Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Relevanta dokument
Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Årsrapport för det svenska arbetet inom CBRNE/farliga ämnen, 2018.

Regional samverkanskurs 2014

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

YH och internationalisering

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Granskning av kommunens krisberedskap. Sollentuna kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Verksamhetsberättelse 2016

Arbetsprogram för Betalningsrådet

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Växtverk & Framtidstro!

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Förskolan Västanvind

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Revisionsrapport SITHS och HSA Version

Workshop kulturstrategi för Nacka

Plan för forskningskommunikation 2017

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

Krisledningsorganisation vid Linköpings universitet

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

Styrelseprotokoll nr 15

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

SITHS rekommendationer för internt revisionsarbete

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Kvalitetsredovisning 2004

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Verksamhetsberättelse 2014

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Projektplan. Sametinget och Naturvårdsverket

Svar på motionen Bekämpa ungdomsbrottsligheten genom tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

Lokalförsörjningsplan 2011

Diarienummer

DIGITALISERINGSPLAN

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Förstudie om ekonomiskt bistånd

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Turismutbildning 2.0

Styrgrupp Svensk geoprocess

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Processbeskrivning ITIL Change Management

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Verksamhetsplan Personalenheten

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

RAPPORT 2018:21. Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2011 med plan för år

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Vinka IN modellen Vingåker och Katrineholm 2016

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

Transkript:

samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017

samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål... 4 1.3 Rapprtens mfattning... 4 2. Resultat ch måluppfyllelse... 5 2.1 Kmmunicera CBRNE-strategin... 5 2.2 Infrmatins- ch utbildningsmaterial till stöd för implementering av strategin... 6 2.3 Förvaltningsprcessen... 6 2.3.1 Aktörsgemensam arbetsgrupp... 6 2.3.2 Aktörsgemensamma möten... 7 2.3.3 Pririterade mråden... 8 2.4 Samverkan med samverkansmrådet, SOFÄ... 11 3. Sammanfattning... 11 Martin Nygren FOI martin.nygren@fi.se

samhällsskydd ch beredskap 3 (12) 1. Bakgrund På initiativ av berörda myndigheter påbörjades i mars 2012 ett prjekt för att ta fram en aktörsgemensam strategi för CBRNE-mrådet. Myndigheterna ansåg att det samlade svenska arbetet brde inriktas på ett bättre sätt ch ville gemensamt kunna planera, genmföra ch följa upp vad sm görs inm mrådet. Avsikten har varit att arbetet skulle återge principer, metder ch arbetsfrmer sm stärker den svenska lycks- ch krisberedskapsfrågan. Arbetet resulterade i två dkument: Aktörsgemensam CBRNE-strategi ch Vägledning till den svenska aktörsgemensamma CBRNE-strategin sm redvisades i december 2013. Under 2014 startade ett nytt aktörsgemensamt prjekt för att ta fram prcesser för förvaltning ch uppföljning av arbetet inm CBRNE-strategins mråde ch för att föreslå pririterade mråden. Resultatet redvisades den 30 mars 2016 i en marbetad ch uppdaterad Aktörsgemensam CBRNE-strategi, Versin 2. I dkumentet finns samlat grunderna för det frtsatta arbetet inm CBRNE-mrådet ch mfattar mål ch delmål samt en förvaltningsprcess sm ska driva det frtsatta arbetet framåt. Därutöver finns ni pririterade mråden identifierade, det vill säga viktiga utvecklingsmråden, sm det krävs särskilda satsningar för ch en urvalsprcess för hur dessa ska tas fram. I det frtsatta arbetet är MSB förvaltare av strategin ch dess pririterade mråden. Syftet med strategin är att skapa en gemensam grund ch inriktning för det svenska CBRNE-arbetet där alla aktörer har ett gemensamt ansvar att finna sina rller ch börja verka för att de beskrivna målen skall bli verklighet. För att underlätta genmförandet innehåller strategin även vägledningar för hur aktörer tillsammans med andra kan arbeta för att nå målen. MSB har tillsatt en aktörsgemensam arbetsgrupp sm aktivt ska stödja i arbetet med förvaltningen av CBRNE-strategin ch arbetet inm strategins mråde. Strategin är aktörsgemensam ch riktar sig till alla svenska aktörer sm är verksamma inm eller är berörda av CBRNE (kmmuner, länsstyrelser, landsting ch reginer, centrala myndigheter, regeringskansliet, frivilligrganisatiner, intresserganisatiner ch privata aktörer). Alla aktörer har ansvar för att finna sina rller ch verka för att målen i strategin ska bli verklighet. Under första året tillsattes en särskild arbetsgrupp sm stöd till MSB med syfte att förvalta strategin i alla dess delar inkluderande att ta hand m pririterade mråden ch att infrmera m CBRNE-strategin för alla aktörer. Arbetet har genmförts med representanter från MSB ch FOI. 1.1 Syfte Syftet med rapprten är att sammanfatta arbetet sm genmförts under året inm ramen för CBRNE-strategin. Sm förvaltare har MSB, enligt CBRNE-strategin,

samhällsskydd ch beredskap 4 (12) ansvar för att en sådan tas fram vilket ckså bidrar till att uppfylla ett av strategins delmål. 1.2 Mål Målet är att rapprten ska redgöra för det arbete sm skett inm strategins mråde under året, arbetet med förvaltningen av strategin men ckså annan infrmatin sm kan vara till nytta för aktörer i systemet, såsm ny lagstiftning, nya regeringsuppdrag, EU-initiativ, viktigare utvecklingsarbeten på länsnivå etc. Dessutm ska det finnas hänvisningar till var mer infrmatin finns att hämta. 1.3 Rapprtens mfattning Rapprten sammanfattar det arbete sm genmförts under periden från halvårsskiftet 2016 till ch med 2017 ch sm fkuserade på följande aktiviteter: att kmmunicera CBRNE-strategin till etablerade CBRNE-fra ch för ett flertal aktörer med fkus på lkal ch reginal nivå i svenska lycks-ch krisberedskapen att ta fram infrmatins- ch utbildningsmaterial till stöd för implementeringen av strategin att etablera ch starta upp arbetet med en aktörsgemensam arbetsgrupp att initiera arbetet ch skapa frmer för att mhänderta pririterade mråden där ansvariga aktörer är identifierade att utveckla de aktörsgemensamma mötena till att möta den nya strategins krav.

samhällsskydd ch beredskap 5 (12) 2. Resultat ch måluppfyllelse 2.1 Kmmunicera CBRNE-strategin För att skapa bättre förutsättningar för aktörerna att agera samrdnat måste de principer, mål ch delmål sm fastställts i aktörsgemensam CBRNE-strategi implementeras i varje rganisatin. På så sätt skapas en gemensam grund ch inriktning för det svenska CBRNE-arbetet. MSB har en samrdnande ch stödjande rll för att underlätta implementeringen av CBRNE-strategin ch ansvar för att ta fram infrmatinsmaterial. Målet har varit att i första hand besöka alla länsstyrelser ch etablerade samverkansfra för att infrmera m den aktörsgemensamma CBRNE-strategin. Detta för att länsstyrelserna spelar en viktig reginal rll ch kan sprida budskapet vidare till den kmmunala nivån ch att många aktörer sm berörs finns representerade i lika CBRNE-fra. Aktörerna har efter infrmatinsinsatsen fått kännedm m ch förståelse för: att det finns en strategi med färdiga mål ch delmål sm är gemensamt framtagna av en arbetsgrupp med representanter från lkal, reginal ch central nivå att för att uppnå ett effektivt ch strukturerat arbetssätt måste mål ch delmål i strategin implementeras på alla nivåer, ch att aktörerna själva måste ta ansvar för det att förvaltaren av CBRNE-strategin, MSB, har skapat en aktörsgemensam arbetsgrupp för att tillsammans genmföra de uppgifter sm CBRNEstrategin beskriver hur arbetet med att ta hand m de pririterade mrådena planeras. Berende på målgrupp ch tid till förfgande har infrmatinen m CBRNEstrategin, dess prcesser ch pririterade mråden varierat. Tyvärr har av lika skäl målet inte uppnåtts fullt ut. Det har varit svårt att nå ut till länsstyrelserna främst på grund av att de inte haft tid eller pririterat arbetet med CBRNE-strategin. Nedan följer en tabell sm visar vilka aktörer sm infrmerats eller vid vilka knferenser sm infrmatin givits. 21 ktber 2016 Länsstyrelsen Västra Götaland 22 ktber 2016 CBRN-förbundet 15-16 mars 2017 Knferensen Kem 2017 23-24 mars 2017 Länsstyrelsen Stckhlm, Frum för Samhällsskydd ch beredskap 5-6 april 2017 Knferensen Krisberedskap 2017 18 april 2017 Örebr län 19 ktber 2017 Hallands län

samhällsskydd ch beredskap 6 (12) 2.2 Infrmatins- ch utbildningsmaterial till stöd för implementering av strategin Förutm att vara ute ch infrmera m strategin för lika aktörer har även ett infrmatinsmaterial tagits fram sm finns tillgängligt att ladda ner från MSB:s hemsida. Det är Pwer Pint presentatiner sm beskriver CBRNE-strategin ch de Pririterade mrådena, sm kan användas ch anpassas efter aktörernas egna önskemål på lkal, reginal eller central nivå. Under periden har ckså ett arbete genmförts med att uppdatera MSB:s hemsida, www.msb.se/cbrne. Där finns att läsa m den Strategiska inriktningen för det natinella arbetet inm CBRNE, en beskrivning av den Aktörsgemensamma CBRNE-strategin samt en länk till en mderniserad upplaga av CBRNE-strategin, att ladda ner eller beställa. I den tryckta versinen finns inte alla bilagr med för att den ska blir mer lätthanterlig. Alla bilagr finns kvar i den längre versinen, men då endast sm PDF. Ett faktablad har ckså tagits fram, CBRNE-strategi, En aktörsgemensam inriktning. 2.3 Förvaltningsprcessen För att underlätta arbetet med CBRNE-frågr sm inte kan hanteras enbart inm rdinarie samverkansrutiner, finns en förvaltningsprcess beskriven i CBRNEstrategin. Den återfinns under strategins mål ett samverkan ch samrdning. Prcessen beskriver ett flertal uppgifter sm förvaltaren (MSB) har att genmföra. Under första periden har arbetet fkuserat på att skapa den aktörsgemensamma arbetsgruppen, genmföra aktörsgemensamma möten ch ta hand m de pririterade mrådena. 2.3.1 Aktörsgemensam arbetsgrupp Till stöd för arbetet med förvaltningen av CBRNE-strategin ch annat arbete inm strategins mråde har MSB skapat en aktörsgemensam arbetsgrupp sm består av representanter från både lkal, reginal ch central nivå, i enlighet med vad sm beskrivs i CBRNE-strategin. För arbetsuppgifterna har det varit viktigt att arbetsgruppen är sammansatt av persner från lika aktörer, att gruppen representerar lika mråden ch att sammantaget gruppen har ett strt nätverk. Arbetet har inneburit fem fysiska träffar ch däremellan telefnknferenser men även deltagande i uppgifter mellan mötena. Framöver kmmer andra aktörer att få möjlighet att delta för att fördela arbetsbelastningen mellan aktörerna. Några av de första uppgifterna sm arbetsgruppen tillsammans med förvaltaren har arbetat med har varit: att ta fram lika frmer av stöd för implementeringen av CBRNE-strategin för lika aktörer ch ha synpunkter på bra infrmatins- ch utbildningsmaterial

samhällsskydd ch beredskap 7 (12) att planera ch förbereda de aktörsgemensamma mötena för CBRNE sm hålls två gånger per år att initiera ch skapa frmer för att mhänderta pririterade mråden samt där möjligt delta för några av representanterna i behvsanalysprcessen för några av mrådena. Gruppen representeras för närvarande av följande aktörer: Flkhälsmyndigheten Försvarsmakten (SkyddC) Katastrfmedicinskt Centrum, KMC Linköping Kmmun, räddningstjänst Kmmun, säkerhetsstrateg Kmmun, miljöförvaltning Landsting, Västernrrland Livsmedelsverket Länsstyrelsen, Västra Götaland Plisen FOI MSB, CBRNE-samrdningen 2.3.2 Aktörsgemensamma möten En central del i prcessen är de aktörsgemensamma möten för CBRNE sm hålls två gånger per år. Mötesfrmen gick före 2016 under namnet Myndighetsmöte för CBRNE. Dessa möten ska fungera sm mtrn i arbetet med att förvalta CBRNEstrategin ch de pririterade mrådena, ch ska ge möjlighet till infrmatinsutbyte ch diskussin kring intressanta frågr samt fungera sm en länk mellan arbeten i lika samverkansfra ch mellan lika nivåer. Ansvaret för att driva de aktörsgemensamma CBRNE-mötena ligger hs MSB. Förberedelserna till de båda mötena gjrde MSB tillsammans med den aktörsgemensamma arbetsgruppen samtidigt sm en inbjudan till att kmma med förslag till prgrampunkter gick till alla aktörer med uppmaning att kmma med aktuella frågeställningar sm är intressanta att lösa tillsammans med andra ch gda exempel på pågående genmförda samverkansprjekt ch aktiviteter. Det första aktörsgemensamma mötet för 2016 hölls den 19:e januari på Lundqvist & Lindqvist i Stckhlm ch det andra mötet ägde rum den 25 augusti på Nrdic C i Stckhlm med över 70 deltagare fördelat på ett 30-tal lika aktörer. Prgram, minnesanteckningar ch dkumentatin från mötena finns på MSB:s hemsida. Första mötet för år 2017, ett tvådagars-möte sm ägde rum den 25-26 januari på Nrra Latin i Stckhlm med 123 deltagare fördelat på 43 lika aktörer. Januari- mötet karakteriserades av att prgrammet var uppdelat i lika teman, Utbildning, C-, B- ch RN-mrådet, Krta nyheter ch EU. Prgram, minnesanteckningar ch dkumentatin från mötet finns på MSB:s hemsida.

samhällsskydd ch beredskap 8 (12) Andra mötet under 2017 ägde rum den 23 augusti på Lundqvist ch Lindqvist i Stckhlm med mer än 100 deltagare ch mötet inleddes av MSB sm infrmerade m Natinell risk- ch förmågebedömning (NRFB 2017) ch Ttalförsvar ch civilt försvar. Det frtsatta prgrammet var indelat i tre teman, 1) 2:4 prjekt 2) Dricksvatten ch 3) Säkerhet ch sekretess. Prgram, minnesanteckningar ch dkumentatin från mötet finns på MSB:s hemsida. Det stra antalet deltagare vid de tre mötena vittnar m det stra intresse sm finns för att träffas ch diskutera CBRNE-frågr ur ett svenskt perspektiv. Under periden har förvaltaren (MSB) ch den aktörsgemensamma arbetsgruppen ckså påbörjat ett arbete med att utveckla ch anpassa mötena för att bättre uppfylla CBRNE-strategins krav ch behv. 2.3.3 Pririterade mråden Inm ramen för strategiarbetet har ni pririterade mråden, viktiga utvecklingsmråden, identifierats sm bedömts särskilt angelägna att utveckla ch sm kmmer att kräva engagemang från flera aktörer i samhället. Skälet till att dessa mråden bedömts sm pririterade är att behven av åtgärder inte bedöms tillgdses inm ramen för den verksamhet sm aktörerna inm CBRNE bedriver idag. I diskussiner ch i samarbete med Flkhälsmyndigheten bestämdes det att den arbetsmetd sm kallas Behvsanalysprcessen ch sm B-myndigheterna har tagit fram inm prjektet Förbättrad samrdning för en långsiktig natinell inriktning inm B-mrådet, skulle användas ch utgöra en grund för den frtsatta analysen av de pririterade mrådena. Efter genmgång av samtliga ni pririterade mråden valdes fem ut för att tas mhand under 2017; Analys av mikrrganismer, Katastrfmedicin, VMA (viktigt meddelande till allmänheten ch utmhusalarmering), Samverkan ch Gränskntrll. Behvsanalysprcessen mfattas i grunden av sju prcessteg; beställning, planering, nuläge, önskat läge, identifiera åtgärder, priritera åtgärder ch sammanställa beslutsunderlag. I vårt arbete har vi valt att benämna det sistnämnda sm Resultat Underlag för vidare åtgärder då det överensstämmer med vad sm kmmit fram under de två genmförda behvsanalysprcesserna under våren 2017. För att bättre förstå behvsanalysprcessen ch arbetet med den så fick representanter från den aktörsgemensamma arbets- ch prjektgruppen möjlighet att delta i en utbildning inför det frtsatta arbetet. Sm resultat av kursen ch i samråd med Flkhälsmyndigheten bestämdes det ckså att de sex första prcesstegen skulle mhändertas ch diskuteras i frm av ett två dagars internat. Detta för att effektivisera arbetet ch minimera tidsåtgången. Pririterade mrådet - Katastrfmedicin Första mötet, internatet, för att ta hand m det pririterade mrådet Katastrfmedicin hölls på Skepparhlmen den 22-23 maj, med deltagare från

samhällsskydd ch beredskap 9 (12) Västernrrlands landsting, Katastrfmedicinskt Centrum i Linköping, Regin Skåne, FOI ch MSB. Prcessledare ch den sm ansvarade för att planera, genmföra ch dkumentera behvsanalysen, Matilda Lindberg, km från Flkhälsmyndigheten. Resultatet bearbetades under hösten ch resulterade i ett antal identifierade åtgärder sm delades in i tre mråden, 1) åtgärder sm berör utbildning 2) åtgärder sm berör skyddsutrustning ch 3) åtgärder sm berör utveckling. Av alla åtgärder ansågs Central förvaltning för utbildning sm högst pririterad men även att ta fram, finansiera ch genmföra utbildningen av både instruktörer ch användare var högt pririterat, för att uppnå en gemensam kmpetens ch kunskapsnivå natinellt. Behvsanalysen föreslg ckså att i första hand föreslå Scialstyrelsen (SS) att ta hand m den centrala förvaltningen. MSB har senare haft möte med SS ch diskuterat åtgärdsförslagen där det bl.a. framkm att idag har SS inget utbildningsuppdrag. Scialstyrelsen kan bidra med övnings- ch utbildningsplaner, sm talar m för landsting/reginer vilken lägstanivå man bör uppnå när det gäller utbildad ch tränad persnal men varje landsting/regin är självstyrande, ch det faktum att vem sm styr vem egentligen, försvårar möjligheten att åstadkmma likriktning på mrådet. Genm 2:4-medel kmmer dck ett prjekt för natinell utbildning av reginala instruktörer ch insatspersnal i akut mhändertagande av skadade vid C- händelser att genmföras. Ett prjekt sm stämmer väl överens med behvsanalysens åtgärdsförslag när det gäller utbildning, med skillnaden att SS inte kan ta på sig förvaltningsansvaret. Frågan m skyddsutrustning är en arbetsmiljöfråga ch ett arbetsgivaransvar ch därmed inte en fråga sm Scialstyrelsen är ansvarig för. Det pågår ett arbete via SKL sm tillsammans med representanter från landsting/reginer tar fram en kravspecifikatin till ett anbudsunderlag när det gäller utrustning sm anses nödvändig. Därmed får arbetet med detta pririterade mråde, utifrån CBRNE-strategins perspektiv, anses vara avslutat. Pririterade mrådet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) ch utmhusalarmering Första mötet, internatet, för att ta hand m det pririterade mrådet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) ch utmhusalarmering hölls på Dömle Herrgård den 30-31 maj med deltagare från MSB, räddningstjänsten Östra Götaland, Försvarsmakten ch FOI. Prcessledare ch den sm ansvarade för att planera, genmföra behvsanalysen, Matilda Lindberg, km från Flkhälsmyndigheten. Resultatet tgs m hand ch bearbetades under hösten ch resulterade i att ett flertal åtgärder identifierades ch pririterades för att nå den önskade målbilden. Den högst pririterade åtgärden är utbildning ch infrmatin för att höja kunskapen ch medvetenheten hs allmänheten så väl

samhällsskydd ch beredskap 10 (12) sm hs aktörerna med önskemål m att material tas fram på central nivå. Vid utvärdering ch priritering av åtgärderna pririterades ckså ett infrmatinsspridningssystem högt ch att användningen av varningssystem vid höjd beredskap. Förslaget till mhändertagande var att samhällsskydd ch beredskap (MSB) tar det största ansvaret med stöd från SKL. Under våren 2018 kmmer samtal att ske med MSB m hur de föreslagna åtgärderna ska mhändertas. Pririterade mrådet Gränskntrll av farliga ämnen Ett första möte för att ta hand m det pririterade mrådet, Gränskntrll av farliga ämnen, hölls i Stckhlm den 16 nvember med deltagare från MSB, Tullverket, FOI, Livsmedelsverket, SSM, Miljö- ch Energidepartementet ch SVA. Syftet med mötet vara att genmföra de två första stegen i behvsanalysprcessen, Beställning ch Planering, för att göra en tydlig definitin ch avgränsning av mrådet. För den frtsatta behvsanalysen har ckså nödvändiga aktörer identifierats ch arbetet kmmer att återupptas under första kvartalet 2018. Pririterade mrådet Analys av mikrrganismer Arbetet med det pririterade mrådet Analys av mikrrganismer mhändertgs i det arbete sm utförts av B-myndigheterna under våren 2017, då en behvsanalys genmfördes av mrådet Natinell analys/labratrieförmåga vid allvarlig vattenburen smitta, ett mråde sm B- myndigheterna tidigare hade identifierat sm ett gemensamt behv för att se över den önskade natinella labratrieförmågan ch behvet av samarbete mellan aktörer vid allvarliga utbrtt av vattenburen smitta. De högst pririterade åtgärderna har utgjrt underlag till det förslag till beslut sm tagits fram ch mfattar både åtgärder sm myndigheterna gemensamt bör arbeta vidare med inm ramen för sina respektive uppdrag samt åtgärder sm myndigheterna föreslås söka externa utvecklingsmedel för. Pririterade mrådet Samverkan Den 30:e augusti 2017 genmfördes ett uppstartsmöte i mrådet Samverkan. Behvsanalysen påbörjades med de två första stegen Beställning ch Planering ch str fkus var på att definiera mrådet ch ta fram de delar sm ingår i ch definierar mrådet Samverkan vid CBRNE-händelse. Parallellt påbörjade Plismyndigheten ett prjekt med titeln Natinell samverkan CBRNEhändelse. Ett tre-årigt prjekt finansierat av medel från EU, Fnden för inre säkerhet EU-ISF med syftet att utreda, analysera ch bedöma den aktuella ttala natinella förmågan för att ingripa vid ch hantera strskaliga händelser med farliga ämnen. Prjektets mål är utveckla ch säkerställa samhällets förmåga att på ett säkert sätt agera ch hantera strskaliga händelser med farliga ämnen (CBRN) över tid.

samhällsskydd ch beredskap 11 (12) Utifrån de resultat sm km fram vid behvsanalysen ch det arbete sm planerades inm det nya EU-prjektet anser MSB ch CBRNE-förvaltningen att det från CBRNE-strategin pririterade mrådet Samverkan kmmer att tas m hand inm Plisens prjekt Natinell samverkan CBRNE-händelse. Handläggare från MSB, (UB-SOL, CBRNE-samrdning) deltar i prjektet ch bevakar specifikt mrådet samverkan. 2.4 Samverkan med samverkansmrådet, SOFÄ Det är viktigt att det finns en tydlig kppling ch förankring mellan arbetet med förvaltning av CBRNE-strategin ch arbetet i samverkansmrådet Farliga ämnen, SOFÄ, bl.a. för att dra nytta av samrdningsvinster ch för att undvika dubbelarbete då mrådena berör ch går in i varandra. Flertalet av de berörda aktörerna är dessutm invlverade i båda mrådena ch vi har SOFÄ-representanter i den Aktörsgemensamma CBRNE-arbetsgruppen. Under 2016-2017 har det varit ett kntinuerligt utbyte ch dialg med SOFÄ genm att vi deltagit på möten, rapprterat m pågående arbeten samt möten med SOFÄ:s rdförande ch samrdnare. Ett arbete pågår med att ta fram en plan på hur samarbetet ska se ut mellan MSB:s förvaltning av CBRNE-strategin ch SOFÄ. 3. Sammanfattning De mål sm sattes upp för det inledande arbetet ch implementeringen med CBRNE-strategin har till str del uppnåtts ch fungerat väl. Ett av målen har varit att infrmera m den aktörsgemensamma CBRNE-strategin för alla länsstyrelser men har tyvärr av lika skäl inte uppnåtts fullt ut på grund av att de varit upptagna ch pririterat annat arbete. Ett annat sätt att nå ut till aktörerna med infrmatin m strategin, ch sm arbetsgruppen tagit fram ch arbetar vidare med, är Infrmatins- ch utbildningsmaterial i frm av Pwer Pint presentatiner ch kmmande infrmatinsfilmer ch s.k. Webbinarier. En annat viktigt delmål i arbetet med CBRNE-strategin har varit skapandet av den Aktörsgemensamma arbetsgruppen, sm visat sig vara till strt stöd i förvaltningsarbetet ch har gett sitt stöd både när det gäller att planera för aktörsgemensamma möten ch ta mhand pririterade mråden. Arbetsgruppen fungerar även sm bllplank för nya idéer ch tankar m frtsatt arbete framåt. Under periden har ckså arbetet med att ta mhand de pririterade mrådena inm CBRNE påbörjats för Katastrfmedicin, Samverkan, Viktigt meddelande till allmänheten ch utmhusvarning, Analys av mikrrganismer ch Gränskntrll av farliga ämnen. Den behvsanalysprcess sm tagits fram av B-myndigheterna för att nå Förbättrad samrdning för en långsiktig natinell inriktning inm B-mrådet har visat sig vara användbar både för att avgränsa mrådet ch för att ta fram åtgärdsförslag inm respektive pririterad mråde.

samhällsskydd ch beredskap 12 (12) De aktörsgemensamma CBRNE-mötena sm är tänkt att fungera sm mtrn i arbetet med förvaltningen av strategin har varit välbesökta ch deltagarna har kmmit från alla nivåer, frivilligrganisatiner ch näringsliv. Inte minst ger mötena tillfälle för aktörerna att träffas ch utbyta erfarenheter. Under kmmande år kmmer vi att arbeta vidare med förvaltningsprcessen ch de kvarvarande pririterade mrådena Bedömning av skyddsnivå, Krav på perativ CBRNE-förmåga, Det kända kända ch Experter ch nyckelfunktiner. Mycket bra arbete är gjrt ch mycket återstår!