som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö

2011 08 31 Dp 5186 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning (finns tillgänglig på Stadsbyggnadskontoret), samrådsredogörelse och denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att göra det möjligt att bedriva en förskola med permanent bygglov på platsen. En förskola har funnits på platsen i ca 20 år och drivits med tillfälliga bygglov, vilket inte längre är möjligt. På platsen finns idag Morotens förskola som drivs i privat regi. Förskolan har två avdelningar med totalt 38 barn. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra någon miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. PLANDATA Planområdet är beläget i Limhamn ca 100 m väster om Elinelundsvägen. I norr och öster begränsas planområdet av radhusbebyggelse, i väster av Segeltorpsgatan och i söder av ett parkstråk. Sidan 1 av 11

Områdets area är ca 1 160 m 2 och består av en yta som är omkring 28 X 45 meter. Marken består av fastigheten Kvastmossan 20. Fastigheten ägs av Fastighets AB Stjärnebro. Översiktskarta över planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet berörs inte av riksintressen. ÖVERSIKTSPLAN / FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2006) anges markanvändningen för området till bostäder. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER För planområdet gäller PL 1168. Planen föreskriver bostäder för området. GÄLLANDE TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSPLANER För planområdet gäller fastighetsplan, akt 1280K-T00457. Fastighetsplanen ska även i fortsättningen gälla för fastigheten. ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären småskalig bebyggelse enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmets rekommendationer ska vegetationen i dessa 2

områden värnas. Det är viktigt att olika byggnadsepoker kan urskiljas och att eventuella tillbyggnader underordnar sig den ursprungliga bebyggelsen. BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö antogs av kommunfullmäktige 2009-04- 27. Målen är indelade enligt hållbarhetsprincipen i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt hållbart byggande. ÖVRIGA Dialog-PM Förskolor i stadsbyggandet (2006) används som underlag vid detaljplaneläggning av förskolor. Detta arbete ligger till grund för detaljplanens kapitel om lekvärde. När det gäller miljöfrågor ska den generella strävan vara att bidra till att nå miljömålen som finns angivna i Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020. Energistrategi för Malmö, pr 3083, godkänd av kommunfullmäktige 2009-12-17, är vägledande i energifrågor Trafikbullerpolicy för Malmö Stad antogs under 2007 och anger principer och riktlinjer för hur arbetet med trafikbuller i samband med planering av nya bostäder ska bedrivas. Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter redovisas i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, (antagen av kommunfullmäktige i september 2010). Den generella parkeringspolicyn i Malmö är att en fastighets parkeringsbehov ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen ska alltid följas vid ny- och ombyggnadsprojekt. Sedan den 1 juni 2011 gäller Avfallsplan 2011-2015 för Malmö och Burlöv. Planen har tre övergripande mål som berör hållbar konsumtion, vikten av att prioritera miljönytta samt att det för användaren ska vara lätt att göra rätt. För att uppnå detta krävs att det i kommunernas fysiska planer ska finnas plats för insamling av farligt avfall, återvinningscentraler, återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. PROCESSEN FÖR DENNA DETALJPLAN Stadsbyggnadsnämnden gav 2011 04 13 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet med enkelt planförfarande. Planen beräknas kunna antas av stadsbyggnadsnämnden i oktober 2011. FÖRUTSÄTTNINGAR BAKGRUND Planområdet består av en fastighet med tre sammanslagna 1,5-plans kedjehus, där det i ca 20 år bedrivits förskoleverksamhet. Den befintliga 3

detaljplanen tillåter bara bostäder för området. Förskoleverksamheten har därför bedrivit med tillfälliga bygglov, vilket inte längre är möjligt. Det råder stor brist på förskoleplatser i hela Malmö och planen måste ändras för att man ska kunna behålla den väl fungerande förskoleverksamheten. Foto över delar av gården och den östra fasaden. TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION Gården utgörs i stort av ett större sandområde med gungor och lekredskap, en mindre gräsyta med lekstuga och lekbåt, samt omgärdande häckar och buskage. Framsidan är mer av prydnadskaraktär och inte så lekvänlig. Här finns en häck ut mot gatan, stenytor och sittplatser. Marken runt byggnaden är plan förutom en mindre slänt mot granntomterna i öster. På tomten finns även några stora uppvuxna träd. TRAFIK Förskolan ligger på Segeltorpsgatan som är en smal återvändsgata. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h, men gatans utformning gör att man inte kan köra så fort. Norr om förskolebyggnaden finns en parkering som tillhör fastigheten med plats för ca sju bilar. På Segeltorpsgatan precis nordväst om förskolan finns en mindre vändplats. Transporter, med mat och andra förbrukningsvaror, kör idag in på Segeltorpsgatan och stannar intill byggnaden för avlastning. På väg tillbaka backar de och vänder på vändplatsen nordväst om förskolan. 4

PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Översiktsplanen anger bostäder för området. Planen syftar till att både tillåta förskola och bostäder i planområdet. Mindre förskolor kan ses som en slags lokal boendeservice och därmed ingå i översiktsplanens utpekade bostadsområden. STRUKTUR Planläggningen innebär i stort att både förskola och bostad tillåts inom planområdet. Delar av parkeringen omvandlas till lekområde för barnen, eftersom friyta (område tillgängligt för lek och utevistelse) enligt planoch bygglagen ska prioriteras före parkering. En mindre parkering, med plats för tre bilar, behålls norr om byggnaden. Den enhetliga karaktären på området ska bevaras. Detaljplanen föreskriver därför liksom idag en 1-plans byggnad, placerad på samma plats som idag, med en högsta byggnadshöjd på 3,5 m. På tomten tillåts ett skärmtak på max. 15 m 2. Fasadmaterial ska huvudsakligen utföras i rött tegel liksom idag. Takkupor och frontespiser tillåts i begränsad omfattning. LANDSKAP OCH VEGETATION LEKYTOR Malmö kommun rekommenderar en minsta friyta på 30 m 2 /barn. Denna förskola har idag ca 16 m 2 /barn, vilket alltså är för lite. Genom omvandling av delar av parkeringen ökar friytan till ca 20 m 2 /barn. För att till viss del kompensera den mindre ytan så ska förskolegårdens kvalitet höjas vilket utvecklas i nedanstående kapitel. Det finns gott om parker och lekplatser på nära håll. Det är ca 250 m till Broddaparkens lekplats och ca 300 m till Kohagens och Svennedalsparkens lekplatser. LEKVÄRDESFAKTOR PÅ FÖRSKOLEGÅRDEN Malmö stad rekommenderar att förskolegårdar ska ha en friyta (uteyta tillgänglig för lek) på minst 30 m 2 per barn. Av omsorg för att kvaliteten på förskolegårdarna ska bli så hög som möjligt har en så kallad lekvärdesfaktor tagits fram. Stadsbyggnadskontoret använder lekvärdesfaktorn som ett verktyg i bygglovgranskningen av förskolegårdar för att se till att de är lämliga för ändamålet och därmed följer Plan- och Bygglagen. Arbetet med förskolegårdarnas kvalitet tar utgångspunkt i Dialog-PM Förskolor i stadsbyggandet (2006). Kvalitetsaspekterna är hämtade från den uppdatering av Tomtytor och utemiljö vid förskolor i Malmö som har arbetats fram i en grupp sammankallad av Anna Sohlberg med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Natursko- 5

la. Utifrån detta underlag har Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö arbetats fram på Stadsbyggnadskontoret. I detta arbete har bl.a. en lägsta nivå för lekvärdesfaktorn tagits fram. Relevanta delar av arbetet följer nedan. Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts och tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. En mindre yta har då möjlighet att godkännas genom ett rikt innehåll. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Den uppnådda lekvärdesfaktorn ska redovisas vid bygglovsgivningen. För att möjliggöra detta ska markplaneringen, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. De sju kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller kriterierna för respektive aspekt. Om gården endast delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, finns möjlighet att ge halva poäng. Som grund för lekvärdesfaktorn ligger en inventering av ett stort antal förskolegårdar. Utifrån inventeringen har ett lekvärde på minst +3 poäng bedömts utgöra gränsen för en godkänd förskolemiljö. Förskolegården inom det aktuella planområdet har vid inventering bedömts ha ett lekvärde av -1 poäng och måste alltså höjas för att bygglov ska kunna ges. Nedan följer en förklaring av kvalitetsaspekterna, uträkningen av gårdens lekvärde, samt förslag på förbättringar av gården. Lekvärdesfaktorns sju kvalitetsaspekter 1. Friyta Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader och cykelparkering, där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 p Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 p Gården är 25-30 m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 p Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 2. Zonering av gården En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 p Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 p Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 p Gården upplevs endast som en zon. Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar 6

bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären. 3. Tillgänglighet +1 p Även rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att även rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga även för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 p Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det ska finnas exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 p Rörelsehindrade kan inte att ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. 4. Vegetation och topografi +1 p Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. 0 p Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. -1 p Platt gård med vegetation som inte går att leka i. 5. Integration av lekutrustning i landskapet +1 p På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga element på gården kan används som lekutrustning i barnens lek. 0 p Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 p I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. 7

6. Möjlighet till omvärldsförståelse +1 p Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa det naturliga kretsloppet. 0 p Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjliga för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt experiment, exempelvis odling, på gården. -1 p Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. 7. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne +1 p Både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 p Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 p Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Bedömning av lekvärdesfaktor på Kvastmossan 20/Morotens förskola Total friyta -1 p 605 m 2 Friyta/barn: 16 m 2 Zonering av gården 0 p Gården inrymmer en god trygg zon och en vidlyftig zon som är på gränsen till för trång. Ingen fungerande vild zon finns. Tillgänglighet -0,5 p Det går att ta sig runt huset även som rörelsehindrad. Kanter runt lekredskap gör dessa otillgängliga. Lekredskap utan kanter står på mjukt underlag och är därmed inte heller tillgängliga. Vegetation och topografi 0 p Gården är platt, men har både buskar och träd. Under sommarhalvåret förekommer odlingar. Integration av lekutrustning i landskapet -0,5 p Lekhus och större lekbåt på gräsmattan är lekredskap som är 8

integrerade i landskapet. I övrigt är de flesta lekredskapen innanför kanter. Möjlighet till omvärldsförståelse 0 p Träd, buskar och odling ger bra möjlighet till omvärldsförståelse på gården. Barnen har tillgång till sand att bygga i. Samspel mellan ute och inne +1 p Byggnaden består av ett och ett halvt plan och har utgångar direkt till gården från såväl kapprum som verksamhetsrum. Fönster är placerade lågt så att barnen kan se ut. Totalt: -1 poäng Förskolan har möjlighet att genom förbättringar av gården nå upp till +5 poäng och därmed godkännas. Det krävs dock att flera olika funktioner integreras på gården. Sammanfattningsvis behöver gården en bättre tillgänglighet för rörelsehindrade, mer lekvänlig vegetation, en varierande topografi samt en större integration av lekutrustningen i landskapet. Nedanstående skiss visar exempel på hur gården skulle kunna förbättras. Ingen detaljstudering har gjorts utan skissen ska bara ses som en principskiss över ungefär vilka funktioner som kan rymmas. Stora träd bör inte planteras då dessa kan komma att skugga intilliggande tomter. Principskiss över hur gården kan förbättras. 9

TRAFIK PARKERING / ANGÖRING Malmö stads parkeringsnorm ska följas, vilket innebär att det ska finnas två bilplatser för anställdas parkering och tre platser för angöring. Detta sker idag på parkeringen norr om byggnaden. Parkeringen föreslås dock minska från ca sju till tre platser till förmån för friytan. Enligt PBL ska friyta prioriteras framför parkering när inte tillräcklig plats finns för båda, vilket här är fallet. Enligt parkeringsnormen och med stöd av PBL 3 kap 15 accepteras personbilsangöring i befintlig stadsmiljö på gatan under förutsättning att plats inte finns på tomten. För att undvika trafikproblem längs Segeltorpsgatan kommer förskolans personal att parkera på närliggande gator och lämna de tre platserna vid förskolan fria för angöring. Fler än tre angöringsplatser krävs inte enligt kommunens parkeringsnorm. Även parkeringsnormen för cykelparkering ska följas, vilket innebär att det ska finnas minst sju cykelplatser till personal och besökare. Det finns idag ingen anordnad plats för cyklar på fastigheten, utan detta måste ordnas. Det bör även finnas plats för cykelkärror och dylikt. VARUMOTTAGNING Leveranser ska liksom idag ske genom infart och angöring på Segeltorpsgatan, med vändning på vändplanen intill förskolan. KOLLEKTIVTRAFIK Stadsbuss nr. 1 stannar på Elinelundsvägen ca 150 m från planområdet. Bussen avgår från hållplatsen ca var 10:e minut dagtid måndag-fredag. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Närmsta cykelväg går längs parkstråket söder om planområdet, vilket gör området lättillgängligt med cykel. TEKNISK FÖRSÖRJNING Fastigheten är ansluten till befintligt nät för el-, värme- och VAförsörjning. Förskolans utrymmen för avfallshantering ska ha tillräcklig dimensionering så att avfallet kan sorteras. Avfallsutrymmena ska vara belägna i markplan med kortast möjliga avstånd till uppställningsplats för hämtningsfordon. EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar att utgöra en bra miljö för både barn och vuxna genom att utemiljön är anpassad särskilt för barn och ligger i ett område med ett säkert och välutvecklat gång- och cykelnät. 10

Barns behov av god utemiljö har beaktats genom att delar av parkeringen blir tillgänglig lekyta för barnen. Dessutom ställs krav på att gårdens kvalitet ska höjas för att kompensera för den knappa friytan. Ett lekvärde på minst +3,0 poäng ska uppnås för att bygglov ska kunna ges. KOMMERSIELL SERVICE Det finns en livsmedelsbutik ca 500 m norr om planområdet. I övrigt är det långt till olika typ av service. MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Inga åtgärder med hänsyn till risker är nödvändiga i området. HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKVALITETSNORMER Området har måttliga halter av kvävedioxid och det finns ingen risk för att miljökvalitetsnormen ska överskridas. RADON Planområdet ligger inom lågriskområde för radon. BULLER Förskolan ligger i ett lugnt område som inte har problem med höga bullernivåer. Följande riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bl.a. undervisningslokaler ska hållas enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1: Utomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå. Inomhus 30 dba ekvivalent ljudnivå och 45 dba maximal ljudnivå kl. 06-18. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det datum planen vunnit laga kraft. Ingemar Gråhamn Sara Lööf 11