MATEN OCH MILJÖN. Livscykelanalys av sju livsmedel Maten&miljön E Sidan 32

Transkript

1 282 Maten&miljön E Sidan 32 MATEN OCH MILJÖN Livscykelanalys av sju livsmedel Kontaktpersoner på LRF: Katarina Ahlmén eller Sören Persson, tel Produktion: Katarina Ahlmén / Sigill Kvalitetssystem AB. Text: Anders Ingvarsson. Form: Erik Uppenberg / A4. Tryck: Rolf & Co, Skövde 22. Små illustrationer från bildfonten Mini Pics Art Jam. Filmbilder publicerade med tillstånd av SF & Svea Film. Se respektive bild för detaljer. Handkolorering: Tomas Backelin / A4. Omslagsbild: Edvard Persson i filmen»söder om landsvägen«(1936). AB Svensk Filmindustri.

2 282 Maten&miljön E Sidan 2 LCA Livsmedel är ett unikt projekt som syftar till att öka förtroendet för livsmedelsproduktionen. Dels genom att ge bättre förutsättningar för ett effektivt miljöarbete, dels genom att öka möjligheterna för kunder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Näringslivs- och intresseorganisation för Sveriges jord- och skogsbrukare och för lantbrukskooperationen. LRF:s uppgift är att ge stöd och service till medlemmarna och att utveckla gynnsamma livs- och företagsmiljöer på landsbygden. LRF är initiativtagare till LCA livsmedel. Cerealia Svenska Lantmännens företagsgrupp för spannmålsbaserade livsmedel. Cerealia tillverkar och marknadsför mjöl, flingor, müsli, pasta och bröd för hemmamarknaden i norra Europa och för export. Cerealia deltar i projektet med en LCA-studie av hamburgerbröd. Svenska Lantmännen Svenska Lantmännen säljer insatsvaror och maskiner till det flesta lantbrukare i landet, och köper in spannmål och andra grödor från dem för vidareförädling eller export. Verksamheten är mångfasetterad och innefattar ett stort antal bolag inom olika affärsområden från utsäde till produktion av färdiga konsumentvaror. Svenska Lantmännen bidrar till LCA-projektet med kunskap om foderråvaror och fodertillverkning. Om lca Livsmedel... och konsumenter att informera sig om matens miljöpåverkan. Initiativtagare till och deltagare i projektet är den svenska bondekooperationen, Om deltagarna i projektet... Svensk Fågel Branschorganisation för matfågelproduktionen i Sverige, med kläckerier, uppfödare, foderföretag och slakterier som medlemmar. Svensk Fågel representerar 98% av fågelköttproduktionen i landet och arbetar främst med näringspolitiska frågor, med grundforskning och att ta fram strategier för att stärka branschens konkurrenskraft. Svensk Fågel deltar i projektet med en LCA-studie av kyckling. Svensk Matpotatiskontroll, SMAK Ett tjänsteföretag med unik kompetens om potatis, som utför kvalitetsanalyser och utvecklar kvalitetssystem för svensk matpotatis. Från sina ägare, Stiftelsen Potatisbranschen, har SMAK också uppdrag att bedriva informations- och utvecklingsarbete inom matpotatisområdet. SMAK deltar i projektet med en LCA-studie av potatis. LRF, tillsammans med några av de bondekooperativa branschorganisationerna och företagen: Svensk Mjölk, Swedish Meats, Lantmännen, Cerealia, Svensk Fågel, Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) och Sydgrönt. Svensk Mjölk Svensk Mjölk är de svenska mjölkböndernas och den svenska mejeriindustrins branschorganisation. Vi utvecklar och förmedlar kunskap om hela kedjan från ko till konsument. Vi representerar 99 % av landets mjölkproduktion och arbetar inom områdena kost och nutrition, matlagning, mjölkkvalitet, djurhälsa, avel, utfodring och skötsel, miljö, mjölkekonomi, mjölkpolitik och kokontroll. Vår uppgift är att bidra till att våra ägare kan skapa långsiktig konkurrenskraft och att konsumenterna får mervärden av den svenska mjölken. Swedish Meats Swedish Meats är en av Sveriges största livsmedelskoncerner med ca 9 miljarder kronor i omsättning. Koncernen, som ägs av svenska bönder, svarar för huvuddelen av all slakt i landet och är marknadsledande inom styckning och charktillverkning. Stora bolag inom koncernen är Scan Foods, som marknadsför Scansortimentet på konsument- och storhushållsmarknaden samt Swedish Quality Meats med livsmedelsindustrin som marknad. Syd Grönt Syd Grönt säljer och distribuerar svenskodlade grönsaker och svenskodlad frukt till den svenska handeln. Hanteringen sker med största omsorg, så att odlarnas produkter håller högsta kvalitet när de når konsumenterna. Syd Grönt deltar i projektet med en LCA-studie av isbergssallat. MATEN OCH MILJÖN Livscykelanalys av sju livsmedel

3 282 Maten&miljön E Sidan 4 Allt vi äter påverkar Maten vi äter ska vara säker, näringsrik och god. Att producera livsmedel av hög kvalitet är ett självklart mål för lantbruksföretagen. Det som serveras vid våra middagsbord ska ge näring och glädje. Det ska smaka bra och vi ska känna att de råvaror som ingår lever upp till högt ställda krav. Men maten påverkar också vår miljö. Hur mycket beror på vilken mat vi äter och hur den är producerad. Odling innebär att vi använder mark och vatten, det går åt energi för att så och skörda och för att bearbeta jorden. Och för att det vi odlar ska växa behöver jorden gödslas, vilket kan inverka på mark, luft och vatten. Även animalieproduktionen sätter spår i vår miljö. Stallgödseln är ett värdefullt tillskott av växtnäring men kan ge negativa effekter på miljön. Djur som betar förändrar naturen. Ibland är det bra, de håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald. Men globalt är det ett stort problem eftersom överbetning leder till erosion. Från gård till bord Adolf Jahr, Nils Hallberg och Dagmar Ebbesen i filmen»hemsöborna«(1944). AB Svensk Filmindustri Utmärkande för livsmedelsproduktion är att en mycket stor del av miljöbelastningen uppstår på gården och i samband med produktionen av insatsvaror. Det är naturligt eftersom man där i princip omvandlar energi, näring och vatten till en färdig råvara. Men det är inte enbart på gården som våra livsmedel har en miljöpåverkan. Även transporter, förädling, lagerhantering, tillagning med mera påverkar. Innan mjölken är uppdrucken och fläskkotletten uppäten har vi påverkat miljön lokalt, regionalt och globalt: Utsläppen av växthusgaser har en global påverkan, eftersom de oavsett var de sker bidrar till ökade koncentrationer i atmosfären. Markanvändning och utsläpp av fotokemiska oxidanter (se sid 23) ger däremot lokala effekter, medan försurning och övergödning har en regional påverkan genom att gödande och försurande ämnen transporteras med luft och vatten tämligen långa sträckor. Vanliga okomplicerade livsmedel är ur miljösynpunkt mycket komplexa produkter som kan påverka på många olika och ibland oväntade sätt. I de följande avsnitten blir det tydligt hur ett enskilt ämne kan verka på flera sätt. Det gäller till exempel kväve: Kväve i form av nitrat bidrar till övergödning av sjöar och hav. Dikväveoxid, lustgas som framför allt bildas i marken, är en mycket kraftig växthusgas och ammoniakkväve från stallgödsel har både en övergödande och en försurande effekt. Från sådd till förädling. Våra livsmedel ger en rad miljöeffekter. Inte alla är negativa. Foto: Lars Ardarve

4 282 Maten&miljön E Sidan 6 6 MATEN & MILJÖN INLEDNING INLEDNING MATEN & MILJÖ Foto: Helge Rubin LCA Livsmedel I LCA Livsmedel har sju livsmedel följts från vaggan till graven: Mjölk, nötkött, griskött, kycklingkött, potatis, isbergssallat och hamburgerbröd. De miljöeffekter som analyserats är: Energi, försurning, övergödning, klimatpåverkan, markanvändning och toxiska ämnen. Resultaten redovisas i diagram där varje stapel speglar miljöpåverkan från ett avsnitt i livscykeln: motsvarar miljöpåverkan från verksamheten på gården. Där ingår också produktion av insatsvaror som köps in till gården, till exempel mineralgödsel, kraftfoderråvaror, drivmedel och energi. Intransport motsvarar produktion och användning av drivmedel för transporten från gården till förädlingsstället. I analysen av hamburgerbröd ingår intransporten i stapeln för primärproduktion. Förädling (mejeri, slakteri, packeri osv.) redovisar miljöpåverkan från verksamheten på förädlingstället inklusive avfallshantering, samt produktion av den energi som används. tillverkning och avfallshantering av förpackningar, inklusive utvinning av de råvaror som behövs. Dessutom ingår produktion av den energi som används. Distribution produktion och användning av drivmedel för transport från förädlingen till butiken. Butik och konsument motsvarar miljöpåverkan som orsakas av butiken, vid transport av livsmedlet från butiken till konsumenten, vid lagring av livsmedlet i hemmet, och vid tillagning. Avfallshantering och produktion av den energi som används ingår. Metodik I en livscykelanalys ingår fyra delsteg: 1 Definition av mål och omfattning. 2 Inventeringsanalys. 3 Bedömning av miljöpåverkan. 4 Tolkning av resultat. I definition av mål och omfattning framgår varför studien utförs; vilka frågor som ska besvaras, vilka begränsningar och antaganden som kommer att göras och hur resultatet ska användas. En livscykelanalys är inte generellt giltig utan anpassas till en specifik målbeskrivning. Resultatet beror i hög grad på hur målet är formulerat. Fakta livscykelanalyser (lca)... Verktyg till kunskap Den information som kommer fram ger kunskap om var utsläppen sker och hur de kan minskas. Livscykelanalyserna blir ett verktyg i det fortsatta miljöarbetet och kan användas i alla steg i livsmedlets livscykel: Från produktionen på gården, via transporter och förädling, till användningen i hemmet. Det underlättar bedömningen av var insatser för miljön kan få störst effekt. Och med hjälp av livscykelanalyserna undviker man lättare att ett problem flyttas uppåt eller nedåt i kedjan. Ett exempel är att det blir tydligt vilken stor betydelse svinn har för miljöeffekterna i en produkts livscykel. Om varannan potatis som odlas kasseras på vägen till köksspisen betyder det mycket för energiförbrukning, markanvändning och olika utsläpp. Livscykelanalyserna ger lantbrukare, förädlingsföretag, butiker och konsumenter nya möjligheter att förbättra miljöarbetet. E En livscykelanalys är en metod att kartlägga den potentiella miljöbelastningen som orsakas av en produkt, ett material eller en tjänst under dess livslängd. Metodiken för utförande av livscykelanalyser är standardiserad enligt ISO Som en extra säkring av kvaliteten rekommenderar ISOstandarden att LCA-studien ska genomgå kritisk granskning av objektiv expert. Delstudierna inom LCA Livsmedel har genomgått extern granskning. Gränser och allokering Viktigt att tänka på i en livscykelanalys är gränserna för studien, alltså vad som ska studeras och vilka data som behövs. Systemgränser som måste beaktas är avgränsningar mellan det studerade produktionssystemet och naturen, och mellan det som ska studeras och andra angränsande system. Exempel på sådan gränsdragning finns i delstudien»lca av mjölk«. I denna studie får man på gårdarna förutom mjölk, kött från utslagskor och överskottskalvar för vidare köttproduktion. En gränsdragning måste göras eftersom studien bara vill studera mjölkens miljöpåverkan. Detta ger upphov till behov av allokering, alltså en fördelning av miljöpåverkan mellan de olika produkterna. I det här fallet mellan mjölk och nötkött. Inom LCA Livsmedel har i huvudsak ekonomisk allokering tillämpats. Det innebär att miljöbelastningen fördelas på produkterna i förhållande till deras ekonomiska värde. Karaktärisering... Ett viktigt steg i Livscykelanalysen är karaktärisering. Det innebär att de ämnen som bidrar till samma miljöeffekt vägs samman till ett värde. Detta exempel visar bidragen till klimatpåverkan från CO 2, CH 4 och N 2 O. Ämne som påverkar miljön Koldioxid CO 2 1 Metangas CH 4 21 Lustgas N 2 O 31 Styrkan i ämnets miljöpåverkan Sammanvägt bidrag till miljöeffekten GWP (Global Warming Potential) Funktionell enhet Genom målbeskrivningen har systemets funktion definierats. Med funktion menas det behov som produkten uppfyller. För att kunna beskriva funktionen på ett mätbart sätt införs en funktionell enhet som utgör analysens räknebas. I projektet»lcalivsmedel«är den funktionella enheten»1 kg livsmedel«. Miljöpåverkan har alltså beräknats för produktion och förädling av ett kilo livsmedel (mjölk, griskött, hamburgerbröd, med mera) färdigt att konsumera i hemmet. Inventeringsanalys Inventeringen utgörs av datainsamlingen samt beräkningsarbetet. Det är i inventeringsmomentet som uttag av råmaterial, energianvändning, utsläpp till luft, vatten och mark bokförs och beskrivs. Viktigt är att alla antaganden, metodval och data redovisas så att de kritiskt kan granskas. Miljöpåverkan I det tredje delsteget, miljöpåverkansbedömning, görs en förenkling och sammanställning av data som samlats ihop under inventeringen. Här görs även en bedömning av den potentiella påverkan på miljön. I ett första steg sorteras inventeringsdata mellan olika miljöeffekter. En viss emission kan bidra till flera typer av miljöpåverkan. Till exempel bidrar kväveoxider till både försurning och eutrofiering eller övergödning. Sedan viktas olika emissioner som bidrar till samma miljöeffekt samman. (Se figur till vänster.) Viktningen görs med hjälp av viktningsfaktorer som uttrycker ämnets relativa bidrag till respektive kategori. Både koldioxid, metan och lustgas bidrar till klimatförändringar men med olika styrka. För att kunna jämföra olika utsläpp räknas därför metan och lustgas om till koldioxidekvivalenter alltså som om utsläppen skett i form av koldioxid. Genom att summera de viktade värdena kan sedan produktens totala beräknade bidrag till klimatförändringar visas i form av gram (eller ton) koldioxidekvivalenter. Slutligen tolkas resultaten från inventeringsanalysen och miljöpåverkansbedömningen mot bakgrund av de mål och den omfattning som lagts fast för studien. Miljöeffekter... Energi.Livscykelanalyserna beskriver hur mycket energi som används och hur den är producerad. Miljön påverkas olika beroende på hur energin produceras. Till exempel ger förbränning av fossila bränslen en helt annan miljöpåverkan än vattenkraftsproducerad elenergi. Övergödning. Här granskas hur mycket övergödande ämnen som släpps ut. Utsläppen antas få maximal effekt. I verkligheten omvandlas en del nitratkväve till ofarlig kvävgas genom denitrifikation. Övergödning är ett hot mot sjöar och hav. Klimatförändringar. Utsläpp av växthusgaser bidrar till en förändring av klimatet på jorden. I analyserna studeras utsläppen av koldioxid, metan och lustgas i produkternas livscyklar. X Hanteringen i handeln och hos konsumenten påverkar resultatet i en livscykelanalys. Försurning. Mängden försurande ämnen beräknas. Försurning påverkar växtliv i mark och i sjöar. Även utsläpp av försurande ämnen antas få en maximal effekt. I verkligheten beror effekten bland annat på kvävebalansen i marken. Markanvändning. Livscykelanalyserna försöker ge ett mått på hur mycket mark som åtgår för att producera ett kilo livsmedel. Största delen av den använda marken finns i Sverige. Men en del finns utomlands på grund av import av foderråvaror. Toxiska ämnen. Toxicit et är ett samlingsbegrepp som här kan översättas med giftighet. I första hand avser toxiska ämnen bekämpningsmedel som i studien anges i milligram eller gram aktiv substans.

5 282 Maten&miljön E Sidan 8 Mellanmjölk och nötkött Mer än 4 mjölkkor som tillsammans producerar över tre miljoner ton mjölk. Landets runt 11 mjölkgårdar är en viktig del i det svenska lantbruket. Inte bara för mjölkens skull. 7 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkproduktionen. Mjölk- och nötköttproduktion har alltså ett mycket nära förhållande. Tjurkalvar och de kvigkalvar som inte behövs i mjölkproduktionen föds upp till ungnöt och slaktas vanligen vid ett och ett halvt års ålder. En mjölkko slaktas vid cirka sex års ålder. Hon har då gett stora mängder mjölk men också påverkat vår miljö. Bland annat genom att rapa. Ernst Eklund och Bellan Roos i filmen»vi hemslavinnor«(1942). Svea Film Ekonomisk allokering Eftersom produktionen av mjölk och nötkött så nära hänger samman behandlar vi dem i ett sammanhang. Den metod som använts för att dela miljöeffekterna mellan kött och mjölk är så kallad ekonomisk allokering. Det innebär att produkterna får en andel av de totala miljöeffekterna i förhållande till sitt ekonomiska värde, vilket anses spegla hur angelägna vi är att få fram respektive produkt. I det här fallet betyder det att 92 procent av utsläppen och resursanvändningen hamnar på mjölken och åtta procent på det kött som har sitt ursprung i mjölkproduktionen. I livscykelanalyserna för mjölk och nötkött är de funktionella enheterna en liter mellanmjölk, den vanligaste konsumtionsmjölken i Sverige, och ett kilo benfritt nötkött. Mjölken följs från odlingen av foder och tillverkningen av handelsgödsel till dess att den står i kylen hemma hos konsumenten. För köttet har livscykelanalysen samma början, men slutar med tillagning. En genomsnittlig ko släpper ut kilo metan om året. Analysfakta, mjölk & nötkött... Funktionell enhet: 1 liter mellanmjölk. Livscykeln börjar: Med foderproduktion och produktion av insatsvaror till jordbruket. Livscykeln slutar: När konsumenten har kört hem mjölken och ställt den i kylen. Funktionell enhet: 1 kilo nötkött utan ben. Livscykeln börjar: Med foderproduktion och produktion av insatsvaror till jordbruket. Livscykeln slutar: Köttet är klart att servera. Foto: Lars Ardarve

6 282 Maten&miljön E Sidan 1 1 MATEN & MILJÖN MJÖLK & NÖTKÖTT MJÖLK & NÖTKÖTT MATEN & MILJÖN,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, mol H+/liter mjölk,4,2,4 försurning: mjölk Intransport <,1 För förklaring av staplarna, se sid 6: LCA livsmedel Mejeri <,1 <,1 Distribution <,1 Butik och konsument <,1 NH 3 NO x SO x 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, mol H+/kg nötkött,38,23 8,1 försurning: nötkött Intransport,2 Slakteri,7 NH 3 NO x SO x Övriga,6 Distribution,2 Butik, konsument, tillagning <, gram O 2 -ekv./liter mjölk , 11 övergödning: mjölk Intransport,46 Mejeri,6 NH 3 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt Distribution 1,1 Butik och konsument, gram O 2 -ekv./kg nötkött övergödning: nötkött Intransport 5, Slakteri 47 NH 3 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt 7, Distribution 6, Butik, konsument, tillagning På gården Mark och beten Växthusgaser och klimatförändringar... Foto: Lars Ardarve Ammoniak från kons gödsel är den främsta orsaken till försurning i samband med mjölk- och köttproduktion. Försurning och övergödning Mer än 9 procent av de försurande utsläppen och runt 97 procent av övergödande utsläpp sker på gårdsnivå. De försurande ämnena kommer främst från ammoniakavgång från stallgödsel. Ammoniak från stallgödsel bidrar även till övergödning. Den viktigaste källan till övergödning är kväveläckage från foderodling. Som i nästan all livsmedelsproduktion sker de flesta utsläppen på gården och i samband med produktion av insatsvaror. Det är inte märkligt med tanke på att det också är där förädlingen till stor del sker genom att korna omvandlar foder till mjölk och kött. När det gäller klimatförändringar, försurning och övergödning är det primärproduktionen som helt dominerar utsläppen. Nära 9 procent av utsläppen av växthusgaser sker på gården och utsläppen beror till stor del på biologiska processer. När kon idisslar och kolhydrater i fodret bryts ner i tarm och våm bildas metan. Kon släpper sedan ut metangas när den rapar. Ett sätt att beräkna utsläppen av metangas är att se på djurens totala energiintag. Olika undersökningar visar på metanförluster omkring 5 8 procent av bruttoenergiintaget. I den här undersökningen har beräkningarna gjorts på metanförluster på 7 8 procent. Det betyder att genomsnittskon under ett år släpper ut kilo metan. Även flytgödselhanteringen ger en produktion av metan. Efter metan är lustgas nästa stora växthusgas, bland annat på grund av bildning av lustgas i marken vid gödsling. Lustgas står för knappt en tredjedel av miljöpåverkan. Mjölk- och köttproduktionen ger även utsläpp av koldioxid. Utsläppen sker huvudsakligen i samband med dieselanvändning i traktorer. Foto: Lars Ardarve För att producera en liter mellanmjölk behövs cirka kvadratmeter mark per år. Två tredjedelar är för spannmål- och vallodling, resten för odling av soja, raps och andra kraftfoderråvaror. En stor del av dessa råvaror importeras, varför 15 2 procent av marken finns utomlands. Den areal som behövs för att producera ett kilo nötkött med ursprung i mjölkproduktionen är betydligt större: 33 kvadratmeter. En fjärdedel är vall för grovfoderproduktion, tre fjärdedelar åkermark för spannmåls- och kraftfoderodling. Av den totala arealen ligger sju kvadratmeter utomlands. I produktionen används även naturbetesmark. Mjölk och kött spelar därmed en betydelsefull roll för den biologiska mångfalden. Traktorkörning ligger bakom de mesta utsläppen av koldioxid i samband med mjölk- och köttproduktion. Det är tack vare växthuseffekten vi har ett klimat som möjliggör högre liv. Men den naturliga växthuseffekten påverkas och förstärks av mänsklig aktivitet, främst genom förbränning av fossila bränslen som ökar mängden koldioxid, CO 2, i atmosfären. Det vi brukar kalla växthuseffekt är denna förstärkta mänskliga påverkan. Allt talar för att utsläppen av växthusgaser ger en höjning av temperaturen i atmosfären. Det kan leda till förändringar i klimatet som påverkar förutsättningarna för odling och liv på jorden. Att minska utsläppen av växthusgaser är därför en global utmaning. De viktigaste växthusgaserna förutom koldioxid är metan, CH 4 och lustgas, N 2 O. När det gäller utsläpp från industrier och transporter är det koldioxid från förbränning som helt dominerar. Så är det inte inom livsmedelsproduktionen, där överväger istället utsläpp av metan och lustgas. Jordbruket beräknas stå för procent av de svenska emissionerna av växthusgaser. Utsläppen kommer från djuren, framför allt från korna, från gödsel och från biologiska processer i marken. Nötkreatur och får producerar metan när fodret bryts ner i deras magar. Stallgödseln Toxiska ämnen M Användningen av toxiska ämnen i mjölkproduktionen är för en liter mellanmjölk:,867 gram aktiv substans ogräsmedel,,35 gram aktiv substans insektsmedel och,26 gram aktiv substans svampmedel. För att få fram ett kilo nötkött används: 1,6 gram aktiv substans ogräsmedel,,36 gram aktiv substans insektsmedel och,33 gram aktiv substans svampmedel. innehåller kväve som kan omvandlas till lustgas. Lustgas bildas även i marken i biologiska processer. Hur mycket som bildas beror på den mängd kväve som omsätts i marken. Mängden kväve i marken och metoder för markbearbetning påverkar på så vis jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Koldioxid, metan och lustgas är de tre viktiga växthusgaserna: Men deras effekt på klimatet är högst olika. För att beräkna hur stor klimatpåverkan en viss produkt ger upphov till räknar man därför om alla tre till den effekt koldioxid har. Det betyder att: 1 kilo koldioxid motsvarar 1 kilo koldioxidekvivalenter. 1 kilo metan motsvarar 21 kilo koldioxidekvivalenter. 1 kilo lustgas motsvarar 31 kilo koldioxidekvivalenter. Ett kilo lustgas har alltså samma miljöpåverkan som 31 kilo koldioxid och ett kilo metan motsvarar 21 kilo koldioxid. Det gör att åtgärder för att minska utsläppen av metan och lustgas får stor betydelse i ett livsmedels livscykel. För EU har beräknats att jordbruket emitterar runt 427 miljoner ton koldioxidekvivalenter varav nästan hälften beror på metan, drygt 4 procent på lustgas och bara 12 procent på koldioxid.

7 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN MJÖLK & NÖTKÖTT MJÖLK & NÖTKÖTT MATEN & MILJÖN 3,5 3, 2,5 2, 1,,5, -,5 MJ/liter mjölk energianvändning: mjölk,57 2,4,8,2 Intransport,9 Mejeri,2,22,2 Förpackning,7,22,6,31 Fossil El Förnybar Fjärrvärme Distribution,24 Butik och konsument,9,18, energianvändning: nötkött MJ/kg nötkött,22 5,4 33 1,2 Intransport,65 Slakteri 2, 2,4,1,1 Distribution 1,3 Fossil El Förnybar Övriga energislag 3,6,7 Butik, konsument, tillagning 3,2 1, klimatförändring: mjölk gram CO 2 -ekv/ liter mjölk Intransport 7,4 Mejeri 16 Distribution 18 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik och konsument klimatförändring: nötkött gram CO 2 -ekv/kg nötkött Intransport 5 Slakteri Distribution 1 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik, konsument, tillagning 13 Energi & förpackningar Hur blir det bättre? Hälften av den energi som krävs för att få en liter mellanmjölk förbrukas på gården i form av diesel till traktorer och el till torkning av foder, ventilation, mjölkning med mera. Fyrtio procent av de fossila bränslena förbrukas i tillverkningen av handelsgödsel. En fjärdedel av energin i mjölkens livscykel går till förpackningar. Butik och konsument förbrukar 13 procent (hemtransport och förvaring) medan förädlingen på mejeri drar tio procent av det totala energibehovet. I produktionen av nötkött används 8 procent av energin i primärproduktionen. Traktorkörning och handelsgödsel står för störst energianvändning. Fyra procent av energin används till transporter, tio procent i förädlingen och sju till förpackningar. För tillagningen av köttet används fyra procent av den totala energimängden i köttets livscykel. I slakteriet används el bland annat till produktion av kyla för kylning av köttet. Swedish Meats Mängden växthusgaser kan reduceras genom biogasproduktion från flytgödsel, något som minskar utsläppen av metan och behovet av fossila bränslen. Bättre kväveutnyttjande ger positiva effekter i många led. Det beror på att kväve spelar en roll på flera områden: För försurning, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Optimala mängder råprotein i fodret minskar risken för kväveläckage från stallgödsel. Dessutom blir behovet av importerade fodergrödor lägre. Bättre teknik för spridning och lagring av stallgödsel kan kraftigt minska ammoniakavgången, som är en viktig orsak till kväveförluster i animalieproduktionen. Det i sin tur innebär bättre utnyttjande av stallgödseln och minskat behov av handelsgödsel. Mindre handelsgödsel leder till lägre energiförbrukning och minskade utsläpp av lustgas från åkermarken. En helhetssyn på kvävet och ökat kväveutnyttjande ger alltså en rad positiva effekter. Större lokal produktion av kraftfoder minskar risken för användning av giftiga ämnen eftersom mängden bekämpningsmedel ofta är större vid kraftfoderodling utomlands. Dessutom används i många fall preparat som inte är tillåtna i Sverige. Ökad användning av inhemskt foder kan även leda till en kvalitativt bättre markanvändning på grund av att till exempel soja ibland odlas i områden med stora erosionsproblem. Mer betesdrift i mjölk- och köttproduktion är en klar förbättringsåtgärd. Betesdrift leder till minskad energianvändning genom att djuren själva skördar fodret. Extensiv köttproduktion på naturbetesmark stärker den biologiska mångfalden. Konsumenternas beteende spelar också in. För mjölken gäller det att om förpackningarna återanvänds eller eldas i fjärrvärmeverk minskar miljöeffekterna genom att material eller energi tas tillbaka. Deponering av mjölkförpackningar ökar istället utsläppen av metan. Idag deponeras vart fjärde mjölkpaket.,8 m 2 /liter mjölk markanvändning: mjölk 25 m 2 /kg nötkött markanvändning: nötkött Markanvändning...,7,6,5,4,3,2,1, Vall,67 Spannmål,38 Sockerbetor,3 Raps,8 Soja,15 Majs,7 Solros, Vall 9,8 Spannmål 2 Sockerbetor,2 Raps,5 Soja Majs,3 Solros,3 Odling av grönsaker, spannmål och foder och betande djur allt innebär ett utnyttjande av marken. Är det bra eller dåligt att marken utnyttjas till livsmedelsproduktion? Det beror på hur den utnyttjas och var det sker. Markanvändningen kan vara till nackdel om den sker i ett område där den kan ha en annan, viktigare alternativ användning eller där den sker på ett sätt som ger skador till exempel genom erosion och skövling av känslig skogsmark eller innebär ett hot mot växt- och djurliv. Det man studerar när det gäller markanvändning är bland annat erosion, jordpackning och biologisk mångfald. Där det finns gott om mark kan användning för jordbruk vara positiv för landskapsbild, för flora och fauna. Kor och andra djur på bete kan bidra till den biologiska mångfalden och öka landskapets estetiska värde. Ett problem idag är minskningen av ängsoch betesmark i Sverige. Arealen är mindre än en fjärdedel jämfört med för 8 år sedan och ytterligare minskning kan hota biologiska och kulturella värden. I produktionen av svenska u livsmedel används inte enbart mark i Sverige, eftersom odling av proteinkraftfoder till grisar, kycklingar och mjölkkor ofta sker utomlands. Det betyder att till exempel ett kilo svenskt griskött eller en liter mjölk har en viss miljöpåverkan i andra länder i form av markutnyttjande. Att ställa krav på hur och var foderråvaror odlas kan därför ha betydelse för produktens miljöpåverkan.

8 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN GRISKÖTT & KYCKLINGAR Griskött och kycklingar Edvard Persson och okänd tupp i filmen»kalle på Spången«(1939). AB Svensk Filmindustri K ycklingar och grisar inte är de särskilt lika. Men det finns saker som förenar. De är båda enmagade och om vi ser på hur produktionen påverkar miljön finns flera likheter. Grisar och kycklingar är effektiva Ett kilo griskött utan ben I dag föder man upp ca 3 miljoner grisar i Sverige. Det motsvarar ca 9 % av den svenska grisköttsproduktionen. För att undersöka grisköttets miljöpåverkan har produktionen av ett kilo benfritt griskött färdigt för försäljning till butik studerats. Livscykelanalysen för denna funktionella enhet börjar vid produktionen av foder och fortsätter med uppfödningen av smågrisar vidare till slaktfärdiga grisar. Transporten, slakten och styckningen är inräknad, samt behandlingen fram till dess att köttet är färdigt att säljas till landets butiker. Livscykelanalysen slutar vid matbordet när köttet är tillagat och färdigt att ätas. Produktionen av grisköttet har studerats på två olika gårdar som kan anses typiska för svensk grisproduktion. Förädlingen av köttet har skett vid en integrerad anläggning med slakt, styckning och charkuteritillverkning. Den största delen av miljöpåverkan sker naturligt nog under primärproduktionen i samband med odling av foder, uppfödning av smågrisar och vidare uppfödning av smågrisar till slaktsvin. Det är en omfattande process som leder fram till att vi kan köpa ett kilo griskött i butiken. Funktionell enhet: 1 kilo benfritt griskött. Livscykeln börjar: Med foderproduktionen och tillverkning av insatsvaror. Livscykeln slutar: På matbordet. foderomvandlare och fodret består till stor del av spannmål. Livscykeln omfattar därför en betydande spannmålsoding. Det är en lång process från foderproduktion till att vi har ett kilo kycklingfilé eller griskött. I Sverige slaktades mer än 3 miljoner svin under år 2. Analysfakta, griskött & kyckling... Funktionell enhet: 1 kilo benfritt kycklingkött. Livscykeln börjar: Med produktionen av foder och insatsvaror och avel. Livscykeln slutar: När 1 kilo kycklingfilé wokats hemma i köket. Swedish Meats

9 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN GRISKÖTT & KYCKLING GRISKÖTT & KYCKLING MATEN & MILJÖN 25, 2, 15, 1, 5,, 3, energianvändning: griskött MJ/kg griskött,28 5,2 18 Intransport,2 Slakteri,58,3 2,8 1,1 Förpackning,14,13 3,6,7 Distribution 1,3 Fossil El Förnybar Övriga energislag Butik, konsument, tillagning 3,5 1, klimatförändring: griskött gram CO 2 -ekv/kg griskött Intransport 19 Slakteri Distribution 1 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik, konsument, tillagning 13 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, mol H+/kg griskött,11,19 försurning: griskött Intransport,1 Slakteri,1,4 NH 3 NO x SO x Övriga,2,3 Distribution,2 Butik, konsument, tillagning <, NH övergödning: griskött gram O 2 -ekv/kg griskött Intransport 2, Slakteri 4 1 6, Distribution 6, Butik, konsument, tillagning 1,4 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt På grisgården Odlingen av foder kräver mark, det krävs handelsgödsel och diesel för att köra de maskiner som används vid jordbearbetning och skörd. Den mark som går åt för att vi ska få ett kilo benfritt griskött är elva kvadratmeter. Nio av dessa är svensk åkermark, kvadratmeter är sydamerikansk mark för främst sojaodling. Resten ligger i övriga Europa. Av den energi som går åt för att producera ett kilo griskött förbrukas en stor del i växtodling och fodertillverkning. Fossila bränslen förbrukas för att tillverka handelsgödsel och foder, och i form av diesel till körning av traktorer. Elenergi förbrukas framför allt i själva svinuppfödningen. Dessutom förbrukas energi vid förädlingen på slakteri, för tillverkning av förpackningar och hemma i konsumentens kök under tilllagningen. Transporter står för en mycket liten del av energianvändningen. När det gäller utsläpp av växthusgaser har växtodlingen betydelse. Lustgas bildas vid produktion av handelsgödsel och avges från åkermark vid kvävegödsling. Utsläpp av metangas ger också det en klimatpåverkan. Den största källan är metanbildning i flytgödsel. Slutligen ger förbränningen av fossila bränslen i samband med till exempel traktorkörning upphov till utsläpp av koldioxid. Transporter, förädling, förpackningar, hantering i butik och hos konsument ger liten klimatpåverkan. Toxiska ämnen För att få fram ett kilo griskött används,77 gram aktiv substans ogräsmedel,,6 gram aktiv substans svampmedel och,2 gram aktiv substans insektsmedel. 11 m 2 mark behövs för att odla det foder som krävs för att producera 1 kg griskött. För att minska utsläppen av försurande och gödande ämnen kan insatser göras på gårdarna. Framför allt handlar det om bättre hantering av stallgödsel vilket kan minska ammoniakavgången. En tänkbar åtgärd är gödsling med större precision, både med handelsgödsel och stallgödsel, vilket reducerar kväveläckage och ammoniakutsläpp. Begränsad användning av handelsgödsel bidrar till minskade miljöeffekter på flera områden. Minskad energiförbrukning, minskad övergödning och försurning och minskad klimatpåverkan i grisköttets livscykel. Swedish Meats Hur kan det bli bättre? Stallgödsel ett problem Svinproduktionens stora miljöpåverkan gäller övergödning och försurning. Och nästan alla utsläpp av försurande och gödande ämnen sker i primärproduktionen. Stallgödselhanteringen står för det mesta av ammoniakutsläppen som, beroende på var de sker, kan ha en större eller mindre övergödande och försurande effekt. Två tredjedelar kommer från svinstallen och lagringen av stallgödsel. Resten från spridningen av stallgödseln i växtodlingen. Övergödning beror också på utsläpp av nitratkväve till vatten i samband med odling av foderråvaror. Transporter till slakteri och butik, förädling, förpackningar och hanteringen i butik och hos konsument har en försumbar påverkan. Energiförbrukningen kan sänkas genom insatser vid tillverkningen av foder och handelsgödsel. Även vid slakt och förädling finns möjligheter att spara energi, visar erfarenheter från Danmark. Det mesta fodret odlas i Sverige på ett sätt som bevarar markens bördighet. Ett större problem är odlingen av importerat foder. Den odlingen sker ofta med hjälp av i Sverige förbjudna bekämpningsmedel och på ett sätt som ökar risken för jorderosion. Ett sätt att minska miljöpåverkan kan vara att ställa hårdare krav på de foderråvaror som importeras. Marken utarmas. Regnen som faller idag är sura. De har ett betydligt lägre ph-värde än för 1 år sedan och orsakerna är flera. En av de viktigaste är förbränningen av fossila bränslen som kol och olja. Svaveloxider (SO x ) och kväveoxider (NO x ) från förbränning kommer upp i atmosfären där de omvandlas till svavelsyra och salpetersyra som i sin tur sönderdelas till sulfatjoner och nitratjoner som faller till marken med nederbörden och sänker markens ph-värde. Marken blir sur. Största delen av den försurning vi har i Sverige kommer från utsläpp utanför landets m 2 /kg griskött Den försurade marken... gränser eftersom sulfat- och nitratjonerna transporteras långa sträckor i atmosfären innan de faller ner. Försurningen gör att marken utarmas på viktiga mineraler, växtlivet påverkas och i sjöarna minskar antalet växt och djurarter. För att minska försurningen kalkas ett stort antal sjöar. Även om trafiken, olje- och kolförbränning står för en stor del av de försurande utsläppen spelar även jordbruket en betydande roll. Den försurning som jordbruket står för beror till största delen på hanteringen av stallgödsel. markanvändning: griskött Åkermark i Sverige 9 Åkermark i övriga Europa,3 Åkermark i Sydamerika pph-7 Ammoniak. Lagringen av stallgödsel och spridningen på åkermark innebär att ammoniak (NH 3 ) avgår till luften. Den ammoniak som avgår till atmosfären faller med nederbörd och omvandlas i marken av mikroorganismer till nitrat. Det sker en så kallad nitrifikation och denna markprocess är försurande. Nitrat som bildas kan göra nytta och tas upp av växter. Men om det hamnar i en miljö med icke kväveälskande växter missgynnas dessa, floran förändras och den biologiska mångfalden minskar. Det nitratkväve som inte tas upp läcker ut i sjöar och vattendrag eller tränger ner till grundvattnet med miljöskador som följd. Utsläppen av ammoniak beror till 9 procent på jordbruket. 75 procent av alla ammoniakutsläpp kommer från stallgödselhantering, tio procent beror på betesdrift (från gödsel och urin från djur på bete), och tre procent kommer från handelsgödsel. Tack vare bättre stallgödselhantering har jordbrukets utsläpp av ammoniak minskat de senaste åren. Kvävemättnaden avgör. För försurning är analyserna beräknade enligt ett»maximalt scenario«. Det betyder att varje kilo försurande utsläpp antas få en maximal effekt på miljön. I verkligheten ser det annorlunda ut. Försurande kväveföreningar har inte alltid full effekt. Hamnar de i områden med låg kvävemättnad i marken minskar eller uteblir den försurande effekten. Hur stora miljöeffekterna blir av jordbrukets ammoniakutsläpp beror därför inte enbart på mängden som släpps ut utan också på var det sker. Utsläpp i södra Sverige har en större potential att bidra till försurning och övergödning än utsläpp i norra Sverige på grund av högre kvävemättnad i marken i södra delarna av landet. I norra Sverige blir effekterna mindre. '9

10 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN GRISKÖTT & KYCKLING GRISKÖTT & KYCKLING MATEN & MILJÖN 22, ,5 energianvändning: kyckling MJ/kg kycklingkött,6 9, 2,2 8,4 Intransport,69 Slakteri 1,4 1,1,12,3,86,8,2 Distribution,31 Fossil El Förnybar Övriga energislag Butik, konsument, tillagning,2,6 2,1 1, klimatförändring: kyckling gram CO 2 -ekv/kg kycklingkött Intransport 51 Slakteri 94 Distribution 21 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik, konsument, tillagning 21 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, mol H+/kg kycklingkött NH 3,3,8 försurning: kyckling Intransport,1 Slakteri NO x SO x <,1 <,1 <,1 Distribution <,1 Butik, konsument, tillagning, gram O 2 -ekv/ kg kycklingkött NH 3 övergödning: kyckling Primärpproduktion Intransport 2,6 Slakteri 14 1,1 Distribution 1,1 Butik, konsument, tillagning 1,7 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt Vi äter mer och mer kyckling i Sverige. Konsumtionen har ökat de senaste åren till omkring 12,2 kilo fjäderfäkött per person och år. Också när det gäller produktionen av kycklingar är övergödning och försurning ett problem. Och även i det här fallet sker den mesta miljöpåverkan i primärproduktionen. Det är inte så konstigt: Steget från ägg till färdiga kycklingar är stort. Det omfattar växtodlingens alla delmoment, fodertillverkning och så själva kycklingproduktionen. Kycklingproduktionen har studerats i detalj hos en kycklingproducent. Hos samma Från gård till wokpanna Transporter, distribution och förädling vid slakteri ger små bidrag till den totala miljöpåverkan som ett kilo kycklingkött ger upphov till. Men förbränningen av bland annat fossila bränslen vid transport och distribution bidrar med åtta procent av de klimatpåverkande utsläppen. na består av wellpapp och plastfilm och står för tre procent av klimatpåverkande utsläppen. Återvinning och avfallshantering är inräknad. Den miljöpåverkan som sker i butik och i hemmet beror till största delen på elförbrukningen vid wokning av köttet. Ett kilo kycklingkött producent har även foderproduktionen undersökts. Förädlingen har studerats vid ett kycklingslakteri som anses representativt för branschen. Den funktionella enheten i studien är ett kilo färskt, benfritt kycklingkött färdigt för försäljning till konsument. Miljöeffekterna i livscykelanalysen har studerats från produktionen av foder och avel fram till matbordet där kycklingköttet är wokat och klart att äta. Markanvändningen för foderproduktion till ett kilo kycklingkött är drygt sju kvadratmeter. En optimerad fodersammansättning kan minska miljöproblemen i kycklingproduktionen. Svensk Fågel Fodrets roll Proteinkällan i det foder som användes på gården var en blandning av soja, köttbenmjöl och fiskmjöl. Efter BSEkrisen har man slutat använda köttbenmjöl. Det betyder att endast soja och fiskmjöl ingår i dagens foder. Hur fodret sätts samman har stor betydelse för kycklingköttets miljöpåverkan. Vid odling av soja används mycket pesticider, odlingen sker ofta i monokulturer, och artrik mark odlas upp för ökad sojaodling vilket har negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Produktionen av fiskmjöl har inte studerats närmare, men det är känt att den är energi- och resurskrävande. Tillverkningen av fiskmjöl kan även bidra till utfiskning i haven. Köttbenmjöl har inte heller det detaljstuderats men är sannolikt bättre från miljösynpunkt eftersom det tillverkas av biprodukter utan annan användning. En förutsättning för att använda köttbenmjöl är att produktionen är sådan att man inte riskerar spridning av till exempel BSE. Toxiska ämnen Den totala mängden bekämpningsmedel som används i odlingen av foder för att få ett kilo kycklingkött är:,76 gram aktiv substans ogräsmedel,,6 gram aktiv substans svampmedel och,4 gram aktiv substans insektsmedel. Kvävet påverkar Liksom för andra animalier är kväve ett miljöproblem inom kycklingproduktionen.vid spridning av kycklinggödsel på åkermark omvandlas kväve till växthusgasen lustgas. Även vid produktion och användning av handelsgödsel som används i foderproduktionen sker omvandling av kväve till lustgas. I kycklingstallarna och från gödsellagringen avges kväve i form av ammoniak och bidrar till försurningen. Kväve i form av nitrat och ammoniak från växtodling och från hantering av gödsel bidrar också till övergödningen. Önskvärda förbättringar handlar därför till stor del om ett bättre utnyttjande av kväve i alla led i produktionen. Marken läcker. Övergödning av hav och sjöar eutrofiering beror på ett överskott av näringsämnena kväve och fosfor. Kväve och fosfor fungerar som gödningsämnen i vattenmiljöer och orsakar en ökad tillväxt av alger och andra vattenväxter. När alger och växtdelar bryts ned förbrukas syre och vattnet blir syrefattigt. Syrebrist på grund av övergödning kan påverka fiskebeståndet. Jordbruket står för en betydande del av utsläppen av gödande ämnen, kväve och fosfor. Övergödning av hav och sjöar... I livscykelanalyserna för griskött och kycklingkött, men även för en liter mjölk och ett kilo nötkött, spelar produktionen på gården den avgörande rollen för övergödningen. Mesta utsläppen av gödande ämnen kommer från markens kväveläckage och från ammoniakavgången från stallgödsel. Markläckaget beror på användningen av stallgödsel och handelsgödsel samt på hur åkermarken bearbetas. Tidig höstplöjning ökar läckaget. Hur kan det bli bättre? Nitratkväve. För övergödande ämnen har det betydelse var utsläppen sker. När nitratkväve transporteras i vatten omvandlas delar av det till ofarlig kvävgas. Luften vi andas består till största delen av just kvävgas. Delar av kvävet tas även upp av växter eller sedimenteras. Ju längre sträcka kvävet transporteras desto mindre farligt kväve finns kvar. Det betyder att det framför y I växtodlingen bör precisionsgödsling användas och odling ske med metoder som bland annat begränsar kväveförlusterna. Det vill säga med noggrann kontroll av stallgödselgivor och att stallgödsel lagras och sprids på ett sätt som innebär låg ammoniakavgång. Optimerad fodersammansättning ger lägre kvävehalt i stallgödseln. Något som i sin tur kan minska förlusterna av ammoniak och lustgas. Uppsamling av ammoniak i ventilationsluften från djurstallarna är en metod att reducera utsläppen. Möjliga förbättringar finns även på andra områden: En övergång till svenskodlat proteinfoder skulle minska användningen av bekämpningsmedel och minska den negativa påverkan på den biologiska mångfalden. Krav på att importerat foder odlas utan ämnen som är kraftigt toxiska (giftiga) eller persistenta (svårnedbrytbara) är andra åtgärder. Ska användningen av toxiska ämnen i växtodlingen minska, innebär det att man måste klara en svår balansgång mellan den nytta som medlen gör och den eventuella miljöpåverkan de bidrar till. Den studerade gården använder halm för uppvärmning något som ger betydligt mindre klimatpåverkan än om man eldat med olja. allt är nära kusten, där nitratkvävet har kort transportsträcka till havet som de negativa miljöeffekterna kan bli stora. I de här livscykelanalyserna är beräkningarna gjorda enligt ett maximalt scenario. Det betyder att beräkningarna är gjorda som om varje gram övergödande utsläpp påverkar miljön negativt fullt ut. Läckage av nitratkväve från åkermarken kan även orsaka skador på grundvattnet.

11 282 Maten&miljön E Sidan 2 Hamburgarens bröd Bröd, kött, dressing och lite salladsblad insvept i ett papper. Hamburgaren är världens vanligaste snabblunch. Men hur den påverkar miljön, klimatet och energiförbrukningen är inget vi normalt funderar så mycket på. I den här studien granskas en av beståndsdelarna i en vanlig hamburgare, brödet, som är ett resultat av spannmålsodling både här i Sverige och på andra sidan Atlanten. Det består av 28 procent svenskt vete, lika mycket amerikanskt vete, resten är sirap, jäst, salt vegetabilisk olja, vatten med mera. Det bakas på ett bageri i Örebro och värms till sist i en mikrovågsugn för en snabb middag. Den funktionella enheten i studien är ett kilo hamburgerbröd. Från åker till mjöl Svenerik Perzon i filmen»raggare!«(1959). AB Svensk Filmindustri Analysfakta, bröd... Funktionell enhet: 1 kilo hamburgerbröd. Livscykeln börjar: Med odling av råvaror och produktion av insatsvaror till jordbruket. Livscykeln slutar: När bröden värms i mikrovågsugn i hemmet. Hälften av mjölet odlas i Sverige. Uppgifter om odlingen har hämtats från Östergötland och odlingen har skett enligt konceptet Svenskt Sigill. Mjölet transporteras och mals vid kvarnen i Mjölby. När det gäller uppgifter om den amerikanska veteodlingen bygger de på statistik och intervjuer med experter. Att man använder både amerikanskt och svenskt mjöl beror på att de skiljer sig åt i kvalitet och egenskaper. De påverkar också miljön olika: För att få fram ett kilo amerikanskt vete krävs tre gånger så stor yta som för att få ett kilo svenskt vete. Det amerikanska vetet kostar 5 procent mer energi, bland annat beroende på transporten över Atlanten och på att odlingen är mer energikrävande. I odlingen, både i Sverige och i USA, går hälften av energin åt till jordbruksmaskiner och torkanläggningar. Den andra halvan förbrukas vid framställningen av handelsgödsel. Den amerikanska spannmålsarealen gödslas mindre intensivt än den svenska, men sett till mängd handelsgödsel per kilo vete används mindre gödsel i Sverige. Det amerikanska systemet för kvävegödsling är av en typ som ger större ammoniakavgång. Effektivare gödsling minskar energiförbrukningen och försurningen. Hamburgaren äts på en restaurang i Sverige. Men ger miljöeffekter även i USA. Foto: Calle Jismark / Pressens Bild

12 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN HAMBURGERBRÖD HAMBURGERBRÖD MATEN & MILJÖN energianvändning: bröd MJ/kg hamburgerbröd 2,4 3,3 mjöl inkl. transport,5 av övriga råvaror inkl. transport,19 1,4 Bageri Distribution Butik, konsument, tillagning Fossil El Fjärrvärme Fossil, materialbunden 3,8,47 1,1,42 1,2,63,6,48,68 1,, klimatförändring: bröd gram CO 2 -ekv / kg hamburgerbröd 19 8, 31 mjöl inkl. transport av övriga råvaror inkl. transport 63 2, 11 Bageri Distribution 21 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik, konsument, tillagning 77,25,2,15,1,5, mol H+/kg hamburgerbröd,5,6,9 NH 3 av mjöl inkl. transport försurning: bröd av övriga råvaror inkl. transport,8,12,7 NO x SO x Bageri,7,4,13,8 Distribution,1,9 Butik, konsument, tillagning,3, övergödning: bröd gram O 2 -ekv / kg hamburgerbröd NH , 34 av mjöl inkl. transport av övriga råvaror inkl. transport 2, 3,2 1,3 18 Bageri 1,1 1,9 1,1 Distribution 2,4 Butik, konsument, tillagning,77 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt Markanvändning Markanvändningen för att få fram ett kilo hamburgerbröd är faktiskt störst i USA, cirka 2,25 kvadratmeter. I Sverige används knappt en halv kvadratmeter till höstveteodling, lika mycket till vårveteodling. Dessutom,1 kvadratmeter till betodling och,2 kvadratmeter till att odla oljeväxter. Ytterligare nästan en halv kvadratmeter mark används utomlands: Till att odla de sesamfrön som ligger ovanpå brödet. Sesamodling är markkrävande på grund av låg avkastning per hektar. Toxiska ämnen I odlingen av olika råvaror används bekämpningsmedel. Totalt för att få ett kilo hamburgerbröd,17 gram aktiv substans ogräsmedel,,1 gram aktiv substans svampmedel och,9 gram aktiv substans insektsmedel. Växthusgaser Utsläppen av växthusgaser sker framför allt i samband med odling av vete och vid transporterna. Veteodlingen ger utsläpp av lustgas och transporterna utsläpp av koldioxid. Båda är växthusgaser med en påverkan på klimatet. Även utsläppen av försurande gaser sker i samband med odling och transport. Ammoniakavgång från framför allt amerikanska odlingar och utsläpp av svaveloxider och kväveoxider i samband med förbränning av fossila bränslen står för merparten av utsläppen. Kväve De svenska odlingarna bidrar genom läckage av nitratkväve till övergödning. Det problemet är mindre i USA på grund av andra jordar och mer extensiv odling. Däremot medför transporten över Atlanten att det släpps ut övergödande ämnen. Andra råvaror Produktionen av andra råvaror än mjöl har begränsad inverkan på hamburgerbrödets totala miljöpåverkan. Cerealia Bageriet När vetet är malt till mjöl transporteras det vidare till bageriet där den största delen av elenergiförbrukningen under ett hamburgerbröds livscykel sker. Från bageriet släpps även ut etanol som bidrar till att det bildas marknära ozon. Förpackningen Hamburgerbröden förpackas i en plastpåse som läggs i en wellpappkartong. na ger ett visst bidrag till energiförbrukningen i livscykeln. Ett bageri använder stora mängder el och släpper dessutom ut etanol. 2,5 2, 1,,5, m 2 /kg hamburgerbröd Höstveteodling (Sverige),3 Energianvändning... Miljöeffekterna av energiförbrukningen beror på vilken typ av energi som används. Förbränning av fossila bränslen, till exempel diesel i samband med traktorkörning eller olja vid produktion av handelsgödsel, leder till utsläpp av koldioxid och kväve, som i sin tur påverkar miljön. När det gäller elenergi beror dess miljöpåverkan på hur den produceras. Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och förbränning av fossila bränslen ger helt olika miljöpåverkan. För elenergin räknar man i de markanvändning: bröd Vårveteodling (Sverige),4 Vete (USA) 2,3 Betodling,9 Oljeväxtodling,13 Sesamodling,46 { Det är framför allt två delar i hamburgerbrödets livscykel som har betydelse för dess totala miljöpåverkan: Odlingen av vete med transport till lands och till sjöss samt verksamheten vid bageriet. Inom veteodlingen bör det finnas möjligheter att minska miljöpåverkan. Ett område är växtnäringssidan där stora delar av hamburgerbrödets miljöpåverkan ligger. En effektivare användning av kväve minskar övergödning, försurning och energiförbrukning. Under vissa förutsättningar minskar även miljöpåverkan om större andel svenskt vete används. Vid bageriet kan effektivare energianvändning ge en positiv miljöeffekt. Minskat spill i bageriet kan ge positiva effekter i flera led eftersom mindre mängd råvaror krävs. här livscykelanalyserna med svensk genomsnittsel. Det betyder att 9 procent av elenergin kommer från vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraft innebär stora ingrepp i naturen men leder till små andra utsläpp. Kärnkraftens miljöpåverkan är svårare att räkna på och analyserna behandlar till exempel inte miljöproblemen kring förvaring av uttjänt kärnbränsle. Energi används vid tillverkning av förpackningar, medan förbränning av förpackningar i fjärrvärmeverk ger ett tillskott av energi. Utsläpp av koldioxid vid förbränning av förpackningar som tillverkats av skogsråvara anses inte bidra till klimatförändringarna eftersom skogen tar upp koldioxid när den växer. De ger därför inte bara ett negativt bidrag till klimatförändringen, utan också ett positivt. Ur miljösynpunkt är det en fördel om fossila bränslen kan ersättas med förnyelsebara energikällor. I diagrammen redovisas energianvändningen i enheten MJ megajoule. En MJ motsvarar,28 kwh. Hur kan det bli bättre? Fotokemiska oxidanter... Fotokemiska oxidanter ökar bildningen av marknära ozon som hämmar tillväxten i skog och mark. Effekterna är lokala. Marknära ozon bildas med hjälp av solljus då luften innehåller kväveoxider och flyktiga organiska föreningar, till exempel etanol som avgår till luften under jäsning av bröd och under bakning. Q

13 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN POTATIS & ISBERGSSALLAT Matpotatis & isbergssallat Medan potatis är en basgröda i det svenska lantbruket är isbergssallat en nischgröda som odlas på en begränsad areal. Men delvis är problemen gemensamma. Bland annat är det en stor del av potatisen och isbergssallaten som aldrig når matbordet utan kasseras på vägen. Minskat svinn skulle därför minska deras miljöbelastning. Åke Söderblom i filmen»kustens glada kavaljerer«(1938). AB Svensk Filmindustri Kär knöl kräver omsorg I svensk husmanskost är potatis en grundpelare och vi är sedan generationer stora potatisätare. 44 kilo matpotatis och dessutom 11 kilo andra potatisprodukter som chips, pommes frites med mera äter vi per person och år. Potatis odlas på 33 hektar. På två tredjedelar av arealen odlas matpotatis, på resten potatis för stärkelseproduktion. Men att odla potatisen vi vill ha på matbordet är långt ifrån problemfritt. Potatis ger stora skördar per hektar, men dras med kvalitetsproblem. Det är även en gröda som är känslig för sjukdomar. I potatisens livscykel har miljöbelastningen studerats från odling till att konsumenten har ett kilo skalad potatis färdig att äta. För att få fram detta kilo skalad potatis på köksbordet måste två kilo odlas. En stor del försvinner på vägen till konsumenten, ofta på grund av bristande kvalitet, en mindre del skalas bort. Den sort som studerats är Bintje, odlad i Halland. SMAK Potatis är liksom isbergssallat en känslig gröda. Analysfakta, potatis & isbergssallat... Funktionell enhet: 1 kilo skalad potatis. Livscykeln börjar: Med odlingen på åkern och produktionen av insatsvaror. Livscykeln slutar: Med att potatisen är skalad och kokt och avfallet hanterat. Funktionell enhet: 1 kilo isbergssallat färdig att äta. Livscykeln börjar: Med att sallatsfrö dras upp till småplantor och produktionen av insatsvaror. Livscykeln slutar: Med 1 kilo sallat färdig att äta.

14 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN POTATIS & SALLAT POTATIS & SALLAT MATEN & MILJÖN,13,8 2, 1,,5,,5,9 energianvändning: potatis MJ / kg matpotatis,5,57,2 Intransport,15 Packeri,34,16,12,12,7 Distribution,52,65 Butik, konsument, tillagning Fossil El Fjärrvärme Förnybar, materialbunden 1,4, klimatförändring: potatis gram CO 2 -ekv/kg matpotatis 56 1, 44 Intransport 13 Packeri 4,3 9,4 18 Distribution 1,1 46 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) 45 1 Butik, konsument, tillagning,3,25,2,15,1,5, mol H+/kg matpotatis NH 3,4,8,13 försurning: potatis Intransport,3,3 NO x SO x Packeri <,1,3,1 Distribution,1,1 Butik, konsument, tillagning,1, övergödning: potatis gram O 2 -ekv./kg matpotatis 3,6 2,1 2,4 7 Intransport,9 Packeri,4 NH 3 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt,47 Distribution 3, Butik, konsument, tillagning 1,2 5,8 Kväve och energi Hur kan det bli bättre? Bertil Gunnarsson odlar potatis i Slättaröd. Nästan varannan potatis sorteras bort eller kasseras på vägen från bonde till konsument. Vägen till konsument och avfall När potatisen är skördad transporteras den vidare till ett packeri där den tvättas, sorteras och förpackas. Vart tionde kilo kasseras och går tillbaka som djurfoder. Potatisen transporteras sedan vidare i tvåkilospåsar eller som lösviktspotatis i wellpapplådor. Hanteringen förbrukar elenergi och fossila bränslen och bidrar till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Förvaringen i butik ger mycket små miljöeffekter. Men konsumentens transport till och från butiken och potatiskokning hemma i köket förbrukar fossila bränslen i form av bensin till bilen och elenergi till spisen. En del av den potatis vi tar hem skalas bort skalen slängs och bränns till fjärrvärme. Det ger energi tillbaka, vilket syns som en minuspost i diagrammet. När det gäller hushållens avfallshantering bygger beräkningarna på antaganden. Men skillnaderna i miljöpåverkan beroende på hur skalen tas om hand visar vilken roll hushållen kan spela i miljöarbetet. En del av skalen komposteras och en del deponeras på en avfallsstation. Vid deponering bildas växthusgaser som metangas och koldioxid vilka påverkar klimatet. Potatisskal som deponeras ökar markant utsläppen av klimatpåverkande gaser, medan förbränning eller kompostering ger nyttoeffekter tillbaka. Foto: Jens Olof Lasthein För att konsumenten ska få ett kilo skalad potatis behövs,46 kvadratmeter mark. Marken bearbetas intensivt vilket ger en risk för markpackning och nedbrytning av mullhalten. Marken behöver också gödslas. Normalt används både handelsgödsel och stallgödsel. Stallgödseln innebär utsläpp av ammoniak som i sin tur bidrar till övergödning och försurning. Kvävegödsling leder även till utsläpp av växthusgasen lustgas. Från marken läcker också nitratkväve vilket bidrar till övergödning. Fossila bränslen i form av diesel till traktorkörning står för hälften av energiförbrukningen på gården, tillverkningen av handelsgödsel för hälften. Toxiska ämnen När potatisen börjar växa ovan jord riskerar den att drabbas av olika sjukdomar, framför allt bladmögel. För att skydda potatisen används växtskyddsmedel, i dagligt tal kallat bekämpningsmedel. De bekämpningsmedel som används idag kan vara giftiga för fisk och andra vattenlevande organismer och i vissa fall även för fåglar. En del bekämpningsmedel har effekt under lång tid i naturen. För att vi ska få fram ett kilo skalad potatis krävs,1 gram aktiv substans ogräsmedel,,12 gram aktiv substans svampmedel och,2 gram aktiv substans insektsmedel vid odlingen. Grön produktion Sprutaggregatet fylls på och rengörs på en biobädd så att eventuellt spill av växtskyddsmedel bryts ned och inte sprids. En genomtänkt växtföljd är av stor vikt i förbättringsarbetet. En god växtföljd påverkar kvaliteten positivt och minskar risken för sjukdomar och därmed behovet av bekämpningsmedel. På samma sätt har friskt utsäde en betydelse för miljöbelastningen i potatisens livscykel. Potatisodling ger stort kväveläckage. Därför kan precision i vattning och gödsling minska övergödningen, något som även odling på mindre genomsläppliga jordar kan bidra till. Bättre och mot sjukdomar mer motståndskraftiga sorter kan ge goda effekter. Men utveckling av nya potatissorter är ett komplicerat arbete som tar lång tid. Hårdare sortering i packeriet och retur till odlarna av undermålig potatis kan öka kvalitetstänkandet och minska transporterna av potatis som i slutändan kasseras av konsumenten. Avfallets miljöbelastning kan då minska genom att dålig potatis tas om hand på ett ställe istället för att färdas längs livscykelns hela kedja. Eftersom svinnet är stort på vägen till konsument kan insatser som minskar förlusterna sänka de totala utsläppen. Mindre svinn betyder lägre förbrukning av energi och kväve och reducerade utsläpp av försurande, gödande ämnen. Slutligen kan konsumenten påverka miljöbelastningen genom att koka potatisen vilket är mer energisnålt än att steka i ugn.

15 282 Maten&miljön E Sidan MATEN & MILJÖN POTATIS & SALLAT POTATIS & SALLAT MATEN & MILJÖN 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,,5,,5 energianvändning: sallat MJ /kg isbergssallat,9,3 Intransport,9 Kyllager,1,28 1,,35 1,3,69,3 Distribution,33 Butik och konsument Fossil Fossil, materialbunden El Fjärrvärme Förnybar Förnybar, materialbunden,3,96, klimatförändring: sallat gram CO 2 -ekv/kg isbergssallat 1 3,1 13 Intransport 7,7 Kyllager,2 2,8 14 Distribution 29 Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Butik och konsument,6 15 8,4,35,3,25,2,15,1,5, mol H+/kg isbergssallat NH 3,11,6,17 försurning: sallat Intransport <,1,2 NO x SO x Kyllager <,1,8,6 Distribution,1,7 Butik och konsument,2, övergödning: sallat gram O 2 -ekv/kg isbergssallat NH 3 1,8 4,8 2,2 12 Intransport,5 Kyllager <,1 1,8 Distribution 1,9 Butik, konsument, tillagning,7 2,1 NO x Kväve (vatten) Fosfor (vatten) Övrigt Isbergssallat Toxiska ämnen Förpackningen Vad händer på isbergssallatens väg från frö till köksbord? I den här livscykelanalysen studeras hur mycket ett kilo isbergssallat färdig att äta påverkar vår miljö. Eftersom sallaten inte förädlas är det framför allt odlingen och förpackningen som belastar miljön. Odlingen av isbergssallat i Sverige sker främst i Skåne där klimatet är gynnsamt. Sallatsplantorna drivs upp i växthus och planteras sedan ut på friland. För att odla ett kilo sallat behövs cirka en halv kvadratmeter mark. Odlingarna gödslas intensivt vilket ger ett kväveläckage, samtidigt är kvävegödslingen nödvändig för att öka skördarna och för att få tillräckligt hög kvalitet. Så påverkar toxiska ämnen... Med toxiska ämnen menas ämnen som är skadliga för miljön. Den toxiska effekten giftigheten varierar. Vissa ämnen orsakar snabb dödlighet hos de växter eller organismer som exponeras, medan andra påverkar först efter en lång tids exponering. Det skiljer också mycket i hur länge ett toxiskt ämne verkar i naturen. En del ämnen bryts snabbt ned medan andra verkar under lång tid. Man talar då om stabila och persistenta (långlivade) ämnen. Sådana ämnen kan lagras i vatten, mark, växter och djur. De toxiska ämnen som släpps ut i samband med livsmedelsproduktion är till största delen bekämpningsmedel. Enligt Naturvårdsverket har dagens kemiska bekämpningsmedel begränsade ] Tillverkningen av handelsgödsel tillsammans med uppvärmningen av växthusen drar energi i form av fossila bränslen. En omfattande traktoranvändning leder till relativt hög dieselförbrukning. För att undvika angrepp av svamp och insekter används kemiska bekämpningsmedel. För miljöeffekter jämfört med dem som användes för några decennier sedan. Men även om giftigheten är lägre är effekterna ändå oönskade i naturen. Toxiska ämnen kan ge ekologiska effekter när de hamnar utanför det område där de sprids eller är sådana att de verkar under lång tid. Det finns olika metoder att begränsa de negativa effekterna. Ett exempel är sprutfria kantzoner på åkermarken, som leder till större rapphönsstammar och ökad insektsfauna. Sprutfria kantzoner minskar även risken för att toxiska ämnen hamnar i näraliggande bäckar och vattendrag. Säker hantering, biobädd vid rengöring av sprutor med mera har stor betydelse. De bekämpningsmedel som används i Sverige är noga testade av Kemikalieinspektionen. Reglerna för användning av bekämpningsmedel sätter strikta gränser för hur lång tid som skall gå mellan besprutning och konsumtion för att inga spår av bekämpningsmedlen ska finnas kvar i det vi äter. Reglerna för användning av Foto: Lars Ardarve att få fram ett kilo isbergssallat används,4 gram aktiv substans insektsmedel och,2 gram aktiv substans svampmedel. Utan bekämpningsmedel får man problem med kvaliteten. Odlingen kräver intensiv jordbearbetning. Det påverkar jordstrukturen och mullhalten negativt. bekämpningsmedel och vilka medel som är tillåtna skiljer mellan olika länder. I många andra länder används medel som inte är godkända i Sverige och som därför kan ingå i en livscykelanalys av ett svenskt livsmedel, till exempel på grund av import av foderråvara. Växtskyddsmedlen kan lämna spår. För att undvika rester av växtskyddsmedel i produkterna finns strikta regler för hur lång tid som ska gå mellan besprutning och skörd. När sallaten skördats lagras den i kyllager och förpackas sedan i en papplåda. I butiken stoppar konsumenten sallaten i en plastpåse. En del av förpackningarna återvinns. Jämfört med en liter mjölk kräver ett kilo sallat sex gånger mer förpackningsmaterial. na bidrar till energiförbrukningen i sallatens livscykel och även till utsläpp av växthusgaser. När konsumenten kör hem sallaten går det åt fossila bränslen (bensin till bilen) och elenergi till förvaringen. Hur kan det bli bättre? En annan växtföljd där isbergssallat inte förekommer så ofta i växtföljden minskar trycket av skadegörare. Minskat svinn skulle minska miljöpåverkan. För att konsumenten ska få ett kilo sallat måste odlaren idag skörda kilo. Ett halvt kilo blir svinn i butiken och i hemmet vilket belastar miljön längs hela kedjan från odling till konsument. Att byta ut dagens bekämpningsmedel mot mindre skadliga ger väsentliga förbättringar för naturmiljön. Grön produktion Liksom många andra frilandsodlade grönsaker kräver sallat bevattning.

16 282 Maten&miljön E Sidan 3 Det vidgade perspektivet Miljöarbetet har tagit ett långt steg från det att man började bromsa utsläppen från avloppsledningar och skorstenar. Idag är det produkten målet för tillverkningen som står i fokus. Hur mycket påverkar de varor och tjänster vi köper miljön? Var och på vilket sätt påverkar de, är frågor vi vill ha svar på. Vi vill också gärna veta hur mycket avfall de resulterar i och hur det kan tas om hand. Livscykelanalyserna i lca Livsmedel ska ge oss ny kunskap och sätta in vanliga livsmedel i ett nytt sammanhang. Förhoppningen är att göra det lättare att svara på frågor om hur produktionen kan förbättras, om var en miljöinsats får störst verkan eller om en viss insats i ett led kan ge positiva eller negativa effekter i andra. lca Livsmedel är ett verktyg för alla som arbetar med produktion och förädling av livsmedel, men också för dem som till sist ska använda produkterna, konsumenterna. Resultaten ska ge vidgade perspektiv på hur vi kan bli bättre på det vi arbetar med i svensk livsmedelsproduktion. Julia Cæsar och Dagmar Olson i filmen»vi hemslavinnor«(1942). Svea Film