2015-10-07 kl. 9.00 Borgmästaren, Stadshuset Lysekil

KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNSTYRELSEN Tid och plats: Ordförande: Sekreterare 2015-10-07 kl. 9.00 Borgmästaren, Stadshuset Lysekil Jan-Olof Johansson Mari-Louise Dunert Ärende Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. - Upprop och val av justerare Kommunstyrelsens egna ärenden 1. Finsam Samordningsförbundet Väst Information 2. Folkhälsoavtal 2016-2019 3. Tertialrapport för kommunstyrelseförvaltningen per den 31 augusti 2015 4. Ansökan om planbesked för Norra valbodalen, slätten 1:339 m.fl. Lysekils kommun 5. Svar på medborgarförslag central lekplats/mötesplats Brastad 6. Svar på medborgarförslag om att anordna boende för ensamkommande flyktingbarn i gamla Konsums lokaler i Dalskogen 7. Redovisning av delegationsbeslut 8. Redovisning av anmälningsärenden 9. Information från kommunstyrelsens ordförande och kommunchef Direktupphandling gällande utredning av kostenheten - överklagat Städupphandlingen på Skaftö Beredning inför kommunfullmäktige 10. Förslag till reviderade lokala avfallsföreskrifter (Rambo kl.13.00) 11. Förslag till renhållningstaxa för Lysekils kommun (Rambo) 12. Delårsrapport per den 31 augusti 2015 13. Revidering av informationsplan vid extra ordinära händelser 14. Förslag till sammanträdeskalender 2015 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 15. Svar på motion om att rusta upp våra offentliga badplatser 16. Svar på motion om att CCA-impregnerat virke tas bort från kommunens lekplatser 17. Svar på motion angående dialog mellan politiker och barn och ungdomar 18. Svar på motion demokrati och förtroendeutveckling 19. Svar på motion om att utreda möjligheterna för att införa ett ungdomsfullmäktige i Lysekils kommun 20. Svar på motion om besvärsrätt och jävsliknande situationer 21. Svar på motion om att utveckla mötesformerna i kommunfullmäktige Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 31 04 mari-louise.dunert@lysekil.se www.lysekil.se

1/3 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-08-11 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Anna Nyman Holgersson Telefon: 0523-61 31 09 E-post: anna.nyman-holgersson@lysekil.se Folkhälsoavtal 2016-2019 Dnr: LKS 2015-371-026 Bakgrund Mellan Lysekils kommun och Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnd i Norra Bohuslän finns ett avtal som reglerar formerna för det gemensamma folkhälsoarbetet. Avtalstiden omfattar perioden 2012-2015. Med anledning av att avtalstiden lider mot sitt slut föreslår Västra Götalandsregionens Norra hälso- och sjukvårdsnämnd att ett nytt avtal tecknas mellan parterna för tiden 2016-2019. Beskrivning av ärendet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter. Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2/3 Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. Koppling till kommunövergripande mål Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Ett hälsofrämjande arbete med fokus på att minska ojämlikhet i hälsa leder också till ökad tillit och trygghetskänsla, ökad delaktighet och minskat utanförskap samt minskad social oro och kriminalitet. Kommunstyrelsens mål kring livsmiljö, lärande, ekonomi och näringsliv har på så vis nära koppling till folkhälsa och social hållbarhet. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Precis som i tidigare avtal ersätter hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden 2016-2019, 800 000 kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Liksom tidigare avtal är fördelningsprincipen för finansieringen hälften vardera för hälsooch sjukvårdsnämnden och kommunen. Regelverk Inga regelverk berörs Organisatoriska förutsättningar och personal Under avtalstiden poängteras att det ska vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen för folkhälsoarbetet med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen.

3/3 Avtalsförslaget anger vidare att det till folkhälsoarbetet skall finnas en heltid anställd folkhälsostrateg vilken kommunen är huvudman för. Tjänsten skall vara centralt och strategiskt placerad i kommunens förvaltning. Nuvarande tjänsteman har titeln folkhälsosamordnare, vilket varit i enlighet med tidigare avtal. För att tydliggöra ansvarig tjänstemans uppdrag och på vilken nivå denne verkar bör yrkesbenämningen förändras till folkhälsostrateg i enlighet med nya avtalsförslaget. Påverkan på barn och unga Barn och ungas livsvillkor har över tid varit prioriterat inom folkhälsoarbetet. Genom folkhälsoavtalet gynnas med största sannolikhet fortsatt hälsofrämjande och tidigt förebyggande arbete kring målgruppen barn och unga. Beslutsunderlag Folkhälsoavtal 2016-2019 Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjänsteskrivelse Näringslivsenheten/Folkhälsa 2015-06-29 Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att teckna avtal med Västra Götalandsregionen, Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden gällande folkhälsoarbetet under perioden 2016-2019 samt att förändra yrkesbenämningen på ansvarig tjänsteman till folkhälsostrateg. Leif Schöndell Kommunchef Anna Nyman Holgersson Folkhälsosamordnare

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Lysekils kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december 2019. 3. Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala folkhälsoarbetet är: Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument. Kommunala styrdokument. 4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov. Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor, identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

4.1 Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. 4.2 Folkhälsostrateg Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning. I uppdraget ingår att: - arbeta på uppdrag av rådet - verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå - tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning och prioritering som beslutas - ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet känt för samtliga medverkande aktörer - analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet. 5. Mål för det strategiska folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år.

Dokumentationen ska innehålla: beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan. uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan. 5.1 Utvecklingsområden Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. 6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende: Folkhälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade målgrupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt folkhälsoinsatser Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet. Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen i Lysekils kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden. Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden. 6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor. 7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden 2016-2019, 800 000 kronor per år, för gemensamma folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall (bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av: Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen. Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. 7.1 Fakturering och faktureringsadress Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, 405 83 Göteborg. 8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan. 9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol. Uddevalla den.. den.. Ulrik Hammar Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden.. Jan-Olof Johansson Ordförande kommunstyrelsen

.. Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal.. Leif Schöndell Kommunchef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-09-25 Förvaltn/enhet: Ekonomienheten Handläggare: Margareta Dyjak E-post: margareta.dyjak@lysekil.se TERTIALRAPPORT FÖR KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN PER 31 AUGUSTI 2015 SAMT PROGNOS PER DEN 31 DECEMBER 2015 Dnr: LKS 2015-305 Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat tertialrapport per den 31 augusti 2015 samt prognos för hela 2015 för kommunstyrelsens verksamheter. Rapporten finns i en sammanfattande version samt i en mer detaljerad version på enhetsnivå. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av tertialrapporten per den 31 augusti 2015. Leif Schöndell Kommunchef Margareta Dyjak Ekonom

Tertialrapport nämnd augusti 2015 Kommunstyrelse

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Väsentliga händelser under perioden... 3 1.2 Ekonomisk analys... 3 1.3 Åtgärder för budgetbalans... 3 2 Väsentliga händelser under perioden... 4 3 Ekonomisk analys... 4 4 Resultat per enhet/verksamhet KS... 5 5 Åtgärder för budget i balans... 6 6 Internkontrollplan... 7 Bilagor Bilaga 1: Rapport intern kontroll 2015, KS/SBF Bilaga 2: Rapport intern kontroll. avtalstrohet inom byggtjänster Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 2(8)

1 Sammanfattning 1.1 Väsentliga händelser under perioden Arbetet under första halvåret präglades i stor utsträckning av ekonomiska frågor och framför allt utarbetandet av ett förslag till budget för år 2016. Dessutom slutfördes processen med att rekrytera en ny kommunchef och kommunstyrelsen kunde i april fatta beslut om att anställa Leif Schöndell, Göteborg, som ny kommunchef. Den nye kommunchefen tillträdde sin befattning i augusti. Under tertial 2 har kommunstyrelsen berett ett antal större frågor för beslut i fullmäktige. Som exempel kan nämnas pensionspolicy, reviderat reglemente för arvoden och övriga ersättningar samt överföring av detaljplanearbetet från styrelsen till byggnadsnämnden och därmed sammanhängande reglementsändringar. Styrelsen har tagit beslut om att påbörja arbetet med att utarbeta en ny översiktsplan (ÖP), organisationsförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen samt en reviderad delegationsordning. 1.2 Ekonomisk analys Utfallet för kommunstyrelsens totala verksamhet per tertial 2 uppgår till -63,8 mnkr vilket är ca 10 mnkr högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Den stora skillnaden mellan åren är betydligt lägre intäkter innevarande år. Utfallet per tertial 2 jämfört med årets budgetanslag är en positiv avvikelse med 0,7 mnkr. För året prognostiseras ett negativt resultat på - 2,8 mnkr. Intäkterna förväntas bli högre än budgeterat men detta väger inte upp de prognostiserade högre övriga kostnaderna som till stor del faller inom samhällsbyggnadsförvaltningens område. Kommunstyrelseförvaltningen gör bedömningen att flera av kommunstyrelsens enheter har tillämpat försiktighetsprincipen vid sitt utarbetande av prognoser för år 2015 och att kommunstyrelsen samlat bör göra ett resultat i paritet med budget. 1.3 Åtgärder för budgetbalans Förvaltningens enheter får i uppdrag att veckovis följa den ekonomiska utvecklingen inom sina ansvarsområden och omgående vidta justerande åtgärder. Detta kan innebära att ambitionsnivån tillfälligt måste sänkas och att vissa aktiviteter måste senareläggas. Personalenheten har haft och har regelbundna möten och uppföljningar med fackliga parter där man går igenom ärenden, planering och representation från fackliga parter. Avsikten med detta arbete är att på sikt kunna minska kostnaderna. Inom kostenheten pågår ett intensivt arbete med att minska kostnaderna och öka intäkterna framför allt med sikte att nå budgetbalans under år 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen har dessutom i uppdrag att genomföra en revidering av nu gällande kostpolicy. Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 3(8)

2 Väsentliga händelser under perioden Den nyvalda kommunstyrelsen tillträdde vid årsskiftet och man återgick till den gamla modellen med en heltidstjänst som kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) och en 75% tjänst som oppositionsråd. Arbetet i kommunstyrelsen under våren har delvis präglats av att ingen av de samverkansgrupper som skapades efter valet i september 2014 har majoritet i kommunstyrelsen. Arbetet under första halvåret präglades i stor utsträckning av ekonomiska frågor och framför allt utarbetandet av ett förslag till budget för år 2016. Dessutom slutfördes processen med att rekrytera en ny kommunchef ochkommunstyrelsen kunde i april fatta beslut om att anställa Leif Schöndell, Göteborg, som ny kommunchef. Den nye kommunchefen tillträdde sin befattning i augusti. Under tertial 2 har kommunstyrelsen berett ett antal större frågor för beslut i fullmäktige. Som exempel kan nämnas pensionspolicy, reviderat reglemente för arvoden och övriga ersättningar samt överföring av detaljplanearbetet från styrelsen till byggnadsnämnden och därmed sammanhängande reglementsändringar. Styrelsen har har tagit beslut om att påbörja arbetet med att utarbeta en ny översiktsplan (ÖP), organisationsförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen samt en reviderad delegationsordning. 3 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 142 211 94 807 95 617 109 853 145 188 2 977 Personalkostnader -95 195-63 671-64 246-62 512-95 490-295 Övriga kostnader -109 872-73 248-73 001-78 166-115 425-5 553 Kapitalkostnader -33 582-22 388-22 195-22 743-33 519 63 Resultat -96 438-64 500-63 825-53 568-99 246-2 808 Utfallet för kommunstyrelsens totala verksamhet per tertial 2 uppgår till -63,8 mnkr vilket är ca 10 mnkr högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Den stora skillnaden mellan åren är betydligt lägre intäkter innevarande år. Utfallet per tertial 2 jämfört med årets budgetanslag är en positiv avvikelse med 0,7 mnkr. För året prognostiseras ett negativt resultat på - 2,8 mnkr. Intäkterna förväntas bli högre än budgeterat men detta väger inte upp de prognostiserade högre övriga kostnaderna som till stor del faller inom samhällsbyggnadsförvaltningens område. Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 4(8)

4 Resultat per enhet/verksamhet KS Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Politisk verksamhet -5 279-3 519-4 141-5 703-424 Kommunchef -1 619-1 083-648 -1 383 236 Administrativa enheten -18 939-12 581-12 039-18 580 359 Arbetsmarknadsenheten -11 058-7 398-6 967-11 014 44 Näringsliv, folkhälsa, info -10 037-6 757-5 786-9 197 840 Personalenheten -7 684-5 133-5 140-8 018-334 Ekonomienheten -11 076-7 181-8 231-12 077-1 001 Serviceenheten -3 231-2 269-2 780-3 601-370 Samhällsbyggnadsförvaltningen -27 515-18 579-18 093-29 673-2 158 Summa -96 438-64 500-63 825-99 246-2 808 Nettokostnaden för politisk verksamhet uppgår efter tertial 2 till 4,1 mnkr vilket är en negativ avvikelse mot budget med 0,6 mnkr. Enligt årsprognosen väntas denna avvikelse minska till 0,4 mnkr. Den negativa avvikelsen är framför allt relaterad till ökade arvodeskostnader för utbildningsinsatser mm i anslutning till den nya mandatperioden, kommunstyrelsens medfinansiering av för-vm i orientering och Lysekils Women Match samt överförmyndarens ökade kostnader för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Under året har ett nytt regelverk för partistöd börjat tillämpas vilket lett till en positiv avvikelse mot budget med 45 tkr. Prognosen för verksamheterna kommunchef och administrativ enhet pekar på ett ett överskott jämfört med budget vid årets slut. Det är i huvudsak lägre personalkostnader och och lägre kostnader för utredningar som bidrar till denna positiva avvikelse i förhållande till årsbudgeten. Prognostiserat resultat för personalenheten beräknas att blir -334 tkr. Årsprognosen för personalkontoret visar på mindre avvikelse från budget om 71 tkr. Prognosen för företagshälsovård är ett positivt resultat på 199 tkr. En översyn har skett av rutiner för beställning av företagshälsovårdens insatser. Kostnaderna för facklig förtroendemannatid beräknas visa negativ avvikelse mot budget vid årets slut om 462 tkr. De fackliga organisationernas delaktighet i chefsrekryteringar och arbetsmiljörelaterade frågor har varit mer omfattande än under föregående år. Ekonomienheten prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 1,0 mnkr. Av denna utgör avgångsvederlag för koncerncontroller som till fullo kostnadsförs 2015 0,7 mnkr. Resterande avvikelse på 0,3 mnkr utgörs i huvudsak av ökade personalkostnader p.g.a. personalomsättning. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar ett överskott om 44 tkr. Ökade kostnader för personal, lokaler och visst material under hösten beräknas minska det överskott som redovisas per 31 augusti. Det är stora avvikelserna i utfallet för näringslivsenheten 2015 gentemot utfall 2014 ligger inom posterna "intäkter" och "övriga kostnader". Detta beror i huvudsak på att under 2014 drev näringslivsenheten ett stort Interregprojekt vilket påverkade omsättningen i hög grad men däremot inte resultatet då såväl kostnader som intäkter var avsevärt större under 2014. Det prognostiserade positiva resultatet beror till största del Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 5(8)

på att medlen avsatta till det Barn och ungdomspolitiska programmet på grund av förseningar inte kunnat tas fullt i anspråk. Serviceenheten prognostiserar ett negativt utfall för året jämfört med budget på 370 tkr. Personalkostnader av engångskaraktär samt fördröjning i tillämpningen av ett nytt billeasingavtal och bilvårdskostnader kopplat till detta kan förklara en stor del av den negativa prognosen. Då samhällsbyggnadsförvaltningen har många olika verksamheter med olika förutsättningar så kommenteras varje del för sig. Samhällsbyggnadsförvaltningens samlade prognos för år 2015 är ett resultat på - 2,1 mnkr. IT-enheten har från augusti 2015 flyttats över som ett ansvarsområde direkt under kommunchefen. Kostenheten redovisade 2014 ett underskott på 1,7 mnkr. Åtgärder är genomförda och fler genomförs under året med målet att få en budget i balans. Prognosen för 2015 är - 1,3mnkr. Fastighetsenhetens prognos för året uppgår till - 0,4 mnkr. Enheten har haft stora oförutsedda utgifter för utbyte av mattor och dagvattenåtgärder på Stångenässkolan som föranletts av Arbetsmiljöverkets inspektion. Dessa ökade kostnader har delvis kunnat kompenseras av lägre personalkostnader. Städenheten har ett resultat i balans. Underlag för upphandling av städningen på Skaftö har tagits fram och är nu ute på anbudsräkning. Utvecklingsenhetens prognos för helåret 2015 har beräknats till - 130 tkr. Personalsituation har under året varit ansträngd. Ersättningsrekrytering pågår och dessutom har det krävts och krävs under resterande del av året konsultinsatser för att upprätthålla verksamheten på en tillfredsställande nivå. Denna personalsituation bedöms ge ökade kostnader under resten av året. Planenhetens prognos för helåret 2015 uppgår till- 246 tkr. Utfallet är till stor del beroende av fördelningen mellan privata planer och övriga samt att insatserna som läggs på privata planer kan tas ut av exploatörerna fullt ut. Samtidigt sker uppstart av arbetet med en ny Översiktsplan (ÖP). Småbåtshamnsenhetens verksamhet består av hemmahamnar och gästhamnar. Prognosen på årsbasis uppgår till - 47 tkr. Det ekonomiska resultatet för gästhamnar är starkt beroende på hur sommaren varit vädermässigt. Budgeten för intäkter innevarande år håller trots en sämre sommar för båtar. För att öka servicegraden i gästhamnarna har den säsongsmässiga personalstyrkan ökat vilket lett till högre kostnader än vad som budgeterats. 5 Åtgärder för budget i balans Personalenheten har haft och har regelbundna möten och uppföljningar med fackliga parter där man går igenom ärenden, planering och representation från fackliga parter. Avsikten med detta arbete är att på sikt kunna minska kostnaderna. Inom kostenhetens budget finns enligt förvaltningens bedömning en obalans under innevarande år på 600 tkr på grund av att inga priser fick justeras utan 2014 års priser ska gälla för 2015. Detta kombinerat med redan identifierad obalans i enhetens verksamhet har inte varit möjligt att åtgärda under år 2015 utan måste särskilt behandlas Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 6(8)

inför 2016. Intäktsprognosen är mycket försiktig. Enheten har from 1 april 2015 gjort en anpassning i personalstyrkan med motsvarande en heltidstjänst, ca 300 tkr. Personalanpassning efter kundunderlag görs nu med full effekt 2016. Detta innebär en minskad kostnad på ca 1,1 mkr för 2016. Förvaltningen har dessutom i uppdrag att genomföra en revidering av nu gällande kostpolicy. 6 Internkontrollplan 1. Granskning av samtliga projekt som påbörjades under 2013 och 2014 avseende: förkalkyler och tidplaner upprättats, tid mellan igångsättning och klartidpunkt samt för minst 5 projekt även efterkalkylering jämförelse med förkalkyl 2. Försäljningsverksamhet Granskning av försäljningsverksamhet avseende kassahantering på Gröna fyndet, Gymnasiecaféet, Café Saltö och Pinnevikscaféet. Granskningen kommer att göras i två steg. Första steget genomfördes under juni månad genom att intervjua arbetsmarknadsenhetens chef samt kassaansvariga på Café Saltö, Gymnasiecafféet, Rosa Tröjan och Gröna fyndet. Det har framkommit att inga skriftliga rutiner för kassahanteringen fanns. Kassaansvariga har fått i uppgift att skriva ner kassahanteringsrutiner och det har de gjort. Under intervjuerna framkom även att det fanns tre oregistrerade växelkassor, en på Rosa Tröjan på 1000 kr, en på Gröna Fyndet på 2200 kr och en på Elfyndet på 400 kronor. Dessa växelkassor uppkom genom att man inte bankade in alla pengar utan en del av kassan behålls som växelkassa/kontantkassa. Nu är dessa kassor registerade enligt gällande regler för kassahantering i Lysekils kommun. Ekonomichefen har beslutat att Gröna Fyndet skall få en handkassa på 1000 kronor, resterande 1100 skulle verksamheten bankas in. Växelkassorna förvaras i låsta utrymmen. I nästa steg skall kontrolleras hur avstämningen och redovisning av växelkassorna se ut och om framtagna kassainstruktionen efterlevs. Redovisning av utförd kontroll steg 1 och 2 kommer att redovisas till kommunstyrelsen under hösten 2015. 3. Avtalstrohet inom område livsmedel och byggtjänster Kontrollera om inköp av livsmedel och byggtjänster görs utifrån gällande avtal. Fastighetsenheten har upphandlade ramavtal på 12 olika kategorier under Bygg. Det finns instruktioner framtagna inom enheten hur beställningar avropas från dessa leverantörer. Alla beställningar skall göras skriftligt då detta är viktigt för att delegeringen av arbetsmiljöansvar skall fungera. Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 7(8)

Granskingen av fakturorna visar att fastighetsenheten har en mycket hög avtalstrohet mot sina ramavtalsleverantörer inom bygg och bara beställer av ramavtalsleverantörer. Bilaga 2- Rapport intern kontroll avseende avtalstrohet inom bygg. 4. Fakturering Genomförs fakturering korrekt, är fakturerat belopp utifrån beslutad och gällande taxa eller avgift. Är faktureringen tillförlitlig. Kontroll av 20 slumpvis utvalda fakturor utfärdade av Småbåtsenheten genomfördes. Inga avvikelser mellan gällande taxor och avgifter hittades. Bilaga 1- Rapport Intern Kontroll 2015 Kommunstyrelse, Tertialrapport nämnd augusti 2015 8(8)

Tertialrapport nämnd augusti 2015

Innehållsförteckning 1 Politisk organisation... 4 1.1 Resultat per enhet/verksamhet... 4 1.2 Åtgärder för budget i balans... 4 2 Kommunchef... 4 2.1 Ekonomisk analys... 4 3 Administrativ chef... 5 3.1 Ekonomisk analys... 5 3.2 Åtgärder för budget i balans... 6 4 Personalenheten... 6 4.1 Ekonomisk analys... 6 4.2 Åtgärder för budget i balans... 7 5 Arbetsmarknadsenhet... 7 5.1 Ekonomisk analys... 7 6 Näringslivsenhet... 9 6.1 Ekonomisk analys... 9 6.2 Bilagor... 9 7 Ekonomienhet... 10 7.1 Ekonomisk analys... 10 7.2 Åtgärder för budget i balans... 10 8 Serviceenhet... 10 8.1 Ekonomisk analys... 10 8.2 Åtgärder för budget i balans... 11 9 Samhällsbyggnadsförvaltning... 11 9.1 Väsentliga händelser under perioden... 11 9.2 Ekonomisk analys... 12 9.3 Resultat per enhet... 12 9.4 Åtgärder för budget i balans... 12 9.5 Internkontrollplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.6 Bilagor... 12 10 Samhällsbyggnadschef... 13 10.1 Ekonomisk analys... 13 11 Planenhet... 13 11.1 Ekonomisk analys... 13 11.2 Åtgärder för budget i balans... 14 Tertialrapport nämnd augusti 2015 2(21)

12 Småbåtshamn... 15 12.1 Ekonomisk analys... 15 12.2 Åtgärder för budget i balans... 16 13 Utvecklingsenheten... 17 13.1 Ekonomisk analys... 17 13.2 Åtgärder för budget i balans... 19 13.3 Investeringsuppföljning... 19 14 Kostenhet... 19 14.1 Ekonomisk analys... 19 14.2 Åtgärder för budget i balans... 19 15 Städenhet... 20 15.1 Ekonomisk analys... 20 16 Fastighetsenhet... 20 16.1 Ekonomisk analys... 20 16.2 Åtgärder för budget i balans... 21 Tertialrapport nämnd augusti 2015 3(21)

1 Politisk organisation 1.1 Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Kommunfullmäktige -880-587 -622-929 -49 Kommunstyrelsen -1 934-1 290-1 612-2 244-310 Partistöd -466-311 -281-421 45 Valberedning -19-12 -9-19 0 Kommunrevision -650-433 -415-650 0 Valnämnd -30-20 -36-49 -19 Överförmyndarverksamhet -1 299-866 -1 167-1 391-92 Summa -5 278-3 519-4 142-5 703-425 Nettokostnaden för politisk verksamhet uppgått efter tertial 2 till 4,1 mnkr vilket är en negativ avvikelse mot budget med 0,6 mnkr. Enligt årsprognosen väntas denna avvikelse minska till 0,4 mnkr. Den negativa avvikelsen är framför allt relaterad till ökade arvodeskostnader för utbildningsinsatser mm i anslutning till den nya mandatperioden, kommunstyrelsens medfinansiering av för-vm i orientering och Lysekils Women Match samt överförmyndarens ökade kostnader för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Under året har ett nytt regelverk för partistöd börjat tillämpas vilket lett till en positiv avvikelse mot budget med 45 tkr. 1.2 Åtgärder för budget i balans Inga specifika åtgärder planeras. Inga nya kostnader som inte har täckning i budget. 2 Kommunchef 2.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 450 300 308 955 457 7 Personalkostnader -1 246-834 -652-802 -1 068 178 Övriga kostnader -823-548 -304-332 -772 51 Kapitalkostnader Resultat -1 619-1 082-648 -179-1 383 236 Tertialrapport nämnd augusti 2015 4(21)

Utfallet på ansvar kommunchef per tertial 2 uppgått till -648 tkr vilket är en positiv avvikelse jämfört med budget på ca 450 tkr. Hälften är relaterat till lägre personalkostnader och hälften till lägre övriga kostnader. Under årets första sju månader har administrative chefen varit tf kommunchef. Ny kommunchef har tillträtt 1 augusti. Rekryteringskostnaderna ingår i resultatet per tertial 2, men anslaget för utredningar har under första halvåret inte behövt tas i anspråk fullt ut. Intäkterna har minskat väsentligt jämfört med motsvarande tidpunkt 2014, vilket är hänförligt till förändringar i bokföring av PO-påslaget. Den prognostiserade budgetavvikelsen uppgår till 236 tkr vilket är ca 400 tkr lägre än resultatet efter tertial 2. Inom ansvaret skall under hösten bl.a. finansieras några beslutade utredningar och personalkostnaderna kommer att vara något högre än budget. 3 Administrativ chef 3.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 685 457 408 397 602-83 Personalkostnader -2 214-1 431-1 113-1 569-1 869 345 Övriga kostnader -17 192-11 462-11 190-11 738-17 096 96 Kapitalkostnader -218-145 -145-156 -217 1 Resultat -18 939-12 581-12 040-13 066-18 580 359 Nettokostnaden för administrationsenhetens verksamheter är per tertial 2 ca 1 mnkr lägre än vid samma tidpunkt föregående år. En positiv budgetavvikelse på ca 360 tkr prognostiseras för helåret. Kommunledningskontoret redovisar lägre personalkostnader med 345 tkr per tertial 2 jämfört med samma tidpunkt föregående år då administrative chefen varit tf kommunchef under perioden januari-juli. Hyreskostnader på ca 100 tkr som budgeterats under detta ansvar har under året fördelats ut på politisk verksamhet. Medfinansieringen av räddningstjänstförbundet justerades under våren med 94 tkr efter samråd mellan räddningstjänstförbundet och samarbetskommunerna. Inom krisledning redovisas en negativ avvikelse som har sin grund i driftkostnader som inte kan täckas av statens bidrag till krisledningsarbetet. Övriga verksamheter följer i stort budget. Tertialrapport nämnd augusti 2015 5(21)

Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Kommunledningskontor -3 859-2 528-1 988-3 251 608 Räddningstjänst -14 477-9 651-9 599-14 571-94 Totalförsvar -93-62 -174-248 -155 Flygtrafik -160-107 -107-160 0 Västtrafik -350-233 -173-350 0 Summa -18 939-12 581-12 041-18 580 359 3.2 Åtgärder för budget i balans Krisledning belastas av vissa driftkostnader för den f.d. ledningscentralen som är belägen i anslutning till brandstationen. Denna anläggning behövs inte längre för krisledningsverksamheten. Kommunledningskontoret har aktualiserat en överföring av denna anläggning till räddningstjänstförbundet alternativt bör fastighetsenheten påbörja ett arbete med att avyttra anläggningen. 4 Personalenheten 4.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 0 0 1 3 026 1 1 Personalkostnader -4 910-3 284-3 644-3 003-5 286-376 Övriga kostnader -2 335-1 556-1 207-1 436-2 294 41 Kapitalkostnader -439-293 -290-298 -439 0 Resultat -7 684-5 133-5 140-1 711-8 018-334 Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Personalkontor -5 055-3 381-3 482-5 126-71 Företagshälsovård -1 200-800 -401-1 001 199 Personalutveckling -392-261 -149-392 0 Facklig verksamhet -1 036-691 -1 108-1 498-462 Summa -7 683-5 133-5 140-8 017-334 Tertialrapport nämnd augusti 2015 6(21)

Prognostiserat resultat för personalenheten beräknas att blir -334 tkr. Företagshälsovård bedöms att visa ett positivt resultat på 199 tkr. Här har personalenheten kartlagt och sett över rutiner hur man beställer företagshälsovård samt vilket ansvar cheferna tar i rehabiliteringsprocessen. Behovet har inte minskat, men kravet på att chefer skall vara mer involverade i rehabiliteringsprocessen har påverkat detta utfall. Facklig förtroendemannatid beräknas att visa negativ avvikelse från budget vid årets slut om 462 tkr. Det beror på att under 2015 har det varit en stor personalomsättning på chefssidan, i samband med detta så uppstår det oro i organisationen som i sin tur leder till en rad konsekvenser. Vi har också en hög sjukfrånvaro som domineras av psykiska diagnoser, många komplexa individärenden. Vi har haft ett antal revisioner från Arbetsmiljöverket som medfört stora avvikelser. Detta tillsammans har bidragit till att fackliga parter har varit mer kallade och aktiva än föregående år. Personalenheten har haft och har regelbundna möten och uppföljningar med fackliga parter där vi går igenom ärenden, planering och representation från fackliga parter. Personalkontorets årsprognos visar på mindre avvikelse från budget om 71 tkr. Det beror främst på restkostnader från att personalenheten förra året hade hand om bemanningsenheten. 4.2 Åtgärder för budget i balans Prognosen för facklig förtroendemannatid är att den kommer vara fortsatt hög, men att vi kommer hamna på det nu prognostiserade utfallet. Personalenheten följer utfallet och har avstämningar med fackliga parter om hur vi kan arbeta mer effektivt för att hålla kostnaderna nere men också bli mer proaktiva i de processer vi samverkar i. 5 Arbetsmarknadsenhet 5.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 11 071 7 381 6 989 7 283 10 657-414 Personalkostnader -18 627-12 444-11 742-11 288-17 849 778 Övriga kostnader -3 477-2 318-2 197-2 450-3 797-320 Kapitalkostnader -25-17 -17-17 -25 0 Resultat -11 058-7 398-6 967-6 472-11 014 44 Arbetsmarknadsenheten prognostiserar ett överskott om ca 44 tkr. Prognosen är försiktigt lagd och troligtvis kan resultatet komma bli något bättre. Per den 31 augusti finns ett redovisat överskott som förväntas bli förbrukat till stor del i samband med ökade kostnader för personal, lokaler och visst material under hösten. Tertialrapport nämnd augusti 2015 7(21)

Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Daglig verksamhet intäkter 971 687 839 1 367 396 Daglig verksamhet kostnader -9 021-6 074-5 876-9 373-352 Sysselsättning (psykiatri) kostnader -272-182 -208-390 -118 Arbetslivsenheten intäkter 920 613 951 1 493 573 Arbetslivsenheten kostnader -3 736-2 497-2 755-4 193-457 Insatsanställningar intäkter 9 120 6 080 5 198 7 797-1 323 Insatsanställningar kostnader -9 040-6 025-5 116-7 715 1 325 Summa -11 058-7 398-6 967-11 014 44 Kommentar till utfall och avvikelse för perioden Arbetsmarknadsenheten redovisar ett överskott om 432 tkr för perioden jan-aug 2015. Resultatet är framför allt en följd av sjukfrånvaro i personalgruppen där vikarier som gått in haft möjlighet till omfattande anställningsstöd via AMS vilket tillfälligt minskat kostnaden för personal under aktuella perioden. Både Daglig verksamhet och Daglig sysselsättning får allt fler deltagare i verksamheten. Hittills utan tillskott av ekonomiska medel. Inom daglig verksamhet skedde en ökning med ytterligare en deltagare med multifunktionshinder till sommaren i samband med att skolan slutat. Denna typ av ärenden kräver relativt stora resurser för att verkställas. Under hösten sker en tillfällig utökning med befintlig vikarierande personal för att få en fungerande verksamhet för deltagarna och övrig personal. Utöver att bidra till fungerande verksamhet förväntas dessa fungera som vikariepool för att hantera problem med att finna och sätta in vikarier med kort varsel samt i övrigt motverka höga kostnader för sjukfrånvaro och vikarier. Daglig sysselsättning (Socialpsykiatrin) är en verksamhet som är underdimensionerad utifrån det antal beslut som finns. Lokalen där verksamheten befinner sig är inte optimal och ett arbete inleddes under våren med att se över möjligheten att flytta denna verksamhet. Personalresursen har också utökats med 25% under året från budgeterat 0,5 till 0,75 tjänst. Under hösten sker ett byte till mer ändamålsenliga lokaler, något som är förenat med tillfälligt ökade kostnader men långsiktigt bidrar det till bättre lokaler, bättre verksamhet till förhållandevis låg hyra samt att vi går från att hyra externt till att hyra internt av kommunens fastighetsenhet. Arbetslinjens verksamhet fortgår med att bereda plats för sysselsättning, praktik och arbetsprövning/-träning inom olika områden. Ett nära samarbete sker med myndigheter som Individ och Familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen och Biståndsenheten. Vidare sker ett samarbete med andra kommunala enheter och bolag för att genomföra diverse uppdrag och arbeten. Prognosen är högre kostnader för arbetslinjen under 2015, vilket beror på att enheten får något högre kostnader till följd av vissa vikariekostnader etc. Det sker dock en viss ökning av intäkter som balanserar resultatet inom arbetslinjen. Verksamheten "åtgärdsanställningar" som återfinns inom Arbetslinjen redovisar ett mindre överskott per andra tertialet. Prognosen är ett nollresultat för året. En försiktig prognos är lagd där det förväntade resultatet är ca 44 tkr. Resultatet kan förhoppningsvis bli något bättre. Tertialrapport nämnd augusti 2015 8(21)

6 Näringslivsenhet 6.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 1 240 827 693 4 970 2 535 1 295 Personalkostnader -5 094-3 462-3 167-3 295-5 332-238 Övriga kostnader -6 066-4 044-3 235-6 139-6 283-217 Kapitalkostnader -117-78 -77-80 -117 0 Resultat -10 037-6 757-5 786-4 544-9 197 840 Det är stora avvikelser i utfallet 2015 gentemot utfall 2014 inom posterna "intäkter" och "övriga kostnader". Detta beror i huvudsak på att under 2014 drev näringslivsenheten ett stort interregprojekt vilket påverkar omsättningen i stor grad men däremot inte resultatet då såväl kostnader som intäkter var avsevärt större under 2014. Det prognostiserade positiva resultatet beror till största delen på att medlen avsatta till det Barn och ungdomspolitiska programmet inte kunnat tas fullt i anspråk på grund av förseningar. Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Närigsliv intäkter 440 293 146 1 719 1 279 Näringsliv kostnader -5 597-3 740-3 916-6 870-1 273 Folkhälsa intäkter 800 533 548 800 0 Folkhälsa kostnader -1 120-748 -701-1 120 0 Barn- och ungdomspolitiska programmet -1 998-1 386-340 -1 336 662 Information -1 412-943 -781-1 227 185 Turistadministration -600-400 -363-613 -13 Verksamhetsbidrag -550-367 -379-550 0 Summa -10 037-6 758-5 786-9 197 840 De olika verksamheterna håller i stort sin budget. Avvikelsen inom "information" beror i huvudsak på minskade personalkostnader till följd av sjukskrivning. Avvikelsen inom det Barn och ungdomspolitiska programmet härrör till att budgeterade medel inte kunnat tas fullt i anspråk på grund av förseningar. 6.2 Bilagor Bilaga 1: Näringslivsenhetens verksamhet tom T2 2015 Tertialrapport nämnd augusti 2015 9(21)

7 Ekonomienhet 7.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 615 399 525 850 615 0 Personalkostnader -6 751-4 292-5 647-3 549-7 651-900 Övriga kostnader -4 546-3 025-2 833-3 461-4 646-100 Kapitalkostnader -394-263 -276-148 -394 0 Resultat -11 076-7 181-8 231-6 308-12 076-1 000 Prognostiserad negativ budgetavvikelse på 1,0 mnkr. Därav utgör ett ej budgeterat avgångsvederlag på 0,7 mnkr. Av resterande avvikelse på 0,3 mnkr utgör 0,2 mnkr mer personalkostnader p g a av personalomsättning (upphandlare, extrapersonal, samt slutlöner). Dessutom något högre övriga kostnader 0,1 mnkr. Resultat per enhet/verksamhet Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Ekonomienheten intäkter 615 399 525 615 0 Ekonomienheten kostnader -9 691-6 247-7 553-10 691-1 000 Verksamhetsbidrag -1 452-968 -878-1 452 0 Lokalbidrag -548-365 -325-548 0 Summa -11 076-7 181-8 231-12 076-1 000 7.2 Åtgärder för budget i balans Personalkostnaderna är det i nuläget inget att göra åt (se orsakerna ovan). Återhållsamhet med övriga kostnader gäller. Möjligen kan budget hållas vad gäller de övriga kostnaderna. 8 Serviceenhet 8.1 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 10 783 7 200 7 027 8 092 10 683-100 Personalkostnader -3 895-2 717-2 989-2 802-4 165-270 Övriga kostnader -9 918-6 618-6 631-7 677-9 918 0 Kapitalkostnader -201-134 -187-158 -201 0 Resultat -3 231-2 269-2 780-2 545-3 601-370 Tertialrapport nämnd augusti 2015 10(21)

Ej täckning för bilvårdskostnader för 12 st bilar som hyrts istället för leasas p g a investeringsstopp på bilar 8 månader vilket är minus 100 000 kr. Nu är bilarna på plats så detta underskott kommer inte att öka under året. Personalutköp minus 270 000 kr. 8.2 Åtgärder för budget i balans Täckning för mindre intäkt för bilar i kommunens verksamhet är svår att återhämta eftersom vi inte kan öka debiteringen till brukarna. Från september är antalet bilar med bilvård i paritet med vad vi betalar eftersom vi nu leasar istället för hyr. Utköp av 1 st personal är en engångsföreteelse som inte gått att budgetera för, så den kostnaden går inte att balansera i budgeten. 9 Samhällsbyggnadsförvaltning 9.1 Väsentliga händelser under perioden Då samhällsbyggnadsförvaltningen har många olika verksamheter med olika förutsättningar så kommenteras varje del för sig. It enheten har från augusti 2015 flyttats som ett ansvarsområde direkt under kommunchefen. Kosten har sen 2014 ett underskott på 1,7 mkr, åtgärder är både genomförda och fler genomförs under året med målet att få en budget i balans. I budgeten för 2015 ligger också en besparing kring 600 tkr på grund av att inga priser fick justeras, utan 2014 års priser ska gälla för 2015. Denna besparing tillsammans med det underskott som finns från 2014, bedöms som mycket svår att tillgodose innevarande år och måste särskilt behandlas inför 2016. Fastighet har haft stora oförutsedda utgifter på utbyte av mattor och åtgärd på dagvatten som föranleddes av arbetsmiljöverkets inspektion, dessa har delvis kunnat mildras av att personalkostnader blivit lägre i år. Städ har ett resultat i balans, underlag för upphandling har tagits fram och är nu ute för den del som avser Skaftö. Vilka resultat detta ger inför kommande år är inte känt ännu. Utvecklingsenheten har ett antal vakanser som ska tillsättas i en kombination med en redan konstaterad underbemanning. Nu rekryteras både ersättare och förstärkning till enheten och konsulter är på plats för att upprätthålla daglig drift tills ersättare är på plats. Denna personalsituation kommer att ge ökade kostnader för att kunna upprätthålla verksamheten. Plan arbetet med Utsiktsberget är ett stort och uppmärksammat arbete som naturligtvis måste få ta sin tid, detta i kombination med förändrad personalsituation ger en situation som vi nu måste hantera. Ytterligare förstärkning kommer att tas in för att komma i balans med arbetsbelastningen vilket ger en högre kostnadsbild. Småbåtsenhetens verksamhet består av hemmahamnar och gästhamnar. Det ekonomiska resultatet för gästhamnar är starkt beroende på hur sommaren varit vädermässigt. I år kan vi se att vi följer budgeten för intäkter trots en sämre sommar för båtar. Detta har dock inneburit att kostnaden för personal har ökat. Tertialrapport nämnd augusti 2015 11(21)

9.2 Ekonomisk analys Resultaträkning Belopp i mnkr Budget helår Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 117 105 78 070 79 544 83 762 119 247 2 142 Personalkostnader -49 396-33 167-32 912-32 554-49 024 372 Övriga kostnader -63 036-42 025-43 525-43 662-67 840-4 804 Kapitalkostnader -32 188-21 459-21 201-21 882-32 056 132 Resultat -27 515-18 581-18 094-14 336-29 673-2 158 9.3 Resultat per enhet Resultat per enhet samhällsbyggnadsförvaltningen Enhet/verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Prognos budgetavv Samhällsbyggnadschef -1 298-869 -781-1 298 0 Planenheten -1 665-1 115-1 079-1 911-246 Utvecklingsenheten -24 008-16 016-14 745-24 138-130 Fastighetsenheten 29-53 -521-397 -426 Kostenheten 0-90 -398-1 303-1 303 Städenheten 0-54 -156-6 -6 Småbåtsenheten -573-384 -414-620 -47 Summa -27 515-18 581-18 094-29 673-2 158 9.4 Åtgärder för budget i balans Kostenheten hade ett underskott på 1,7 mkr för 2014 vilket bestod i ett antal engångskostnader och för höga personalkostnader. Åtgärder som genomförs möter detta underskott fullt ut 2016. Då åtgärderna inte får full effekt 2015 samt att ytterligare besparingar motsvarande 530 tkr togs för 2015, genom att frysa 2014 års priser till 2015, så blir prognosen för i året -1,3mkr. Fastighets oförutsedda utgifter på golv och dagvatten bör läggas som investering, nu är de kostnaderna bokförda på driften. Åtgärder för plan kan vara att omprioritera planenhetens arbete mot mer privata planer samt avvakta arbetet med ny ÖP vilket inte rekommenderas. Utvecklingsenheten har en personalsituation som gör att kostnaderna ökar vilket ses som nödvändiga åtgärder, konsekvenserna blir för stora på andra delar vilket troligtvis kostar kommunen mer i tappade intäkter och förtroende. 9.5 Bilagor Bilaga 1: Mål städenheten Bilaga 2: Mål fastighetsenheten Bilaga 3: Internkontrollplan kostenheten Bilaga 4: Internkontrollplan fastighetsenheten Tertialrapport nämnd augusti 2015 12(21)