Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011
Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur 3. Närmare mat 4. Skydd för vatten 5. Nej till GMO 6. Alltid kontrollerat
Jordbrukets utsläpp av lustgas, metan och koldioxid Mulljordar mulljordar 24% 24 % Husdjur 21 % husdjur 21% Kalkning. kalkning 1% 1 % Diesel, diesel, olja olja, & el 11% el 11 % CO 2 CH 4 N 2 O Stallgödsel 3 % stallgödsel 3% Stallgödsel 3 % stallgödsel 3% mineralkvävetillv. Mineralkvävetillv 2% 2 % mineralkvävetillv. Mineralkvävetillv. 5% 5 % Jordbruksmark jordbruksmark 30% 30 % Källa: Tynelius och Sonesson
(hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) (hushålls)ost nötkött (isbergs)sallat (svensk friland) potatis apelsiner (spanska) *) morötter *) 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram CO2 ekv. per kg livsmedel äpplen (svenska) *) *) Endast primärproduktion Exempel på klimatpåverkan från livsmedel
Globalt sett har nötköttsproduktionen fyrdubblats på ett sekel 1600 1400 miljoner nötkreatur 1200 1000 800 600 400 200 0 1890 1921-25 1941-45 1961-65 1983 2003 Source: Crutzen et al 1986, FAO 2007
En stor mjölkgård Figur 9: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt 3 500 ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.
Utsläpp av CO2-ekv från en grisgård Källa: Joker-projektet. Kommentar: Smågrisproducent som köper in stor andel foder.
Växtodlingsgården Figur 8: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen på Egonsborg. De totala utsläppen ligger på 675 ton CO 2 -ekv, varav 70 % som lustgas och 30 % som koldioxid
Mjölkproduktionens klimatpåverkan gram CO2-ekv / liter mjölk 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Primärproduktion Intransport Mejeri Förpackningar Distribution Butik, konsument
Potatisproduktionens klimatpåverkan gram CO2-ekv / kg matpotatis 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Primärproduktion Intransport Packeri Förpackningar Distribution Butik, konsument
Klimatmärkning ett begrepp med många innebörder Klimatdeklarationer Klimatkompensation Klimatcertifiering Tilläggscertifiering Integrering i befintlig miljömärkning ÅTGÄRDER som är tredjepartsgranskade Certifieringssystem i botten
Skulle du kunna tänka dig att betala mer för mjölk/tomater som är producerade med lägre klimatpåverkan än en jämförbar produkt?
Projektets syfte och inriktning Vi ska minska klimatpåverkan genom att skapa ett certifieringssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft.
Vad projektet levererar: Publika, vetenskapliga underlagsrapporter Certifierbara regler Sätter igång processer som fokuserar på ÅTGÄRDER
Var skall vi sätta in åtgärderna? Kriterier: Åtgärder med effekt Kommunicerbara åtgärder Balansera mot andra miljömål Resultat: Kvävet Energin Djurhälsa Foder BAT-gödsel Viktigt: håll avkastningen jämn och hög.
En stor mjölkgård Figur 9: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt 3 500 ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.
Den som vill certifiera en produkt måste uppfylla kriterier i hela produktionskedjan: Fisk Gris Nöt Gården Växtodling Mjölk Ägg (Livsmedelsförädling) Transporter (Förpackningar) (Lamm) (Kyckling) Klar Klar Pågår/klara Pågår Klar Pågår
Hur är reglerna uppbyggda? Producenterna måste: 1) Klara specifika gränsvärden 2) Analysera 3) Föreslå och vidta åtgärder i den egna produktionen Exempel: 1) Begränsning av soja i foder 2) Göra en energikartläggning på gården 3) Gårdsspecifika åtgärder för att minska överskottet av kväve
Hur blir det på en Gården mjölkgård? Energieffektivisering Sparsamt körsätt Växtodlingen Djurhållningen God djurhälsa Lokalt foder Klimatberäknat inköpt foder Begränsning av soja; sojan skall vara certifierad Effektivare kväveanvändning Nyckeltal för nytt kväve Analys av stallgödsel Lustgasrenad mineralgödsel Klöver i vallen Växtföljd N
Klimatcertifierat:
Klimatcertifierat (feb 2011):
Fortsättningen: Stödmaterial Fortsatt förvaltning Offentlig upphandling Import/internationellt
Jordbrukets klimatpåverkan hur ligger vi till egentligen? - Produktionen minskar + Vi blir hela tiden mer effektiva - Exporterar miljöproblemen -/+ Varierande potential mjölk 5-15%, växthus 80% Förhoppning: klimatarbetet på gårdarna tar fart. Ekonomiska incitament Risk: konkurrens med andra miljöfrågor, kunskapsbehov Summa summarum: vi har mycket att göra framöver
Besök vår webbplats www.klimatmarkningen.se