Välkomna till Tage Granits föreställning KAMELEONTEN! Kameleonten är en interaktiv föreställning som lyfter frågor om främlingsfientlighet, utanförskap och tolerans. Lärarhandledningen är till för att ge inspiration och vägledning inför teaterbesöket och ge olika förslag till hur ni kan fortsätta att arbeta med de tankar och känslor som pjäsen väcker hos eleverna. Vi hoppas ni kommer att få en tänkvärd upplevelse! Har ni några frågor eller synpunkter om föreställningen och/eller en, så är ni välkomna att höra av er till oss. Vi blir extra glada för tankar och synpunkter från eleverna. Kontakta oss genom e-post till info@tagegranit.nu. Besök oss gärna på www.tagegranit.se. Följ även Kameleontens resa genom Sverige på facebook. Lycka till! Ewa Lindberg, Dramapedagog, Tage Granit 2013. Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolans värdegrund och uppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Ur Skollagen, kapitel 1, paragraf 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 1
Innan teaterbesöket För en del elever kan det vara första gången de får se en teaterföreställning. Berätta gärna då att en teaterpjäs skapas genom repetitioner och provspelningar för publik. Att skådespelarna spelar efter ett manus med givna förutsättningar och att pjäsen är fylld av olika symboler som har betydelse som är genomtänkta av manusförfattare, regissör och scenograf. Allt från färger, kläder och musik till hur skådespelarna rör sig, kan betyda olika saker som tillsammans skapar en stämning. Men till skillnad från film är det en konstart som bara sker i nuet i mötet med publiken. Det är också bra att förbereda eleverna på vad interaktiv teater är. Det är en teaterform som bjuder in publiken till dialog och innebär att eleverna kommer vara med och ge förslag på vad som kommer att hända på scenen. Eleverna är med andra ord viktiga medskapare till det som händer på scenen. Hur det går till mer exakt kommer vi att förklara när vi kommer till er. Tankefrågor för att väcka eleverna intresse på pjäsens tema kan vara: Vad är tolerans? Vad accepterar du hos andra? Vad vill du att andra ska acceptera hos dig? Under teaterbesöket Även fast du som lärare har ansvaret för din klass ska du tillåta dig att njuta av pjäsen som publik. Det som kan verka som oro bland eleverna kan vara inlevelse och engagemang. Var därför inte rädd för reaktioner och känslor. Skådespelarna är vana vid det och tar in det i spelet. Om du som lärare vet att någon eller några i klassen behöver stöd, så kan du tänka på hur eleverna är placerade under föreställningen och även hur ni lärare sitter. Vår erfarenhet säger oss att bäst atmosfär får man om skådespelare och lärare samarbetar och känner in om någon går över gränsen. 2
Efter teaterbesöket Efterarbetets syfte är att bearbeta pjäsens tema främlingsfientlighet, utanförskap och tolerans. Genom samtal, övningar och uppgifter har eleverna chansen att uttrycka sina tankar och känslor muntligt, skriftligt och med bild och drama. Vårt efterarbete kan liknas vid en buffé där du kan välja de övningar som passar din klass bäst och vilka uppgifter som passar de enskilda eleverna bäst. Det viktiga är att alla elever får chansen att uttrycka sig på det sätt de känner sig mest bekväma med. Det är viktigt att allas tankar om pjäsen respekteras. För några kanske det har varit en stark upplevelse och för andra bara roligt eller tråkigt. Då det inte finns något rätt eller fel i en teaterupplevelse gäller det för dig som pedagog att inte själv värdera den, utan att istället skapa utrymme för elevernas egna reflektioner och tankar. Att tänka på innan: Lärarens roll Olika grupper har olika förutsättningar och därför får du som samtalsledare fundera över vad din klass behöver. Beroende på hur klimatet är i klassen bör vissa övningar omformuleras, tas bort eller bytas ut. Tänk igenom vilka tankar som kan tänkas dyka upp i klassen. Faktakunskaper som kan vara bra att ha till hands är Skollagen, Lgr 11, FN:s mänskliga rättigheter och Barnkonventionen. För att skapa ett öppet klassrumsklimat måste lärarens roll vara neutral och möta alla elevers tankar och åsikter med respekt. Tänk på att lyssna med uppmuntran och stöd och fördela talutrymmet så jämt som det går mellan killar och tjejer. Platta inte till den elev som tycker utanför ramarna. Det är en del av den demokratiska tanken att alla ska mötas med respekt och öppen diskussion, så länge dessa åsikter inte kränker någon annan. Om det behövs bemöter man detta med faktakunskaper. Plats och möblering Det kan vara bra att placera alla i en ring eller fyrkant så att alla kan se alla när ni diskuterar. Då blir eleverna tryggare eftersom inget kan hända bakom deras ryggar. I vissa övningar behöver ni ha ett fritt rum eller möblera om. Regler Tänk på att det kan vara svårt att prata och ta plats i en grupp, när det handlar om att uttrycka sin åsikt eller vad man känner och tänker. För att öka tryggheten och delaktigheten i gruppen är det därför bra att först komma överens med eleverna om vissa regler tillsammans. Vårt förslag till regler är: Alla har rätt att tycka som de vill Alla har rätt att säga sin mening men utan att kränka andra Det finns inga rätt och fel men mer eller mindre underbyggda argument Det är inte tillåtet att avbryta, kommentera eller att göra miner när någon annan talar Man talar när det är ens tur Man har rätt att avstå från att säga något Lägg sedan till elevernas och era egna önskemål. 3
Gruppindelning När man jobbar med en klass finns det grupperingar som behöver brytas för att nya mönster ska uppstå. Det är därför bra att läraren alltid delar in i grupper. Rätt svar Ibland kan elever vilja ge de rätta svaren och vara duktiga. Stanna då kvar i diskussionen eller övningen så kommer ofta deras egna tankar fram. Då börjar vi: Minnesrunda Börja gärna med att försöka minnas föreställningen. Detta kan göras med att alla får fundera en stund över vad man minns mest. Det kan vara en situation eller en karaktär som man kommer ihåg eller ett ord som sammanfattar pjäsens innehåll och budskap. Skriv det på en post-it lapp och sätt upp den på en tavla. Minnesfragmenten bildar en helhetsbild som man kan ha kvar som en minnestavla under arbetet. Öppna frågor är ett annat sätt att börja diskutera pjäsen med. Låt eleverna prata i smågrupper eller två och två. Då får alla komma till tals, även om alla inte diskuterar högt inför hela klassen. Diskutera sedan tillsammans vad grupperna kommit fram till. Vilket är ert starkaste minne från föreställningen? Var det något ni inte förstod eller tyckte var svårt? Fanns det något som ni kände igen er i? Finns det tillfällen när syo, lärare eller föräldrar borde ha agerat annorlunda? Hur då? Hur tror ni att det kommer att gå för Tobias? Hur tror ni att det kommer att gå för Nazira? Varför tror ni pjäsen heter Kameleonten? SAMTAL Samtal 1: FILOSOFISKA RUMMET I alla tider har människor tänkt, diskuterat och filosoferat kring stora och svåra frågor. I pjäsen har Tobias och Nazira fått en uppgift från rektorn som de är tvungna att diskutera: Hur ska de lyckas gå tillsammans i åtta månader utan att bråka? 4
Filosofiska rummet 1 Börja enskilt med att samla tankarna i en loggbok eller på papper: Vad menas med tolerans? Vad är acceptabelt eller oacceptabelt? Vad menas med främlingsfientlighet? Vad är skillnad mellan tolerans och främlingsfientlighet? Skapa smågrupper på tre till fyra personer och diskutera tillsammans. Här är det viktigt att betona att allas tankar är välkomna så länge de inte kränker någon annan. Avsluta med en diskussion i helklass. Fördjupning: Vad kan man tolerera? Vad kan man inte tolerera? Är det skillnad på att tolerera, acceptera och förstå? Filosofiska rummet 2 Börja enskilt med att samla tankarna i en loggbok eller på papper: Vad menas med att vara svenne? Hur förväntas en typisk svenne att leva sitt liv? Vad menas med att vara blatte? Hur förväntas en typisk blatte att leva sitt liv? Varifrån kommer våra fördomar? Vad menas med alla människors lika värde? Fördjupning: Varför kan det vara svårt att tolerera människor som är olik en själv? Hur skulle det vara om vi alla var lika? Samtal 2: SAMTAL I PAR Gå fritt i rummet. Leta upp någon med olik färg på tröjan. Sätt er ner tillsammans och samtala om: 1. Vilken främmande kultur skulle du vilja leva i? (Det kan vara en utdöd kultur, en som finns nu eller en som finns i framtiden.) 2. Vilken roll skulle du vilja ha i det samhället? Samtala i fem minuter. Dela med er till de övriga. 5
Gå fritt i rummet igen. Leta upp någon med lika färg på tröjan. Sätt er ner tillsammans och samtala om: 1. Vilket land är ditt favoritland utanför Sverige? 2. Vad skulle du kunna tänka dig att göra för att bli accepterad i det landet? VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är bra att göra när man vill starta en diskussion och få alla engagerade. Eleverna får öva sig i att ta reda på, stå upp för och uttrycka sin åsikt. Det viktiga är att elevers olika åsikter får höras, mötas och respekteras samt att det inte finns några rätt eller fel. Betona att man får ändra sin ståndpunkt under värderingsövningen. Ett viktigt inslag i värderingsövningarna är klargörningsfrågorna. Det är när du som ledare ibland ställer ytterligare en eller flera frågor, för att följa upp någons åsikt. Frågorna ställs ur ett ärligt intresse och utan ironi, för att få fram vad personen verkligen menar. Ibland kan det komma upp saker som är provocerande att lyssna på, speciellt om man själv har en annan åsikt. Då är det viktigare än någonsin att ta den personens åsikt på allvar. Var öppen och nyfiken som ledare, för då skapas ett tillåtande klimat där deltagarna känner sig orädda och vågar säga vad de tycker. Här kan man trycka på regeln att man får tycka vad man vill, men inte säga vad man vill. Ingen av deltagarna får känna sig kränkt. Värderingsövning 1: STÅ PÅ LINJE 0 % - 100 % I den här övningen måste alla deltagare göra ett aktivt ställningstagande. Lägg ut tre stora lappar på en linje i rummet. I ena änden står det 100% på lappen. I andra änden 0% och i mitten 50 %. När du säger en fråga ska eleverna ställa sig på den procentsats som mest överensstämmer med deras åsikt. Med andra ord: om de håller med helt och hållet, lite både och, eller inte alls. Börja med att ställa gruppen inför några roliga, enkla påståenden så att deltagarna förstår hur övningen går till. Välj sedan att göra några påståenden fort, så att de inte hinner fundera för länge, men framför allt inte hinner se vad klassens statuspersoner ställer sig. Här gäller det att tänka efter vad JAG tänker och kunna argumentera för det. Stanna upp vid vissa påståenden och låt två och två eller smågrupper som bildas längs linjen prata ihop sig, för att sedan motivera vad de tycker för de andra i rummet. 6
Jag tycker om skolmaten. Nätet är mitt andra hem. Alla människor är lika mycket värda. Jag är en tolerant person. Jag accepterar alla politiska åsikter. Jag accepterar sverigedemokrater. Man får tro på vilken gud man vill. Jag tycker om att resa i världen. Jag tycker om att vara hemma. Alla får älska vem de vill. Alla får ha sex med vem de vill. Värderingsövning 2: RANGORDNING Eleverna arbetar först självständigt med papper och penna. Ledaren ställer en fråga till alla där svaren ska rangordnas i prioritetsordning: 1. Vilka samhällsfrågor tycker du är viktigast för att skapa ett mer tolerant samhälle? Ledaren ger förslag på vad samhällsfrågor kan innebära: Jämställdhet, Ekonomi, Rättsäkerhet, Utbildning o s v. Ledaren förklarar att dessa förslag inte behöver tas med, utan eleverna kan göra sin egna personliga lista på 4-5 förslag. Rangordna genom att skriva 1 framför den viktigaste samhällsfrågan och 2 framför den näst viktigaste o s v. Var och en arbetar självständigt i fem minuter. Sedan samlas man i grupper om 3-4 personer. Alla redovisar utan kommentarer och när alla berättat sina listor får man diskutera fritt. Varje grupp redovisar sedan. 2. Vilka ord, som Nazira och Tobias säger till varandra i pjäsen, sänker och kränker mest? Svenne Blatte Rasist Blattefitta Pucko Idiot Svenneidioter Manshatare Feminist Bög Svennebrud Fegis Loser Var och en arbetar självständigt i fem minuter. Rangordna genom att skriva 1 framför det ord som sänker/kränker mest och 2 framför den som sänker näst mest o s v. Diskutera tillsammans resultatet i helklass. Diskutera vidare hur man kan få ord att förlora sin sänkande kraft och hur ord förändras genom tiderna. Ge förslag på ord som lyfter. 7
Värderingsövning 3: FYRA HÖRN I en fyrahörnsövning finns svarsalternativen i rummets fyra hörn. Tanken är att det finns tre fasta alternativ och ett fjärde hörn som är öppet för alla tankegångar och förslag som inte ryms i de tre första hörnen. Läraren ställer frågan högt och presenterar sedan svaren genom att gå till varje hörn och förklara åsikten. Alla elever startar på samma gång och ställer sig i det hörn de valt. Om någon står ensam i ett hörn bör läraren ställa sig där och leda övningen därifrån. (Det innebär inte att du som lärare behöver ha samma åsikt utan fortsätt vara neutral.) Låt sedan varje hörngrupp prata med varandra om varför de valde just det hörnet. Varje hörn presenterar sedan sina tankar för alla i rummet. Betona att man får byta hörn och åsikt efter att ha lyssnat på de andras argument. Testomgång: Var lär man sig mest? 1. I skolan 2. Av kompisar 3. Genom spel och internet Vad påverkar mest ens sätt att vara? 1. Varifrån man kommer. 2. Den egna familjen. 3. Kompisgänget. Varför har vi fördomar? 1. Alla människor har fördomar om det som man inte känner till. 2. Vi är rädda för det som är annorlunda. 3. Vi blir stärkta som grupp av ett vi och dom. Tobias säger Hon är ju sån. Dom är ju sådana. Är det okej att ha fördomar om andra? 1. Ja. 2. Nej. 3. Ja, om man inte visar det öppet. Vem bestämmer hur en svensk ska vara? 1. Jag själv. 2. Media. 3. Politiker. Läraren säger till Nazira att Tänk lite på vad du använder för språk och hur du framför dina åsikter. Nazira svarar då Men hallå jag säger ju bara vad jag tycker och tänker. Får man alltid säga vad man tycker och tänker, tycker du? 8
1. Ja. 2. Nej. 3. Man får tycka vad man vill, men inte säga vad man vill. Ni är så fega och skriver en massa skit på nätet, men du vågar inte se mig i ögonen skriker Nazira till Tobias. Varför tror ni Tobias väljer att skriva ett anonymt mejl till Nazira istället för att säga det rakt ut. 1. Han är feg som Nazira säger. 2. Nazira slåss när hon blir arg. 3. På nätet kan man vara riktigt grov och elak utan att råka illa ut. Tänk dig att en klasskamrat pratar ungefär som Tobias i pjäsen och kallar en tjej för blattehora. Vad gör du? 1. Ingenting. 2. Ingriper direkt och ber klasskamraten sluta. 3. Pratar med en vuxen på skolan. En tjej på skolan slår till en kille. Vad gör du? 1. Inget, för tjejer kan inte slåss ordentligt. 2. Ingriper direkt och pratar med tjejen. 3. Pratar med någon vuxen på skolan. Att prata med en vuxen på skolan när någon kränker eller slår någon annan person 1. Är självklart 2. Kan förvärra situationen 3. Är att lägga sig i sådant man inte har med att göra hörn Värderingsövning 4: HETA STOLEN Eleverna sitter på stolar i en ring utan bord eller bänkar. Se till att det finns en tom stol i ringen. Börja sedan övningen med att läraren säger ett påstående (se nedan), som är lätt att svara på så att alla förstår övningen. Den som håller med och tycker att påståendet stämmer byter plats med någon eller till den tomma stolen. Håller man inte med eller är tveksam så sitter man kvar. Efter varje påstående kan läraren ställa klargörningsfrågor till ett par elever varför man reste sig eller varför man satt kvar. Jag gillar att titta på tv-serier. Jag tycker om att chilla. Alla människor har något gemensamt. Man måste anpassa sig - för att passa in. Det kostar på att bryta sig loss. 9
Alla har rätt till att vara vilka de vill vara. Det är en fördel att vara lika Det är en fördel att vara olika Den som slåss får bättre respekt En tjej som slåss får respekt Att sprida rykten eller kränka någon via internet är vanligt Vi sprider rykten när vi är arga och inte hinner tänka efter. Internet ökar rasismen Det är skönt för många att ha någon att tycka illa om Det går att samarbeta med någon man inte gillar Man kan bli vän med sin fiende Alla invånare i Sverige har samma rättigheter SKRIVUPPGIFTER Glesbygd/stad Tobias pappa tycker mycket om den ort de bor på. Det är en plats där deras släkt bott i generationer och som också Tobias känner sig stolt över. Nazira däremot vill bara därifrån så fort som möjligt. Vilka tankar och känslor av platsen väcktes hos dig? Jämför med den plats du är uppväxt på. På vilket sätt tror du att vi påverkas av den plats vi är uppväxta på? Hur skulle Tobias och Nazira vara om de bott i en storstad? Beskriv en plats eller ort som du känner väl. Hur ser platsen ut? Vilka känslor väcker platsen? Ljud, dofter och färger? Hur skulle det vara att bo där livet ut? Personer som betyder mycket Tänk på de personer som finns omkring och betyder mycket för Tobias och Nazira i pjäsen. Välj Tobias mamma eller pappa och tänk på vad de betyder för honom. Vad har han för relation till dem och hur påverkas han av dem, tror du? Vad tror du skulle ha hänt om Tobias hade berättat om det som hänt i skolan för pappan? Vad tror du skulle ha hänt om mamman var i livet? Välj Naziras mamma eller farfar och tänk vad de betyder för henne. Vad har hon för relation till dem och hur påverkas hon av dem, tror du? Vad tror du skulle ha hänt om Nazira hade berättat om det som hänt i skolan för mamman? Vad tror du skulle ha hänt om farfar var i livet? Naziras farfar säger i pjäsen: Dag Hammarskjöld var en fin man som jobbade för fred på jorden och han trodde på godheten och på alla människors lika värde och möjligheten att växa och blomma. Har du någon person som betyder mycket för dig? Det kan vara någon i din närhet eller någon välkänd person som står för något du beundrar. Skriv om varför den personen betyder mycket för dig. 10
Lika - Olika Nazira beskriver hur en begravning går till hos hennes släkt och jämför den med hur en begravning går till hos svennar. Tänk efter hur ni gör i er familj. Vilken ort, stad eller vilket land din familj och släkt kommer ifrån, hur ni firar högtider och begravningar och vilka matvanor och andra vanor ni har. Skriv om en händelse eller en vana ni har i familjen, som du tror att ni är ganska unika om. DRAMA De tre musketörerna Syftet med denna övning är att upptäcka likheter och olikheter hos varandra. Att se fördelar med att vi är olika. Att öka medvetenheten om hur andra kan känna det. Låt elever arbeta tre och tre. Ge varje grupp ett papper med frågorna nedan. Det gäller för eleverna att hitta skillnader mellan varandra som gör dem unika och hitta likheter som de har gemensamt. Det kan vara åsikter och erfarenheter. Skriv ner tre saker som ni tycker lika om Skriv ner tre saker som ni tycker olika om Skriv ner tre saker att förändra i klassen så det blir bättre stämning Skriv ner tre saker att förändra på skolan så att alla elever känner sig mer trygga Diskutera i helklass. Fördjupning: Vad kan var och en göra? Vad kan ni i klassen tillsammans göra? Vad kan skolan göra? BILD Storyboard 1. Låt eleverna måla en eller flera händelser ur pjäsen. 2. Häng upp bilderna i den ordning som händelserna utspelas i pjäsen. Det spelar ingen roll om eleverna målat samma händelse, då man kan diskutera likheter och olikheter i bilderna. 11
3. Tala om varje bild och låt varje elev redogöra personligt varför den scenen är bra eller viktig. 4. Låt eleverna måla en eller flera karaktärer från pjäsen. 5. Låt eleverna måla utifrån de teman som finns i pjäsen - exempelvis tolerans, främlingsfientlighet, utanförskap eller gemenskap. Tala om bilderna och låt eleverna berätta om vad de tycker är viktigt med temat och hur de fastnade för det. Källor och inspiration: Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola. Riksteatern 2008. Böcker inom oss - om boksamtal. Adrian Chambers 1993, 2009 Gruppen som grogrund. Gunilla O. Wahlström 1993. Risken finns ett material för killgrupper. Katrin Byréus, Kjell Snickars 1998. Styrdokument: Skollagen Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem 2011 FN:s barnkonvention Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Skolverket, 2011. Tips på litteratur: Var det bra så? Lena Andersson, Natur & Kultur, 2013 Lyckad nedfrysning av Herr Moro. R.Andersson, K. Boman & I. Borbás (Red.), Ordfront, 1997. Att tänka noga. Liza Haglund, Tiden 2001. Självklart inte? En filosofibok. Liza haglund & Anders J. Persson, Rabén & Sjögren, 2009. Som om vi hade glömt. Daniel Poohl, Leopard, 2013. Se även länkar: www.skolverket.se www.expo.se www.levandehistoria.se 12