Antibiotikaresistens i blododlingar

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård:

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i Region Skåne

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Mekanismer för antibiotikaresistens

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

av MDR gramnegativa bakterier

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotikaresistens

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistens

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Kommentarer till resistensläget 2012

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Resistensrapport Västernorrland 2016

MRB Multiresistenta bakterier

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Multiresistenta bakterier

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Antibiotikakompendium

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Implementering av en ny ESBL-definition

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Antibiotikaförbrukning i Region Stockholm (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Akuta infektioner. patientfall. Emilia Titelman Malin Vading

Världen i Norden och Norden i världen

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Transkript:

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2018 på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Statistikansvariga: Inga Fröding, Christian Giske, Alexandros Petropoulos Statistikanalys 2018 utförd av Karin Amilon

Tolkning av statistiken Upprepade isolat med identiskt resistensmönster från samma patient är uteslutna i följande statistik. Resistensförekomst analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket för ett visst antibiotika eller en viss bakterieart, kan den kunskapen användas som underlag för att anpassa de lokala riktlinjerna för antibiotikabehandling. Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning. Den viktigaste faktorn som påverkar resistensförekomsten är vilka typer av patienter som vårdas på sjukhuset. Svårt sjuka patienter har oftare mer resistenta bakterier bland annat eftersom de ofta behandlats med upprepade antibiotikakurer. Inom ett och samma sjukhus kan därför resistensförekomsten variera mellan olika kliniker. En successivt ökande eller minskande resistensförekomst över flera år talar för en reell antibiotikaresistensutveckling.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Huddinge Gramnegativa bakterier ESBL-resistens Andelen isolat som har resistensmekanismer mot cefalosporiner (I eller R mot cefotaxim och/eller ceftazidim) ökade från 4% 2006 till 11% 2018 i blododlingar. Resistensökningen består främst av ESBL-bildande E. coli. Under 2013-2018 har det även skett en viss ökning av andelen ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae, som nu ligger på 11%. Resistens mot Piperacillin-tazobaktam Ca av E. coli- och 21% av K. pneumoniae- stammarna har resistensmekanismer mot piperacillintazobaktam. Cirka 7 av dessa är kategoriserade som I. Dessa isolat är behandlingsbara med högdos piperacillin-tazobaktam (4gx4). Resistens mot Ciprofloxacin En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses. År 2005 var omkring av E.coli resistenta mot ciprofloxacin, men det har ökat till mellan och de senaste åren. En del av denna ökning förklaras av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. ESBL CARBA Karbapenemasproducerande E. coli och K. pneumoniae (ESBL CARBA ) är ett ökande problem i världen, men är mycket ovanligt i Sverige. Ett isolat av K. pneumoniae med ESBL CARBA påvisades i blododling från en patient provtagen på Karolinska Huddinge under 2018.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Huddinge Grampositiva bakterier För Pneumokocker har andelen isolat med nedsatt känslighet för penicillin har ökat tom 2015 men har minskat sedan dess och ligger nu nära. För Staphylococcus aureus ligger andelen MRSA stabilt lågt på ca 2% i blododlingar. Ca av S. aureus är resistenta mot klindamycin.

Andel isolat med ESBL-produktion Andel isolat med ESBL-produktion Resistenstrend, blododlingar E. coli, andel med ESBL-produktion 2011-2018 Karolinska Universitetslaboratoriet, (Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje) Resistenstrend, blododlingar K. pneumoniae, andel med ESBL-produktion 2011-2018 Karolinska Universitetslaboratoriet, (Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 n=1145 n=1268 n=1389 n=1529 n=1552 n=1586 n=1612 n=1641 2011 n=228 2012 n=228 2013 n=256 2014 n=275 2015 n=311 2016 n=351 2017 n=326 2018 n=374 År, n= Antal patienter År, n= Antal patienter Förändrade patientflöden mellan de olika sjukhusen kan påverka resistensförekomsten lokalt. Karolinska Universitetslaboratoriet analyserar blododlingar från Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje sjukhus samt ASIH och särskilda boenden. Samtliga resultat från blododlingar ingår. För samtliga odlingar som analyserats vid Karolinska ses en ökande trend av ESBL-produktion för både E. coli och K. pneumoniae. 2018 var sammantaget 9,6% av E. coli och 7, av K. pneumoniae ESBLproducerande. ESBL= Extended-spectrum betalactamase 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 3 3 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Antibiotikaresistens i blododlingar 2005-2018 Karolinska Huddinge Escherichia coli ESBL (data from 2011) Ertapenem (data from 2016) Antibiotika Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin (data from 2014) År n= Antal patienter 2005 n=139 2006 n=175 2007 n=184 2008 n=218 2009 n=234 2010 n=223 2011 n=222 2012 n=287 2013 n=282 2014 n=312 2015 n=319 2016 n=295 2017 n=297 2018 n=295 Kommentar: Andelen cefalosporinresistenta E.coli i blododlingar har ökat senaste åren, men varierar från år till år under de senaste 4 åren. Andelen cefalosporinresistensta isolat ligger nu på 12-13% för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Resistenstrender för utvalda antibiotika, blododlingar 2005-2018 Karolinska Huddinge Escherichia coli Ciprofloxacin* Gentamicin Cefotaxim Meropenem 2005 n=139 2006 n=175 2007 n=184 2008 n=218 2009 n=234 2010 n=223 2011 n=222 2012 n=287 2013 n=282 2014 n=312 2015 n=319 2016 n=295 2017 n=297 2018 n=295 År n= Antal patienter *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Kommentar: Andelen cefalosporinresistenta E. coli i blododlingar har ökat senaste åren, och ligger nu över 10 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska. En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses. En del av denna ökning förklaras av ändring i brytpunkter och en del av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. Brytpunkten för ciprofloxacin ändrades av EUCAST 1 januari 2017, vilket medför att fler isolat klassificeras som resistenta.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Antibiotikaresistens i blododlingar 2015-2017 Sjukhus i Stockholms län, analyserade vid Karolinska Escherichia coli (utan ESBL) respektive E. coli ESBL 8 7 År n= Antal patienter med E. coli (andel ESBL) 6 5 4 3 2015 n=1511 (8,2% ESBL) 2016 n=1536 (8,4% ESBL) 2017 n=1568 (8,1% ESBL) Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Escherichia coli (utan ESBL) *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Escherichia coli ESBL och ESBL CARBA Antibiotika Specialstatistik för ESBL isolat från blododlingar tagna på sjukhus och analyserade på Karolinska Universitetslaboratoriet, hela Stockholms län. Odlingar från ASIH och särskilda boenden ingår inte. ESBL-producerande E.coli är ofta också resistenta mot andra klasser av antibiotika, och en ökning av ESBLproducerande bakterier medför också ökande resistens mot andra antibiotikaklasser. I diagrammet framgår andelen av E. coli utan ESBL-produktion respektive E.coli med ESBL-produktion, som är resistenta eller intermediära mot andra antibiotikaklasser. Antalet patienter med ESBL CARBA i blododlingar har varit 1-2 per år mellan 2015-2017. 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 3 3 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Huddinge Klebsiella pneumoniae, Klebsiella variicola År n= Antal 2006-2007 n=62 2008-2009 n=103 2010-2011 n=119 2012-2013 n=139 2014-2015 n=157 Ciprofloxacin*Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin ESBL -tazobactam(data from 2011) *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Imipenem MeropenemTrimetoprimGentamicin Amikacin -sulfa (data from 2015) Antibiotika Kommentar: Andelen cefalosporinresistenta Klebsiella pneumoniae och Klebsiella variicola (tidigare K. pneumoniae) har ökat de senaste 3 åren, och andelen ESBL-producerande stammar ligger nu på 11%. Under 2018 hade en patient K. pneumoniae med karbapenemresistens av typen ESBL CARBA i blododling. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca 7 kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Huddinge Pseudomonas aeruginosa År n= antal patienter 3 3 2006-2007 n=34 2008-2009 n=50 2010-2011 n=55 2012-2013 n=33 2014-2015 n=47 2016-2017 n=41 2018 n=29 Ciprofloxacin Ceftazidim Piperacillintazobactam* Imipenem Meropenem Gentamicin Amikacin (data from 2016) Antibiotika Kommentar: Resistensfrekvensen för piperacillin-tazobaktam 2009 och 2010 är osäker. Det saknas resultat för 33% av isolaten under denna tid. Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 3 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Huddinge Staphylococcus aureus År n= Antal patienter 2006 n=100 2007 n=103 3 2008 n=108 2009 n=108 2010* n=85 2011 n=150 2012 n=159 2013 n=138 2014 n=177 2015 n=174 Isoxazolylpenicillin Klindamycin Fusidinsyra Gentamicin Trimetoprim-sulfa Antibiotika 2016 n=173 2017 n=182 2018 n=177 *Endast maj-dec Kommentar: Resistensfrekvensen för S.aureus ligger stabilt lågt. Andelen MRSA är mellan 1-3%. Resistens mot klindamycin förekommer i ca av fallen.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Huddinge Streptococcus pneumoniae 3 År n= Antal patienter 3 2006-2007 n=104 2008-2009 n=88 2010-2011 n=60 2012-2013 n=70 2014-2015 n=64 2016-2017 n=98 2018 n=37 Bensylpenicillin Erytromycin Klindamycin Trimetoprim-sulfa Antibiotika Kommentar: Mellan 2006 och 2013 skedde en långsam ökning av andelen pneumokock-isolat med nedsatt känslighet för penicillin från 4% till 7%. 2014-2015 var andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin betydligt högre, nära. De senaste två åren har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet minskat igen till ca. Majoriteten av dessa isolat är kategoriserade som I, Intermediär (MIC 0,125-1 mg/l), och är behandlingsbara med bensylpenicillin i högdos.

Ny definition av SIR-systemet för resistensbestämning av bakterier The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) ändrade definitionerna av SIR-kategorierna från 1 januari 2019. På Karolinska Universitetslaboratoriet implementerades förändringarna den 30 april 2019. Nya definitioner: S Känslig vid normal dosering: En mikroorganism kategoriseras som "känslig vid normal exponering*" när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög vid normal dosering av medlet. I Känslig vid ökad exponering: En mikroorganism kategoriseras som "känslig vid ökad exponering*" när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög om koncentrationen av medlet ökas i infektionshärden. R Resistent: En mikroorganism kategoriseras som "resistent" när sannolikheten för framgångsrik behandling är låg även vid höga koncentrationer av medlet i infektionshärden. *Exponering förklaras på nästa bild. 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Ny definition av SIR-systemet för resistensbestämning av bakterier *Exponering är en funktion av hur administrationsform, dos, doseringsintervall, infusionstid, så väl som distribution, och utsöndring av det antimikrobiella medlet påverkar koncentrationen av medlet i infektionshärden Brytpunkterna för S, I och R har inrättats så att I (I-kategorin) är en lika användbar kategori som S (S-kategorin) men kräver en högre dos. För mer information om dosering, se NordicASTs brytpunktstabell på www.nordicast.org, avsnitt "dosering". Mer information: www.nordicast.org www.eucast.org Giske et al.sir-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras. Läkartidningen, 2019 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018