta. Då det inte nämns någon ålder, lämpar sig övningen för elever i grundskolans alla klasser. Då det står att det finns fler exempel på BF:s hemsida hänvisas läsaren till Barnavårdsföreningens hemsida på nätet. Där kommer såväl handboken som extra material till en hel del övningar att hittas under projektet Vi i klassen. I övningarna som presenteras i handboken får eleverna öva på bl.a. sociala färdigheter, koncentration och samarbete. Den vuxna som fungerar som rollmodell har alltid en möjlighet att i interaktionen med barnen och ungdomarna stärka deras självkänsla. I hopp om inspiration och arbetsglädje! Malin Melleri projektkoordinator Helsingfors i juni 2013 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. grundades år 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation. Verksamheten omfattar barnskydd, småbarnsfostran, arbete med familjer, habilitering samt information och utbildning inom social- och hälsovårdssektorn. Verksamheten riktar sig till svensk- och finskspråkiga barnfamiljer, barn och unga, samt till personal inom skola, social- och hälsovård. www.bvif.fi Bästa läsare 5

Innehåll Förord... 3 Bästa läsare... 4 1 Inledning.... 7 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet.... 9 Förhållningssätt och metoder.... 10 Kontakten med elevernas föräldrar... 14 Innehållet i den skräddarsydda verksamheten... 15 Material som kan användas i verksamheten... 17 3 Lära känna varandra... 20 4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper.... 25 5 Samarbete... 29 6 Bonusövningar... 39 7 Värderingsövningar... 41 8 Avslappning... 44 9 Kreativitet... 47 10 Temaområden... 51 Känslor... 52 Självkänsla... 56 Respekt.... 60 Vänskap... 64 Register... 68 Källor... 69 Trappan-modellen.... 71 6 Innehåll

1 Inledning z Barnavårdsföreningen har sedan år 2005 jobbat med elever i grundskolan. Verksamheten har dels riktats till en handfull utplockade elever och dels till hela klasser. Vi har under årens lopp märkt att resultat nås bäst då vi jobbar med hela klasser. Sammanlagt har vi jobbat i ca 20 skolor, i ca 60 klasser med tillsammans drygt 1100 elever. Vi i klassen är ett fyraårigt projekt (2012 2015) som erbjuds till skolor i Nyland. Projektets målsättning är att stärka elevers och lärares välmående i klassen samt att minska våld och aggressivt beteende. Skolorna har under projektets första år kunnat använda sig av Vi i klassen-verksamheten på tre olika sätt. 1. Skräddarsydd verksamhet i klasser utgående från skolans behov och målsättning. Det kan till exempel handla om att öva sociala färdigheter samt att jobba med samarbetsövningar eller självkänsla. 2. Friends lektioner i klasser. 3. Temadagar kring att minska våld och förebygga aggressivt beteende i skolan. Temadagarna består av 1 2 lektioner med en klass eller med skolans personal. Friends-programmet är avsett att genomföras i hela skolklasser för att främja barns och ungas mentala välmående. Målsättningen med programmet är att stärka elevernas jagbild och självkänsla samt öka deras tilltro till den egna förmågan. Friends genomförs i årskurs 3 9. 1 Inledning 7

Målsättningen med den här handboken är att implementera Vi i klassen metoderna, så att de lever kvar i skolorna efter projektet. I boken finns tips och förslag på hur man kan jobba i klasser där det finns en utsagd problematik. Om skolan i förebyggande syfte vill påverka samhörighet och välmående i klassen kan läraren få vägledning från handboken. Handboken fokuserar mest på skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet. Övningarna som presenteras här har vi själva använt oss av då vi jobbat i klasser runt om i Nyland. Våra erfarenheter ligger som grund till varför vi tagit med just dessa övningar i boken. Vi som jobbar med Vi i klassen är bl.a. socialarbetare, socionom YH, socialpsykolog, samhällspedagog och familjeterapeut till utbildningen. Övningarna kan användas som sådana eller modifieras enligt behov. Vi i klassen har inspirerats av bl.a. följande program: Friends, EQverkstan, ART, Familjeskolan POP och Folkhälsans föreläsningskoncept Kärlek börjar inte med bråk. Närmare källhänvisningar finns i slutet av boken. 8 1Inledning

2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet z Vår modell på skräddarsydd verksamhet kan antingen användas som sådan eller modifieras enligt behov. Till modellen hör en träff per vecka under tio veckors tid. Träffens längd varierar från 45 minuter till 1,5 timmar. Vår erfarenhet är att 60 70 minuter är den optimala tiden. Innan verksamheten i skolorna börjar kommer vi överens med beställaren om praktiska saker så som träffarnas längd och vem från skolans sida som deltar i verksamheten. Lärare och personal på skolan kan använda handboken som stöd i arbetet med eleverna på det sätt som gynnar klassen bäst. En gång i veckan under tio veckors tid. eller Vid behov så att de teman och övningar som berör den egna klassen plockas ut. eller Under en mer intensiv period på några veckor där övningarna görs under flera dagar i veckan. I lågstadiet kan det gå ganska lätt att hitta lektioner under vilka Vi i klassenverksamheten passar in. I högstadiet är det bra att fundera på vilka lektioner som används så att inte verksamheten faller in på samma ämne så ofta. Följande aspekter är viktiga att minnas: Tänk på att vara lyhörd i samband med övningarna eleverna kan ge viktig information gällande vad som kan vara bra att öva på. 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 9

Kom ihåg föräldraresursen. Involvera föräldrarna i verksamheten genom att informera dem om vad ni gör i klassen. Skriv vecko- eller månadsbrev om verksamheten. Ifall eleverna har flera olika lärare, t.ex. ämneslärare, är det viktigt att alla i personalgruppen informeras om verksamheten, eftersom de också kan fungera som ett stöd för eleverna. Då alla lärare och lektioner involveras markerar hela skolan att det är viktigt att jobba med sådant här. Det ger en tyngd åt arbetet. Ellinor Hellman, rektor i Åshöjdens grundskola Förhållningssätt och metoder När man jobbar med barn och ungdomar finns det arbetsmetoder och förhållningssätt som kan ge ett fruktbart samarbete mellan elever och skolans personal. Vi i klassen är ett projekt som innebär mer än övningar och lekar. Det handlar också om att som vuxen fundera på bemötande, kommunikation och attityder. Vi vill i det här kapitlet presentera en verktygslåda med användbara verktyg. Genom dem vill vi visa hur vuxna kan vara tydligare i sin kommunikation och samtidigt fungera som modeller. Innehållet i verktygslådan grundar sig på metoder i böckerna Handbok för Familjeskolan samt De otroliga åren. Positiv uppmärksamhet Alla barn vill få uppmärksamhet. Barn som inte får uppmärksamhet på ett positivt sätt kan snabbt ta till andra metoder. Det leder lätt till att de vuxna uppmärksammar eleven när något negativt händer. Det i sin tur leder till att vuxna i själva verket förstärker det icke önskvärda beteendet och sannolikheten 10 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

är stor att eleven upprepar just det beteendet. Det är viktigt att den vuxna uppmärksammar och ser positiva beteenden och också tillräckligt snabbt och ofta belönar positivt beteende. Små saker och små framsteg är värda uppmärksamhet! Det är viktigt att den vuxna talar om för eleven att han eller hon klarar sig bra och att det här gör den vuxna glad. ge positiv UPPMÄRKSAMHET IGNORERA förstärka positivt beteende BERÖM Verktygslåda konsekventa regler GRÄNSER TYDLIGA INSTRUKTIONER GE ALTERNATIV 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 11

Beröm När vi vill uppmuntra ett gott beteende måste vi komma ihåg att berömma och belöna när eleven gör något som vi uppskattar. Att få beröm eller bli uppmärksammad av en vuxen är värdefulla belöningar. Beröm är mer effektivt än att ständigt tillrättavisa. Det är viktigt att berömma för försök, också då resultatet inte är perfekt. När man berömmer barn och unga är det viktigt att tydligt säga vad man är nöjd med. Det är vanligt att man bara säger, det var snällt, duktigt eller bra gjort. Då blir det lätt oklart för eleven vad man egentligen är glad över eller vad som var bra gjort. Beröm och uppskattning som åtföljs av ögonkontakt eller ett leende har större effekt än enbart ord. En del barn och ungdomar har svårt att höra positiva kommentarer om sig själv. De reagerar på beröm med att bete sig illa, vilket lätt får omgivningen att ångra sitt beröm. Det beror ofta på dålig självkänsla. Att bete sig illa är ett sätt att kontrollera om den andra faktiskt står fast vid sin åsikt. I sådana situationer är det bra att inte börja diskutera eller förklara. Upprepa berömmet och försök ignorera det icke önskvärda beteendet som berömmet ledde till. Det är viktigt att berömma dessa elever också i fortsättningen, men gör det i mindre portioner. Det kan räcka med ett enkelt bra eller en tumme upp. Det är bra att den vuxna berömmer och uppmuntrar vid så många tillfällen som möjligt, också för sådant som kan tyckas självklart. Beröm genast när eleven gör något bra. Kom ihåg att inte bara tänka på ord utan också fundera på tonfall, gester och kroppsspråk som antingen kan stärka eller sänka berömmet. Tydliga instruktioner Goda relationer bygger på god kommunikation. När man pratar med elever är det viktigt att använda ord som de förstår. Använd enkla och tydliga ord 12 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

och begrepp. Var kortfattad och slösa inte med ord. Vuxna tjatar, predikar och moraliserar lätt. Faran med det är att eleverna slutar lyssna på oss. Om vi vill att barn och unga ska göra något måste vi tydligt berätta det. Den första utmaningen är att fundera på om befallningen behövs. Det är lätt att ge onödiga instruktioner och befallningar. Det är också viktigt att göra skillnad på information (Det regnar ute), frågor (Tar du stövlarna på dig?) och order (Det regnar. Ta på dig stövlarna!). Befallningar ska inte framföras som en fråga eller ett alternativ. Om den vuxna önskar att eleven ska göra något är det viktigt att det uttalas tydligt. Tala om vad eleven ska göra, inte vad den inte ska göra för då riskerar du att eleven gör precis det. Ge alternativ Valmöjligheter kan motivera barn och ungdomar. Genom att ge utrymme för elever att vara med och bestämma i de situationer det är möjligt kan en mer positiv kommunikation och relation skapas. Alternativ som; väljer du en röd penna eller en blå penna, kan motivera eleven att jobba vidare med en uppgift som känns jobbig. Exempel på valmöjligheter för ungdomar kan till exempel vara; Sätter du telefonen i din väska eller här i lådan. Gränser Konsekventa gränser hjälper barn att känna sig lugna och trygga. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att elever ofta testar regler och tillsägelser. Skolbarn säger ofta emot och protesterar när de nekas en aktivitet eller ett föremål. Det är normalt beteende. Det är viktigt att inte då ta det som ett personligt angrepp utan förstå att eleven testar gränser. Vuxna ger ofta många kommandon och order till barn och unga, många mer än vi är medvetna om. Det är bra att noga fundera på om befallningen 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 13

behövs och vilka konsekvenser som följer om befallningen inte åtlyds. Ibland radar vuxna upp en serie tillsägelser efter varandra utan att ge barnen tid att följa den första innan flera andra kommer efter. Det kan leda till att många helt enkelt glömmer vad befallningen gällde. Än en gång är det viktigt att ge eleverna beröm när de beter sig önskvärt. Ignorera Att elever gnäller, grimaserar, är uppkäftiga eller svär gör ofta oss vuxna både irriterade och arga. Dylikt olämpligt beteende kan elimineras om man systematiskt ignorerar det. En del kan tycka att det känns fel att ignorera men i själva verket kan det vara en av de effektivaste metoderna att använda med elever. Elevers beteende upprätthålls av den uppmärksamhet de får, även om uppmärksamheten är negativ. Om den vuxna konsekvent ignorerar beteendet slutar eleven så småningom med det han eller hon gör. Ignorering fungerar då den vuxna håller sig lugn och helt låter bli att ge eleven uppmärksamhet. Den vuxna bör också undvika ögonkontakt och diskussion. Om man väljer att ignorera är det avgörande att uppmärksamma och berömma positivt beteende. Det är viktigt att komma ihåg att genast ge uppskattning och beröm för gott uppförande. Kontakten med elevernas föräldrar Det är viktigt att föräldrarna till eleverna i klassen blir informerade om att det ordnas Vi i klassen-verksamhet och vad den går ut på. Detta gör vi genom att informera om verksamheten före den börjar informera vecko- eller månadsvis om vad vi gjort 14 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

vid behov ordna ett föräldramöte, då vi berättar om verksamheten eller inbjuda föräldrarna till att delta i en träff. I Friends-programmet (Stationens barn r.f.) uppmanas föräldrarna att aktivt delta i att göra övningarna i boken tillsammans med barnen. Det här förbättrar barnens möjligheter att lära sig fungerande metoder som kan hjälpa och stödja dem i verkliga livet i växelverkan med vänner, i skolan och inom familjen. Vi ser att detta tankesätt kan användas också i den skräddarsydda verksamheten genom att regelbundet informera föräldrarna om vad som görs i klassen. Hem och skola talar varmt om förhållningssättet Guldsitsen som handlar om tillit, ömsesidighet och dialog. Vi i klassen vill gärna värna om det tankesättet då det handlar om samarbetet mellan föräldrar, elever och skolpersonal. Mer om Guldsitsen hittas på Hem och skolas hemsidor. Innehållet i den skräddarsydda verksamheten Det är skäl att noga fundera på vad det är som eleverna behöver träna på. Ifall målsättningen är att samarbeta kan det till exempel vara bra om varje elev själv får fundera på vad samarbete betyder innan man tar itu med de konkreta samarbetsövningarna. För att ge Vi i klassen-verksamheten struktur kan träffarna börja och sluta på samma sätt. Träffen kan börja med en runda så att alla får komma till tals: Säg ditt namn och något du är bra på (t.ex. då träffens tema är självkänsla) Hur känner du dig idag? Detta kan göras med hjälp av kort, t.ex. Nallekort, Sagakort eller vanliga vykort. 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 15

Träffen kan likaså avslutas med samma ritual, övning eller lek varje gång: Tummen upp eller ned. Fråga vad eleverna har tyckt om lektionen. På detta sätt får alla säga sin åsikt men behöver inte säga den högt. Detta är inte tidskrävande och eleverna kan sitta vid sina pulpeter. Gör en gemensam saga. Olika slags kort kan användas så som Sagakort, Nallekort eller vykort. En elev börjar genom att lyfta ett kort från packen och berätta om bilden på kortet. Sedan fortsätter eleverna turvis på sagan ända tills alla har lyft ett kort och berättat något. Detta kräver mer tid och det är bra ifall det går att sitta i en ring t.ex. på golvet då detta görs. Det kan vara bra att i god tid förbereda eleverna på att sagan närmar sig sitt slut och att tydliggöra vem som avslutar den. Det är viktigt att poängtera att alla får ha en åsikt och att det är vanligt att vi tycker olika. Detta betyder inte att någon skulle ha rätt och någon annan skulle ha fel. Många gånger uppstår det intressanta diskussioner då vi delar med oss av våra tankar och åsikter. I och med att vi diskuterar olika teman med eleverna kan det ibland komma upp känsliga och personliga saker. Det är viktigt att komma överens om att det som sägs under träffen stannar i gruppen och att ingen berättar vidare vad någon annan har sagt. Det är bra att den vuxna är medveten om att det kan komma upp saker som bör diskuteras med eleven och föräldrarna. Det har hänt att vår oro har varit så stor att vi har gjort en barnskyddsanmälan. Vuxna som jobbar med barn och ungdomar kan ha en stor betydelse för de unga. Därför behöver vi vara lyhörda för vad barnen och ungdomarna förmedlar till oss och ingripa då vi ser att ett barn far illa (Barnskyddslagen 25, anmälningsplikt). I bilagan hittas information om Trappan, som är ett arbetssätt i möte med barn som upplevt våld i familjen. 16 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

Samtliga övningar som vi har samlat i handboken kan göras i ett klassrum. Ibland är övningen lättare att göra ifall bord och stolar flyttas åt sidan. Det går också bra att göra övningarna utomhus eller i en gymnastiksal. Oftast är ändå klassrummet ett tryggt ställe där eleverna känner sig bekväma. Det har visat sig att det är viktigt att fundera ut en konkret och realistisk målsättning för klassen. Eleverna tycker om att jobba med olika teman och vissa är trevligare än andra. Då målsättningen är tydlig och konkret, är det lättare att välja lämpliga teman och övningar. Material som kan användas i verksamheten Kort eller bilder är bra som utgångspunkt för en diskussion. Förutom att prata om vad som händer på kortet eller bilden, kan man tillsammans fundera på vad som hänt och hur det fortsätter. Man kan också måla eller rollspela olika alternativ på fortsättning utgående från kort. Mycket omtyckt är också att tillsammans med eleverna göra en saga av korten. Nalle- och Emmokort Nallekort är kort med nallar som visar olika känslor. Emmokort är liknande kort men med flodhästar. I början av en träff kan det vara bra att alla deltagare får välja ett kort som beskriver hur de mår just nu och vad de har för känsla för tillfället. På det här sättet får ledaren information om hurudan stämningen i gruppen är. Samtidigt får eleverna träna på att känna igen känslor hos sig själv och namnge dem. Styrkekort Styrkekort är kort med positiva egenskaper, t.ex. pålitlig, omtänksam, praktisk. Korten är bra att använda då man arbetar med jag-stärkande övningar. 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 17

Deltagarna får välja kort med egenskaper som passar in på dem själva. Man kan också använda korten då man övar på att ge andra komplimanger. Sagakort Sagakort är kort med många olika slags sagobilder. Korten kan man använda för att göra en gemensam saga tillsammans med deltagarna. Alla deltagare får turvis ta ett kort och berätta om det. Följande i tur fortsätter på berättelsen med hjälp av det egna kortet. På så sätt skapar deltagarna tillsammans en gemensam saga. Deltagarna får öva på att samarbeta och lyssna på varandra. 18 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

Picture this Picture this är kort med olika bilder på livsmiljöer och situationer. Korten kan användas på många olika sätt och i olika övningar. I början av en lektion kan eleverna exempelvis få välja ett kort som beskriver hur deras vecka har varit. Eleverna kan också få göra en berättelse med hjälp av korten. Shadowskort Shadows är kort med bilder på olika situationer och vyer. Korten kan användas då man t.ex. pratar om känslor. Eleverna får fundera på vad som händer på bilden och vilken eller vilka känslor de förknippar med kortet. Detta kan man exempelvis göra genom att eleverna delas in i mindre grupper. Isbrytarkort Isbrytarkort är kort med halvfärdiga meningar på. Deltagarna får ta ett kort, läsa upp den halvfärdiga meningen och avsluta den. Det finns kort både för ungdomar och för barn. Sociala relationer, skolan, vänner och känslor är exempel på teman som meningarna handlar om. Bland annat härifrån kan man beställa kort: www.alltomart.se www.pesapuu.fi www.kiianmaa.com www.mareld.se 2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 19

3 Lära känna varandra z Det är viktigt att börja med övningar där eleverna har möjlighet att bekanta sig mera med varandra. En del elever har gått i samma klass sedan lågstadiet medan andra är helt obekanta för varandra. Känslan av samhörighet stärks då vi upplever något tillsammans. Detta gäller såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Därför rekommenderar vi att klassläraren eller klassföreståndaren alltid är med under Vi i klassen lektionerna, också fastän det är någon annan på skolan som leder verksamheten. De övningar som finns beskrivna i anslutning till detta kapitel kan användas i uppvärmningssyfte. Deltagarna och ledaren bekantar sig med varandra och har trevligt tillsammans. Ifall en klass är ny eller läraren är ny för klassen så är det viktigt med övningar där eleverna och lärarna lär känna varandra. Dessa kan vara allt från väldigt enkla och korta övningar till svårare och mer utmanande. Det är upp till den vuxna att bestämma vilka som passar klassen bäst. 20 3 Lära känna varandra

Övningar Alla som... ffeleverna står på ett led vid ena sidan av rummet och ska ta sig till läraren som står på andra sidan. Ledaren läser upp olika påståenden, t.ex. Jag har ett syskon. Om påståendet stämmer överens med elevens situation, får han eller hon ta ett steg framåt. En annan variant av denna övning är att eleverna står i en ring och går till en ny plats i ringen om påståendet stämmer in på dem. Utrymme Tom yta där eleverna kan röra sig från ena sidan av rummet till den andra. Ålder Passar alla åldrar. Man kan variera påståenden utgående från elevernas ålder. Material ππledaren skriver på förhand ner olika påståenden. På BF:s hemsida hittas även olika påståenden. Bekantningslek ffledaren ger tre papperslappar till varje elev. På lapparna står det olika upplevelser eller påståenden, som ledaren skrivit på förhand t.ex. har varit i Australien, har en mormor som är född i Danmark, kan stå på huvudet. Målet är att alla i slutet av leken har åtminstone ett påstående som passar in på dem. Deltagarna får gå runt i klassen och byta ut de lappar med påståenden som inte stämmer in på dem mot lappar med påståenden som stämmer. Detta görs genom att t.ex. fråga; har du varit i Australien? Slutligen får alla i tur och ordning läsa upp ett av de påståenden som stämmer in på dem. Ålder Passar alla åldrar. Material ππtre papperslappar med påståenden per elev. Övrigt: Man kan variera påståendena beroende på elevernas ålder. På BF:s hemsida hittas förslag på olika påståenden. Byt egenskaper ffden här övningen liknar den föregående. Varje elev får tre papperslappar. På lapparna står det olika egenskaper t.ex. social, pratsam, uppmärksam, nyfiken. Eleverna går omkring i rummet och försöker byta till sig egenskaper som stämmer in på dem själva. När eleverna är färdiga får alla i tur och ordning presentera sina egenskaper för de andra i klassen. Utrymme I klassrummet eller i ett annat utrymme där eleverna kan röra sig fritt. Ålder Från ca åk 3 uppåt. Material ππpapperslappar med olika egenskaper. Övrigt: Det är viktigt att skriva positiva egenskaper. Man kan bra skriva flera lappar med samma egenskap. Utrymme I klassrummet eller i ett annat utrymme där eleverna kan röra sig fritt. 3 Lära känna varandra 21

Byta namn ffi den här övningen får eleverna bl.a. träna sitt minne och sociala färdigheter så som ögonkontakt och att lyssna. Eleverna ska gå runt i klassen och hälsa på varandra genom att skaka hand och säga sitt namn. När man hälsat på en person övertar man den personens namn. Då man får tillbaka sitt eget namn sätter man sig. Övningen avslutas när alla har fått tillbaka sitt eget namn. Utrymme Tomt utrymme där eleverna kan röra sig. Ålder Från åk 5 uppåt. Övrigt: Övningen kan vara ganska svår. Eleverna glömmer ofta bort vilket namn de har. Påpeka för eleverna att de ska vara extra noga med att memorera namnen och att de tar tid på sig då de hälsar innan de går vidare till nästa person. Namnleken Filt ffden vuxna börjar med att dela in klassen i två grupper. Elevernas uppgift är att känna igen varandra så snabbt som möjligt. Eleverna sätter sig på ett led i sina grupper så att eleverna i leden ser på varandra. Man håller upp en filt mellan grupperna och väljer sedan ut en från vardera gruppen som kommer och sätter sig längst fram. Sedan släpper man ner filten och eleverna som sitter längst fram ska så snabbt som möjligt försöka säga den andras namn. Den som är långsammare får gå över till den andra gruppen. Eleverna ska försöka få så många som möjligt över på sin sida. Utrymme Tom yta där eleverna ryms att sitta på två led mitt emot varandra. Material En stor filt eller annat stort tygstycke. Övrigt: Övningen passar bra om eleverna inte känner varandra så väl. Om eleverna känt varandra länge kan man göra det svårare genom att de ska säga den andra elevens efternamn eller födelsemånad. Det kan vara bra att öka svårighetsgraden speciellt med äldre elever. I denna övning behövs två personer som håller filten. God dag, god dag! (Från materialet EQverkstan ) ffeleverna går runt i rummet. De väljer en siffra mellan 1 och 4 och skakar sedan hand med de andra så många gånger. När de träffar någon som de skakar hand med lika många gånger fortsätter de tillsammans i armkrok. Övningen pågår tills alla har skakat hand med alla. Utrymme Tomt utrymme där eleverna kan röra sig. Ålder Barn i lågstadiet. Intervjufrågor ffeleverna intervjuar varandra parvis. Ledaren skriver på förhand ner olika frågor som eleverna ställer varandra. Frågor man kan använda sig av är: Vem hör till din familj? Vad brukar du göra på fritiden? Vilket land skulle du helst vilja åka till? Vilket är ditt bästa sommarminne? Man kan variera frågorna beroende på hur bra eleverna känner varandra. 22 3 Lära känna varandra

Det är bra att försöka bilda paren så att elever som inte känner varandra så väl är par. Eleverna ställer turvis frågor till varandra och får gärna skriva ner korta svar på papper. Om det finns tid kan man gärna be eleverna att i tur och ordning berätta lite om personen som de intervjuat. På detta sätt får alla veta lite mer om varandra. Utrymme Eleverna kan göra uppgiften vid sina pulpeter. Ålder Passar alla elever som kan läsa och skriva. Material ππpappret med intervjufrågor, ππeleverna behöver egna pennor. Övrigt: Färdiga intervjufrågor finns på BF:s hemsida. Klotterplank ffi denna övning ska eleverna i klassen brainstorma tillsammans. Ledaren hänger på förhand upp stora papper i klassen. På pappren står olika teman, som man vill att eleverna ska få fundera på (ex. vänskap, tolerans, respekt, motivation, skola, känslor). Eleverna får sedan gå runt i klassen och skriva ord och tankar, som temaorden väcker hos dem. Efteråt kan man diskutera med eleverna det som skrivits på pappren. Namnbingo ffvarje elev får ett papper med bingorutor. I varje ruta finns ett påstående. Exempel på färdiga bingolappar finns på BF:s hemsida. Elevernas uppgift är att försöka hitta någon i klassen som påståendena på lappen stämmer in på. Uppmuntra eleverna till att försöka få olika namn i bingofälten. Den som först fyllt rutorna vågrätt, lodrätt eller diagonalt har vunnit. Kolla vinnarens bingopapper genom att läsa upp namn och påstående. Utrymme I klassrummet eller i ett annat utrymme där eleverna kan röra sig fritt. Ålder Lämpar sig för elever som kan läsa och skriva. Man kan variera frågorna beroende på elevernas ålder. Material Bingolappar och penna till alla elever. Övrigt: Övningen kan också göras så att eleverna sitter på sina platser och fyller i vem de tror att påståendena stämmer in på. Sedan går man igenom bingobrickan med hela klassen fråga för fråga. Utrymme Ett rum där man kan hänga upp stora papper på väggarna. Ålder Passar för alla elever som kan skriva. Material ππstora pappersark, pennor eller tusch åt alla elever. 3 Lära känna varandra 23

Presentera dig själv ffövningen är en presentationsmetod där eleverna ska presentera sig själva genom att rita med fel hand (högerhänt ritar med vänster och vänsterhänt ritar med höger). Eleverna börjar med att rita familjen i mitten, sedan fortsätter de med en dröm uppe till höger, vad man gör i skolan till vänster, vad man gör på fritiden nere till vänster och namnet nere till höger. När alla är färdiga får eleverna presentera vad de ritat. Man kan variera vad eleverna ska skriva och rita i de olika hörnen. Utrymme Eleverna kan sitta vid sina pulpeter. Ålder Passar alla åldrar. Material Papper och färgpennor till alla elever. Snöret ffeleverna sitter i en ring. Var och en får klippa en tråd av valfri längd från ett garnnystan. Sedan får de instruktioner om att i tur och ordning berätta något om sig själva, medan de snurrar tråden runt sitt finger. Ju längre tråd man valt, desto mer hinner man berätta. Då eleven snurrat tråden till slut får de övriga eleverna ställa frågor och den som svarar bestämmer själv vad han eller hon vill berätta. Utrymme Eleverna kan sitta vid sina pulpeter eller i en ring på golvet. Material Garnnystan och sax. Självporträtt ffeleverna ska rita ett självporträtt. Alla får ett papper som de sätter på huvudet. På pappret ska de sedan med fel hand rita sig själva. När alla är färdiga får eleverna i tur och ordning visa sin bild och berätta något om sig själv. Utrymme Eleverna kan sitta vid sina pulpeter. Material Alla elever behöver en penna och ett papper. Tidningen (Från materialet Isbrytare livsviktigt ) ffeleverna sitter i en stor ring. En elev står inne i ringen försedd med en hoprullad tidning. Ledaren börjar med att säga namnet på en av de sittande eleverna t.ex. Kalle. Då ska eleven med tidningen snabbt försöka slå till Kalle på knäet. Kalle kan klara sig genom att snabbt ropa namnet på en annan deltagare osv. Blir eleven som sitter träffad innan han eller hon hunnit ropa något nytt namn byter han plats med den som har tidningen. Utrymme Tomt utrymme så att eleverna kan sitta i en stor ring. Ålder Passar bättre för yngre elever. Material En tidning. Övrigt: Kan vara bra om eleverna inte kan varandras namn så bra. Kom ihåg att säga till eleverna att slaget med tidningen görs försiktigt, annars kan leken bli ganska våldsam. 24 3 Lära känna varandra

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper z Vi i klassen arbetet kan utföras på många olika sätt. Det kan handla om individuella övningar där eleverna jobbar enskilt, eleverna kan jobba parvis eller så kan klassen delas in i smågrupper. Läraren har ofta viktig information och kunskap om hur gruppen fungerar tillsammans. Ibland kan det vara tryggt att låta eleverna samarbeta på ett sätt som läraren vet att fungerar, medan det ibland kan vara välkommet och roligt med nya förslag på gruppindelning. Vid indelning av elever i grupper är det viktigt att fundera på övningens syfte och målsättning. Ibland kan det vara ändamålsenligt att tysta och försiktiga elever får vara i samma grupp. I andra övningar kan det igen vara bra att blanda pratsamma och tysta elever. Då man delar in klassen i grupper genom olika lekar får eleverna samtidigt träna på att samarbeta. Eleverna får också öva sig i olika sociala färdigheter så som att vänta på sin tur och ta hänsyn till andra. 4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper 25

Övningar Beskriva sak bakom ryggen (Från materialet Hur man delar in i lag ) ffdet här är en slumpmässig indelningsövning. Ledaren samlar på förhand ihop olika saker i en påse. Det kan vara vad som helst som man hittar i omgivningen bara det finns flera saker av samma sort. Vill man t.ex. ha tjugo deltagare indelade i fyra grupper kan man ta fem stenar, fem pennor, fem gummin och fem spelkort. Eleverna ställer sig i en ring och sätter händerna bakom ryggen. Sedan går ledaren runt och lägger en slumpvist vald sak ur påsen i händerna på var och en av eleverna. Eleverna kan också få plocka saker ur påsen själva. Sedan bildar de grupper tillsammans med de elever som fått samma föremål. Om man har mera tid och vill utveckla övningen så kan man be eleverna att blunda. Eleverna får en kort stund undersöka föremålet, fortfarande med händerna bakom ryggen. Därefter får varje elev i tur och ordning kort beskriva vad det är som de fått. Man kan påpeka för eleverna att även om de tror sig veta att det är en sten de fått så får de inte säga det rakt ut, utan måste beskriva saken med andra ord. När alla i ringen fått beskriva sin sak gäller det att försöka hitta de personer som fått samma sak och samlas med dem. utrymme Tomt utrymme där eleverna ryms i en stor ring. material Saker i en påse t.ex. pennor, gummin, stenar, spelkort etc. Lika många av samma sort som man vill att eleverna ska vara i grupperna. Djurleken, hitta din familj (Från materialet Ryppäästä ryhmäksi ) ffi den här övningen ska eleverna själva leta reda på sitt par. Alla elever får dra en papperslapp ur en påse och titta på den men inte visa den för någon annan. På lappen står det namn på ett djur. Eleverna ska sedan gå omkring i rummet och låta som djuret och på det viset försöka hitta de andra som har samma ljud. När eleverna har hittat alla med samma ljud så blir de en grupp. utrymme Tom yta där eleverna kan röra sig fritt. ålder Lite yngre elever, eleverna måste kunna läsa. material Papperslappar med olika djurnamn på. Det ska finnas lika många papper med samma djur som man vill att eleverna ska vara i gruppen. En påse för papperslapparna. Hitta sin kompis (Från materialet Hur man delar in i lag ) ffi den här övningen delar man in eleverna i par. Ledaren ska på förhand skriva ner så många kända par som man behöver dela in eleverna i. Exempel på par: Nalle Puh och Nasse, Batman och Robin, Alfons och Mållgan, Kalle Anka och Kajsa Anka, Barbie och Ken osv. Varje namn skrivs separat på en papperslapp t.ex. Barbie på en och Ken på en. Ledaren delar slumpvis ut lapparna åt eleverna. Sedan gäller det för eleverna att försöka komma underfund med vem deras partner är. Om man vill göra övningen lite svårare kan 26 4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper

man istället för att dela ut lapparna fästa dem på elevernas rygg. Då gäller det för eleverna att först komma på vem man är. Det får man lista ut genom att ställa ja och nej frågor till de andra eleverna. Sedan får man försöka hitta sin partner. utrymme Tom yta där eleverna kan röra sig. ålder Passar för alla elever som kan läsa. Man måste ta elevernas ålder i beaktande när man hittar på de olika paren. material Papperslappar med olika par t.ex. Pippi och Lilla gubben. Indelning genom par (Från materialet Hur man delar in i lag ) ffden här indelningsövningen är bra om man vill försöka skilja på elever som alltid är tillsammans. Be eleverna att välja ett par åt sig. Därefter blir den ena i paret med i grupp ett och den andra i paret med i grupp två. Det går också bra att be eleverna att gå ihop tre och tre eller fem och fem beroende på hur många lag man vill ha. utrymme Tomt utrymme så att eleverna har möjlighet att bilda par eller grupper. Indelning med ballonger (Från materialet Hur man delar in i lag ) ffom du vill ha t.ex. fyra grupper, skriver du en etta på fyra små papperslappar en tvåa på fyra små papperslappar osv. Pappren petar du in i ballongerna. Ballongernas antal ska vara lika många som elevernas. Blås upp ballongerna på förhand. Elevernas uppgift är att fånga en ballong, smälla den och se på papperslappen till viket lag de hör. utrymme Tom yta där eleverna kan röra sig fritt. material Ballonger och papperslappar med nummer på enligt gruppindelning. Övrigt: Det blir ett ganska högt ljud när alla ballonger ska smälla. Beakta att någon kan bli rädd. Indelning med spelkort ffman kan dela in eleverna i grupper på ett enkelt sätt med hjälp av en kortlek. Om man t.ex. vill dela in eleverna i fem grupper med fyra personer i varje grupp går det bra att på förhand plocka ut fyra tvåor, fyra treor osv. Sedan blandar man ihop korten och låter eleverna dra ett kort i tur och ordning. Om man vill ha större grupper kan man t.ex. bestämma sig för att tvåor och treor blir en grupp osv. utrymme Eleverna kan sitta vid sina pulpeter. material En kortlek. Klippta bilder ffledaren har på förhand letat fram olika bilder av t.ex. olika seriefigurer. Det är lämpligt att ha en bild som är storlek A4. Om man vill dela in klassen i tre olika grupper behöver man tre olika bilder. Ledaren klipper itu bilderna och blandar ihop dem. Varje elev får sedan dra en bit av bilden och försöka hitta andra elever i rummet som har bitar som passar ihop med deras. När eleverna har pusslat ihop bitarna har de bildat en grupp. utrymme Tomt utrymme så att eleverna fritt kan röra sig. ålder Passar alla åldrar. För yngre elever är det bra att ha små grupper så att bitarna inte blir för små och svåra att hitta delarna till. 4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper 27

material Bilder på figurer som är klippta i så många delar som man vill att elevantalet ska vara i grupperna. Ställa sig på led ffför att få eleverna att ställa sig på ett led utan att stå bredvid sin bästa kompis kan man använda sig av denna övning. Eleverna ska ställa sig i ordning enligt olika kategorier. Man kan t.ex. be eleverna att ställa sig i ordning enligt vilken månad de är födda i. Detta ska eleverna göra utan att prata med varandra. Den som är född i januari ställer sig först i raden och den som är född i december ställer sig sist i raden. Resten ställer sig där emellan i enlighet med när de är födda. Eleverna kan också ställa sig i ordning enligt första bokstaven i förnamnet, hur många syskon man har, hårfärg från mörk till ljus, skostorlek m.m. Efter att eleverna ställt sig i rad kan man dela in dem med siffror enligt hur många grupper man vill ha. utrymme Tomt utrymme så att eleverna ryms att ställa sig på ett led. ålder Passar alla åldrar. Man kan variera svårighetsgraden på hur eleverna ska ställa sig enligt elevernas ålder. Övrigt: För de allra yngsta eleverna kan det vara svårt att göra övningen utan att få tala med varandra. För dem kan det vara en tillräckligt stor utmaning att veta när de själva är födda och var i ordningen den månaden kommer. Man kan hjälpa eleverna lite om de har svårt med övningen genom att säga att de med hjälp av fingrarna kan visa siffran på den månaden de är födda i. 28 4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper

5 Samarbete z Samarbete betyder att minst två personer arbetar tillsammans. De har ett gemensamt mål som de vill uppnå. Ofta gäller det att hitta en kompromiss som alla kan acceptera. Barn behöver ofta hjälp med detta. I dessa övningar behöver den vuxna vara extra uppmärksam och märka vad eleverna behöver stöd i. Det är bra att träna på att samarbeta. Det är speciellt bra i klasser där eleverna är nya för varandra. Samarbetsövningar kan göras när som helst under en lektion och kräver inte nödvändigtvis mycket tid eller plats. Om någon i klassen är utsatt för mobbning eller då eleverna inte kan vara nära varandra utan att det blir bråk bör övningarna väljas noggrant eller kanske helt lämnas bort. Det finns mobbningsförebyggande material som specifikt kan användas vid dessa tillfällen t.ex. KiVa Skola och Vi mobbar int. I en klass där samarbetet fungerar finns det oftast en god, konstruktiv kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Det handlar om att känna sig delaktig och förstådd samt att kunna lyssna på varandra och våga säga sin åsikt. Samarbetsövningar är bra för att: få träna på sociala färdigheter och växelverkan med andra de bidrar till arbetsglädje och vi-känsla eleverna får bekanta sig med varandra, speciellt i nya klasser självkänslan hos eleverna stärks klassen kan ha roligt tillsammans Också i samarbetsövningar är det bra att fundera på vilka elever som ska vara i samma grupp. Ibland kan det vara bra att dela ut uppgifter åt eleverna, så 5 Samarbete 29

att en mer tyst elev får pröva på att vara arbetsledare och en pratsam elev får pröva på att observera utan att prata. Här behöver den vuxna ändå vara lyhörd för vad eleverna kan prestera eftersom det kan väcka rädsla hos elever som inte känner sig bekväma i den uppgift de får. Det är bra att ibland vara tvungen att göra saker som inte känns helt bekväma men det får inte bli för påträngande eller för krävande. 30 5 Samarbete

Övningar Bilda figurer med rep ffeleverna står i en ring och håller i ett rep med båda händerna. Uppgiften är att de sedan tillsammans, utan att prata och utan att flytta händerna ska bilda olika figurer av repet. Ledaren nämner i tur och ordning upp olika figurer eleverna ska bilda t.ex. fyrkant, cirkel, triangel, fisk och bil. När eleverna anser att de är färdiga med en figur får de lägga ner repet på golvet, fortfarande utan att prata. Sedan fortsätter man med följande figur. utrymme Tom yta där eleverna kan göra figurerna. material Rep Övrigt: Låt eleverna föreslå figurer. Blomman ffeleverna delas in i grupper på t.ex. fyra. Ledaren har på förhand ritat upp en blomma på ett papper. Det ska finnas lika många kronblad som elever i de små grupperna. Varje grupp får ett papper med en blomma på. Blommans kronblad representerar eleverna i gruppen. Var och en ska sedan försöka komma på något som enbart de själva är bra på och skriva ner det i ett av kronbladen på pappret. Eleverna ska också komma på saker som de alla gemensamt i gruppen är bra på och skriva det i mitten på blomman. Byta plats (Från materialet EQ verkstan ) ffeleverna står tysta i en ring. De ska titta runt på de andra i ringen. Då de möter blicken med någon annan håller de fast vid den en kort stund och byter sedan plats. Ledaren bör även påpeka för eleverna att de ska undvika att krocka med andra elever som eventuellt också byter plats. utrymme Tomt utrymme så att eleverna kan stå i en ring. Dyna och pärla runt i ringen ffen koncentrations- och samarbetsövning i vilken eleverna är indelade i två grupper. Eleverna delas in i två grupper så att varannan hör till grupp ett och varannan till grupp två. Ledaren delar ut en dyna åt vardera gruppen till två personer som står mitt emot varandra t.ex. person ett och person sex om eleverna är 12 till antalet. Eleverna ska sedan skicka dynan åt varandra inom gruppen så snabbt som möjligt. Grupperna ska försöka få den egna gruppens dyna att gå om det andra gruppens dyna. Sedan gör man samma sak med en pärla, eleverna ska skicka runt pärlan och försöka få fast den andra gruppens pärla. utrymme Tom yta där eleverna kan stå i ring. material Två dynor och två pärlor. utrymme Kan göras i klassen material Pennor och papper med en färdig blomma på, lika många som antalet grupper. 5 Samarbete 31

Filten ffeleverna ställer sig alla på en filt som ledaren har lagt på golvet. Gruppen ska tillsammans vända på filten utan att röra marken. Om någon rör marken måste eleverna börja om från början. Man kan göra olika varianter för att försvåra övningen om eleverna klarar den lätt. Använd hela filten. Använd halva filten. Använd hela men kryp på knä. utrymme En tom golvyta där en eller två stora filtar kan bredas ut och vändas t.ex. längst bak i ett klassrum. material En stor filt eller två om eleverna är så många att de inte ryms på en. Förklara och rita ffledaren delar in eleverna i grupper på t.ex. fyra. Endast en i gruppen får se en bild på exempelvis en blomma, ett hus, en sol eller en bil (ledaren ritar bilderna på förhand). Eleven som har fått se bilden ska sedan förklara för de andra i gruppen vad som finns på bilden utan att säga vad det är. De andra ska på sitt eget papper rita det som eleven förklarar. Efteråt tittar man på original bilden och de ritade bilderna för att se hur olika man kan tolka förklaringar. Sedan byter eleverna så att en annan får vara den som förklarar. Hajarna (Från materialet Isbrytare livsviktigt ) ffledaren börjar med att utse åtminstone tre elever som ska föreställa hajar. Om det är en stor klass kan hajarna vara ännu fler. Sedan placeras det ut lika många stolar som det finns hajar på ena sidan av rummet. Därefter placeras lika många stolar som övriga antalet elever på motsatt sida och slutligen några få stolar slumpvis i mitten. De elever som inte är utsedda att vara hajar ska tillsammans förflytta sig från sin sida av klassrummet (den sidan med mest stolar) till den andra sidan, hajsidan. Förflyttningen sker på stolar. Det gäller att snabbt bilda länkar av stolar till de tomma stolarna som finns utplacerade i mitten av klassrummet. Hajarna ska samtidigt försöka ta tomma stolar av den stora gruppen. En tom stol som tagits av hajarna, får endast användas av hajar därför kan det vara bra att man markerar hajstolar t.ex. med post-it lappar. Förflyttningen i klassrummet ska ske under tystnad, pratar någon tas en stol bort. Också hajarna ska vara tysta. Man måste alltså hitta andra kommunikationsvägar än talandet. Om någon trillar ner, måste hela gruppen börja om från början. Detta gäller även hajarna. utrymme Tomt utrymme där ett visst antal stolar ryms. ålder Högre klasserna i lågstadiet, högstadiet. material Stolar, post-it lappar. utrymme Eleverna kan sitta vid sina pulpeter. material En bild på en figur, papper, pennor. 32 5 Samarbete

Mysen ffledaren ställer en tom stol i rummet. Eleverna får sedan ta sin egen stol och placera den på en valfri plats någonstans i rummet. En person, det är bra att börja med ledaren, blir Mysen som ska röra sig gående som en robot (långsamt och hackigt) omkring i rummet. Elevernas uppgift är att hindra Mysen från att sätta sig på den tomma stolen. Endast en elev i gången får stiga upp. Det blir lätt så att den som sitter närmast den tomma stolen flyttar, men efter en stund kommer eleverna kanske på att det fungerar bättre om någon som sitter långt borta från den tomma stolen flyttar. Då blir det längre väg för Mysen att gå. Om man vill utveckla övningen kan man utse en eller två ledare som inte själva får röra på sig. Ledarnas uppgift är att ge order om vem av eleverna som skall byta stol. Om man sedan byter så att någon av eleverna blir Mysen är det viktigt att påpeka för eleverna att Mysen inte får gå lika snabbt som de andra eleverna. utrymme Ett tillräckligt stort tomt utrymme där alla stolar ryms. material Stolar. Rockringen ffeleverna ställer sig i en ring och fattar varandras händer. Ledaren släpper tillfälligt greppet på ett ställe i ringen mellan två elever och hänger rockringen mellan deras armar. Ringen ska nu förflyttas varvet runt utan att någon släpper taget. Eleverna ska alltså i tur och ordning ta sig igenom ringen. Om man vill göra övningen lite svårare kan man ha flera ringar igång samtidigt i gruppen. Då börjar ringarna på olika ställen. Alternativt kan man be eleverna berätta något samtidigt som de ska gå igenom ringen. t.ex. ett sommarminne eller något de är bra på. utrymme Tomt utrymme för eleverna att stå i en ring. material En eller flera rockringar. Klappleken ffi den här övningen kan eleverna antingen stå eller sitta i ring på golvet bara de når att röra vid varandras händer. Alla ska sträcka ut sina händer till var sida med handflatan uppåt. Sedan ska alla lägga sin högra hand ovanpå och den vänstra handen under de händer som finns till höger och vänster. På så sätt bildas en kedja mellan allas händer. Ledaren ska ge en signal åt eleverna och då startar klappkedjan från en person, genom att han eller hon med sin högra hand kappar i grannens högra hand. Därefter fortsätter klappen genom hela klassen. utrymme Övningen görs bäst om eleverna står i en ring Övrigt: Som avslutnings- eller inledningslek fungerar denna ypperligt. Knuten ffeleverna ställer sig i en ring. Ledaren ber eleverna att blunda och långsamt söka sig mot mitten med armarna utsträckta framför sig. När de kommit in i mitten och känner de andras händer, ska de fatta tag i någons hand och hålla fast. Man kan som ledare styra lite och se till att de blandar händerna ordentligt. När alla har funnit två händer att hålla i får de öppna ögonen. Nu ska eleverna, utan att släppa taget, försöka lösa upp knuten så att alla står i en ring igen. Om det är väldigt många i gruppen kan knuten vara svår att lösa upp, pröva då istället med att dela gruppen i två eller tre grupper. utrymme Tomt utrymme där eleverna kan göra övningen. ålder Lite äldre elever. 5 Samarbete 33