Miljökonsekvensbeskrivning

2017-11-17 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om ny nätkoncession för befintlig kraftledning mellan Brattsbacka Norrfors, Nordmalings kommun, Västerbottens län

Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan www.vattenfalleldistribution.se Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Tillstånd och rättigheter Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB Box 574/Jungmansgatan 10 201 25 Malmö www.wspgroup.se Uppdragsledare: Miljökonsekvensbeskrivning: Magnetfältsberäkning: Granskning: Beräkningar Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan www.vattenfalleldistribution.se (Vattenfall Eldistribution AB) Foton, illustrationer och kartor: WSP, Vattenfall Eldistribution AB Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2

SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) avser att ansöka om ny nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig kraftledning mellan Brattsbacka och Norrfors i Nordmalings kommun, Västerbottens län. Ledningen är en viktig del i Vattenfalls regionnät och de överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera orter och landsbygden i regionen. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Västerbottens län, Nordmalings kommun samt övriga myndigheter, organisationer och enskilt särskilt berörda samt allmänhet. Länsstyrelsen beslutade 18 oktober 2017 att verksamheten inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering eller utformning har inte utretts. I detta fall bedöms det inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig kraftledning som funnits på platsen under lång tid och till stor del sträcker sig i obebyggd skogsmark och längs befintliga vägar och helt löper parallellt med en annan kraftledning. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Något krav på redovisning av alternativa platser och utformningar enligt miljöbalken föreligger inte. Befintlig sträckning och utformning av befintlig kraftledning ligger i linje med lokaliseringsprincipen och rimlighetsprincipen i andra kapitlet miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig kraftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. Sökt alternativ utgörs av befintlig kraftledning. Befintlig kraftledning består huvudsakligen av enbenta stolpar och delvis av portalstolpar med horisontellt monterade faslinor. Höjden på stolparna varierar mellan 10-18 m. Miljökonsekvenserna för sökt alternativ har bedömts enligt den femgradiga skalan utifrån aspekterna: markanvändning, bebyggelse och planer, rennäring, resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, naturmiljö, fåglar, skyddsvärda arter, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, boendemiljö, hälsa och säkerhet och infrastruktur. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Markanvändning, bebyggelse och planer: Ett fåtal markägare bedriver småskalig skogs- och jordbruksnäring i området. Två samebyar bedriver rennäring i området. Större delen av sträckningen löper parallellt med en annan befintlig kraftledning. Sökt alternativ strider inte mot några detaljplaner. Ett mindre antal bostadshus ligger utmed ledningen. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammantaget bedöms konsekvensen för markanvändning, bebyggelse och planer bli liten negativ. 3

Rennäring: Sökt alternativ består av en befintlig kraftledning som har funnits på platsen under lång tid och rennäringsintressena har under denna tid haft möjlighet att anpassas till ledningen. Någon påverkan på befintliga rennäringsintressen till följd av sökt alternativ bedöms därför inte föreligga. Sammantaget bedöms konsekvensen för rennäringsintressen bli obetydlig. Resurshushållning: Vattenfalls arbete med resurshushållning bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen enligt miljöbalken. Sammantaget bedöms konsekvensen för resurshushållning bli obetydlig. Miljömål: Något hinder att uppnå miljömålen god bebyggd miljö och säker strålmiljö bedöms inte föreligga. Sammantaget bedöms konsekvensen för miljömål bli obetydlig. Miljökvalitetsnormer: Användandet av kreosotimpregnerade trästolpar bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet inte följs. Sökt alternativ bedöms med hänsyn tagen till föreslagna hänsynsåtgärder inte bidra till utsläpp eller ökad frisättning av näringsämnen och föroreningar eller bidra till förändrade habitat och därmed inte heller påverka möjligheterna att uppnå MKN för berörda vattenförekomster. Sammantaget bedöms konsekvensen för miljökvalitetsnormer bli obetydlig. Naturmiljö: Då sökt alternativ är en befintlig ledning kommer inte några nya markanspråk göras. Någon större påverkan på berörda naturmiljöintressen bedöms inte ske eftersom sökt alternativ är en befintlig ledning som till stor del löper parallellt med vägar och andra kraftledningar. Ledningen har funnits på platsen under lång tid vilket bidragit till att omgivande naturmiljöintressen anpassats till ledningen under denna tid. I det fall en påverkan skulle komma att ske bedöms detta i så fall vara vid arbete med underhåll och reparationer av ledningen. Sökt alternativ har delvis kreosotimpregnerade stolpar. Forskning visar dock på att föroreningarna håller sig nära stolparna då det binds till organiskt material.. Sammantaget bedöms konsekvensen för naturmiljö bli liten negativ. Fåglar: De fågelarter som rapporterats in i Artportalen bedöms inte påverkas negativt av sökt alternativ då dessa fåglar är relativt små. Några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen har inte rapporterats. Sammantaget bedöms konsekvensen för fåglar bli liten negativ. Skyddsvärda arter: De skyddsvärda arter som rapporterats i Artportalen är inte utpekade i ledningsgatan. Några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen har inte rapporterats. Sammantaget bedöms konsekvensen på skyddsvärda arter som obetydlig. Kraftledningen med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna vilket bedöms som en positiv konsekvens. Kulturmiljö: Några fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inte är belägna i direkt anslutning till etableringen. Sammantaget bedöms konsekvensen för kulturmiljö bli obetydlig. 4

Landskapsbild: Inom öppnare marker som odlings-/beteslandskap, öppna våtmarker och vid sjöar, där långa utblickar ges kan kraftledningen komma att utmärka sig som en tydlig struktur i landskapet. Då stolparna är förhållandevis låga och stora delar av sträckning går genom skogsmark bedöms den sammantagna konsekvensen för landskapsbilden som liten negativ. Friluftsliv: Någon påtaglig skada bedöms inte föreligga på berört riksintresse för friluftsliv. Påverkan på friluftslivet kommer enbart bestå av en visuell påverkan då ledningen delvis syns i landskapet. Kraftledningen är i sig inget hinder för att utöva friluftsliv. Sammantaget bedöms konsekvensen för friluftsliv bli obetydlig. Möjlighet ges till jakt i ledningsgatan, vilket bedöms som en positiv konsekvens. Boendemiljö, hälsa och säkerhet: Det magnetfält ledningen beräknas ge upphov till är mycket svagt, även vid närmaste bostad som ligger ca 26 m från ledningen. Påverkan på människors hälsa till följd av magnetfält kring sökt alternativ bedöms således som obetydlig. Ledningen utgör dock en visuell påverkan och vetskapen om att kraftledningar medför magnetfält kan orsaka oro för kringboende. Sammantaget bedöms konsekvensen för bondemiljö, hälsa och säkerhet bli liten negativ. Infrastruktur: Sökt alternativ bedöms inte påverka riksintresset för järnväg som sträcker sig mer eller mindre parallellt med sökt alternativ. Någon påverkan på infrastruktur i övrigt bedöms inte heller föreligga från sökt alternativ. Sammantaget bedöms konsekvensen för infrastruktur bli obetydlig. Samlad bedömning: Etableringen bedöms uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och medför inte att några miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Sökt alternativ utgör inte heller något hinder för möjligheterna att nå uppsatta nationella miljömål. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vara små i relation till den positiva samhällsnyttan i form av säkrare och mer tillförlitligt elnät som den befintliga kraftledningen medför, vilket motiverar att etableringen bibehålls i nuvarande utformning. 5

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.2 Syfte och behov... 10 1.3 Vattenfall Eldistribution... 10 1.4 Disposition... 10 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning... 10 1.5.1 Begreppsförklaring... 10 1.5.2 Avgränsningar... 11 1.5.3 Bedömningsgrunder... 12 1.5.4 Samlad bedömning... 13 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN... 14 2.1 Samråd... 15 2.1.1 Genomförda samråd... 16 2.2 Annan lagstiftning... 16 3 ALTERNATIVUTREDNING... 17 3.1 Nollalternativ... 17 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 18 4.1 Kraftledning... 18 4.1.1 Utformning av kraftledning... 18 4.1.2 Uppförande av kraftledning... 18 4.1.3 Markbehov... 18 4.1.4 Drift och underhåll... 19 4.1.5 Avveckling... 19 5 VAL AV ALTERNATIV... 21 5.1 Val av alternativ... 21 6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV... 22 6.1 Metod för konsekvensbedömning... 22 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer... 22 6.2.1 Konsekvensbedömning... 23 6.2.2 Hänsynsåtgärder... 23 6.3.2 Hänsynsåtgärder... 25 6.4 Resurshushållning... 25 6.4.1 Konsekvensbedömning... 25... 25 6

6.4.2 Hänsynsåtgärder... 25 6.5 Miljömål... 26 6.5.1 Konsekvensbedömning... 26 6.5.2 Hänsynsåtgärder... 26 6.6 Miljökvalitetsnormer... 26 6.6.1 Miljökvalitetsnormer för grundvatten... 26 6.6.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten... 26 6.6.3 Konsekvensbedömning... 27 6.6.4 Hänsynsåtgärder... 27 6.7 Naturmiljö... 27 6.7.2 Konsekvensbedömning... 29 6.7.3 Hänsynsåtgärder... 30 6.8 Kulturmiljö... 31 6.8.1 Kulturmiljöintressen... 31 6.8.2 Fornminne... 31 6.8.3 Konsekvensbedömning... 32 6.8.4 Hänsynsåtgärder... 32 6.9 Landskapsbild... 32 6.9.2 Hänsynsåtgärder... 32 6.10 Friluftsliv... 33 6.10.1 Konsekvensbedömning... 34 6.10.2 Hänsynsåtgärder... 34 6.11 Boendemiljö, hälsa och säkerhet... 34 6.11.1 Boendemiljö... 34 6.11.2 Elektriska och magnetiska fält... 35 6.11.3 Magnetfältsberäkningar... 36 6.11.4 Konsekvensbedömning... 38 6.11.5 Hänsynsåtgärder... 38 6.12 Infrastruktur... 38 6.12.1 Konsekvensbedömning... 38 6.12.2 Hänsynsåtgärder... 38 7 Samlad bedömning sökt alternativ... 39 7.1 Sammanfattning... 41 7

Bilagor: 1. Samrådsredogörelse 2. Kartbilaga 8

1.5.2 Avgränsningar För att kunna göra en kvalitativ miljöbedömning/miljökonsekvensanalys och fokusera på just de frågor och aspekter som är viktiga i det aktuella fallet är det viktigt att avgränsa arbetet. För att göra avgränsningarna kan arbetsgången ske enligt figur 2. Figur 2. Identifiering av geografiska avgränsningar vid miljökonsekvensbedömning. De aspekter som bedöms inom ramen för föreliggande MKB redovisas i tabell 2. 11

Tabell 3. Bedömningsgrunder. 1.5.4 Samlad bedömning En samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens totala miljöpåverkan görs i ett eget avsnitt, se kapitel 7, där samtliga aspektrar/sakfrågor/parametrar vägs samman. I den samlade bedömningen är det viktigt att påvisa viktningen mellan olika värden, d.v.s. hur de vägs mot varandra. 13

2 TILLSTÅNDSPROCESSEN För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (d.v.s. tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. I figur 3 redovisas en schematisk skiss över tillståndsprocessen gällande ansökan om nätkoncession för linje. 14

2.1.1 Genomförda samråd Samråd avseende den planerade verksamheten genomfördes under perioden 10 juli 2017 till 8 september 2017. Samrådet har genomförts i form av ett skriftligt samråd med Länsstyrelsen i Västerbottens län och Nordmalings kommun. Inbjudan till skriftligt samråd skickades även till övriga statliga myndigheter, föreningar och organisationer. En inbjudan till ett skriftligt samråd skickades 11 juli 2017 också till samtliga lagfarna och taxerade fastighetsägare eller delägare i samfälligheter inom 100 m kring den befintliga sträckningen av kraftledningen. I brevet uppmanades adressaten att vidarebefordra informationen till eventuella hyresgäster, arrendatorer och andra rättighetshavare. Allmänheten bjöds 13 juli 2017 in till samråd via annons i Västerbottenskuriren, Västerbottningen och Folkbladet Västerbotten. Hela samrådsprocessen beskrivs mer utförligt i samrådsredogörelsen som utgör bilaga 1 till denna miljökonsekvensbeskrivning. Under samrådsprocessen inkom ett fåtal synpunkter, se vidare bilaga 1. Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutade 18 oktober 2017 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter det att bolaget tagit del av alla synpunkter har föreliggande MKB tagits fram. 2.2 Annan lagstiftning Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfalls utgångspunkt är att i första hand trygga rätten att anlägga och bibehålla ledningarna med frivilliga överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Vattenfall kan komma att ansöka om. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. I aktuellt fall rör det sig om en befintlig ledning och markupplåtelseavtal och ledningsrätt finns därmed sedan tidigare. Vattenfall avser inte genomföra några ändringar av befintliga avtal. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t.ex. bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 16

3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning ska i vissa fall innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Ett nollalternativ som innebär att planerad åtgärd inte genomförs skall även beskrivas. Som tidigare nämnts fattade Länsstyrelsen i Västerbottens län beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att det enligt 6 kap. 7 p. 5 miljöbalken inte finns krav på att utreda alternativa lokaliseringar och utformningar. Vattenfall anser att alternativa lokaliseringar/sträckningar i detta fall inte är aktuella att utreda då det rör sig om en befintlig kraftledning som till stor del sträcker sig i obebyggd skogsmark och längs befintliga vägar och till större delen löper parallellt med andra kraftledningar. Befintlig sträckning av berörd kraftledning är också dragen för att minimera påverkan på befintliga sumpskogar som är en vanlig förekomst i närområdet. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk och riskera att bidra till att nya barriäreffekter uppstår, vilket i dessa fall inte bedöms som miljömässigt motiverat. Befintlig ledning har dessutom funnits på platsen under lång tid och omgivande natur-, kulturmiljöoch rennäringsintressen etc. har därmed anpassats till ledningen under denna tid. Befintlig ledning strider inte heller mot några områdesbestämmelser eller gällande detaljplaner. Till följd av detta bedöms en alternativ utformning inte heller vara aktuell att utreda. Utifrån denna bakgrund anser Vattenfall att lokaliseringen av sökt alternativ, i form av befintlig sträckning av befintlig 40 kv kraftledning, får anses utgöra den bäst lämpade platsen för verksamheten i enlighet med 2 kap. 6. 3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om planerade åtgärder inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra ledningsbrott på kraftledningen mellan Brattsbacka och Norrfors. Nollalternativet innebär således att ett mycket stort antal hushåll riskerar att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella kraftledningssträckningen skulle den visuella påverkan från berörd kraftledning i området att upphöra. Det magnetfält som kraftledningen ger upphov till skulle även upphöra. Vid ett nollalternativ skulle dock ändå påverkan bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. 17

4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Kraftledning 4.1.1 Utformning av kraftledning Befintlig kraftledning är byggd 1986. Nominell spänning är 45 kv (varierar normalt ± 10% kring detta värde) och konstruktionsspänning är 52 kv. Medeldriftspänningen benämns som 40 kv i denna MKB. Ledningen består av huvudsakligen av enbenta stolpar och delvis av portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se figur 4. Stolparna är ca 10-18 m höga. Ledningsarean är 99-329 mm, fasavstånden 135 cm, 270 cm mellan ytterfaserna. Skogsgatan där ledningen går är 30-45 m bred. Aktuell typ av kraftledning byggs i huvudsak med kreosotimpregnerade stolpar av trä och saltimpregnerade stolpar. Normalt placeras stolparna med ett avstånd (spannlängd) av ca 60-140 m. Avståndet kan dock variera beroende på den markprofil som råder inom de olika delområdena längs med ledningssträckningen. Detta får till följd att spannlängden inom vissa delsträckor kan vara både något längre och något kortare än ovan angivet normalavstånd. Figur 4. Foto stolptyper. Enkelstolpe till vänster, portalstolpe till höger. 4.1.2 Uppförande av kraftledning Anläggning av ny ledning påbörjas generellt genom att en skogsgata röjs på de ställen längs ledningen där det förekommer mycket träd. Detta arbete utförs vanligtvis med ex bandvagnar och grävmaskiner samt motorsåg. På vissa platser kan tillfartsvägar behöva anläggas vilket medför ytterligare intrång i skog och mark samt ytterligare transporter. Byggnation av en kraftledning inleds generellt med att stolparna anläggs. Vid anläggning av trästolpar schaktas stolpbenen ner ca 2 m i marken och sedan återfylls schaktet. Efter att stolparna är uppförda monteras linorna med dragmaskin. 4.1.3 Markbehov Den yta som en kraftledning tar i anspråk är bl.a. beroende av den terräng och de markområden som ledningen passerar. I skogsmark krävs att en kraftledning uppförs i en så kallad trädsäker ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. Ledningsgatan utgörs av en skogsgata samt sidoområden. 18

För aktuella kraftledningar krävs att skogsgatan har en bredd av 30-45 m för att säkerställa att ledningen inte riskerar att komma i kontakt med vegetationen längs sträckningen. På så vis tillförsäkras att inga nedfallande träd kommer att orsaka elavbrott på ledningen. Härutöver kommer troligtvis också krävas att vissa höga träd, så kallade kantträd, utanför skogsgatan i sidoområdena behöver avverkas för att inte riskera att dessa faller ner på ledningen och orsakar elavbrott. I figur 5 visas en schematisk bild på en skogsgata. Figur 5. Principskiss av en ledningsgata, d.v.s. skogsgata med tillhörande sidoområde. 4.1.4 Drift och underhåll Som nämnts ovan trädsäkras ledningen genom att träd och annan högväxande vegetation inte tillåts växa så nära ledningen att fallande träd kan skada linor, stag eller stolpar. En kraftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, eventuella stag och jordtag. Ibland görs besiktningen från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan delar av ledning rustas upp för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet. I skogsmark behöver även ledningsgatan röjas och kantträd som vuxit sig för höga avverkas eller toppas. Det skogliga underhållet genomförs normalt med åtta års mellanrum men är beroende av hur tillväxten är i skogsgatan och kantzonen. 4.1.5 Avveckling Inför en rasering av luftledning kommer en ansökan om återkallelse om rasering att göras enligt gällande föreskrifter. I ansökan om återkallelse kommer följande ingå: Beskrivning av vilka delar den aktuella anläggningen består av till exempel fundament, kablar etc. samt vilka återställningsåtgärder som är aktuella för ledningens samtliga delar. För de delar av ledningsanläggning som eventuellt planeras att lämnas kommer en redogörelse för anläggningsdelens påverkan på den lokala miljön att finnas. En beskrivning om anläggningsdelarna består av material som kan utgöra en risk eller skulle kunna ha påverkan på miljön (till exempel kreosot) kommer finnas med. 19

En bedömning av vilka risker som finns för att föroreningar sprids till ytvatten och grundvatten liksom en bedömning av vilken påverkan de kvarlämnade elledningsdelarna har på nuvarande och framtida markanvändning. Beskrivning av den lokala miljön längs ledningssträckningen. Om det finns platsspecifika motstående intressen som krockar med eventuella återställningsåtgärder (till exempel känslig natur-/kulturmiljö) kommer detta att anges. 20

5 VAL AV ALTERNATIV Som nämnts i kapitel 3 bedöms det i detta fall inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig kraftledning som funnits på platsen under lång tid och till stor del sträcker sig i obebyggd skogsmark och längs befintliga vägar och till större delen löper parallellt med andra kraftledningar. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Befintlig sträckning och utformning av befintlig kraftledning ligger i linje med 2 kap. 6-7 miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig kraftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. 5.1 Val av alternativ Befintlig kraftledning bedöms utifrån resonemang ovan vara mest fördelaktig och anges därmed som sökt alternativ. Den aktuella kraftledningen är ca 10 km lång och är lokaliserad mellan Brattsbacka i nordost och Norrfors i sydväst. Startpunkten är belägen väster om Klubbsjövägen väster om Brattsbacka. Därefter sträcker sig ledningen i sydvästlig riktning genom skogslandskapet ner mot sjön Långvattnet ner till väg 533. Direkt söder om väg 533 löper ledningen parallellt med väg 533 västerut, korsar väg 533/536 och löper sista biten i sydvästlig riktning genom skogen och slutpunkten är belägen vid transformatorstationen söder om väg 508 mellan Jerusalem och Norrfors, se figur 1. Mellan strax norr om sjön Långvattnet till ledningens startpunkt i Brattsbacka löper befintlig kraftledning parallellt med tre andra befintliga ledningar i form av två 130 kv kraftledningar och en 11 kv kraftledning. Mellan strax norr om sjön Långvattnet tills dess att berörd ledning viker av längs väg 533 söder om sjön Långvattnet löper befintlig kraftledning parallellt med ovan nämnda 130 kv kraftledningar. Sista biten mellan väg 533/536 och ställverket i Norrfors löper berörd kraftledning parallellt med en 11 kv kraftledning. Det som definieras som befintlig ledning inom ramen för denna ansökan avgränsas av tidigare tillståndsgiven sträckning. Ledningen består som nämnts av enbenta stolpar och portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se figur 4. Stolphöjder varierar mellan ca 10-18 m beroende på terrängegenskaper. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd om ca 60-140 m och försedda med tre faslinor. Som tidigare nämnts står kraftledningen för elförsörjningen till Vattenfalls regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera samhällen och landsbygden i regionen. 21

Sökt alternativ är inte beläget på detaljplanelagd mark. Den järnväg som sträcker sig mer eller mindre parallellt med sökt alternativ är av riksintresse för järnväg, se figur 9. Järnvägen utgör stambanan genom Övre Norrland och trafikeras främst av godståg. ii Några potentiellt förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter är inte belägna inom 100 m från sökt alternativ. Något grundvattenmagasin berörs ej av sökt alternativ. Jordarterna längs sökt alternativ består av lera-silt (kring Brattsbacka och Stor- samt Lill-Fälltjärnen), morän (kring sjön Långvattnet och väster om väg 536), berg (tangeras i närheten av Lill-Fälltjärnen samt förekommer väster om väg 536) och postglacial-sand-grus vid stationen i Norrfors. iii 6.2.1 Konsekvensbedömning Ett fåtal markägare bedriver småskalig skogs- och jordbruksnäring i området. Två samebyar bedriver rennäring i området. Vad gäller konsekvenser för rennäringen, se vidare under avsnitt 6.3. Större delen av sträckningen löper parallellt med två till tre andra befintliga kraftledningar på 11 respektive 130 kv. Sökt alternativ strider inte mot några detaljplaner. Ett mindre antal bostadshus ligger utmed ledningen. Vad gäller konsekvenser på boendemiljön, se vidare under avsnitt 6.11. Vad gäller konsekvensen för riksintresset för järnväg, se vidare under avsnitt 6.12.1. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen på markanvändning, bebyggelse och planer som liten negativ konsekvens. 6.2.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på markanvändning, bebyggelse och planer bedöms inte behöva vidtas. 6.3 Rennäring Sträckan Brattsbacka-Norrfors berörs av riksintresse för rennäring i enlighet med 3 kap. 5 miljöbalken. Det är Vilhelmina Norra Sameby som bedriver rennäring i ett område från Övre Nyland längs Lögdeälven ner till Nordmaling. Även Vapstens Sameby bedriver rennäring i området. Ledningen passerar trivselland, för renarna svårpasserad passage samt område för bete under förvinter och vinter. En renled av riksintresse som tillhör Vapsten Sameby passerar sökt alternativ söder om sjön Långvattnet. I figur 6 redovisas rennäringsintressen i området. Enligt studier sammanställda av Sametinget störs renar av infrastruktur och undviker ofta kraftledningar, allmänna vägar och övrig bebyggelse. iv 23

Den starka hjorddriften anses förstärka renarnas reaktionsmönster i förhållande till störningar, eftersom det gör enskilda renar mer benägna att reagera i enhällighet med resten av hjorden. Om en ren undviker ett område finns det risk att fler renar gör det. Renar som inte är lika starkt knutna till hjorden reagerar ofta mer individuellt. Merparten av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av störningar visar på liten och kortvarig påverkan. På en regional skala kan det däremot framgå hur en barriär i landskapet påverkar renarnas totala användning av betesområdet. Det finns tydliga mönster i att både vilda och domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet på en regional nivå. v Figur 6. Intressen rennäring, Brattsbacka-Norrfors. 24

6.3.1 Konsekvensbedömning Sökt alternativ skulle kunna påverka renarna genom att de undviker området kring ledningen, men då sökt alternativ består av en befintlig kraftledning som har funnits på platsen under lång tid bedöms detta inte vara fallet. Rennäringsintressena har under denna tid haft möjlighet att anpassas till ledningen. Någon påverkan på befintliga rennäringsintressen till följd av sökt alternativ bedöms därför inte föreligga. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för befintliga rennäringsintressen som obetydlig konsekvens. 6.3.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på rennäringsintressen bedöms inte behöva vidtas. 6.4 Resurshushållning Vattenfall är som tidigare nämnts certifierade enligt ISO 14001 och arbetar därför ständigt med att verksamheten ska bedrivas effektivt, resurssnålt och inte äventyra vår gemensamma miljö. Arbetet med detta sker bl.a. genom att krav ställs vid upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, god materialhantering, genom att ha god ordning och återanvända driftreserv, bedriva korrekt avfallshantering, löpande utbilda berörda samt genom uppföljning av att rutiner fungerar och följs. Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning. I ett avvecklingsskede vid rasering av ledningen kommer det mesta av materialet att kunna material- eller energiåtervinnas. Detta bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen. 6.4.1 Konsekvensbedömning Vattenfalls arbete med resurshushållning bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för resurshushållning som obetydlig konsekvens. 6.4.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på resurshushållning bedöms inte behöva vidtas. 25

6.5 Miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen tydliggör de samhällsförändringar som är nödvändiga för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Dessa mål ska vara vägledande vid fysisk planering och projektering. Följande mål har bedömts som relevanta för föreliggande ansökan: God bebyggd miljö Säker strålmiljö 6.5.1 Konsekvensbedömning Något hinder att uppnå miljömålen god bebyggd miljö och säker strålmiljö bedöms inte föreligga. Sökt alternativ ger upphov till ett mycket svagt magnetfält och är vid närmaste bostad som ligger ca 26 m från ledningen är magnetfältet nästan obefintligt, se även avsnitt 6.11.3. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för berörda miljömål som obetydlig konsekvens. 6.5.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder för att bidra till att miljömålen uppfylls bedöms inte behöva vidtas. 6.6 Miljökvalitetsnormer Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för luftkvalitet, omgivningsbuller och vattenkvalitet. Föreliggande projekt omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. 6.6.1 Miljökvalitetsnormer för grundvatten Några miljökvalitetsnormer för grundvatten berörs ej. 6.6.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten Långvattnet (SE70707861-166557) med huvudavrinningsområde Leduån och Lögdeälven har klassats med måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. De miljöproblem som föreligger är miljögifter samt förändrade habitat genom fysisk påverkan. Miljökvalitetsnormerna (MKN) är 2017-02-23 satta till god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter som ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. En riskbedömning är genomförd som anger att det finns risk att ekologisk och kemisk status inte uppnås 2021. vi 26

6.6.3 Konsekvensbedömning Spridning av kreosot är mycket begränsad och sker främst i direkt anslutning till stolpen. vii Användandet av kreosotimpregnerade trästolpar bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet inte följs. Sökt alternativ bedöms med hänsyn tagen till föreslagna hänsynsåtgärder nedan inte bidra till utsläpp eller ökad frisättning av näringsämnen och föroreningar eller bidra till förändrade habitat och därmed inte heller påverka möjligheterna att uppnå MKN för berörda vattenförekomster. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på miljökvalitetsnormer för ytvatten som obetydlig konsekvens. 6.6.4 Hänsynsåtgärder Då livslängden på en stolpe gått ut och stolpen ska bytas ut finns det möjlighet att välja ett annat material. Stolpar av kreosot kan ersättas med stolpar av t.ex. komposit, metall eller annat material. Vid utbyte av stolpar i den befintliga regionnätsledningen placeras ny stolpe på samma plats som kasserad stolpe. Befintligt hål utnyttjas för montering av ny stolpe. Inga massor tillförs eller förs bort. Genom detta sker ingen spridning av kreosot utöver den tidigare placeringen. För att ytterligare undvika frisättning av miljögifter och näringsämnen och förändring av habitat kan hänsynsåtgärder som nämnts i avsnitt 6.7.3 vidtas. 6.7 Naturmiljö I tabell 5 och figur 7 redovisas övriga utpekade naturmiljöer inom 100 m från sökt alternativ. Några övriga berörda skyddsvärda naturmiljöer finns inte i sökt alternativs närhet. Tabell 5. Utpekade naturmiljöer inom 100 m från sökt alternativ (sett från Brattsbacka till Norrfors). Typ av intresse Namn Beskrivning Avstånd till kraftledning (m) Naturreservat Trehörningen Vildvuxen granskog och 45 barrblandskog med gamla barrträd. Riksintresse Grönnäs Naturbetesmark, flora 24 naturvård Riksintresse Grönnäs Naturbetesmark, flora 15 naturvård Riksintresse Grönnäs Naturbetesmark, flora 7 naturvård Ängs- och Grönnäs 7 Skogsbete, svag hävd. 86 betesmark Ängs- och Grönnäs 4 Bete, bra hävd. 24 betesmark Ängs- och betesmark Grönnäs 1 Bete, bra hävd. 15 27

Ängs- och Grönnäs 5 Bete, svag hävd. 0 betesmark Ängs- och Grönnäs 6 Skogsbete, svag hävd. 0 betesmark Sumpskogar Stor-Tjärekallsjön Kärrskog, blandskog av löv och barr. 27 Bäck Riksintresse naturvård, 4 kap 6 MB Åttdalbäcken, Örabäcken Lögdeälven Området är dikat, väg och järnväg passerar genom. Mynnar ut i Lögdeälven 0 Vattendrag, geovetenskap, myrkomplex, naturbetesmark, fauna, 21 480 ha 0 Figur 7. Naturmiljöintressen i närheten av sökt alternativ, Brattsbacka-Norrfors. 28

6.7.1.1 Fåglar Enligt Artportalen viii har ett flertal observationer av mindre fågelarter som är rödlistade som sårbara (VU) och nära hotade (NT) rapporterats in i närområdet till sökt alternativ. Dock anges en diffuseringsgrad som skiljer sig åt beroende på vilken skyddsklass fågelarten tillhör. Under 2016 har inte några rödlistade fåglar noterats, men under 2015 noterades gulsparv (VU), kungsfågel (VU) storspov (NT), spillkråka (NT), mindre hackspett (NT), tretåig hackspett (NT) och bivråk (NT, skyddsklass 2). Några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen (2007:845) som skulle kunna vara berörda av sökt alternativ finns inte rapporterade i Artportalen. 6.7.1.2 Skyddsvärda arter Enligt Artportalen ix har 2013, 2014 och 2015 fynd av ullticka och 2014 fynd av granticka rapporterats in i sökt alternativs närhet. Dessa är klassade som nära hotad (NT). Några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen (2007:845) som skulle kunna vara berörda av sökt alternativ finns inte rapporterade i Artportalen. 6.7.2 Konsekvensbedömning Då sökt alternativ är en befintlig ledning kommer inte några nya markanspråk göras. Någon större påverkan på berörda naturmiljöintressen bedöms inte ske eftersom sökt alternativ är en befintlig ledning som till stor del löper parallellt med vägar och andra kraftledningar. Dessutom har som tidigare nämnts ledningen funnits på platsen under lång tid vilket bidragit till att omgivande naturmiljöintressen anpassats till ledningen under denna tid. I det fall en påverkan skulle komma att ske bedöms detta i så fall vara vid arbete med underhåll och reparationer av ledningen. För att minimera påverkan på naturmiljön kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.7.3 att vidtas. Sökt alternativ har delvis kreosotimpregnerade stolpar, se avsnitt 4.1. Forskning visar dock på att föroreningarna håller sig nära stolparna då det binds till organiskt material x,xi,xii. Hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.6.4 och 6.7.3 kommer också att vidtas. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för naturmiljö som liten negativ konsekvens. 29

6.7.2.1 Fåglar De fågelarter som rapporterats in i Artportalen bedöms inte påverkas negativt av sökt alternativ då dessa fåglar är relativt små. Det är framförallt stora fåglar som örnar och berguvar som kan påverkas negativt av kraftledningar då de är så pass stora att de kan nå två linor och därmed få ström i sig. Som tidigare nämnts har inte heller några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen rapporterats. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för fåglar som liten negativ konsekvens. 6.7.2.2 Skyddsvärda arter De skyddsvärda arter som rapporterats i Artportalen är inte utpekade i ledningsgatan. För att minimera påverkan på skyddsvärda arter kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.7.3 att vidtas. Som tidigare nämnts har inte heller några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen rapporterats. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för skyddsvärda arter som obetydlig. Idag är många av de växt- och djurarter som trivdes i det gamla odlingslandskapet hotade till följd av igenväxning. Kraftledningen med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna. Att ledningen med tillhörande skogsgata bidrar till att tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna bedöms som en positiv. 6.7.3 Hänsynsåtgärder Vid underhåll och reparationer kan påverkan minimeras med hjälp av hänsynsåtgärder som t.ex. att i möjligaste mån genomföra drift och underhåll vid torrare markförhållanden, i så stor utsträckning som möjligt köra på befintliga vägar, vara extra försiktig vid arbeten i närheten av vattendrag (t.ex. se till att buskar, träd och annan skyddande vegetation bevaras utmed stränder), anlägga mindre broar över vattendrag, köra med våtmarksanpassade fordon samt köra på stockmattor. Innan några åtgärder i känsliga miljöer genomförs kommer Vattenfall att samråda med Länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6. Se även avsnitt 6.6.4. 30

6.8 Kulturmiljö 6.8.1 Kulturmiljöintressen Några kulturmiljöintressen i form av kulturreservat, riksintresse för kulturmiljö eller kulturhistoriska lämningar finns inte inom 100 m från sökt alternativ eller i dess närhet. Längs Leduån och genom Långvattnet, Bergsjön och Vångsjön går en flottled, se figur 8. Figur 8. Kulturmiljöintressen i närheten av sökt alternativ, Brattsbacka-Norrfors. 6.8.2 Fornminne Några fornminnen finns inte inom 100 m från sökt alternativ. 31

6.8.3 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms inte påverka de befintliga kulturmiljöintressena negativt eftersom några fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inte är belägna i direkt anslutning till etableringen. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på kulturmiljön som obetydlig konsekvens. 6.8.4 Hänsynsåtgärder Om ej tidigare kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen kommer en anmälan göras till Länsstyrelsen. I övrigt bedöms inte några hänsynsåtgärder med avseende på kulturmiljöintressen bedöms inte behöva vidtas. 6.9 Landskapsbild Nordmalings kommun ligger i den mellersta delen av Norrland och är en kustkommun belägen sydväst om Umeå. Landskapet är till stor del skogbeklätt med inslag av sjöar, åar, mindre vattendrag och våtmarker. Topografin är varierad med både flackare och brantare partier. Sträckan Brattsbacka-Norrfors utgörs till största delarna av ett kuperat skogbeklätt landskap med inslag av avverkad skog. Ett mindre antal öppna områden i form av myrmark, betesmark/åker vid Grönnäs och Brattsbacka samt sjön Långvattnet finns också i området. En mindre andel bebyggelse är belägna vid den betesmark/åker som finns i området. Ledningen löper större delen av vägen parallellt med andra kraftledningar och en längre sträcka parallellt med väg 533. 6.9.1 Konsekvensbedömning Det är enbart inom öppnare marker som odlings-/beteslandskap, öppna våtmarker och sjöar, där långa utblickar ges, som kraftledningen utmärker sig som en tydlig struktur i landskapet. Då stolparna är förhållandevis låga (10-18 m) bedöms påverkan som mindre omfattande samt avgränsad till lokal nivå. På ett längre avstånd utmärker sig ledningen inte i landskapsbilden. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen som liten negativ konsekvens. 6.9.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder ur landskapsbildsperspektiv planeras inte att vidtas. 32

6.10 Friluftsliv Sökt alternativ är vid slutpunkten i Norrfors belägen inom riksintresset för friluftsliv benämnt Lögdeälven, se figur 9. Sökt alternativ är endast belägen i en mycket liten del av det ca 23 200 ha stora riksintresset. Inom riksintresset finns förutsättningar för aktiviteter som bl.a. natur- och kulturupplevelser, fritidsfiske, vandring, terrängcykling, ridning, paddling, bergsklättring, turåkning på skidor, fågelskådning, svamp- och bärplockning och geocaching. Friluftslivet är i övrigt knutet till vattnet och skogarna i området. Här finns möjlighet till skogspromenader, svamp- och bärplockning, jakt, fritidsfiske och bad. Figur 9. Riksintresse för friluftsliv samt övriga intressen Brattsbacka-Norrfors. 33

6.10.1 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms inte påverka befintliga friluftslivsintressen negativt eftersom möjligheterna till friluftsliv är stora i närområdet och i regionen. Någon påtaglig påverkan bedöms inte föreligga på berört riksintresse för friluftsliv. Som tidigare nämnts är sökt alternativ beläget i en mycket liten del av det stora riksintresseområdet. Påverkan på friluftslivet kommer enbart bestå av en visuell påverkan då ledningen delvis syns i landskapet. Kraftledningen är i sig inget hinder för att utöva friluftsliv. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på friluftslivet som obetydlig konsekvens. Möjligheten till jakt i ledningsgatan medför en positiv konsekvens. 6.10.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder för friluftslivet bedöms inte behöva vidtas. 6.11 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 6.11.1 Boendemiljö Befintlig ledning passerar 8 hus inom 100 m från sökt alternativ. Det närmaste är beläget ca 26 m från ledningen. I tabell 6 redovisas bostadshus inom 100 m från sökt alternativ. Tabell 6. Inom 100 m från sökt alternativ finns totalt 8 bostadshus (sett från Brattsbacka till Norrfors). Fastighetsbeteckning Avstånd till kraftledning (m) 42 26 45 77 54 100 91 40 34

6.11.2 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut, SSI, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten - tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 35

6.11.4 Konsekvensbedömning Det magnetfält ledningen beräknas ge upphov till är mycket svagt och är vid närmaste bostad ca 26 m från sökt alternativ uppgår magnetfältet, med hänsyn tagen till kumulativa effekter, som mest till ~ 0,2 µt. För enbart sökt alternativ är magnetfältets styrka som mest ~0,01 µt. Påverkan på människors hälsa till följd av magnetfält kring sökt alternativ bedöms således som obetydlig. Ledningen utgör dock en visuell påverkan och vetskapen om att kraftledningar medför magnetfält kan orsaka oro för kringboende. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på boendemiljö, hälsa och säkerhet som liten negativ konsekvens. 6.11.5 Hänsynsåtgärder Enligt befintlig forskning finns det inget som tyder på att det finns några vetenskapliga belägg för att det föreligger några hälsorisker vid exponering av så låga magnetfältsnivåer som i aktuellt fall. Vattenfall har för avsikt att tillämpa myndigheternas säkerhetsföreskrifter, allmänna råd och försiktighetsprinciper. 6.12 Infrastruktur Som tidigare nämnts löper sökt alternativ till stor del parallellt med andra kraftledningar på 11 respektive 130 kv. Sökt alternativ löper delvis parallellt med väg 533, korsar väg 533/536 och väg 508. I övrigt passerar den enbart mindre skogsbilvägar. Som tidigare nämnts sträcker sig också sökt alternativ mer eller mindre parallellt med en järnväg som är av riksintresse för järnväg, se avsnitt 6.2 och figur 9. 6.12.1 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms inte påverka riksintresset för järnväg som sträcker sig mer eller mindre parallellt med sökt alternativ. Någon påverkan på infrastruktur i övrigt bedöms inte heller föreligga från sökt alternativ. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på infrastruktur som obetydlig konsekvens. 6.12.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på infrastruktur bedöms inte behöva vidtas. 38

i Nordmalings kommun, Översiktsplan för Nordmalings kommun, Allmänna intressen och riksintressen, underlag, hänsyn och riktlinjer, Samrådshandling, april 2017, http://www.nordmaling.se/sve/filarkiv/nyheter/%c3%96p%5bs%5dnordmaling allm%c3%a4nna intressen riksintressen.pdf ii Trafikverket, Riksintressen för trafikslagens anläggningar, https://riksintressenkartor.trafikverket.se/riksintressen/, sidan besökt 2017-05-22 iii Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Kartvisare Jordarter, skala 1:1 miljon, 2017-10-24 iv Sametinget, Renar och störningar mänsklig aktivitet och infrastruktur, 2014 v Sametinget, Renar och störningar mänsklig aktivitet och infrastruktur, 2014 vi http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa67533368, sidan besökt 2017-09-28 vii Svenska kraftnät, Om kreosot, kraftledningar och vår miljö, augusti 2013 viii SLU, ArtDatabanken, Artportalen, hemsidan besökt 2017-05-23 ix SLU, ArtDatabanken, Artportalen, hemsidan besökt 2017-05-23 x Svenska Kraftnät. Om kreosot, kraftledningar och vår miljö, Sundbyberg: Svenska Kraftnät, 2013. xi Jernlås, R. Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creosote-Treated In-Service Utility poles in Sweden. 2012 xii Golder Associates AB. Utredning av kreosotfundament. Stockholm: Golder Associates AB, 2014. 42