UTGIVEN AV CORNELIS VREESWIJKSÄLLSKAPET ÅRGÅNG 12 FEBRUARI 2011 Bellmas, Taubes och Corelis sällskap ka få gemesamt visas hus på Djurgårde Uder våre kommer Corelissällskapet att få ya expeditioslokaler i Bellmashuset på Gröa Lud. Samtidigt pågår diskussioer om irättadet av ett gemesamt Visas Hus tillsammas med Bellmaoch Taubesällskape. Där kommer det att bli rejäla utställigsutrymme och dit kommer Corelismuseets samligar att flyttas, säger Silas Bäckström. Fråga om Corelismuseets framtid diskuterades vid ett medlemsmöte i jauari. Seda styrelse och Sällskapets revisor redogjort för kostadera för att driva museet, som också redovisades i förra umret av Corelisbladet, röstade e majoritet av de ärvarade för de ya plaera för museets framtid. Vid möte de 24 jauari då hela styrelse var ärvarade beslutades att fullfölja plaera. Detta iebär att sökadet efter ågo som vill överta lokalera i Gamla Sta har iletts med sikte på att kua geomföra överlämadet i mars/april. När detta är klart flyttar expeditioe till Bellmahuset på Gröa Lud som blir Sällskapets ya postadress. Avtalet med Arbetsförmedlige om de tjäst som Mats Lidqvist iehar löper ut vid halvårsskiftet och kommer ite att förlägas. Det är äu för tidigt att säga är plaera på Visas Hus ka geomföras, me jag har gott hopp om att det kommer att klara uder de ärmaste måadera, kostaterar Silas Bäckström. Kallelse Corelis Vreeswijksällskapet håller ordiarie årsmöte mådage de 28 mars kl 19 på Restaurag Kaffegillet i Gamla Sta i Stockholm. Dagordig 1 Upprättade av röstlägd 2 Val av ordförade vid årsmötet 3 Val av sekreterare för årsmötet 4 Val av justerigsmä 5 Godkäade av kallelse 6 Godkäade av styrelses verksamhetsberättelse 7 Godkäade av revisiosberättelse 8 Fastställade av resultat- och balasräkig 9 Beviljade av asvarsfrihet för styrelse 10 Fråga om avädade av uppkomme vist eller täckade av förlust eligt de fastställda balasräkige 11 Fastställade av årsavgift 12 Fastställade av arvode 13 Fastställade av resultat- och balasräkig i CVS Evet AB 14 Val av ordförade och övriga styrelseledamöter samt suppleater. (Förslag till ledamöter och suppleater ka lämas till Valberedige (Iger Eklud och Mats Lidqvist) seast de 15 mars per telefo 08-667 73 65, per e-post sallskapet@corelis.se eller per brev till Corelis Vreeswijksällskapet, att: Valberedige, Akargräd 1, 111 29 Stockholm.) 15 Val av valberedig samt ordförade för dea 16 Behadlig av ikoma motioer 17 Övriga frågor 18 Avslutig
Poet och idrottsfatast bakom det ultimata Corelisverket Text: Lasse Sadli Foto: Lasse Jasso Ige käde Corelis på riktigt, säger vi ofta. Och så är det og. De som verklige käde hoom itygar att ige käde hoom. Givet är däremot vem som bäst käer medborgare Vreeswijks hela produktio. Ja Erik Vold heter de mae, si geeratios mest läste orske poet, umera med tre cetrala pukter i sitt 71-åriga liv: Norges huvudstad Oslo, Horsgata på Södermalm i Stockholm och sommarhuset på Liderödsåse i Skåe. Vi träffas ågra eftermiddagstimmar ite så lågt frå Volds bostad i Stockholm. Eftersom ha bör ha de bästa lokalkäedome får ha aturligtvis välja spelplats. Det blir Chic Koditori vid Mariatorget. Ett klassiskt gammaldags Södercafé berömt för sia egebakade bakelser, kaelbullar och prisesstårtor. De här dage satsar vi båda två på blåbärsbakelser och ågra koppar kaffe. Se pratar vi om Corelis, om jazz, om sport. Ja Erik Vold har e eorm ege produktio bakom sig uder sia 45 år i brasche. Lyrik av de mest skilda slag, där ha med stadigt ya böcker utvidgat gräsera för vad som är möjligt iom diktes ramar. Diktuppläsig till jazzmusik och ha har efter debutskiva Briskeby Blues (1969) med saxofoiste Ja Garbareks kvartett spelat i skivor med stjärmusiker som trumpetare Chet Baker, basiste Red Mitchell och piaiste Egil Kapstad. Ha har översatt Bob Dyla och Frak O Hara, och i september 2000 utämdes ha till hedersdoktor vid Uiversitetet i Oslo. Se var det alltså detta med Corelis Vreeswijk Det första var att bli e erkäd författare Ty det var just dee Ja Erik Vold som 1987 av Brombergs förlag kallades i för att samla ihop och briga ordig och reda i Corelis Vreeswijks alla texter som legat spridda hos släktigar och väer, gömda på krogar och vidar rutom i hela Norde. Det kädes de gåge både ärofullt och besyerligt och glädjade att e orrma skulle få ta sig a de hollädskfödde skald, som e polsk ivadrarförläggare var de första att välkoma som e riktigt stor författare på sveska språket, säger Ja Erik Vold idag. Första mötet hade de tre e vacker juidag på restaurag August Stridberg vid Tegérlude. Avsikte var att lägga upp e strategi för hur ma Både ärofyllt och besyerligt uppdrag skulle övertyga sveska folket att det iom ladet fas e betydade poet vid am Vreeswijk. När Corelis, de evigt hemlöse, 1985 flyttade tillbaka till Stockholm efter två års exil i Köpeham där ha låat goda väe Maj Sjöwalls lägehet hade ha för avsikt att geomföra två projekt, berättar Ja Erik Vold: Det första var att bli e erkäd författare, att få ge ut böcker. Ha sållade och skrev ytt och ur fem tjocka pärmar plus e ask med yskrivet material valdes också såger och dikter till de bok som kom ut i ovember 1987 uder titel Till Fatumeh. Visor: sjuga och osjuga, och som Corelis också ha få det första exemplaret av på Södersjukhuset, ia ha avled de 12 ovember. Det adra var att samla och sortera och reskriva alla sia texter. Det mesta fas samlat i e Amerikakoffert av alumiium som Corelis uder flera år hade förvarat hos e vä i Örebro. De iehöll ett femtital pärmar och arbetsböcker plus diverse lösa ateckigar. 1987 fraktades kofferte frå Örebro till Lidigö, till Corelis syster Ida Leuhuse. E dag rigde ha och sa: Nu har truke kommit. Kom med! Är det ite bäst att du öppar de själv först? udrade jag. Någo ästa gåg blev det aldrig E tid efter broders död lämade syster Ida i allt material till förlaget och i 13 år arbetade seda Ja Erik 2 Corelisbladet Nr 1 2011
Vold med att söka texter och fakta till det som skulle bli det stora, vita praktverket Skrifter I-III av de mågsidige Corelis Vreeswijk. Som ha skriver i förordet till de sista av de tre delara: Corelis Vreeswijk var som måe: ha dolde si baksida. Eller, Corelis Vreeswijk var som sole: ha lyste så starkt att ma fick akta sig för att stirra för läge. Me u står ha här sol och måe Det mesta samlat i e Amerika koffert på samma gåg och lyser, om dage såsom ock på atte, Corelis Vreeswijk, skalde i våra hjärta. Det bästa, vet du vad det var?, udrar u Ja Erik Vold. Jo, det bästa var att jag direkt kopierade allt. Då kude jag seda arbeta med materialet uta att förstöra origiale. Efterarbetet ileddes alltså med de tre böcker som Brombergs förlag gav ut 1988 90: Dikter (1988), Såger (1989) och Osjuga såger (1990) totalt 910 sidor. Tre böcker som seda låg till grud för de tre vackra volymer på sammalagt 1637 sidor som Ordfrot gav ut år 2000: Samlade såger, Eskilda såger och Dikter, Prosa, Tolkigar. Då var det Björ Eklud, redaktiossekreterare på Ordfrot, som tog kotakt med mig för att göra ett temaummer om Corelis för Ordfrot Magasi (5/1997). Förlaget, som vid de tide hade Heig Makell på si lista, sade: Vi har ivesterigsbehov. Det var verklige e perfekt tajmig, mis Ja Erik Vold idag. Corelis var som måe, ha dolde si baksida Och u hoppas vi tillsammas, Ordfrot och Corelissällskapet, kua ge ut e y upplaga på 1700 sidor i e eda bok. I pocketformat. På bibelpapper Se där e yhet! Dessutom: varje dag lär ma sig ågot ytt här i livet. Dea dag är det för mig just det orska ordet bibelpapper. Jag förstår ju vad som meas me jag har aldrig hört ordet tidigare. Det står ite heller i Sveska Akademies Ordlista, Trettode upplaga (2006). Efter bibelord s. kommer bibelskola s. Iget bibelpapper s. Ite heller de ya Svesk ordbok utgive av Sveska Akademie (2009) ka hjälpa mig. Här sakas bi belpapper mella bi belord och bi belsamtal. Me jag begriper vad som meas och letar därför upp mi gamla kofirmatiosbibel frå Hofors kyrka 1957. De är på 1672 sidor plus fyra ågot tjockare sidor med kartor. Alltså ästa exakt de tjocklek som yutgåva av Corelis samlade skrifter skall komma upp i. Om sitt eget förhållade till Corelis Vreeswijk berättar Ja Erik Vold: Jag lyssade på Corelis reda hemma i stuga, 1965, Lasse lite blues och Slusk blues det sa pag med e gåg! För mig var ha e bladig av Mose Alliso och svart blues. Vold gör ofta iteratioella jämförelser är ha beskriver Corelis Vreeswijk: För att kua sätta Corelis i sitt rätta sammahag får ma ta Bob Dyla i USA, Vladimir Vysotskij i Sovjet, Wolf Bierma i Tysklad ågra av has geeratioskamrater och jämlikar. Iom europeisk traditio har 1400-talets Fraçois Villo och 1900-talets Georges Brasses varit viktiga förutsättigar för Corelis kost, liksom de amerikaska bluese frå Leadbelly till Josh White. Beatles, Stoes och Dyla hade si gyllee epok uder 1960-talet, Jacques Brel och Bierma likaså me Corelis Vreeswijk gick vidare både i på 1970- och 80-tale. Som författare tycker ha att det i Corelis texter fis e rikedom som gör hoom mera shakespearsk ä ekelöfsk, mer lik Slas ä Goethe. Me ser ma till kyet är det e aa författare som Vold aser att Corelis har mest gemesamt med: Nils Ferli! Det sociala perspektivet, medkäsla, de lakoiska uttrycksforme, det skoigslösa saigssägadet. E läromästare i svartsy och korthuggehet. E y upplaga på 1700 sidor på gåg Som Corelis Vreeswijk själv skriver i e dikt frå 1976: Vem fliade åt döde och drack ur si medici? Jo, Nils Joha Eiar Ferli! Någo dag efter vår fikaträff vid Mariatorget skall jag själv dra till Tatarstas huvudstad Kaza för att se bady-vm, meda Ja Erik Vold bara ågo timme efter mötet skall flyga till si adra hemstad, Oslo, där det sart skall åkas skid-vm i Holmekolle. I fråga om Holmekolle går Ja Erik Vold helt på tidige Verdes Gags lije. Det är VG som kallat utbyggade av ya Holmekolle för Største skadale i Oslos historie seda det visat sig att allt blivit så eormt mycket dyrare ä beräkat. De ombyggad som skulle kosta 360 miljoer kom i stället att bli e ybyggatio ritad av e belgare som aldrig sett ett hopprä förut, med e ota på över två miljarder Ja Erik Volds idrottsitresse är stort. Blad aat har ha 1993 skrivit e hel diktsamlig om skridskosporte. E sirkel is heter de, e bild av Roald Aas pryder omslaget frå Aas bragdlopp som gav bros på 1500 meter i de värsta söyra uder Oslo-OS 1952 och i diktera läser jag blad aat om Ste Stese, Hjallis Aderse, Joha Olav Koss, Geir Karlstad, Laila Schou Nilse, Jaap Ede, Lydia Skoblikova, Eric Heide, Clas Thuberg, kruttøa Evgeij Grisji, Kupper Johaeforts ästa sida p Corelisbladet Nr 1 2011 3
p forts se, Oleg Gotsjareko, Boris Sjilkov, Vladimir Sjilikovskij med bare e arm, Ats Atso fra Estlad, Rudi Liebrechts fra Nederlad, Oscar Mathiese och Carl-Erik Asplud, Castor, Sverige. Apropå idrott berättar Ja Erik Vold till sist e historia frå Corelis sista dagar: Git Magusso gjorde e itervju med Corelis på sjukbädde det ka ha varit de allra sista och Corelis säger att ha hör till dom som tidigt börjat täka på döde. Se fortsätter dee glädjes me också mörkrets sågare: Somliga täker på fotboll, adra täker på döde - so what?. I samlige Skrifter I-III redigerad av Ja Erik Vold och utgive på Ordfrots förlag 2000 igår förutom visor och dikter också flera prosastycke: oveller, essäer och tolkigar av utlädska författare. I Corelisbladet har vi tidigare publicerat ågra av ovellera och u bjuder vi på e historiett. Abraham av Veus Ill: Leif Nelso Om raketkaptee som gav Abraham has efteram må förtäljas att ha sart blev Abrahams styvfar. Abraham hade då uppått skolålder och skulle i och med detta ha säts till Jorde. Det fas iga skolor på Veus: om de fas var de ej av jordiskt slag och lärde förmodlige ut saige som rörde gräs och mol och gamla saigar om varelsers själar. Jordes bar på Veus hade iga behov av saigar om varelsers själar. Jordes bar på Veus hade iga behov av saigar och sädes till Jorde för att ifiltreras av fakta och ädamålseliga omskrivigar. Me Adam var av Veus och som e varm vidpust mitt iblad plastbarackera, stålställigara, bräslemilora och raketera på sia betogplattformar. Ha tyckte mycket om raketera: de var smäckra och silvergläsade, pekade upp mot mole och försva i i dem uder eld och rök, det var e gammal saig i Abraham och ha käde ige de. Och är de gled ur mole och damp ed på e eldstod var det också e gammal saig. Så blev ha mycket välkäd blad raketfolket och mycket välsedd. De kallade hoom Bram och asåg att ha gav dem tur vid startera. Och fast ha var ett bar och talade som ett bar gav ha dem e okäd ro geom att se på dem med de gula blicke efter e ladig. När doktor och desifektiosbiträdet varit ie hos dem och gjort sitt och kotrollera blivit avstolpade och de stigit ut uder Veus mol såg de edåt hisstoret och om de såg Bram stå där ere e bit frå torets bas såg de leede ut över gräsviddera och åkte edåt. Hallå där, Bram, ropade de. Hej Bram, hur står det till med dig? Hälsa på Bram här! Sa de om det var ya mä blad besättige. Och så stod de rut omkrig Bram, luga och leede, och somliga satt på huk och skakade had med hoom. Bram hälsade och såg på dem och var mycket allvarlig och mycket värdig. Iblad bad ha dem berätta om fiskara i Jordes hav eller fåglara eller Jordes blåa luft uta mol. Då visade de bilder av fåglar och fiskar, av himmele och det stora havet som var så likt gräsviddera me som ma ite kude färdas på med föttera. Me fiskara i havet, sa Bram, var som raketer i mole. Sart åker du med oss, Bram! sa de. Du ska få se på Jorde, Bram, vad säger du då? Det är bra, sa Bram och ljög ite, sart kaske. (När ha såg på dem var det som de käde e dörr öppas som de ite visste fas och de tyckte att de såg ågot som ite borde kua ses av dem. E del av deras jag försva, det var som e sällsamt mild dröm. De gav hoom frågor att svara på, då svarade ha dem med sia saigar frå Veus. Det var mycket tillfredsställade för jordmä.) E dag ska du åka med oss tillbaka till Jorde, Bram, sa de. Bram udrade iblad hur mäis- 4 Corelisbladet Nr 1 2011
kora kude leva är de hade så dåligt reda på sig. Du får väl se, sa de. Me ha ville gära åka med dem ågo gåg. När Bram ville åka till Jorde ordade has styvfar de ödvädiga dokumete åt hoom. Ha var e ma frå Veus som skulle besöka Jorde och var de förste av si plaet som gjorde så och de ede och ha kom aldrig tillbaka mer. Bram låg i gräset utaför bases taggtråd och är has mor kom för att ta farväl av hoom och ge hoom förmaigar reste ha sig och log mot hee. Ha höll mycket av hee ty ho var e mild kvia, me ha begrep ite vad ho ville hoom u strax ia ha skulle gå ombord på ett av skeppe och dyka i blad mole som i e fisk av silver. Ho grät. Bram log mot hee och sa: Nu far jag till di Jord! Det är bra. Är du lycklig? Då grät ho och tog om Bram me ha förstod ite och gick ifrå hee. Och så åkte ha på e eldstod i i moe och föll mot Jorde i måga dagar. I börja hade ha mycket besvärligt med bemusklera för det fas iget gräs att gå på me ha sakade ite ågot och alla var mycket öjda med hoom och mycket öjda med de resa. E lärd lite bok Det fis e kostlig sce i Joh Cleese Pag i bygget/fawlty Towers-serie: Ett psykologpar tar i på hotellet och till sist kommeterar mae Basils alla utbrott och piruetter: Här fis material till e hel psykologkoferes! Samma sak med Kalle Lids lästrevliga bok om Corelis Vreeswijk (Hej bröder - lyssa u till mi historia! Persoligt om Corelis sågvärld, (Roos & Tegér): Här fis material till e hel koferes om Corelis liv och "värk". Kalle Lid fokuserar si framställig på ett drygt 20-tal av Corelis visdikter/låtar, som aalyseras och sätts i i sitt tidssammahag (ödvädigt för dages uga Corelispub lik). Eftersom detta är e "persolig" bok tillåter sig Kalle Lid också ega omdöme, och det är jag som läsare bara tacksam för. Ha är ige devot beudrare av ALLT som Corelis skrev och satte oter till (iblad stula...), det är balaserade, eligt mitt förmeade dessutom rättvisa "betyg" ha avlämar. För: är Corelis var bra var ha mycket bra, är ha var mittemella och dålig var ha direkt usel, e Vissveriges karamellkokare av ödrim. Ädå hade Corelis e jämfört med måga adra (Kalle Lid gillar ite Fred Åkerström) e ovaligt hög lägsta ivå! Äve är ha var, vilket ha var ofta, packad, erdrogad, på flykt frå sig själv, kärlekara och samhället. Största överraskige i boke? Det är kaske iget ytt för Corelis-afficiaados, me för mig ledde det till e Aha-upplevelse: Corelis djupa förbudehet med de judiska kulture och humor. Kalle Lid utgår frå låte Jultomte är faktiskt död (igår i Ballader och grimascher) och tar läsara med på möte med Bob Dyla, Woody Alle, Joseph Heller, Ley Bruce et al - alla har påverkat Corelis, stimulerat hoom. Så det var ite så märkligt är ma som ug fick se Corelis i Spelma på taket på Malmö stadsteater, e av de stora historiska produktioera på de teater jämte La Cage aux Folles, Cabaret, My fair lady, Röde Orm... you ame them. Corelis är teaterhistoria i Malmö. (Jag tror Spelmae var första gåge jag såg Corelis live, sista gåge var jag e livrädd radiolyssare av has framträdade i ett direktsät Sommarprogam - skulle ha klara av det eller skulle ha balla ur?). Som läsare är jag också tacksam för att Kalle Lid utreder Corelis och politike, e ekvatio som ju aldrig höll. Nåstas var ha allmät och frihetlig väster, förmodlige, me ha var aldrig doktriär, och det retade aturligtvis de retroga på västervästerkate. I detta sammahag täker jag faktiskt på rysse Vladimir Majakovskij, vars credo mitt uder Stalidiktature kude varit Corelis eget uder det folkhemska "sosseväldet": "Jag kude som e varg äta upp byråkrati". Majakovskj är det eda am jag sakar i boke. Positivt i boke är också att Kalle Lid reder ut det som går att reda ut krig alla persoager i Corelis visor. Vem var Polare Pär, Fred Åkare, Veroica, Felicia, Cecilia Lid? Nåstas har det fuits förlagor, me Corelis höll sig aldrig slaviskt till verklighete. Gudskelov. Hej bröder lyssa u till mi historia! av Kalle Lid Det är e lärd lite bok Kalle Lid skrivit om Corelis upp- och edgågar, som för Kalle Lid påmier om jojos kurva. Me lärdome till trots - de är skrive på ett lättsamt och uderhållade språk, Kalle Lid ger oss måga ovätade igågar till Corelis skrivade; Kalle Lid är själv e ordlekare/ordläkare av rag, och ma slukar sidora med hull och hår. Det häder ite ofta umera för uderteckad. Ulf R Johasso (publicist och f d medarbetare i Kvälls-Poste) Medlemserbjudade Corelis Vreeswijksällskapets medlemmar ka köpa boke Hej bröder lyssa u till mi historia! För 150 kr+porto (icke medlemmar 175 kr+porto) atige på Corelismuseet eller via Sällskapets hemsida www.corelisvreeswijk.se Corelisbladet Nr 1 2011 5
Uikt Corelisprojekt för utveckligsstörda Vid Hampäs folkhögskola utaför Örsköldsvik har ma e speciallije för vuxa utveckligsstörda. Varje år får elevera arbeta med ett särskilt tema. Uder de åtta år som verksamhete pågått har ma ägat sig åt bl a bildkostärer som va Gogh och Frida Kahlo. Hösttermie 2010 var det dags för de förste poete och valet föll på Corelis Vreeswijk. Corelis olika asikte av Ja-Ola Palmkvist. Att det blev Corelis som kom att stå i cetrum för eleveras itresse förklarar Kristia Stålacke som är asvarig för Speciallije så här: Jag har frå mia föräldrar ärvt kärleke till has vackra verk. Äda seda jag var bar har Corelis och has visor betytt mycket för mig. Detsamma gäller för mi systerso Johaes som har hjälpt till uder det här projektet. Uder höste och viter har elevera studerat Corelis Vreeswijks liv och verk ur olika syviklar: Vi har vät på måga stear och fuderat över Corelis liv. Och vilket liv! Ha var ite e okomplicerad per- Porträtt av Corelis av Thomas Neuedorff. Saskia av Thomas Neuedorff. 6 Corelisbladet Nr 1 2011
Specialklasse tillsammas med ispiratörera Kristia och Johaes Stålacke. so. Det var ett liv med stark erv, stark kärlek, lägta och kive på strupe. Uder arbetets gåg har elevera lyssat, läst och sett på film om Corelis, diskuterat och sist, me ite mist, fått uttrycka si uppfattig om poete i bild. Det seare har resulterat i e utställig som visas i februari på folkhögskola: Jag slutar aldrig att förudras över att mäiskor i åldrara frå 20 till 65 år, som kaske aldrig ka lära sig att kyta skor, ka mejsla fram de mest ömhjärtade tolkigar på dukar, slutar Kristia Stålacke. Markadsfial och visfestival i Sudsvall Sällskapets Sudsvallsavdelig satsar äve i år på två populära arragemag: avslutige på Vattjoms markad och Visor på Smedja i Sörfors som ligger i Ljugas vackra dalgåg. Markadsfiale äger rum de 28 maj med börja kl 19. Platse är de traditioella: Dios, där BMD&Do Quixotes uderhåller frå kl halv io. Etré 50 kr. De som öskar e varmrätt och ett glas vi eller öl à 200 kr ka beställa detta per telefo 060-200 66. För tredje året i följd arragerar Sudsvallsavdelige tillsammas med Pub Smedja i Sörfors Visor på Smedja. Dea miifestival brukar samla ett tiotal trubadurer och grupper som framför ega och adras visor. I år sker det de 13 augusti. Ytterligare iformatio om arragemaget fis på www.visorsmedja.se. E bild frå tidigare Visor på Smedja. (Foto: Marieke Korf) Corelisbladet Nr 1 2011 7
Posttidig B Corelisbladet Akargräd 1 111 29 Stockholm E miesvärd kosert TexT och FoTo: Lasse Jasso Aders Carlso heter e visetusiast i Kristieham, som måga käer frå Corelisdagara och frå förr på viscafé Storke. I mitte av 1980-talet var visitresset stort i Värmlad och det fas visklubbar lite varstas. I Säffle drev (och driver fortfarade) Aders Falk Visklubb 67. Aders frå Kristieham var e troge besökare hos Aders i Säffle och käde att ha borde göra ågot likade i si stad. Ha kom igåg med sitt projekt 1985 på Christiateater, e gammal biograf med ca 350 sittplatser. Scee på e biograf är ju sälla särskilt impoerade så ite heller på Christiateater så ma plockade bort tio platser lägst fram för att utöka scestorleke och så kördes verksamhete igåg. Första artiste var Bert Johasso frå Stockholm följd av Evert Ljusberg. Evert var ju vid de här tide storkädis på TV och detta gjorde att det blev e explosiosartad succé. Aders satsade stort och bjöd på ytterligare käda artister som Rue Adersso, Begt Sädh och Margareta Kjellberg för att äma ågra. Så kom de 29:e jauari 1986. Viskosert ige på Christiateater. Gäst dea kväll Corelis Vreeswijk! 350 platser fas att tillgå, kö till biljettkassa var flera hudra meter låg. Jag tror vi klämde i 500 persoer ia vi var tvuga att säga stopp. Massor av folk kom ite i och koserte blev e formidabel succé, berättar e stolt visvärd. Det var de kvälle Aders Carlso kom på de briljata idé att ta fram si videokamera för att föreviga tillställige. De ispelige fis att köpa i Corelis Vreeswijkmuseéts butik och de är ett dokumet som är oerhört Aders Carlso. värdefullt. Corelis ger järet och bjuder publike på e oförglömlig afto. I Kristehamsposte har ma uppmärksammat miesvärda hädelser i si spalt om vad som häde för 100, 50 och 25 år seda och tagit fram Coreliskoserte som e viktig hädelse då, för 25 år seda. Visafto i Corelis ada Södage de 17 april kl 18.00 Isläpp fr kl 17.30, Mosebacke Stora scee Mer ifo www.corelisvisafto.se i mitte av mars Corelis Vreeswijksällskapet Besöksadress: Trågsud 8, Stockholm Postadress: Akargräd 1, 111 29 Stockholm Telefo: 08-667 73 65 Fax: 08-663 27 23 E-post: sallskapet@corelis.se Sudsvallsavdelige: corelis.sudsvall@telia.com Hemsida: www.corelis.se PlusGiro: 474 94 81-0 Bakgiro: 5779-6377 Styrelse: Ordförade: Silas Bäckström Tomas Bolme Joha Kellokumpu Suppleater: Christia Hellberg, Tia Wilhelmsso, Fredrik af Trampe Corelis Vreeswijk Museet Öppet tis-fre kl 11-16.30 (luchstägt 13.30-14), lör-sö kl 12-16. Förbokade gruppvisigar eligt ök. Corelisbladet ISSN 2000-5989 Asvarig utgivare: Silas Bäckström Redaktör: Per-Erik Sjöste, per-erik@pesj.se I redaktioe: Lasse Jasso Tryck: Prifo Ystads Cetraltryckeri 8 Corelisbladet Nr 1 2011