Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26



Relevanta dokument
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Utvärdering av samtalsbehandling. - effekter av behandlingen. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Utvärdering av Lindgården.

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Anne Persson, Professor

Diagnostik av förstämningssyndrom

Evidensbaserad praktik i praktiken

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Standard, handläggare

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Om patienten själv får välja

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

SCL Symptoms Checklist

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Att kritiskt granska forskningsresultat

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Multisystemisk terapi (MST)

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Kvalitetsbokslut BUP Sörmland

Motiverande samtal - MI

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

START. Short Term Assessment of Risk and Treatability

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

ME01 ledarskap, tillit och motivation

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Stressade studenter och extraarbete

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Transkript:

Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion till CORE Webb Övning, del 1 11:30 Lunch Övning, del 2 14:30 fika Forskningsexempel från Sverige Frågor och diskussion

A tripartite model of mental health and therapeutic outcomes Den hjälpsökande Behandlaren Samhället Strupp (1977)

Kan behandlare med skiftande teoretisk bakgrund och som arbetar i olika typer av verksamheter hitta ett gemensamt instrument för att skatta sina utfall? Problemet: The Doll report m fl Det finns väldigt många tillgängliga utfallsmått, men inga som används gemensamt i olika typer av verksamheter Förekommande formulär är antingen för långa, för specifika, för dyra, eller inte validerade De som används mest varierar med yrkesbakgrund och olika länder Mångfalden medför svårigheter att jämföra utfall Department of Health önskade mer fokus på evidensbaserad praktik (1996), måste då ha gemensamma utfallsmått Lösningen: Evans et al (1998) Stöd från Mental Health Foundation (MHF), UK. Ska vara copyleft (gratis, får bara inte ändra i det) Ett formulär som mäter allmän psykisk ohälsa Kunna användas brett i olika typer av verksamheter och för olika behandlingsformer Kunna kompletteras med problemspecifika utfallsmått Ha en tydligt klinisk koppling / användbarhet (frågorna ska vara kliniskt relevanta)

Utvecklingen av CORE-OM (1) Clincial Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure Steg 1: Vilka uppgifter tycker behandlare och beställare är viktiga att ha med? Och vilka formulär används? Enkät till beställare och behandlare inom NHS. Det man tyckte var viktigast att få med var uppgifter om: Symptom Fungerande Personlig/medicinsk historia Risk De vanligast förekommande formulären var: BDI, HADS, SCL-90 och 90R, BSI, GHQ, Rosenberg self-esteem inventory, och IIP

Behandlares och chefers önskemål av ett core battery Innehåll Kort & lättläst (inga dubbla negativ och flera bisatser etc) Pan-teoretiskt Fånga upp klinisk förändring Ha god validitet och reliabilitet Skilja på svårighetsnivåer Process Inte vara påträngande Minimal administration Lätt att rätta Ha kliniska och ickekliniska normer Lätt att tolka Användbarhet Underlätta bedömning Förbättra vårdplanering / case management Jämföra enheter Förbättra planering och stödja verksamhetsutveckling

Utvecklingen av CORE-OM (2) Clincial Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure Steg 2: Utvärdering de vanligast förekommande formulären CORE-gruppen bestående av sex personer inventerade frågorna i de vanligast förekommande formulären Bjöd in lekmän och representanter från fler behandlingsformer. Gruppen växte till 45. Tog med frågor från ytterligare fem vanligt förekommande formulär BAI mfl). Gruppen hade då 638 frågor att ta ställning till

Utvecklingen av CORE-OM (3) Clincial Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure Steg 3: De 638 möjliga items skattades av gruppen på 45 personer utifrån följande sju kriterier: 1. Påverkar ålder, kön, utbildning, kultur eller social bakgrund hur personer besvarar frågan? 2. Kan frågan uppfattas som stötande? 3. Handlar frågan om subjektivt välbefinnande? 4. Handlar frågan om problem/symptom? 5. Handlar frågan om fungerande/funktion? 6. Fångar frågan ett tillstånd (state) eller personlighetsdrag (trait)? 7. Verkar frågan lämplig att ha med i ett självskattningsformulär som avser att mäta allmän psykisk ohälsa?

Utvecklingen av CORE-OM (4) Clincial Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure Gruppen på sex personer gick igenom hur alla 638 frågor att skattats på de sju kriterierna och la även till dessa kriterier: Frågorna ska fånga både inom- och mellanpersonliga (interpersonell) erfarenheter Vara både positiva och negativa (inte bara problemfokuserade) Frågorna ska vara så enkla som möjligt och accepteras av både behandlare och klienter oavsett behandlingsform Inkludera frågor som både fångar upp allvarlig och lättare problematik En del frågor ska vara omvända

CORE-OM 34 frågor, 4 delskalor och nio underskalor Och en totalskala som är medelvärdet av alla frågorna Välbefinnande Problem Fungerande Risk 4 frågor Inga delskalor 12 frågor Ångest (4) Depression (4) Fysiska problem (2) Traumarelaterade problem (2) 12 frågor Nära relationer (4) Allmänt (4) Socialt (4) 6 frågor Risk för den egna personen (4) Risk för andra (2) Översättning till svenska och validering av Elfström et al, 2012

1995: Utvecklingen av CORE-systemet inleds 1998: CORE-systemet invigs 2001: CORE-PC 2008: CORE Net 2013: CORE Net till Sverige 2014: CORE Webb

Behandlarformulär Bedömningsformulär Problemområden Problemnivå Bakgrundsfaktorer Avslutningsformulär Förbättring? Behandlingsform CORE-OM CORE-5 CORE-10 CORE-SF YP-CORE WAI-SR EDE-Q etc LD-CORE GP-CORE

ORS CORE OQ TOP 4 34 45 58

Start Avslut?

Exempel på effectiveness-studie med CORE: Stiles et al (2008) 5613 patienter med olika typer av problem fullföljde behandling med antingen KBT, klientcentrerad, eller psykodynamisk terapi 3015 patienter fick antingen KBT (1045), Klientcentrerad PCT (1709), eller psykodynamisk terapi PDT (261) 2598 patienter fick antingen KBT+1 (1035), PCT+1 (1033), PDT+1 (530) Alla sex grupperna hade med jämförbara poäng på CORE-OM vid behandlingsstart. Resultat: Alla sex grupperna förbättrades tydligt (pre/post effektstorlek = 1,39) Varken behandlingsform eller grad av renhet hade någon statistiskt signifikant effekt. Likvärdiga förändringar. För patienter som fullföljer sin behandling verkar de olika behandlingsformerna likvärdiga.

Exempel på forskning (OQ-45): Effekter av att ta del av sessionsvisa skattningar Michael Lambert 35-40% av patienterna blir inte återhämtade ( friska ), och 5-10% försämras (Lambert & Ogles, 2004) När behandlare tog del av feedback från självskattningsformulär vid varje samtal för patienter som är off track (dvs där inget händer eller som försämras), så fördubblades antalet patienter som det gick bra för. Antalet off track -patienter som blev slutade som försämrade halverades Slutsats: För gruppen patienter där det inte händer så mycket (ca 10%) så kan man få bättre resultat genom att ta del av feedback vid varje samtal. För patienter som förbättras som väntat ser man inga tydliga effekter av att ta del av sessionsvis feedback. SAMHSA s National Registry of Evidence-Based Programs and Practices: Sessionsvis feedback ger bättre utfall för patienter som inte förbättras. OQ- Analyst räknas som en evidensbaserad intervention Calles erfarenheter

Forskning med CORE-OM The effects of psychological treatment in primary care in Sweden A practice-based study ROLF HOLMQVIST, THOMAS STRÖM, ANNIQA FOLDEMO NORD J PSYCHIATRY EARLY ONLINE 2013

Jämför vi äpplen med päron?

Mål 1. Utvärdera behandlingsutfallet för samtalsbehandling i primärvården 2. Undersöka om det finns någon skillnad mellan olika metoder 3. Undersöka patient- och terapeutvariabler som ev influerar, modererar resultatet.

Metod

Typ av behandling som undersöktes Reflekterande (reflective)= psykodynamisk och/eller relationell Vägledande (directive) = kognitiv, beteende och/ eller KBT. Stödjande (supportive)= stödsamtal

Testverktyg CORE-OM Bedömningsformuläret Avslutningsformuläret Reflektionsförmåga Motivation Allians

Klinisk signifikant förbättring Återhämtad = Pat lämnar behandlingen med en CORE poäng som har förbättrats med minst 6.3 poäng. Pat hade över 13 poäng (cut-off klinisk population) när han eller hon påbörjade behandling och under 13 poäng vid avslut. Förbättrad = Pat har förbättrats med 6.3 poäng men kom inte under 13 vid avslut. Försämrad = pat försämrades med minst 6.3 poäng.

Resultat Av de 733 analyserade behandlingarna uppnådde 315 st (43%) förbättring (CORE-OM poäng minskade med mer än 6.3 poäng) 249 st (34%) blev kliniskt signifikant förbättrade el återhämtade (hamnade alltså dessutom också under 13 poäng vid avslut).

Stödjande= 38 år (15) 4.8 sessioner (2.6) Vägledande= 34 år (13) 7.7 sessioner (3.8) Reflekterande= 35 år (13) 8.4 sessioner (5.4)

Medierande faktorer Motivation Reflektionsförmåga Allians Högre initialt värde på CORE + Lägre motivation + Högre grad av stödsamtal + Lägre grad av reflektionsförmåga = Högre CORE poäng vid avslut

Diskussion Sammanfattning resultat: - Samtalsbehandling i primärvård är hjälpsamt - Viss skillnad mellan behandlingar Begränsningar: - Svårt att veta hur väl man följde behandlingen - Hög andel bortfall Tolkning: - Bedömning och fördelning av pat till specifik behandling kan spela roll

FRÅGOR