LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019
Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat ansvar rollfördelning Förskolechef ny titel och roll - rektor
Läroplanens delar Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Förskolans uppdrag Omsorg, utveckling och lärande Varje förskolas utveckling Mål och riktlinjer Normer och värden Omsorg, utveckling och lärande Barns delaktighet och inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskollärarens ansvar i undervisningen Rektorns ansvar
Omsorg ingår i allt som sker på förskolan Barnkonventionen Nya och förstärkta delar i läroplanen Förskollärares ansvar i undervisningen Digital kompetens Hållbar utveckling De nationella minoriteternas språk och kulturer Rätt till teckenspråk Kroppslig och personlig integritet Jämställdhet Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar
Omsorg ingår i allt som sker på förskolan Begreppet omsorg har förts in på flera ställen i läroplanen för att förtydliga att omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet i förskolan. Ändringar i rubrik till Omsorg, utveckling och lärande. Med förändringen i rubriken betonas hur viktig omsorg är som en del av utbildningen i förskolan.
Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Barnkonventionen Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen. förskolan ge barnen möjligheter att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer, få förundras över nya upptäckter, få förutsättningar för bildning och få utrymme för fantasi och föreställningsförmåga.
Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande Förskollärares ansvar i undervisningen Undervisning är en målstyrd process, det vill säga det finns mål att styra mot. Det innebär att förskollärare, barnskötare och övrig personal måste ha kunskap om läroplanen i sin helhet. Det innebär också att hela arbetslaget kontinuerligt behöver reflektera över och diskutera läroplanens formuleringar och mål, både för att hålla förståelsen och kunskapen levande men även för att nå en samsyn. Alla i arbetslaget ska stimulera barnens utveckling och lärande, och erbjuda barnen en trygg omsorg. Det här gäller oavsett om arbetslaget består av enbart förskollärare eller av både förskollärare och barnskötare. Respektive yrkesgrupp har sin kompetens. Det är rektorns ansvar att organisera arbetet så att allas kompetens används på bästa sätt.
Digital kompetens Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling har förts in i läroplanen eftersom det är en mycket viktig fråga för vår framtid. Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.
De nationella minoriteternas språk och kulturer De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet. Även de förskolor som inte har barn som tillhör de nationella minoriteterna ska arbeta med här området. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer.
Rätt till teckenspråk För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk. Rätten till teckenspråk finns reglerad i språklagen. En del förskolor arbetar med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) som en metod för språkstödjande arbete. Skrivningarna i läroplanen handlar däremot inte om TAKK utan om rätten att utveckla ett språk, i det här fallet teckenspråk.
Kroppslig och personlig integritet Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. Allt som görs i förskolan ska ske med respekt för barnet, en självklarhet för alla som arbetar i förskolan men det är viktigt att det också syns i läroplanen.
Skrivningarna om jämställdhet har reviderats för att stämma överens med de andra skolformernas läroplaner. Flickor och pojkar har bytts ut mot barn. Jämställdhet I Lpfö 98 stod det att förskolan ska Motverka traditionella könsmönster och könsroller. I Lpfö 18 står det istället i del 1 under rubriken En likvärdig utbildning att Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Ordet traditionella har tagits bort eftersom det är svårtolkat: vad är traditionellt och vems tradition syftar det på?
Stöd och stimulans efter barnets behov och förutsättningar Formuleringar om att hjälpa de barn har ersatts av att ge särskilt stöd till barn som befinner sig i svårigheter. Ord som hjälpa och befinna sig i svårigheter kan signalera att det är barnet som är bärare av ett problem. Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.
Hösttermin 2018 Likabehandling, normkreativitet, diskrimineringsgrunder Gemensam läsning, filmer om normer, diskussionsfrågor. Vårtermin 2019 Likabehandling, normkreativitet, jämställdhet, demokratiuppdraget Webbinarium på APT om förändringar i läroplan Ny läroplan till alla avdelningar, gemensam läsning Uppstart Mötesplats förskola Gemensam läsning chefsgrupp Höstterminen 2019 Likabehandling, demokrati, undervisning, utbildning, Omsorg, utveckling och lärande helhetsuppdraget. Mötesplats förskola, föreläsning, läsning, dialog och utbyte Kartläggningsmaterial risk för diskriminering, APT Chefsgrupp dialog och läsning Ansvar och roller, arbetsorganisation Digitalisering Föreläsning, workshop, material och litteratur för utlåning Implementering av ny läroplan