Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Transkript

1 VästmanlandsTeater Slottsgatan Västerås Tel vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin Ahlin Lärarmaterialet berättar om dansteater och om koreografen/regissören Birgitta Egerbladh. Du hittar också förslag på vad du kan prata med dina elever om både innan och efter ni sett föreställningen. Materialet är tänkt att inspirera och väcka lust både hos dig och eleverna. Lust att tänka vidare utifrån föreställningens tema och lust till att skapa själva. Bodil Persson, dramaturg

2 Innehållsförteckning Om dans och dansteater 3 Koreografen och regissören Birgitta Egerbladh 4 Före besöket 5 Samtal om dans 5 Efter föreställningen 6 Teman och frågor att samtala kring 6 Kropp och känslor 6 Övningar Skriva dikt 7 Övning 1 Världen är... 8 Övning 2 Vad liknar det? 8 Övning 3 Vad minns du? 9 Övning 4 Vi lägger örat mot världen och lyssnar 9 Övningar Dans och rörelse 9 Övning 1 Inspirera till rörelse 9 Övning 2 Kroppsmetaforer 10 Länkar med nedladdningsbara PDF:er 11

3 Om dans och dansteater Genom dans och rörelse utforskar vi våra känslor, hittar nya sätt att uttrycka oss på, undersöker problem, belyser viktiga frågor, lär oss saker, väcker nyfikenhet och får nya idéer. Jag älskar dansen för den befriar människan, knyter den sorgsna till gemenskap. Jag älskar dansen som främjar sundhet, klarhet i tanken och en rörlig själ. Dans är förvandlingen av rum och tid för människorna som ständigt är i fara att förfalla ensidigt till tanke, vilja eller känsla. Jag älskar dansen. O, människa lär dig dansa. För annars vet änglarna i himlen inte vad de ska göra med dig. Augustinus e. Kr. Foto: Martin Skoog 3

4 Koreografen och regissören Birgitta Egerbladh Birgitta Egerbladh är en av Sveriges mest uppmärksammade koreografer/ regissörer och har varit verksam i drygt trettio år. Hon har sedan tidigt arbetat gränsöverskridande med dans, teater och musik. Så här berättar hon om sitt arbete, om kropp, känslor och rörelse: Allt det vi människor håller på med, hur vi intar ett rum, sitter, går, gestikulerar, våra tics hur vi beter oss det är så spännande! Genom kroppen berättar vi så mycket om oss själva. Det handlar om att lyssna inåt, till sig själv, och ta vara på det egna sättet att röra sig på. Bara att gå genom ett rum berättar så mycket om en människa. Om känslan, viljan, meningen och det inre tempot. Mitt scenspråk utgår alltid från människan, mer än dansaren eller skådespelaren. Jag är intresserad av kroppsspråket och vardagsrörelserna hos dem jag arbetar med. Kroppsspråket har vi alla tillgång till om vi får möjlighet att använda det. Mitt arbete som regissör/koreograf är att ge utgångspunkter, idéer eller riktningar. Att sammanfatta, ha överblick, och sätta ihop materialet. Det gör jag i nära samarbete med dramaturgen, men alla i teamet och ensemblen är delaktiga och tar ett stort ansvar för processen. Birgitta Egerbladh Foto: Magnus Kaplan 4

5 Före besöket Det skulle varit jag är en föreställning om vänskap, ensamhet och känslor. Med dans, musik, rörelse och poetiska textfragment vill föreställningen förmedla en mångfald känslor och stämningar som vi hoppas att du som publik kan känna igen dig i. Dansare och skådespelare som arbetar i relation till en ung publik är vana vid att det rör sig i salongen. Känslorna fortplantar sig vidare ut i publiken, och ibland kan det vara stökigt i bänkraderna. Det behöver inte betyda att eleverna är ointresserade eller okoncentrerade. Det kan till och med vara tvärtom rörligheten i salongen tyder på att de är delaktiga och engagerade. Berätta för eleverna att de ska se en dansteaterföreställning. Dansteater är dans på scen som vill uttrycka känslor och som blandar dans med text och musik. Samtal om dans Dans kan se ut på så många olika sätt och uttrycka många olika känslor. Vi kan dansa när vi är ledsna, arga eller glada. Vilka rörelser förknippar du med att vara ledsen, arg eller glad? Hur ser de rörelserna ut? Foto: Martin Skoog 5

6 Efter föreställningen Om känslor och kroppen emotion (franska émotion oro, sinnesrörelse, till émouvoir sätta i rörelse, uppröra, av latin emoveo skaka, rubba ), känsla, sinnesrörelse, tillstånd som rädsla, vrede, glädje eller sorg. Känslorna gör sig påminda i kroppen och på så vis uppmärksammar vi dem. Hela vårt levande väsen sätts i rörelse när vi känner. Det franska ordet émouvoir betyder just sätta i rörelse. Teman och frågor att samtala kring Kropp och känslor Var i kroppen sitter en viss känsla? Var känns det när du är rädd, arg eller ledsen? Ge utrymme för att det kan kännas på olika sätt och på olika ställen i kroppen beroende på vem du är. Hur känns det att vara lämnad? Att vara ensam Att vara ensam kan vara ledsamt men det kan också kännas bra att ibland få vara själv. Som när Py i föreställningen berättar om hur hon minns att det var när hon gick i mellanstadiet När jag gick på mellanstadiet tyckte jag väldigt mycket om att vara själv. Men ibland kändes det som att det inte var accepterat, så för att lyckas få vara själv gällde det att vara bra på att smita undan. Att minnas känslor du haft när du var yngre Vi minns händelser och situationer som vi varit med om. Minnen som väcker både glädje och sorg. Hur känns minnena i kroppen? Kommer du ihåg hur det kändes när första snön kom? Eller din första dag på sommarlovet? När en förälder skällde? Hur kändes det i kroppen? 6

7 Övningar Skriva dikt De flesta av texterna i föreställningen är skrivna av författaren Mårten Melin och så här skriver han om poesiskrivande: Poesi passar så bra för barn att skriva! Det är lätt, det går fort och ändå går det att säga hur mycket som helst. För en dikt kan se ut hursomhelst, man behöver inte följa några regler alls! Det sägs ju att en bild kan säga mer än tusen ord. Men en dikt kan säga mer än tusen bilder. För den kan ge tusen bilder, olika bilder, beroende på vem som läser den. Dikten är så öppen för tolkningar och speglingar. Hon sitter bredvid dig i matsalen fast det skulle varit jag. Hon viskar saker i ditt öra fast det skulle varit jag. Hon följer med dig hem efter sista lektionen fast det skulle varit jag. Hon är din allra, allra bästa vän fast det skulle varit jag. Det skulle varit jag. Dikten finns med i föreställningen och är hämtad ur Mårten Melins bok Jag är ett litet liv. Vi lär oss om oss själva när vi skriver och läser. Och i diktskrivandet kan lärdomen komma omedelbart. Mårten Melin 7

8 Övning 1 Världen är... Skriv tre meningar som börjar med orden Världen är... och skriv fortsättningen själv. Nej, läs inte vidare med detsamma. Gör det nu. Okej, klar? Fint. Ändra nu ordet Världen i varje rad till ordet Jag. Titta, allt stämmer ju! På något sätt, för du är orättvis (kanske mot dig själv) och en planet (våra liv snurrar runt, runt) och ett klot (som ett bowlingklot på väg) och full av skit (avgaser och utsläpp, alternativt folks struntprat) och stor och liten och oändlig och full av färger och länder och människor och djur... Vi skriver om oss själva hela tiden. Och vi läser om oss själva hela tiden också. På något sätt. Texten hämtad från krönikan En dikt kan säga mer än tusen bilder (Krönika, vecka ). Läs mer på: Övning 2 Vad liknar det? Liknelsen är en poetisk effekt som gör sinnesintrycken till språk. Vi vuxna använder oss av liknelser när vi pratar och jämför saker med varandra. Till exempel: hon rodnade så hon liknade en tomat. Det är ett slags fritt associerande. Peka på ett träd där ute och fråga vad det liknar kanske får du svar som: taggtråd, en sil, pappas hår, en svan som ska lyfta. Peka på lampan, på en svart jacka som hänger på stolen, på molnen osv. Associationsövningen kan också utgå från ord som ensam och tillsammans. Ord som hör ihop med föreställningens tema kan vara igångsättande. Så här funderade Lisa i årskurs 7 någonstans i Sverige: Ensam. Konstigt ord. En sam. Tillsammans. Konstigt ord. Till samman. Är vi tillsammans när vi båda är ensamma? Men då är vi ju inte ensamma, eller hur? Men när du är ensam och jag kommer till dig är ingen av oss ensamma. Innan dess är båda det. Ensam och tillsammans. 8

9 Övning 3 Vad minns du? Ta orden som eleverna minns från föreställningen för att skriva dikt och att fundera kring. Eleverna kan även skriva ner vad de gör när de känner sig ensamma. Skriv ned orden som en lista en lista som kan utvecklas till en dikt. Övning 4 Vi lägger örat mot världen och lyssnar Be eleverna blunda och lyssna på sin omgivning. Du kan exempelvis klämma på en chipspåse. Vad låter det som? Det låter som papper, som regn mot taket, som chipspåsen hemma på fredagar. Om vi ligger i sängen och det är mörkt och det regnar därute, hur låter det? Om vi går i en gammal trappa, om vi öppnar en gammal dörr på vinden, hur låter det? Be eleverna skriva dikter utifrån hur deras omgivning låter. Övningar Dans och rörelse Övning 1 Inspireras till rörelse När vi ser dans väcks ofta en lust och nyfikenhet till att röra oss. Kanske vill eleverna härmas och göra egna versioner av föreställningen. Att få med kroppen och rörelse i efterarbetet har många fördelar. Här får vi uttrycka oss utan krav på att verbalisera det vi känner. Vi får möjlighet att göra rörelser vi sett och utforska om vi får samma känsla av att se en rörelse, som när vi gör den själva. Kanske blir vi inspirerade till att uttrycka helt egna idéer, tankar och känslor i dans och rörelse. Du kan till exempel ställa frågor som: Minns du någon särskild rörelse från föreställningen? Hur kommer det sig att du kommer ihåg just den rörelsen, tror du? Hur skulle din egen version av rörelsen kunna se ut? Vilka känslor uttrycktes i föreställningen genom rörelser kommer någon ihåg en argdans, en ledsendans eller en blygdans som fanns med i föreställningen? 9

10 Övning 2 Kroppsmetaforer När Birgitta skapar en föreställning arbetar hon bland annat med att iscensätta och leka med det som kan kallas kroppsmetaforer. Uttryck och formuleringar som vi alla känner igen och till vardags använder oss av i språket. Hur kan vi föreställa oss kroppen när en människa till exempel står med båda fötterna på jorden, ryggar tillbaka, bröstar upp sig, tappar ansiktet, höftar till, har ryggen fri, tappar hakan har fjärilar i magen och blir knäsvag Vilka fler kroppsmetaforer kommer du och dina elever på? Fråga eleverna om de kan visa hur en knäsvag person ser ut, eller någon som bröstar upp sig eller är ryggradslös. 10

11 Länkar med nedladdningsbara PDF:er Upplevelsen är din om att se dans tillsammans med barn och unga Där ordöronen får vila om dans, konst och kunskap Ord och meningar omgärdar oss dagligen. Dans är kroppens rörelsespråk och kan ta oss till en plats där ordöronen får vila Huvud, axlar knä och tå - Om barn, kultur och kropp Skrift nr 45 från Centrum för barnkulturforskning innehåller 13 artiklar av akademiker och konstnärer som spänner från sociokulturella perspektiv på barns rörelse till problematiseringar av normalitet i relation till barns utveckling samt etiska möten i barns fysiska lekar. Hör gärna av dig till oss med frågor, idéer och kommentarer. Dramaturg: Bodil Persson, bodil.pe@telia.com Västmanlands Teater Lina Nordström, lina@vastmanlandsteater.se 11