Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin



Relevanta dokument
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Landstingsstyrelsens förvaltning

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Nutrition och sårläkning

NLL Kost till inneliggande patienter

Sväljningsbedömning Kalmar

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

Nutritionsproblem och åtgärder

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Rutin Beslut om vak/ extravak

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Energirik mellanmålsmeny

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård Vv 206/2015

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende

Planering av måltiderna

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Särnär och förskrivning

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Del 3_9 sidor_12 poäng

opereras för åderbråck

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Behandling av prostatacancer

Särnär och förskrivning

Rutiner för vårdhundsteam inom Härnösands kommun

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Team 4 Team 5 Team 6

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Koloskopiförberedelser med Movprep

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Del 7 14 sidor 28 poäng

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

En liten guide till kvinnohälsa

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

Nya nutritionsöverenskommelsen

Välkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående

Detta gäller när jag blir sjukskriven

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

cpetzell Sidan cpetzell Sidan cpetzell Sidan

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Viktigt inför den första behandlingen

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Gastrointestinal cancer

Del 5_9 sidor_15 poäng

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

Älsklingsmat och spring i benen

Testa dina levnadsvanor!

Vill du delta i en undersökning om matvanor?

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Transkript:

1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-26 Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Paramedicin Sörmland Dietister Sörmland 2011-08-25 Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Frida Segerberg Rose-Marie Hedlund PAR2011-138 Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Bakgrund Vanligaste formen av ventrikelcancer är adenocarcinom. Andra maligna tumörformer är lymfom, gastrointestinal stromatumör (GIST) och carcinoid. Incidensen av ventrikelcancer i västvärlden har minskat senaste decennierna. Denna minskning är parallell med minskning i utbredning av infektion med Helicobacter pylori. Kronisk infektion med denna bakterie, som orsakar kronisk gastrit, anses vara den viktigaste orsaken till ventrikelcancer. Incidensen av ventrikelcancer ökar med åldern och är vanligast i åldrarna över 60 år. Symtom Vanligaste symtomet vid ventrikelcancer är smärtor, sveda eller obehag i epigastriet. Tidig cancer kan även visa sig som blödning. Senare uppträder symtom som viktförlust, anorexi, kräkningar, tidig mättnadskänsla och trötthet. Kirugisk och medicinsk behandling Adenocarcinom, GIST och carcinoid kan behandlas kirurgiskt medan lymfom framför allt behandlas med cytostatika. Operationerna sker huvudsakligen på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett, även om vissa patienter skickas till Gastrocentrum ÖAK Huddinge. Kirurgiska ingrepp innebär att hela eller delar av ventrikel tas bort så kallad total eller subtotal gastrektomi. Ventrikelrestens storlek kommer sen att påverka hur mycket patienten förmår att äta. De två vanligaste rekonstruktionen är antingen Roux-én-Y eller Billroth II. Syfte/mål med Nutritionsbehandling Målsättningen med behandlingen beror på om patienten bedöms få kurativ eller palliativ behandling, och om behandlingen är palliativ beror det på var i den palliativa fasen patienten befinner sig i. Inför kurativ behandling bör patienten vara i så gott skick som möjligt och så snabb insats som möjligt eftersträvas. Nutritionsbehandlingen kan innefatta energiberikning, konsistensanpassning, kosttillägg och parenteral eller enteral nutrition. Idag finns ingen utarbetad rutin för att patienter med malnutrition får enteral nutrition preoperativt. Däremot kan en nutritiv jejunostomi anläggas i samband med operationen. Postoperativt är målet att uppnå ett gott energi och näringsintag. Kosten kan också påverka olika symtom som dumping och steatorré och justering av matintaget görs utifrån detta.

2(5) Om sjukdomen ej går att bota är konsistensanpassning, energiberikning, kosttillägg viktiga instrument men man måste inte alltid sträva efter att nå beräknat energi och näringsbehov. Om tumören täpper igen magtarmkanalen kan en PEG läggas i avlastande syfte och inte för nutrition. Då används PEG: en för att magsaft och eventuell dryck ska kunna rinna ut så att patienten slipper kräkas eller ha ventrikelsond. Nutritionsbehandling efter ventrikelresektion: Gastrektomi orsakar för de flesta en viktförlust på 5-10% som sällan återhämtas helt. Orsaker till denna viktnedgång är att patienten har svårt inta tillräckligt med föda på grund av den förminskade ventrikel, inte upplever hungerkänsla och har en försämrad nedbrytning av maten på grund av den förändrade anatomin där galla och pankreassaft inte möter maten på samma sätt som tidigare. Vanliga tillstånd som drabbar patienten postoperativt är aptitlöshet, ätsvårigheter av olika slag, dumping och steatorré. Sammantaget finns risk för undernäringsproblematik och fett och proteinmalabsorption. Steatorré är inte ovanligt efter total gastrektomi. Diarréerna kan också försämras pga effekten av vagotomin. Steatorrén kan orsaka energibrist men också leda till kalciumbrist och osteoporos. Laktosintolerans kan uppkomma postoperativt. Alla som gjort total eller subtotal gastrektomi skall stå på livslång substitution med vitamin B12. Patienten skall få följande information och råd efter operation: - Ät långsamt och tugga väl. - Portionerna blir mindre då ventrikeln är mindre. - 6-8 måltider per dag. - Berika maten med fett på olika sätt om ej steatorré - Mindre mängd grönsaker än normal rekommendation - Dricka huvudsakligen mellan måltiderna då dryck ger mättnadskänsla. - Välja drycker som ger energi t ex mjölk, juice, saft, lättöl. - 2-3 näringsdrycker per dag. - Vitt bröd eller mjukt bröd kan kännas klumpigt i början. Rostat bröd eller hårt bröd brukar kännas bättre. Följande livsmedel skall undvikas 4 veckor efter operationen: - Frukthinnor av citrusfrukter. Frukten kan ätas filéad eller som juice. - Ananas - Torkad frukt - Skal från tex plommon, vindruvor, äpple, tomat, gurka, paprika - Svamp - Lök - Broccolistjälkar och sparris - Majs - Isbergssallad

3(5) - Rabarber - Kokos - Hela nötter och mandlar - Hela köttbitar. Köttfärs, mixat kött eller fisk går bättre - Fullkornsbröd med hela korn i. Det finns inte någon speciell postoperativ kost från Kostservice som passar till denna patientkategori och därför måste det ses över vad som serveras till patienten vecka för vecka. Vanligtvis passar det att kombinera Magtarmkost och Lättuggad kost. Vid dumpingbesvär: - Många små måltider per dag - Undvika dryck till måltiderna - Undvika söta drycker och andra söta livsmedel. Vid steattoré - Minska på fettintaget - Observera energiintaget Vid misstänk laktosintolerans - Laktosfri kost i två veckor. - Observera energiintaget Kosttillägg och kosttillskott Kompletta proteinrika kosttillägg är förstahandsval. Om detta ej accepteras av patienten provas klara kosttillägg samt Calshake/Scandishake Alla patienter rekommenderas ta ett multivitaminpreparat t.ex. Vitamineral 1x1 alternativt Mitt val 1x2 alternativt Vitaplex mineral 1x1. Enteral nutrition Om nutritiv jejunostomi anlagts i samband med operation har sondmaten vanligtvis påbörjats under vårdtiden på Huddinge. Fortsatt upptrappning skall eventuellt ske på hemmasjukhuset. Läs omvårdnadsepikris och dietistanteckning från Huddinge om hur det gått. Hastigheten höjs vid behov med 10 ml/ timme/dag. Se förslag nedan. Ofta tål patienten inte mer än 80-90 ml/timme. Trolig maxhastighet är 125 ml/timme. Sondnäring: Fresubin Original Dag 1: 10 ml/timme i 20 timmar (200 ml) Dag 2: 20 ml/timme i 20 timmar (400 ml) Dag 3: 30 ml/timme i 17 timmar (500 ml) Dag 4: 40 ml/timme i 20 timmar (800 ml) Etc Utredningsgång/Besök

4(5) Nybesök På avd, mottagning eller via telefon 15-45 minuter Anamnes och status Nutritionsbedömning Nutritionsbehandling - Måltidsordning - Konsistensanpassing - Energiberikning - Kosttillägg - Ev behov av parenteral nutrition Återbesök Om patienten är aktuell för kirurgi skall regelbundna återbesök ske fram till operation. Om patienten inte är aktuell för kirurgi görs överrapportering till dietist på onkologkliniken. Efter två veckors nutritionsbehandling. Ofta via telefon. 15-30 min. - Anamnes och status - Utvärdering och uppföljning av insatt behandling. Vid sviktande behandlingsresultat dvs fortsatt viktnedgång, dåligt näringsintag eller utebliven viktuppgång (om detta är målet) så kontakta ansvarig kirurg för diskussion angående åtgärder som tex inläggning på avdelning med parenteral nutrition. Vid strålbehandling och/ eller cytostatikabehandling inför operation Om patienten genomgår strålbehandling eller får cytostatika inför operation görs överrapportering till dietist på onkologkliniken som sköter uppföljning fram till operation. Återbesök efter operation: Besök på avdelningen efter behov. Återbesök 2 veckor efter utskrivning. Mottagningsbesök eller telefon. Återbesök 1 månad Återbesök 3 månader Därefter vid behov - Svält och därefter flytkost första dagarna postoperativt. Ansvarig läkare beslutar om upptrappning. - Se sedan kostråden under rubriken Nutritionsbehandling efter ventrikelresektion - Se över näringsintaget och justera vid problem. Patienter med enteral nutrition efter utskrivning: Återbesök 2 veckor efter utskrivning. Mottagningsbesök eller telefon. Återbesök 1 månad Återbesök 3 månader Därefter vid behov

5(5) Den enterala nutritionsbehandlingen kan ofta avvecklas efter några veckor i hemmet. Nutritionsbehandling Nutritionsbehandlingen utgår från en individanpassad nutritionsbedömning. Dokumentation. Alla kontakter med patient som angår behandlingen skall dokumenteras i SysteamCross. Förskrivning av SÄRNÄR och Näringsberäkningar dokumenteras också. Patientmaterial SD- kostråd till dig som opererat magsäcken SD- kostråd till dig som behöver extra mycket energi Referenser www.internetmedicin.se