Cykeltrafikmätningar i staden Norrköping. 2016-02-24 Slutrapport

Cykeltrafikmätningar i staden Norrköping 2016-02-24 Slutrapport

Framtidens resor i Norrköping är ett samarbetsprojekt mellan Norrköpings kommun, Region Östergötland och ÖstgötaTrafiken. Projektet har i korthet uppdraget att ta fram ett förslag till samlat nätverk för trafikslagen gång-, cykel- och kollektivtrafik i staden med fokus på resor till och från nya resecentrum samt en plan för genomförande. Denna rapport är framtagen av Sweco Society AB på uppdrag av projektet Framtidens resor i Norrköping. Uppdragsledare: Övriga deltagare: Maryam Zeitooni Dicker Erik Fransson, uppdragsledning och trafikutredare Käti Lingenäs Güthlein, trafikutredare Magnus Fransson, trafikanalys Johanna Johansson, trafikanalys Sweco svarar för resultaten och slutsatserna i rapporten. Beställare från projektets sida har varit: Aktivitetsansvarig: Christer Nilsson, trafikplanerare Övriga deltagare: Anna Larsson, projektledare Daniel Hildén, projekteringsledare Bild framsida: Sweco

Sammanfattning I Norrköping pågår ett projekt för att förbättra förutsättningarna för hållbart resande. Resor inom, in till och ut ur Norrköping, samt resor med Norrköpings framtida resecentrum som målpunkt lyfts särskilt fram. Målet är en god tillgänglighet och en kort restid för gång-, cykel- och kollektivtrafik så att ett hållbart transportval blir en självklarhet för väsentligt fler resande. Projektet medfinansieras av det europeiska infrastrukturprogrammet Connecting Europe Facility (CEF). I detta skede av projektet är målet att samla data med syftet att bygga en simuleringsmodell för alla vägtrafikanter. Dessutom är målet att bättre kunna förstå rörelser kring resecentrum och andra viktiga kollektivtrafikknutpunkter. Underlaget kommer även att användas vid analys och förprojektering av åtgärder i gatumiljöer i centrala Norrköping samt vid framtagande av förslag till utformning av nytt resecentrum. Följande metod användes: Tillgänglig trafikdata över trafikflöden som tillhandahållits av kommunen och andra aktörer sammanställdes. Erhållen trafikdata bedömdes utifrån dess användbarhet för modellen och harmoniserades till årsmedelvardagsdygntrafik (ÅVADT). Mätplatser för kompletterande trafikflödesmätningar valdes ut inom ett avstånd på ca fyra km från resecentrum. Utrustningen som användes var automatiserad bildanalys och pneumatiska slangar. Generellt sett har en variation av olika mätningar av cykeltrafik genomförts under åren, men kvalitén varierar. Data från utförda kompletterande mätningar bedöms kunna användas för uppdragets syfte, men endast ett fåtal slutsatser kan dras från flödena i sig: Ca 40 % av alla cykeltrafikanter använder sig infrastruktur endast avsedd för gångtrafik till/från resecentrum (avser infrastruktur i det absoluta närområdet). De flesta cykelresorna vardagar sker på morgonen kl 07:00-09:00 och på eftermiddagen kl 16:00-17:00. De flesta cykelresorna på helgerna sker kl 10:00-14:00. Lägsta uppmätta medelhastigheten är ca 15 km/h och högsta 23 km/h. Flödet i mätsnitt i närheten till områden med övervägande arbetsplatser sjunker väsentligt mer under helgen än i andra mätsnitt. Flödet i ett mätsnitt under en helg var som störst ca 50 % av flödet uppmätt i samma snitt under en vardag. [SLUT]

Abstract The municipality of Norrköping is aiming to improve the conditions for a competitive and sustainable means of travel.trips within, to and from Norrköping as well as from the future central train station are being targeted. The aim is improved accessibility and shorter travel time for pedestrians, bicycle traffic and public transport in order to encourage more people to make sustainable travel choices. The project is co-financed by the European Commission through the European infrastructure programme Connecting Europe Facility (CEF). At this point of the project the aim is to collect data with the intention of building a simulation model for all road users. Furthermore the aim is to better understand the developments around the existing central train station and other important public transport hubs. The data will also be used for analysis and preliminary planning of infrastructure improvements in the central part of Norrköping, developing the basis of the design for the new train station. The following method was used: Existing data from traffic flow measurements were collected from the municipality and other operators. The data was analysed based on its usability in the traffic model and harmonised to the annual average weekday traffic (AAWT). Measuring sites for flow measurements were selected to collect additional necessary data up to a distance of approximately four kilometres from the central station. The equipment used were automated image analysis and pnuematic tubes. The general result is that there are a variety of flow measurements for cycle traffic, but the quality varies. The data collected from additional measurements can be used for the purpose of the project, but on its own only a few counclusions can be made, such as: Approximately 40 % of all cyclists use pedestrian infrastructure to/from the central station (applies to infrastructure in the immediate area). Most of the bicycle trips take place between 06:00-09:00 and 16:00-17:00 during weekdays. Most of the bicycle trips take place between 10:00-14:00 during weekends. The lowest average speed measured was 15 km/h and the highest 23 km/h. The flow measured at points closer to larger workplace areas was considerably lower during the weekend in comparisions to other points. The flow measured at a point during a weekend was at its best approximately 50 % of the flow measured at the same point on a weekday. [SLUT]

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Syfte 1 1.2 Metod 1 1.3 Avgränsningar 2 2 Datainsamling 3 2.1 Tillgänglig trafikdata 3 2.2 Cykelmätningar 6 2.2.1 Korttidsmätningar 6 2.2.2 Resecentrum 7 2.2.3 Saltängsbron 9 2.2.4 Olai Kyrkogata 10 2.2.5 Bergsbron 11 2.2.6 Spången 12 2.2.7 Hamnbron 13 2.2.8 Dragsbron 14 2.2.9 Gamle Bro 15 2.3 Långtidsmätningar 16 2.3.1 Händelöbron 18 2.3.2 Värmlandsgatan 19 2.3.3 Baldersgatan 20 2.3.4 Dragsgatan 21 2.3.5 Stuvaregränd 22 2.3.6 Gångbro över Söderleden 23 2.3.7 Gångtunnel under Söderleden 24 2.3.8 Hagebygatan 25 2.3.9 Ljura spårvägsbro 26 2.3.10 Dagsbergsvägen 27 3 Resultat 28 3.1 Tillgänglig data 28 3.2 Korttidsmätningar 31 3.2.1 Totalt flöde 32 3.2.2 60-minutersintervall 33 3.2.3 15-minutersintervall 36 3.3 Långtidsmätningar 36 3.3.1 Medeldygnstrafik 38 3.3.2 60-minutersintervall 38 3.3.3 Hastighet 39 [SLUT]

4 Slutsats 39 4.1 Korttidsmätning 39 4.2 Långtidsmätning 39 5 Förslag till fortsatt arbete 40 6 Källförteckning 41 6.1 Webbsida 41 6.2 Muntlig källa 41 Bilaga I. Översiktskarta över samtliga mätplatser omnämnda i rapporten II. Rapporter från trafikmätningar utfört på uppdrag av Norrköpings kommun III. Produktblad IV. Sammanställning av mätplatser för cykelmätningar - korttidsmätningar V. Sammanställning av mätplatser för cykelmätningar - långtidsmätningar VI. Karta över harmoniserade cykelflöden VII. Rapporter från Roadinfo för mätplatser som omfattas av korttidsmätning VIII. Rapporter från Roadinfo för mätplatser som omfattas av långtidsmätning [SLUT]

1 Bakgrund I Norrköping pågår projektet Framtidens resor i Norrköping vars syfte är att förbättra förutsättningarna för ett hållbart resande, det vill säga resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Speciellt resor inom, in och ut ur Norrköping samt med Norrköpings nya resecentrum som målpunkt lyfts fram inom projektet. Målet är en god tillgänglighet och en kort restid för gång-, cykel- och kollektivtrafiken i förhållande till andra transportmedel så att ett hållbart transportval blir en självklarhet för väsentligt fler resande. Projektet drivs gemensamt av Norrköpings kommun, Region Östergötland och ÖstgötaTrafiken, samt medfinansieras av Europeiska Unionen och programmet Connecting Europe Facility (CEF). CEF:s syfte är att stödja utvecklingen av infrastruktur i EU inom områdena transport, telekommunikation och energi 1. Sweco har fått i uppdrag att sammanställa och harmonisera tillgänglig trafikdata över cykeltrafikmängder och utföra kompletterande mätningar i Norrköping och särskilt kring befintligt resecentrum. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget har varit att ta fram ett underlag till en nulägesanalys av cykeltrafiken i Norrköping och vid resecentrum som sedan ska användas vid kalibrering av den simuleringsmodell som ska tas fram för Norrköpings kommun. Tillsammans med annan statistik kommer modellen att i första hand återspegla dagens resande fördelat på olika trafikslag. Underlaget möjliggör även att flödena kring resecentrum och eventuellt andra viktiga kollektivtrafikknutpunkter bättre kan analyseras. Cykeltrafikflödena kommer även att användas vid analys och förprojektering av åtgärder i gatumiljöer i Norrköping samt vid framtagande av förslag till utformning av nytt resecentrum. Därför är flödet över ett helt dygn en viktig input till en simuleringsmodell, men för flödena kring resecentrum och olika knutpunkter kan intervaller om 15 och 60 minuter vara av intresse främst för mikrosimulering och också vid dimensionering av infrastruktur. 1.2 Metod Tillgänglig trafikdata som tillhandahållits av kommunen sammanställdes och bedömdes utifrån om den skulle kunna användas som underlag för kalibrering av simuleringsmodellen eller till mikrosimulering. Användbar data harmoniserades sedermera till årsvardagsmedeldygnstrafik (ÅVADT). 1 European Commission, Glossary Tillgänglig: http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/glossary, 2015 (hämtad 2015-11-27). [SLUT] 1(41)

En mätplan togs fram i samarbete med kommunen. Mätplanen innehöll även punkter för kompletterande mätningar. Två typer av mätningar genomfördes, korttidsmätningar respektive långtidsmätningar. Korttidsmätningarna utfördes med automatiserad bildanalys av mätvideor med hjälp av mjukvara 2. Mätningarna genomfördes på 16 platser i Norrköping under hösten 2015 under vecka 45 mellan kl 06:00-19:00. Långtidsmätningarna utfördes med pneumatiska slangar och analyserades med hjälp av mjukvara. Det finns vissa tekniska begränsningar med metoden som gör att cyklister som cyklar i bredd samtidigt över sensorerna registreras som en passage 3. Mätningarna genomfördes på 11 platser i Norrköping under hösten 2015 under vecka 45-46. Mätningarna pågick i en vecka på varje plats. Resultatet av cykelmätningarna sammanställdes och analyserades med avseende på maxflöde, riktning, tid på dagen och hastighet (gäller endast långtidsmätningar). 1.3 Avgränsningar Av de trafikdata som erhållits från kommunen ansågs data som var äldre än tio år inte relevant på grund av förändringar i resmönster till följd av stadsutveckling. Korttidsmätningarna som utförts är avgränsade till en radie om ca två kilometer från resecentrum, eftersom syftet med mätningarna i första hand var att registrera gångtrafik till resecentrum och större delen av alla resor till fots sker på korta avstånd (i denna rapport redovisas endast cykelmätningar). Långtidsmätningarna som utförts är avgränsade till en radie om ca fyra kilometer från centrala Norrköping, för att det är på ett sådant avstånd som cykeln kan vara konkurrenskraftig i förhållande till andra transportslag. Platser för cykelmätningar har valts ut med hänsyn till var det är mättekniskt möjligt, således har platser valts ut med relativt samlade cykelströmmar, exempelvis broar. 2 MioVision, Scout Video Collection Unit Tillgänglig: https://miovision.com/scout/, 2015. (hämtad 2015-11-27). 3 Metro count Your eyes on the road. Tillgänglig: http://metrocount.com/products/portable-traffic-survey/, 2015 (hämtad 2015-11-30). 2(41) [SLUT]

2 Datainsamling Datainsamlingen gjordes i två delar. Dels tillhandhölls tillgänglig trafikdata från kommunen och dels utfördes kompletterande trafikmätningar av en underkonsult. Figur 1. Översiktlig karta över samtliga mätpunkter i rapporten. Den översiktliga kartan återfinns även i bilaga I. 2.1 Tillgänglig trafikdata Tillgänglig trafikdata har hämtats från Norrköpings kommun. Av tillgänglig trafikdata över trafikmängder (cyklande), som erhölls av kommunen ansågs följande vara relevant för uppdragets syfte, se tabell 1. Mätplats Leverantör Antal mätsnitt År Mätperiod Parametrar Metod och mätosäkerhet Kungsgatan/ Nygatan Viscando 5 (korsnings -mätning) 2015 Korttidsmätning, 50 timmar (juni). Upprepas år 2016. Flöde 60- och 15-min intervaller per riktning, hastighet, Bildanalys. Mätosäkerhet mindre än 8 % relativt annan 3(41) [SLUT]

nyttjandegrad, trafikandelar mm. mätmetod 4, se kommentar nedan. Tullhusbron (på Strömsholmen) Amparo solution 1 2013-2014 Långtidsmätning, från 2013-10-01 till 2014-12-01. Flöde 60-min intervaller per riktning. Maskinell. Infrarött. Mätosäkerheten går inte att utvärdera i %, se kommentar nedan. Olai kyrkogata (på Hötorget) Infracontrol 1 2012-2014 Långtidsmätning, från 2012-06-01 till 2014-01-24. Historisk data saknas, se kommentar nedan. Flöde 60-min intervaller resp. realtid 60-min intervaller är inkl. väderdata. Maskinell. Induktiv slinga. Mätosäkerheten är mindre än 5 % 5 men osäkerheten går inte att utvärdera på plats, se kommentar nedan. Ett flertal mätplatser på Norrköpings huvudcykelnät Canigi 13 2006-2015 Långtidsmätning, från 1999-2015. Flöde 60-min intervaller, vardagsmedeldygnstrafik och riktning. Maskinell. Slang. Mätosäkerheten går inte att utvärdera, se kommentar nedan. 4(41) 4 Singh, A.VD & försäljning, Viscando, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. 5 Bratt, J. Affärsområdeschef, Infracontrol, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. [SLUT]

Ett flertal mätplatser på Norrköpings huvudcykelnät VTI 20 2010 Korttidsmätning Flöde 60- minuters intervaller, vardagsmedeldygnstrafik och veckomedeldygnstrafik. Tabell 1. Tillgänglig trafikdata över antalet cyklande. Maskinell. Slang. Mätosäkerhet ej utvärderad, se kommentar nedan. I korsningen Kungsgatan/Nygatan utfördes en korttidsmätning i samband med att korsningen skulle byggas om (under år 2015) för att förbättra tillgängligheten och framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter. En eftermätning genomförs år 2016 med syfte att utvärdera ombyggnationen. Mätosäkerheten redovisas i relation till annan mätmetod. Enligt leverantören har Trafikkontoret i Stockholm funnit mätosäkerheten för cykel + 7,5 % relativt slangmätningar och manuell räkning 6. Den fasta mätaren på Strömsholmen ägs av Norrköpings kommun och installerades i samband med att Tullhusbron anlades. I dagsläget saknas licens för data och batteri i mätaren. Det går att välja ett tillägg för analys av framtida trafikmängder över Tullhusbron med 15-minuters intervall med en ny licens. Det är inte möjligt att mäta hastighet på gångtrafiken. Mätosäkerheten är mindre än 5 %. Med hjälp av mätaren är det möjligt att dela in antalet cyklar i olika hastighetsklasser (t.ex. 5-10 km/h, 10-20 km/h osv), men detta kan endast ske i den här mätpunkten under förutsättningen att slingorna i marken läggs om 7. På Hötorget fanns tidigare en mätare som också kallades för cykelbarometern. Denna togs i bruk i juni 2012 och slutade mäta i slutet av januari 2014 på grund av skador till följd av en smitolycka. Då endast data för två år bakåt i tiden går att exportera, är data äldre än från år 2013 inte tillgänglig. Det finns dock sporadiska uttag från en liknande mätare som fanns på platsen innan år 2012. Det materialet är svårtolkat och tas därmed inte upp i denna rapport. Mätosäkerheten för barometern som togs i bruk i juni 2012 är mindre än 5 %, men eftersom Hötorget har använts som etableringsyta vid en etappvis ombyggnation av Olai Kyrkogata förekommer en viss mängd byggtrafik som felkälla, samtidigt som också cykeltrafiken på gatan har varit avstängd. Norrköpings kommun har ett ramavtal med en underkonsult, Canigi, som regelbundet mäter cykeltrafiken på ett antal platser på Norrköpings huvudcykelnät. Detta sker under en slumpvis vald vecka (måndag fredag) varje månad. Resultatet levereras till kommunen som vardagsmedeldygnstrafik för den månaden, men resultatet ska även kunna fås i 60-minutersintervaller. Antalet mätpunkter har varierat under åren, men från år 2006 har samma 13 platser mätts. Det finns även mätdata från år 1999 från ett antal olika platser som möjligtvis får att räkna upp. Mätosäkerheten går inte att utvärdera då eventuella felkällor inte har registrerats löpande och det förekommer bortfall. 6 Singh, A.VD & försäljning, Viscando, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. 7 Sandén, M. Försäljningschef, Amparo Solutions, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. 5(41) [SLUT]

I samband med ett forskningsprojekt på Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), där metoder för skattning samt uppföljning av gång- och cykeltrafik undersöktes, genomfördes ett antal cykelmätningar i Norrköping. Mätperioden pågick i fyra veckor under hösten 2010 (29 september till 26 oktober) och totalt mättes 20 slumpvis utvalda platser i Norrköpings huvudcykelnät. Mätosäkerheten är ej utvärderad, men felkällor och bortfall är utförligt antecknade 8. För att kunna använda tillgänglig trafikdata behöver underlaget harmoniseras. Med anledning av att mätning skett under olika mätperioder och med olika metoder har också vilket resultat som har kunnat redovisas varierat. För harmonisering till vardagsmedelsdygn har därför a) mätningar över hela dygn harmoniserats till medelvärde för samtliga vardagar inom mätperioden, och, b) mätningar över del av dygn justerats för att motsvara ett helt vardagsdygn, givet relativa flöden per timme från övriga mätningar. Konvertering från vardagsmedeldygn till årsmedelvardagsdygn har sedan också utförts givet ett relativt flöde per dag från en annan mätpunkt. En redovisning av de trafikmätningar som genomförts på uppdrag av Norrköpings kommun samt produktblad för mätutrustning hittas som bilaga II respektive III. 2.2 Cykelmätningar I mätplanen valdes ett antal platser ut där det var lämpligt att utföra kompletterande cykelmätningar. Samtliga platser ligger inom en radie på upp till ca fyra kilometer kilometer från Norrköpings centrum. 2.2.1 Korttidsmätningar Totalt sett identifierades16 mätsnitt som särskilt viktiga för korttidsmätningar. Ett antal mätsnitt är koncentrerade till platser kring resecentrum. De andra till broar över Motala Ström i de centrala delarna av Norrköping. Leverantör av mätdata är Roadinfo Europe AB. Mätningarna utfördes under en dag på varje plats mellan kl 06:00-19:00. Följaktligen omfattar mätningarna inte ett helt dygn, men tillräckligt många timmar för att uppnå sitt syfte. Mätningarna kan i viss mån även justeras med hjälp av, inom detta uppdrag, utförda långtidsmätningar, se avsnitt 2.2.2. Samtliga mätningar skedde under hösten 2015 mellan den 3 november till den 4 november. Enligt underkonsulten som utfört mätningarna förekom mindre nederbörd under mätperioden och vädret var kyligt, men någon logg av vädret har inte förts. Det saknas en korrigeringsmodell för vädret och resultatet har således inte justerats 9. 8 Niska, A et al., Uppföljning av gång- och cykeltrafik, VTI rapport 743, 2012. 9 Kovaniemi Belltorp, J. Uppdragsansvarig, Roadinfo Europe AB. E-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2016. 6(41) [SLUT]

Gångflödet mättes i 15-- respektive 60-minutersintervaller fördelat på riktning och flödet totalt under perioden. En sammanställning av samtliga mätplatser med tillhörande koordinater finns i bilaga IV. I följande avsnitt beskrivs samtliga mätplatser. Siffrorna inom parantes hänvisar till vilket mätsnitt som avses. 2.2.2 Resecentrum Mätplatsen består av totalt sex mätsnitt, resecentrum mitt (1), resecentrum öst (2), resecentrum väst (3), Stationsrondellen väst (4), Stationsrondellen öst (5) och Aurorerondellen (6). Figur 2. Mättsnitt 1-6 vid resecentrum. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Avsikten med placeringen av mätsnitten var att registrera gång- och cykeltrafik med resecentrum som målpunkt, varav ett mätsnitt är vid infrastruktur också avsedd för cykeltrafik (5). Då cykeltrafik även registrerats vid fyra andra mätsnitt (2, 3, 4 och 6) redovisas också dessa i rapporten. [SLUT] 7(41)

Mätningarna är dock inte heltäckande och två möjliga cykelanslutningar (en västerifrån genom parken intill Pihlska skolan samt österifrån via bussterminalen) är inte medräknade då bedömningen gjordes att merparten av cykeltrafikanterna använder någon av de andra anslutningarna. 8(41) [SLUT]

2.2.3 Saltängsbron Mätplatsen består av två mätsnitt, Saltängsbron väst (7) och Saltängsbron öst (8). Figur 3. Mätsnitt 7-8 på Saltängsbrons östra respektive västra sida. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Mätsnitten är lokaliserade i Drottninggatans förlängning norrut mot resecentrum. [SLUT] 9(41)

2.2.4 Olai Kyrkogata Mätplatsen består av ett mätsnitt, Olai kyrkogata (9). Figur 4. Mätsnitt 9 på Olai kyrkogata södra sidan om Södra Promenaden. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Mätsnittet är lokaliserat i Olai Kyrkogatas förlängning på samma sida om Södra Promenaden som Vasaparken. Vasaparken är en populär målpunkt i Norrköping, men gång- och cykelvägen genom parken är också en viktig länk för gång- och cykeltrafik till och från Norrköpings södra stadsdelar. 10(41) [SLUT]

2.2.5 Bergsbron Mätplatsen består av två mätsnitt. Dessa är sammanfogade till Bergsbron (10+11) för att undvika dubbelräkning, vilket kan uppstå då gång- och cykeltrafikanter har möjlighet att byta sida om gatan. Figur 5. Mätsnitt 10-11 på Bergsbrons västra respektive östra sida. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Bergsbron korsar Motala Ström och sammanbinder stadsdelarna Berget och Nordantill. [SLUT] 11(41)

2.2.6 Spången Spången består av ett mätsnitt, Spången (12). Figur 6. Mätsnitt 12 på Spångens östra sida. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Spången korsar Motala Ström och sammanbinder stadsdelarna Gamla staden (Norrköping centrum) och Nordantill. 12(41) [SLUT]

2.2.7 Hamnbron Hamnbron består av ett mätsnitt, Hamnbron väst (13). Hamnbron har visserligen gångoch cykelbana på båda sidor, men i förhållande till målpunkter i området ansågs den västra mer relevant för uppdragets syfte. Figur 7. Mätsnitt 13 på Hamnbrons östra sida. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Hamnbron korsar Motala Ström och sammanbinder stadsdelarna Östantill och Saltängen. I dagsläget finns de flesta viktiga målpunkterna i stadsdelarna på västra sidan om Hamnbron, bland annat resecentrum. [SLUT] 13(41)

2.2.8 Dragsbron Dragsbron består av ett mätsnitt, Dragsbron (14). Figur 8. Mätsnitt 14 på Dragsbron Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Dragsbron korsar Motala Ström och sammanbinder campusområdet i Industrilandskapet. 14(41) [SLUT]

2.2.9 Gamlebro Mätplatsen består av två mätsnitt. Dessa är sammanfogade till en vid Gamlebro (15+16) för att undvika dubbelräkning, vilket kan uppstå då gång- och cykeltrafikanter har möjlighet att byta sida om gatan. Figur 9. Mätsnitt 15-16 på Gamle Bros norra respektive södra sida. Källa: Roadinfo Europe AB 2015. Gamlebro korsar Motala Ström och sammanbinder stadsdelarna Gamla Staden (Norrköping centrum) och Nordantill. [SLUT] 15(41)

2.3 Långtidsmätningar I mätplanen identifierades 11 mätplatser som särskilt viktiga för långtidmätningar, varav en plats utgick på grund av mättekniska svårigheter. Felkällor kan exempelvis vara då två cyklar färdas bredvid varandra över slangarna nästintill samtidigt (räknas som en cykel) eller då blandtrafik förekommer i högre utsträckning. I detta fall utgick mätpunkten på grund av för höga motorfordonsflöden. Mätplatsen Hagebygatan delades upp i två mätsnitt då gång- och cykelbana förekommer på brons båda sidor. Totalt sett valdes 11 mätsnitt ut. De flesta mätningarna är koncentrerade till ytterkanterna av centrala Norrköping med syftet att fånga upp trafik från stadsdelar med centrum som mål. Mätningarna är inte heltäckande och särskilt från de södra delarna av Norrköping finns flera möjligheter att nå centrum. Bedömningen har dock gjorts att merparten av cykeltrafikanterna använder någon av de anslutningarna som fångas upp av de kompletterande mätningarna eller finns att tillgå i tillgänglig data från kommunen. Mätningarna utfördes under en vecka på varje plats. Samtliga mätningar skedde under hösten 2015 mellan den 3 november och den 10 november, se tabell 2 för mätperiod för respektive mätplats. Enligt underkonsulten som utfört mätningarna förekom mindre nederbörd under mätperioden och vädret var kyligt, men någon logg av vädret har inte förts. Det saknas en korrigeringsmodell för vädret och resultatet har således inte justerats 10. Mätsnitt Beskrivning Mätperiod start slut 1 Händelöbron 2015-11-03 2015-11-10 2 Värmlandsgatan 2015-11-03 2015-11-10 3 Gångtunnel under Riksvägen UTGÅR 4 Baldersgatan 2015-11-03 2015-11-10 5 Dragsgatan 2015-11-03 2015-11-10 6 Stuvaregränd 2015-11-03 2015-11-10 7 Gångbro över Söderleden 8 Gångtunnel under Söderleden 2015-11-03 2015-11-10 2015-11-03 2015-11-10 16(41) 10 Kovaniemi Belltorp, J. Uppdragsansvarig, Roadinfo Europe AB. E-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2016. [SLUT]

9A 9B Hagebygatan, östra GC-banan Hagebygatan, västra GC-banan 2015-11-03 2015-11-10 2015-11-03 2015-11-10 10 Ljura spårvägsbro 2015-11-03 2015-11-10 11 Dagsbergsvägen 2015-11-03 2015-11-10 Tabell 2. Identifierade mätsnitt. Mätsnittet Gångtunnel under Riksvägen utgår och mätplatsen Hagebygatan redovisas i två snitt. Källa: Mätningar utförda av Roadinfo Europe AB 2015. Gångflödet mättes i 60-minutersintervaller fördelat på riktning, flödet totalt under perioden samt per dygn och medeldygnstrafik (vardag, helg och vecka). Även medelhastigheten under hela mätperioden framgår av mätningarna. Leverantör av mätdata var Roadinfo Europe AB. En sammanställning av samtliga mätplatser med koordinater finns i bilaga V. Siffrorna inom parantes i avsnitten hänvisar till vilket mätsnitt som avses. [SLUT] 17(41)

2.3.1 Händelöbron Händelöbron består av ett mätsnitt, Händelöbron (1). Figur 10. Mätsnitt 1 på gång- och cykelbanan längs Hanholmsvägen. Händelöbron korsar Motala Ström och sammanbinder stadsdelarna Slottshagen och Händelö. 18(41) [SLUT]

2.3.2 Värmlandsgatan Värmlandsgatan består av ett mätsnitt, Värmlandsgatan (2). Figur 11. Mätsnitt 2 på gång- och cykelbana på Värmlandsgatans södra sida. Värmlandsgatan korsar Riksvägen och sammanbinder stadsdelarna Marielund och Haga. [SLUT] 19(41)

2.3.3 Baldersgatan Baldersgatan består av ett mätsnitt, Baldersgatan (4). Figur 12. Mätsnitt 4 på gång- och cykelbanan i Baldersgatans förlängning. Gång- och cykelvägen i Baldersgatans förlängning sammanbinder stadsdelarna Borg och Kneippen. 20(41) [SLUT]

2.3.4 Dragsgatan Dragsgatan består av ett mätsnitt, Dragsgatan (5). Figur 13. Mätsnitt 5 på Dragsgatan i Folkparken. Mätsnittet är lokaliserat i Folkparken på ett avsnitt där blandtrafik tros förekomma trots förbud (men i låg utsträckning). Folkparken är en populär målpunkt i Norrköping, men gång- och cykelvägen genom parken är också en möjlig länk för trafik till och från Norrköpings västra stadsdelar, främst Himmelstalund och södra Pryssgården. [SLUT] 21(41)

2.3.5 Stuvaregränd Stuvaregränd består av ett mätsnitt, Stuvaregränd (6). Figur 14. Mätsnitt 6 på gång- och cykelbana längs Sjötullsgatan. Gång- och cykelbanan längs Sjötullsgatan är en möjlig länk för trafik till och från verksamheter i stadsdelen Sylten. 22(41) [SLUT]

2.3.6 Gångbro över Söderleden Gångbro över Söderleden består av ett mätsnitt, Gångbro över Söderleden (7). Figur 15. Mätsnitt 7 på gång- och cykelbro över Söderleden. Gång- och cykelbron sammanbinder stadsdelarna Klockaretorpet och Kneippen. 23(41) [SLUT]

2.3.7 Gångtunnel under Söderleden Gångtunnel under Söderleden består av ett mätsnitt, Gångtunnel under Söderleden (8). Figur 16. Mätsnitt 8 norr om tunnelmynning till gång- och cykeltunnel under Söderleden. Gång- och cykeltunneln sammanbinder stadsdelarna Vrinnevi och Klingsberg. 24(41) [SLUT]

2.3.8 Hagebygatan Hagebygatan består av två mätsnitt, Hagebygatan östra GC-bana (9A) och västra GCbana (9B). Figur 17. Mätsnitt 9A och 9B på Hagebygatan söder om Söderleden. Hagebygatan sammanbinder stadsdelarna Hageby och Klingsberg och är en viktig länk tillsammans med Ljura spårvägsbro (se avsnitt 2.3.9) för gång- och cykeltrafik till och från Norrköpings södra stadsdelar. [SLUT] 25(41)

2.3.9 Ljura spårvägsbro Ljura spårvägsbro består av ett mätsnitt, Ljura spårvägsbro (10). Figur 18. Mätsnitt 10 på gång- och cykelbro i Ljuragatans förlängning. Ljura spårvägsbro sammanbinder stadsdelarna Hageby och Ljura och är en viktig länk tillsammans med Hagebygatan (se avsnitt 2.3.8) för gång- och cykeltrafik till och från Norrköpings södra stadsdelar. 26(41) [SLUT]

2.3.10 Dagsbergsvägen Dagsbergsvägen består av ett mätsnitt, Dagsbergsvägen (11). Figur 19. Mätsnitt 11 på gång- och cykelbana längs med Dagsbergsvägen. Gång- och cykelvägen i Dagsbergsvägens förlängning genom trafikplats Ljura sammanbinder stadsdelarna Smedby och Ljura. 27(41) [SLUT]

3 Resultat I följande avsnitt redovisas den genomförda harmoniseringen av tillgänglig trafikdata samt mätdata från kort- och långtidsmätningarna av cykeltrafik utförda av underkonsult. Tillgänglig trafikdata finns hos beställaren. Syftet med uppdraget har varit att bedöma dess relevans för simuleringsmodellen, således varken redovisas eller analyseras dessa data vidare i rapporten. Däremot har den harmoniserats för att vara användbar. 3.1 Tillgänglig data Harmoniseringen till årsvardagsmedeldygnstrafik avser cykelflödesmätningarna från leverantörerna Viscando, Infracontrol, Canigi samt mätningarna utförda i samband med VTI:s forskningsprojekt. Samtliga cykelmätningar redovisade i avsnitt 2.1 ingår därmed i harmoniseringen. Mätdata levererat av Infracontrol innehåller en omfattande trafikräkning över hela år 2013, dag för dag. Dessa data har använts för att justera mätdatat från de andra leverantörerna. Ett antagande är att cykelflödena fördelar sig på samma sätt över veckodagarna och månaderna på samma sätt som flödet registrerat av mätaren på Olai Kyrkogata vid Hötorget. Således har konvertering från årsmedeldygnstrafik (ÅDT) till årsmedelvardagsdygnstrafik (ÅVADT) har utförts genom att multiplicera värdena med en faktor på 1,19. Cykelflödet varierar dock på olika platser, beroende på vad det är för sorts cykelstråk. Detta är dock det bästa mätdatat för syftet som finns att tillgå. Viscando har levererat mätdata som innehåller cykelmätningar som omfattar perioden mellan 18:00 den 10 juni 2015 till 21:00 den 12 juni 2015. Mätningarna som gjordes den 10 juni har valt att exkluderats eftersom de bara innehöll några timmar under ett dygn. Mätningarna som gjordes den 12 juni har extrapolerats med värden för de klockslagen från förgående dygn, så att mätningarna innefattar två hela dygn. Därefter har mätningarna harmoniserats med antagandet att cykelflödena fördelar sig på samma sätt över veckodagarna och månaderna som mätpunkterna levererade från Infracontrol. Således har årsmedeldygnstrafik (ÅDT) justerats så att den motsvarar årsmedelvardagsdygnstrafik (ÅVADT) genom att multiplicera värdena med en faktor på 1,19. Ytterligare en felkälla är vädret, eftersom det har en stor påverkan på hur cyklister beter sig. Beroende på hur lång mätperioden är finns det en risk att väderpåverkan inte fångas upp av harmoniseringen. Exempelvis om mätningen endast är utförd under en veckodag och det råder extrema väderförhållanden denna dag så finns risk att resten av veckan harmoniseras baserat på dessa extrema förhållanden. Mätdata levererat av Canigi innehåller mätpunkter för åren 1998 2014, månad för månad. För harmoniseringen har endast data från år 2014 använts med undantag för en mätpunkt, Hagebygatan/Lidaleden, som är från år 2012. Då mätpunkten saknats i underlaget från 2013-2014.Därefter har mätningarna harmoniserats med antagandet att cykelflödena fördelar sig på samma sätt över månaderna som mätpunkterna levererade från Infracontrol. 28(41) [SLUT]

Mätdata från VTI:s forskning innehåller mätpunkter utförda för varje dag från den 27 september 2010 till den 27 oktober 2010. Antagandet om att detta motsvarar hela oktober månad har gjorts. För antagandet att cyklister har samma fördelning, månad för månad, som vid mätningen utförd av Infracontrol, har VTI:s data justerats så att den motsvarar ett helt år. Resultatet i kartform hittas i bilaga VI. Mätsnitt Beskrivning Årsvardagsmedeldygnstrafik (ÅVADT) Gata 1 Kungsgatan/ Nygatan Plats Kungsgatan/ Nygatan Leverantör 340 Viscando 2 Tullhusbron Strömsholmen 314 Amparo 3 Olai Kyrkogata S Hötorget 1400 Infracontrol 4 Norra Promenaden V Värmlandsgatan 320 Canigi (södra sidan) 5 Linköpingsvägen (norra sidan) Ö Linköpingsvägen (Strömbacken) 570 Canigi 6 Gamla Övägen (västra sidan) 7 Lindövägen (södra sidan) N Nelinsgatan 480 Canigi Ö Östra Promenaden 340 Canigi 8 Lindövägen (norra sidan) Ö Östra Promenaden 260 Canigi 9 Kungsgatan N S:t Persgatan 460 Canigi (östra sidan) 10 Kungsgatan N S:t Persgatan 500 Canigi (västra sidan) 11 Norra Promenaden Ö Packhusgatan 240 Canigi (södra sidan) 12 Drottninggatan S Slottsgatan 310 Canigi (östra sidan) 13 Stockholmsvägen S Enebygatan 850 Canigi (västra sidan) 14 Malmgatan Ö Ståthögavägen 220 Canigi (östra sidan) 15 Koppargatan V Stockholmsvägen 280 Canigi 29(41) [SLUT]

(västra sidan) 16 Längs spårväg mot Klockaretorpet (västra sidan) 17 Gamla Övägen (västra sidan) 18 Finspångsvägen (södra sidan) 19 Solbergagatan ( i förlängning) 20 Riksvägen (östra sidan) 21 Folkborgsvägen (östra sidan) 22 Olai kyrkogata (i förlängningen genom Vasaparken) 23 Längs spårväg mot Klockaretorpet (västra sidan) 24 Lindövägen (södra sidan) 25 Gamla Rådstugugatan 26 Odensgatan (östra sidan) 27 Blockstensgatan (förlängning) 28 Ståthögavägen (östra sidan) 29 Södra Promenaden (norra sidan) Ö Gustav Jansens gata 100 VTI S Söderleden 219 VTI Ö Kryddgårdsvägen 217 VTI S Storängsgatan 245 VTI S Kabelvägen 77 VTI S Skarphagsgatan (i förlängning) Alreiksgatan (i höjd med) Emil Hedelius gata (i höjd med) 52 VTI 280 VTI 25 VTI V Söderleden 57 VTI S Hospitalsgatan 146 VTI N Råggatan 96 VTI Ö Gotthemsgatan 24 VTI S Fredriksdalsgatan 105 VTI Ö Butgatan 598 VTI 30 Grundläggaregatan S Söderleden 310 VTI 31 Oxelvägen V Storsvängen 52 VTI (i förlängning) 32 Ledungsgatan N Importgatan 35 VTI (i förlängning) 33 Gustav Adolfsgatan S Stohagsgatan/ Importgatan 87 VTI 30(41) [SLUT]

(i förlängning av södra benet) 34 Navestadsgatan V Söderleden 21 VTI (i förlängning mot tunnel under Söderleden) 35 Lindövägen Ö Kanalgatan 209 VTI (norra sidan) Tabell 3. Årsmedeldygnstrafik för cykelflöden erhållna av Norrköpings kommun. 3.2 Korttidsmätningar Sammanfattningsvis utfördes samtliga mätningar enligt plan. Siffrorna inom parantes hänvisar till vilket mätsnitt som avses. Vid två platser (mätsnitt 10+11 och 13) pågick dessvärre ett vägarbete under mätperioden. Mätosäkerheten bedöms till mindre än 5 % av det totala flödet. Dock är osäkerheten något högre vid en plats (mätsnitt 3) på grund av dåliga mättekniska platsspecifika förhållanden. Detta kan exempelvis ske vid blockering/skuggning av kameran och medföra att två (eller flera) närliggande objekt sammanslås och räknas ihop. I detta fall försvårade ett skärmtak mätningen. Där bedöms osäkerheten vara mindre än 10 % 11. I tabell 4 finns en sammanställning av totalflödet samt maxflödet aggregerat på 60- minuters respektive 15-minutersintervall. Mätsnitt Beskrivning Totalt flöde (06:00-19:00) Maxflöde 60 min Maxflöde 15 min Period Flöde Period Flöde 1 Resecentrum mitt - - - - - 2 Resecentrum öst 15 12:00-13:00 3 Resecentrum väst 6 12:00-13:00 4 11:15-11:30 12:45-13:00 3 12:45-13:00 2 2 4 Stationsrondellen väst 52 17:00-18:00 10 13:00-13:15 4 11 Kovaniemi Belltorp, J. Uppragsansvarig, Roadinfo Europe AB. E-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2016. [SLUT] 31(41)

17:00-17:15 5 Stationsrondellen öst 321 06:00-07:00 66 06:15-06:30 21 6 Aurorerondellen 70 16:00-17:00 7 Saltängsbron väst 456 16:00-17:00 8 Saltängsbron öst 553 17:00-18:00 9 Olai Kyrkogata 1 781 16:00-17:00 10+11 Bergsbron 1 379 07:00-08:00 12 Spången 773 16:00-17:00 13 Hamnbron väst 341 16:00-17:00 14 Dragsbron 226 16:00-17:00 12 06:30-06:45 08:00-08:15 16:30-16:45 59 07:45-08:00 81 07:45-08:00 229 08:00-08:15 180 07:30-07:45 117 07:45-08:00 75 16:30-16:45 39 07:45-08:00 5 21 30 67 56 38 24 21 15+16 Gamlebro 894 16:00-17:00 11 07:45-08:00 Tabell 4. Sammanställning av totalflödet under perioden, samt maxflödet aggregerat på 60- minuters respektive 15-minutersintervall. Källa: Roadinfo AB 2015. 52 3.2.1 Totalt flöde Det totala flödet under mättiden 06:00-19:00 (13h) redovisas i tabell 4. 32(41) [SLUT]

Av de mätsnitt som är kopplade till resecentrum (1-6), avser mätsnittet Stationsrondellen Öst (5) att mäta cykeltrafik, vilket också är den enda platsen med en infrastruktur avsedd för cykel. Drygt 300 cykeltrafikanter passerade cykelöverfarten under mätperioden. Dock förekommer cykeltrafik även i andra mätsnitt, om än i mindre omfattning. För mätsnitt 1-3 är cykeltrafiken försumbar. Vid Aurorerondellen (6) uppmättes ett flöde om 70 cyklar under mätperioden och vid Stationsrondellen Väst (4) knappt 50 cykeltrafikanter. Det mätsnitt som hade flest antal passerande under mätperioden är Olai Kyrkogata (9) med knappt 1 800 passager under mätperioden. Broarna innanför promenaderna samt Bergsbron uppvisade också höga cykelflöden under mätperioden. Bergsbron (10+11) med knappa 1 400 passager hade näst flest antal passerande. Därefter kommer Gamlebro (15+16) med knappt 900 passager. Skulle dock Saltängsbrons (7 och 8) mätsnitt sammanfogas, skulle antalet passager utgöra det tredje största flödet med 1 000 passager. Lägst flöde har Dragsbron (14) med drygt 200 passager under mätperioden. Det totala flödet vid samtliga mätsnitt hittas också som bilaga VII. 3.2.2 60-minutersintervall Under 60-minutersintervallen går det att urskilja i vilken riktning cykeltrafikanterna färdas. Det maximala flödet under ett 60-minutersintervall kan också vara intressant ur en dimensionerande synvinkel, till exempel när ny cykelinfrastruktur anläggs. För resecentrum (mätsnitt 4-6 är relevant för cykeltrafik) kan maxflöden utläsas under mätperioden 06:00-07:00 till resecentrum och från resecentrum på eftermiddagen16:00-17:00, se figur 20 och 21. Se tabell 4 för en sammanställning av flödena. Cykelflödet är som störst till resecentrum kl 06:00-07:00 då drygt 70 trafikanter har resecentrum som målpunkt under timmen. Det kan jämföras med perioden 07:00-08:00 då knappt 50 trafikanter hade resecentrum som målpunkt, se figur 20. [SLUT] 33(41)

Flöde till resecentrum under mätperioden 70 60 50 40 30 20 10 0 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Stationsrondellen väst Stationsrondellen öst Aurorerondellen Figur 20. Cykelflöde till resecentrum under perioden 06:00-19:00. Cykelflödet är som störst från resecentrum kl 16:00-17:00 då knappt 50 trafikanter har Norrköping som målpunkt under timmen. Det kan jämföras med 45 trafikanter under perioden 17:00-18:00 och 18:00-19:00, se figur 21. Flöde från resecentrum under mätperioden 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Stationsrondellen väst Stationsrondellen öst Aurorerondellen Figur 21. Cykelflöde från resecentrum under perioden 06:00-19:00. 34(41) [SLUT]

Även på Saltängsbrons västra respektive östra sida (7 och 8) finns en tydlig ström av cykeltrafik. På morgonen kl 07:00-08:00 rör sig drygt 90 gångtrafikanter mot resecentrum, se figur 22 respektive 23. Saltängsbron Väst 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Cykeltrafik söderut Cykeltrafik norrut Figur 22. Cykelflöde under perioden på Saltängsbrons västra sida fördelat på riktning. På Saltängsbrons västra sidan (7) finns dessutom en tydlig topp under 12:00-13:00 då knappt 30 trafikanter rör sig mot resecentrum, se figur 23. På eftermiddagen under perioden 16:00-17:00 respektive 17:00-18:00 rör sig ca 85 trafikanter mot resecentrum, se figur 23. Saltängsbron Öst 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Cykeltrafik söderut Cykeltrafik norrut Figur 23. Cykelflöde under perioden på Saltängsbrons östra sida fördelat på riktning. 35(41) [SLUT]

Det går att utläsa tydliga maxflöden och riktningar i cykeltrafiken. På morgonen har övervägande mätpunkter största flödet kl 07:00-08:00 och på eftermiddagen kl 16:00-17:00, se figur 24. Totalflöde under mätperioden 250 200 150 100 50 0 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Figur 24. Cykelflöden under mätperioden vid samtliga mätplatser (bortsett från ej relevanta för cykeltrafik vid resecentrum). Flödet aggregerat på 60-minutersintervall vid samtliga mätsnitt finns i bilaga VII. 3.2.3 15-minutersintervall Under ett 15-minutersintervall går det också att urskilja i vilken riktning cykeltrafikanterna är på väg, men aggregationsnivån kan även belysa förändringar i trafikanttyp som kan vara till nytta vid mikrosimulering, se tabell 4 för en sammanställning av det maximala flödet. Det är inte möjligt att dra några generella slutsatser om maxflödet under 15-minutersintervallerna för cykelmätningarna, mer än att de någorlunda sammanfaller med maxflödet under 60-minutersintervallerna, men inte nödvändigtvis. Ju färre cykeltrafikanter som uppmätts vid ett mätsnitt, ju större spridning är det av maxflödet under 15- minutersintervallerna, se tabell 4. Flödet aggregerat på 15-minutersintervall vid samtliga mätsnitt finns i bilaga VII. 3.3 Långtidsmätningar Stationsrondellen väst Stationsrondellen öst Aurorerondellen Saltängsbron väst Saltängsbron öst Olai kyrkogata Bergsbron Spången Hamnbron väst Dragsbron Gamle bro Sammanfattningsvis så utfördes samtliga mätningar enligt den reviderade mätplanen. Siffrorna inom parantes hänvisar till vilket mätsnitt som avses. 36(41) [SLUT]

Mätosäkerheten bedöms vara mindre än 5 %. På en plats Dragsgatan (5) förekommer emellertid också annan (ej tillåten) fordonstrafik, vilket utför en felkälla. Mätosäkerheten på detta snitt skattas ändå till mindre än 5 % 12. I tabell 5 finns en sammanställning av medeldygnstrafik under perioden, samt maxflödet aggregerat på 60-minutersintervall och hastighet. Mätsnitt Beskrivning Medeldygnstrafik Maxflöde 60 min (under hela mätperioden) Hastighet Vardag Helg Vecka Period Flöde Medelhast. 85- percentil 1 Händelöbron 161 16 119 16:00-17:00 37 23,0 27,4 2 Värmlandsgatan 300 87 239 07:00-08:00 55 16,8 21,2 4 Baldersgatan 289 108 237 16:00-17:00 47 21,1 28,1 5 Dragsgatan 192 82 160 16:00-17:00 32 17,8 22,0 6 Stuvaregränd 104 16 79 07:00-08:00 27 19,1 22,3 7 Gångbro över Söderleden 8 Gångtunnel under Söderleden 9A 9B Hagebygatan, östra GC-banan Hagebygatan, västra GC-banan 182 52 145 16:00-17:00 37 18,3 23,8 528 162 424 16:00-17:00 85 20,6 24,5 263 126 224 16:00-17:00 34 14,7 18,0 549 282 473 16:00-17:00 66 17,0 20,9 10 Ljura språvägsbro 1 222 588 1 041 16:00-17:00 146 17,1 21,2 11 Dagsbergsvägen 240 77 193 07:00-08:00 36 18,8 22,7 16:00-17:00 Tabell 5. Sammanställning av medeldygnstrafik under perioden, samt maxflödet aggregerat på 60- minutersintervall och hastighet. Källa: Roadinfo AB 2015. 12 Kovaniemi Belltorp, J. Uppdragsansvarig, Roadinfo Europe AB, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. [SLUT] 37(41)

3.3.1 Medeldygnstrafik Under mätperioden har medeldygnstrafiken för vardag-, helg-, och vecka uppmätts, se tabell 5. Det mätsnitt som har flest antal passerande under mätperioden är Ljura spårvägsbro (10) med en veckomedeldygnstrafik på knappt 1 050 cykeltrafikanter. Det är mer än dubbelt så mycket som det mätsnitt med näst högst flöde, Hagebygatan västra GC-bana (9B), som har ett uppmätt flöde på knappt 470 trafikanter. Därefter följer mätsnittet Gångtunnel under Söderleden (8) med en veckomedeldygnstrafik på drygt 420 cykeltrafikanter. Under helgen sjunker medeldygnstrafiken i samtliga mätplatser väsentligt jämfört med vardagsmedeldygnstrafiken. Sett till flödet så har Ljura spårvägsbro (10) fortfarande högst uppmätt veckomedeldygnstrafik, med drygt 580 trafikanter, följt av Hagebygatan västra GC-bana (9B) med ett flöde på drygt 280 cykeltrafikanter och Gångtunnel under Söderleden (8) med en helgmedeldygnstrafik på drygt 160 trafikanter. Procentuellt sett så utgör helgmedeldygnstrafiken ca 50 % av vardagsdygnsmedeltrafiken vid de mätplatser som har högst flöde, Ljura spårvägsbro (10) med en vardagsdygnsmedeltrafik på drygt 1 200 trafikanter och Hagebygatan, västra GC-banan (9B) med ett flöde på knappt 550 trafikanter. Vardagsmedeldygnstrafiken vid Gångtunnel under Söderleden (8) är knappt 530 trafikanter, således utgör helgmedeldygnstrafiken ca 30 % av vardagsmedeldygnstrafiken. Störst skillnad, procentuellt sett, mellan vardagsmedeldygnstrafik och helgmedeldygnstrafik är det vid mätplatserna Händelöbron (1) och Stuvaregränd (6). Där utgör helgmedeldygnstrafiken ca 10 % respektive ca 15 % av vardagsmedeldygnstrafiken. Händelöbron (1) och Stuvaregränd (8) är också de mätplatser som uppvisar lägst vardagsmedeldygnstrafik, drygt 160 respektive drygt 100 cykeltrafikanter. Flödet aggregerat på vecko-, vardag-, och helgmedeldygnstrafik vid samtliga mätsnitt hittas som bilaga VIII. 3.3.2 60-minutersintervall Under 60-minutersintervallen går det att urskilja i vilken riktning cykeltrafikanterna färdas. Det maximala flödet under ett 60-minutersintervall kan också vara intressant ur en dimensionerande synvinkel, exempelvis när ny cykelinfrastruktur anläggs, se tabell 5. Det går att urskilja maxflöden och riktningar i cykeltrafiken under vardagar. De flesta cykeltrafikanterna rör sig på morgonen kl 07:00-09:00 och på eftermiddagen kl 16:00-17:00. På helgerna är antalet cyklande färre i mätsnitten och följaktligen spridningen större, men de flesta cykelresor genomförs mellan kl 10:00-14:00. Någon skillnad mellan lördag och söndag går inte att utläsa. Flödet aggregerat på 60-minutersintervall vid samtliga mätsnitt hittas som bilaga VIII. 38(41) [SLUT]

3.3.3 Hastighet På samtliga platser har även medelhastigheten samt 85-percentilen uppmätts, på de som passerar mätsnitten, se tabell 5. Högst medelhastighet, 23 km/h, uppmättes i mätsnittet Händelöbron (1) och lägst medelhastighet knappt 15 km/h i snittet Hagebygatan, östra GC-banan (9A). När 85-percentilen studeras ligger samtliga hastigheter över 20 km/h, frånsett mätsnittet Hagebygatan östra GC-banan (9A) med drygt 18 km/h. Inget mätsnitt har en 85-percentil på över 30 km/h. Medelhastigheten samt 85-percentilen vid samtliga mätsnitt hittas som bilaga VIII. 4 Slutsats Slutsatserna kring genomförda cykelmätningar redovisas kortfattat i punktform var för sig. Generellt sett har ett flertal cykelmätningar genomförts i Norrköping, men kvalitén varierar mellan de olika mätningarna. 4.1 Korttidsmätning Ca 40 % av alla cykeltrafikanter använder sig av infrastruktur endast avsedd för gångtrafik till/från resecentrum (avser infrastruktur i det absoluta närområdet). Cykelresor är förmodligen starkt kopplade till arbetspendling till målpunkter som universitetet, industrilandskapet, resecentrum och arbetsplatser norr om Motala Ström respektive i de centrala delarna av Norrköping. De flesta cykelresor sker mellan kl 06:00-09:00 och kl 16:00-17:00. Maxflödet under ett 15-minutersintervall sammanfaller oftast med maxflödet för 60-minutersintervallet, men ju färre cykeltrafikanter som uppmätts vid ett snitt, desto större är spridningen av maxflödet för 15-minutersintervallet under mätperioden. 4.2 Långtidsmätning Det är betydligt högre veckomedeldygnsflöden i mätsnitten i södra Norrköping jämfört med mätsnitten i de norra delarna. Det kan dock inte uteslutas att det beror på urvalet av mätplatser. De flesta cykeltrafikanterna rör sig under vardagar på morgonen kl 07:00-09:00 och på eftermiddagen kl 16:00-17:00. Under helgen sjunker cykeltrafiken väsentligt, men de mätplatser som uppvisat störst flöde under veckan gör det även under helgen. [SLUT] 39(41)

Flödet i mätsnitt i närheten till områden med övervägande arbetsplatser sjunker väsentligt mer under helgen än i andra mätsnitt. Flödet i ett mätsnitt under en helg var som störst ca 50 % av flödet uppmätt i samma snitt under en vardag. På helgerna är antalet cyklande färre i mätsnitten och följaktligen spridningen större, men de flesta cykelresor genomförs kl 10:00-14:00. Lägsta uppmätta medelhastigheten är ca 15 km/h och högsta 23 km/h. 5 Förslag till fortsatt arbete Utföra kompletterande mätningar för att fånga upp arbetspendling från närliggande orter och områden. Skatta förmodad riktningsfördelning på flödena till simuleringsmodellen. Planera kontinuerlig uppföljning av flöden för framtida uppdatering av simuleringsmodellen. 40(41) [SLUT]

6 Källförteckning 6.1 Webbsida European Commission, Glossary Tillgänglig: http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/glossary, 2015, (hämtad 2015-11-27). MioVision, Scout Video Collection Unit Tillgänglig: https://miovision.com/scout/, 2015, (hämtad 2015-11-27). 6.2 Muntlig källa Bratt, J. Affärsområdeschef, Infracontrol, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. Kovaniemi Belltorp, J. Uppdragsansvarig, Roadinfo Europe AB, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. Kovaniemi Belltorp, J. Uppdragsansvarig, Roadinfo Europe AB, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2016. Sandén, M. Försäljningschef, Amparo Solutions, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. Singh, A.VD & försäljning, Viscando, e-postkorrespondens med Käti Lingenäs Güthlein, 2015. [SLUT] 41(41)