Projektmaterial. Runö folkhögskola



Relevanta dokument
Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Att överbrygga den digitala klyftan

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Österänggymnasiet. Innehållsförteckning

Pedagogisk grundkurs på distans

Studiehandledning för kurs:

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Digitala studiematerial

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Industriellt byggande, 7,5 hp

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Mars Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Distansstudier/Skapa projekt

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Enkät till folkhögskola

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Studiehandledning för kurs:

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Skapande möten för bättre

Studiehandledning för kurs:

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn

Studiehandledning för kurs:

Industriellt byggande, 7,5 hp

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Konstverket Air av Curt Asker

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Tillgänglig väg till högskola/universitet. Furuboda folkhögskola

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår

Utvecklat företagande i travbranschen

Då är det här rätt utbildning för dig...

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Inbjudan till företrädesemission av aktier i. Teckningstid: 4 september september 2015

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Japanska på Googleapps for education

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl.

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Uppdragsgivare. Behov

Projektmaterial. FILOSOFI PÅ HALVDISTANS Västerås folkhögskola

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

DOCENDO AB

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Svenska som andraspråk

Ledning i konkurrensutsatt vårdverksamhet

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Företagsledarutbildningen

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Innehåll. Liber AB Version 2.1 Sida 1

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Stöd och hjälp för företag att utvecklas och få fart på lönsamheten

Diplomerat. Ledarutvecklingsprogram

Projektlaboratoriet. Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell. Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

LÖNEKURSER. Lön I praktisk löneadministration Lön II fördjupningskurs Lön III uppdatering & nyheter Nätverk Lön BLI CERTIFIERAD LÖNEADMINISTRATÖR

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Projektmaterial. Mora folkhögskola

Transkript:

Projektmaterial FÖRETAGSEKONOMI PÅ DISTANS - DELRAPPORT Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Företagsekonomi - distanskurs inom ramen för ITiS Delrapport: Arne Torstling Lasse Swartz Stefan Lauffs 1

Innehållsförteckning ITIS-PROJEKTET FÖRETAGSEKONOMI... 3 PROJEKTETS MÅLSÄTTNING:...3 HUVUDDRAG I PROJEKTET... 3 KONFERENSSTRUKTUR PÅ RUNONET... 4 Adamsson AB... 4 Bertilsson AB... 4 Cesarsson AB... 4 Davidsson AB... 4 Om Företagsekonomi... 5 Spelledning... 5 Länksamling... 5 Handledningar... 5 Företagsekonomi... 5 STRUKTUR FÖR WEBPOLO... 6 Årets inledning... 6 Kvartalsvisa beslut... 6 Årets avslutning... 6 Funktioner... 7 Bankärenden... 7 Orderbok... 7 Resultat... 7 Tidning... 7 FÖRSTA TESTKURSEN... 8 Deltagarna... 8 Förarbetet... 8 Rekryteringen... 8 Genomförandet... 9 Sammanfattning... 9 SLUTORD FÖR DENNA DELRAPPORT... 10 2

Delrapport om ITIS-projektet Företagsekonomi Projektets målsättning: Projektets mål är att utveckla en distanskurs inom området företagsekonomi och ledarskap. Distanskursen byggs upp kring ett webbaserat företagsspel som simulerar ledning av företag inom industrisektorn. Projektets huvudsyfte är att med IT-pedagogiska metoder förmedla kunskaper i företagsekonomi och ledningsfunktioner i företag och organisationer. Kursens längd beräknas till 50 timmar. Målgrupp är primärt förtroendevalda i ideella och ekonomiska föreningar som genom sitt uppdrag behöver kunskaper inom området. Projektet startade 2002-03-01 och avslutas 2003-03-01. Huvuddrag i projektet Deltagare i projektet är Arne Torstling, Lasse Swartz och undertecknad (Stefan Lauffs) Distanskursen har två huvudplattformar. Dels den webbbaserade företagssimulatorn WebPolo 1 och dels det server/klient-baserade konferenssystemet FirstClass 2. Därutöver finns, eller kommer att finnas: Kompletterande webbaserade applikationer för kontroll av den initiala kunskapsnivån (QMP 3 ) Preparerande självstudiekurs för de som behöver höja kunskapsnivån inför kursen (PreparandkursFöretagsekonomi 4 ) Lärarledd preparandkurs i företagsekonomi på lärplattformen Platon 5 Analys av uppnådda studieresultat samt utvärdering av kursen med verktyget Attityd 6 En provkurs initierades i september -02 med 21 deltagare och med planerad avslutning i november - 02, tillsammans 50 timmar under 10 veckor. (Ytterligare en provkurs är inplanerad att genomföras med start jan -03 och avsluning i mars -03.) Deltagarna indelades i 4 grupper som i denna kurs blir 4 ledningsgrupper med ansvar för var sitt företag. Nämligen: Adamsson AB, Bertilsson AB, Cesarsson AB och Davidsson AB. Dessa företag utvecklar, tillverkar och säljer lagerhanteringsmaskiner på en marknad i konkurrens med varandra. Lärarna, dvs spelledningen, bestämmer marknadsvillkoren och begär offerter på lagerhanteringsmaskiner. Företagens ledningsgrupper får efter bästa förmåga erbjuda marknaden sina produkter genom att svara på offerterna. Spelet, eller kursen, speglar verklighetens problematik mycket nära, utan att för den skull vara lika komplicerad. Kursen innehåller moment som att analysera den egna förmågan och bristerna, formulera strategier, beräkna produktionskapacitet och därmed förråds- och lagerhållning. Inköps- och finansieringsdetaljer, produkt- och kompetensutveckling samt personalförsörjning. Kursen simulerar en tidsperiod på upp till 10 år. 1 WebPolo. Kursens centrala nav. WebPolo är ett webbaserat spel för simulering av affärshändelser inom tillverkningsindustrin. Demo och manualer finns på http://webpolo.runo.se 2 RunoNet. Runöskolans FirstClass-system. Systemet används för kommunikationen i kursen. Dels mellan deltagarna internt i företagens ledningsgrupper, men också för kommunikation mellan deltagarna och lärarna (spelledningen). RunoNet används i denna kurs också för att härbärgera olika studiematerial samt för hyperlänkar till kompletterande material. 3 QMP. Qustion Mark Perception är ett system för att konstruera webbaserade tester med kvalificerad feedback. 4 Preparand FEK. Animerade självstudier med arbetsuppgifter och facit. Kan nås på http://ps.runo.se/sek. 5 Platon. Webbaserat system av typ en e-learning. Möjliggör fortlöpande intagning med lärarledda insslag. 6 Attityd är ett pc-program för konstruktion av webbaserade undersökningar. Attityd innehåller även ett kraftfullt analysverktyg. 3

Konferensstruktur på RunoNet Deltagarna anslöts till konferensarian på RunoNet (FirstClass) och strukturen visas i bilden nedan: Konferenserna är: Adamsson AB Vilket är konferensrum för leningsgruppen i förtaget Adamsson AB. Bertilsson AB Vilket är konferensrum för leningsgruppen i förtaget Bertilsson AB. Cesarsson AB Vilket är konferensrum för leningsgruppen i förtaget Cesarsson AB. Davidsson AB Vilket är konferensrum för leningsgruppen i förtaget Davidsson AB. Lärarna, dvs spelledningen har tillgång till ledningsgruppernas konferenser 4

Om Företagsekonomi Innehåller information om kursen, hur de olika konferenserna används, deltagarförteckning. Spelledning Lärarnas konferens. Deltagarna kan endast skicka meddelande till konferensen, inte läsa. Syftet är att ledningsgrupperna ska kunna skicka frågor och få svar av lärarna utan att andra deltagare kan ta del av meddelandeväxlingen eller dess innehåll. Länksamling Olika länktips av typen exempel på affärsidéer, eller vad är en SWOT-tabell. Innehåller också länkar till kompletterande preparandkurser (Prep FEK, FUD etc) Handledningar Olika handledningar som bla rör förutsättningar för WebPolo och spelmanual till WebPolo Företagsekonomi Kursen huvudkonferens. Här fortgår allt som rör kursen i sin helhet och som inte är av sådan art att spelmomenten går förlorade därför att affärshemligheter röjs. 5

Struktur för Webpolo Bilden visar huvudsidan i WebPolo för företaget Adamssom AB Spelet är uppbyggt i tre olika beslutsdelar. Årets inledning De beslut som fattas i början av varje år. Dessa beslut kan sedan inte ändras under innevarande år. Kvartalsvisa beslut De beslut som fattas varje kvartal Årets avslutning Resultatet av årets händelser 6

Vidare finns till vänster: Funktioner Bankärenden Där man kan låna pengar, betala lån och räntor på lån, begära inlösen av kundfodringar. Orderbok Studera inkomna offerter, analysera marknaden, leverera produkter på erhållna order, svara på offerter Resultat Studera balans-och resultatrapporter Tidning Läsa om händelser i branschorganet Lyftet, där spelledningen kan meddela om viktiga nyheter för branschen, tex ränteförändringar 7

Första testkursen Deltagarna Kursen som samlade 21 deltagare med i huvudsak folkhögskoleelever i åldern 20-27 år och med jämn könsfördelning inleddes tveksamt. Kursen är i skrivande stund ännu inte analyserad varför endast summarisk rapport om genomförandet kan beskrivas. Deltagarna hade svårt att hitta fram till FirstClass på RunoNet. Flera av deltagarna, inklusive deras handledare trodde att konferensarian fanns på Folkbildningsnätet. Några deltagare som anmälts hördes över huvud taget inte av och gick inte att kontakta. En passade i inledningsskedet på att ta en veckar semester och en annan åkte på skolresa till Spanien. Flerparten av deltagarna hade inte grundkunskaper att tillgodogöra sig kursen och bland dessa fanns deltagare med uppenbara språkproblem. Några hade missförstått syftet och kursens innehåll. Förarbetet Kursen, har planerats sedan lång tid. En variant av denna kurs är planerad att ingå som en modul i ett större system för utbildning av representanter i företagsledande organ, tex ledningsgrupper och bolagsstyrelser. Målgruppen är alltså inte densamma som man vanligen finner på våra folkhögskolor. Vi ville ändå göra ett försök med en anpassad variant för de som kan tänkas besitta tillräckliga insikter och kunskaper men inte är direkt och omedelbart ämnade för företagsledande uppdrag. Vi ändrade, drog bort, lade till, -och hoppades! Bland annat omarbetade vi en särskild modul som kommer att användas i en preparandkurs i företagsekonomi. Denna modul innehåller animationer och interaktiva övningar som ombearbetades för att harmoniera med denna distanskurs. Resultatet av bearbetningen kan studeras på http://testserver.runo.se/fek. För de som hade svaga kunskaper i FirstClass erbjöd vi en självstudiekurs på http://www.runo.net/fud. Självstudiekursen innehåller 10 moment som tar c:a 2 timmar att studera. Rekryteringen Vi fick ett tämligen stort intresse från landets folkhögskolor. Många av eleverna valde distanskurser som komplettering till sina ordinarie studier på folkhögskolan. Det sågs som ett bra sätt att fylla upp till fulla studiepoäng att läsa deltidsstudier på distans. Vi gjorde telefonintervjuer av de flesta deltagarna. Vid intervjutillfället var alla intervjuade mycket positiva och såg med spänning fram mot kursstarten. De intervjuades förkunskaper och förväntningar var mycket olika. Några exempel på förkunskaper: fem uppgav att de saknade eller hade små kunskaper i företagsekonomi, fyra hade gymnasieutbildning i ämnet, en hade deltagit i en starta eget kurs och en hade en fil kand i företagsekonomi. Vad gäller förväntningar var de minst sagt blandade allt från nyfikenhet till en möjlighet att lära för att klara av nya arbetsuppgifter som innebar budgetansvar. Deltagarna hade skiftande bakgrundskunskaper, men eftersom vi hade tämligen gott om kompletterande material ansåg vi att alla 21 deltagare hade reell möjlighet att tillgodogöra sig kursen. 8

Genomförandet Redan när kursen introducerades var vi medvetna om att denna kurs innebar särskilda svårigheter och utmaningar. Runöskolan har sedan 1991 arbetat med utvecklingsarbete och genomförande av flexibelt lärande på distans. Denna kurs intar dock en särställning bland de otaliga kurser som utvecklats och genomförts. Huvudskälet är att ämnet i sig själv och spelets karaktär bygger i hög grad på interaktion mellan deltagare och lärare. Det fordrar således att de inblandade i kursen avsätter ordentligt med tid för kommunikation inom gruppen, men också tvärs gruppvis och mellan lärarna och deltagarna. Vi vet sedan länge att just interaktionen mellan kursdeltagarna är svårast att uppnå i distansutbildningar. Vi lät dock kursen få en lång startsträcka, dvs deltagarna fick gått om tid att bekanta sig med spelet och de preparerande material som erbjöds. Här visade det sig att deltagarnas stora variationer på förkunskaper, och kanske också motivation, genast fick stor betydelse. Några kom som sagt aldrig fram till konferenssystemet vilket gjorde att ledningsgrupperna fick betänklig slagsida eftersom det helt enkelt saknades nöjaktigt med deltagare i gruppen som kunde samarbeta och lotsa fram nödvändiga beslut i spelet. Få av deltagarna tycktes förstå spelets logik eller kände sig främmande inför terminologin. Det fanns dock några lysande undantag. Efter 6 veckors kurs och 4 ledningsgrupper som förmodat skulle vara inbegripna i dynamiska företagsstrategiska diskussioner, hade vi endast en ledningsgrupp som fungerade, trots ihärdigt och enträget bönande från kurskamrater som försökte dra i sina ledningsgrupper. Förvånansvärt få frågor ställdes av deltagarna till spelledningen. Vi beslöt därför av de samlade intrycken att avbryta spelet och därmed kursen och av det faktum att spelomgången rent pedagogiskt inte var möjlig att fortsätta. Vi är i skrivande stund inbegripna med materialinsamling från kursen för analys. Resultatet av analysen ska sedan användas inför nästa provkurs som startar i januari och avslutas i mars, som för övrigt sammanfaller med detta projekts avslutning. Sammanfattning Eftersom vi vill avvakta vår utredning om kursomgången och analysens resultat är en sammanfattning av projektet fram till nu osäker. Vi vill dock peka på sådant som vi nu känner intuitivt även kan komma från analysen. 1. Svårigheterna för denna kurs kan ha underskattats. Sannolikt är material och prekursinformation inte tillräckligt tydligt för de kursdeltagare som antogs till denna kursomgång. 2. Enligt samma resonemang kan man undvika flera av de kända (antagligen även just nu okända) genom att göra en mer selektiv och riktad rekrytering. Inte minst ska motivationen vägas in i kriteriet på den goda kursdeltagaren. 3. Kurslängden och studietakten kan behöva justeras, eventuellt att lägga in fysiska träffar. 4. Utveckla teknik och metoder för kommunikation i realtid för mer oberoende av teknikkunskaper bland deltagarna (redan inplanerat). 9

Slutord för denna delrapport ITiS är en del av regeringens satsning på att utveckla och öka IT-användningen som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Vår grupp har valt att bygga vidare på de erfarenheter som förvärvats genom mer än 10 års utvecklingsarbete. Avsevärt mer av Runöskolans resurser har tagits i anspråk för detta ITiS-projekt än vad som ingår i överenskommelsen mellan statsmakten och skolor om enskilda projektresurser. Runöskolan ser dock detta projekt som en viktig strategisk satsning. Inte minst avspeglas detta av att skolledningen är direkt involverat i projektets operativa delar. Projektet har inte deltagit i gemensamma aktiviteter med andra ITiS-projket på den lokala orten i den utsträckning som kanske förväntats. Vår förhoppning är dock att under nästa kvartal kunna deltaga mer i gemensamma aktiviteter och därigenom mer delaktiga i kunskapsspridningen. Denna delrapport hoppas vi i viss mån kunna sprida ljus över projektet Företagsekonomi. Vi fortsätter nu och fullföljer enligt planeringen och räknar med projektavslutning i mars 2003. Till dess återstår utvecklingsarbeten både av teknisk och metodisk karaktär samt att genomföra ytterligare en provkurs. Ytterligare frågor om projektet besvaras välvilligt av undertecknad eller av mina kollegor Arne Torstling: arne.torstling@runo.se och Lasse Swarzs: lasse.swarzs@runo.se Åkersberga i november 2002 RUNÖ FOLKHÖGSKOLA Stefan Lauffs, IT-chef e-post: stefan.lauffs@runo.se 10