Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Bild: Hitta.se Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för linje för befintlig kraftledning vid Koskullskulle, Gällivare kommun, Norrbottens län

2 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Telefonväxel: Org.nr: Tillstånd och rättigheter: Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige Jungmansgatan Malmö Uppdragsledare: Miljökonsekvensbeskrivning: Magnetfältsberäkningar: Granskning: Beräkningar Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall Eldistribution) Foton och illustrationer: Vattenfall Eldistribution och WSP Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/ Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2

3 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) avser att ansöka om ny nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig luftledning och markkabel i dubbla förband utanför Koskullskulle i Gällivare kommun, Norrbottens län. Ledningen är en viktig del i Vattenfalls regionnät som överför el inom ett stort område till underliggande nät och möjliggör reservmatning genom att koppla samman ledningsnäten i regionen. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning i regionen. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Gällivare kommun samt övriga myndigheter, organisationer och enskilt särskilt berörda samt allmänhet. Länsstyrelsen beslutade 25 oktober 2017 att verksamheten inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering eller utformning har inte utretts. I detta fall bedöms det inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en kort befintlig kraftledning som funnits på platsen under lång tid och sträcker sig i obebyggd skogsmark. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Befintlig sträckning och utformning av kraftledningen ligger i linje med lokaliseringsprincipen och rimlighetsprincipen i 2 kap. miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig kraftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. Sökt alternativ utgörs av befintlig luftledning och markkabel i dubbla förband. Sökt alternativ består av enkelstolpar i trä med tre horisontellt monterade faslinor. Höjden på stolparna varierar mellan 9-16 m. Miljökonsekvenserna för sökt alternativ har bedömts utifrån aspekterna: markanvändning, bebyggelse och planer, resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, naturmiljö, fåglar, skyddsvärda arter, rennäring, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, boendemiljö, hälsa och säkerhet samt infrastruktur. Konsekvenserna för markanvändning, bebyggelse och planer för sökt alternativ bedöms som obetydliga. Vidare bedöms konsekvenserna för resurshushållning, miljömål och miljökvalitetsnormer också vara obetydliga. För naturmiljö, fåglar och övriga skyddsvärda arter bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens, men också en positiv konsekvens i och med möjligheterna att skapa värdefulla miljöer och biologisk mångfald för flora och fauna. Sökt alternativ bedöms inte påverka rennäring, kulturmiljö eller friluftsliv negativt. Landskapsbilden bedöms påverkas lite negativt av luftledningen. Sökt alternativ bedöms medföra en obetydlig konsekvens för både boendemiljö, hälsa och säkerhet samt infrastruktur. Samlad bedömning: Etableringen bedöms uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och medför inte att några miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Sökt alternativ utgör inte heller något hinder för möjligheterna att nå uppsatta nationella miljömål. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vara små i relation till den positiva samhällsnyttan i form av säkrare och mer tillförlitligt elnät som den befintliga kraftledningen medför, vilket motiverar att etableringen bibehålls i nuvarande utformning. 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och behov Vattenfall Eldistribution Disposition Metod för miljökonsekvensbeskrivning Avgränsningar Bedömningsgrunder TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd Genomförda samråd Annan lagstiftning ALTERNATIVUTREDNING Nollalternativ TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Markkabel Utformning av markkabel Förläggning av markkabel Markbehov Drift och Underhåll Luftledning Utformning av luftledning Uppförande av luftledning Markbehov Drift och underhåll Avveckling av luftledning och markkabel VAL AV ALTERNATIV Val av alternativ NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV Metod för konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Resurshushållning

5 6.3.1 Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Miljömål Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Miljökvalitetsnormer Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Naturmiljö Fåglar Övriga skyddsvärda arter Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Rennäring Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Kulturmiljö Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Landskapsbild Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Friluftsliv Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och Magnetiska fält Magnetfältsberäkning Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning Infrastruktur Hänsynsåtgärder Konsekvensbedömning SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattning REFERENSER

6 Bilagor 1. Kartor 2. Samrådsredogörelse 6

7

8 1.2 Syfte och behov Ledningen är en viktig del i Vattenfalls regionnät som överför el inom ett stort område till underliggande nät och möjliggör reservmatning genom att koppla samman ledningsnäten i regionen. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning i regionen. 1.3 Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierat sedan Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4-130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.4 Disposition I MKB:n beskrivs först metoden som används för att ta fram MKB:n, därefter beskrivs det ramverk som miljöbalken och annan relevant lagstiftning utgör. Vidare beskrivs sökt alternativ, nollalternativ och de tekniska förutsättningarna. Slutligen beskrivs nuläge, förväntade konsekvenser och den samlade bedömningen. 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om nätkoncession (tillstånd). MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö. Ett antal olika begrepp används i denna MKB för att analysera och beskriva kraftledningens miljöpåverkan. Dessa beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Begreppsförklaring Begrepp Aspekt Påverkan Konsekvens Hänsynsåtgärd Förklaring Den väsentliga fråga/intresseområdet/värdet som beskrivs, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, buller, emissioner, boendemiljö etc. Den förändring av miljö- och/eller hälsoaspekter som planerad verksamhet/åtgärd medför i jämförelse med nollalternativet. Kan vara av direkt eller indirekt karaktär på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika skyddsåtgärder. 8

9

10 1.5.2 Bedömningsgrunder Bedömningsgrunderna avser förklara vilka ramar som MKB:n har utgått från. I detta fall utgår bedömningsgrunderna från att, utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt, redovisa den planerade verksamhetens eller åtgärdens miljökonsekvenser. Vid en bedömning av vilken konsekvens den planerade verksamheten eller åtgärden har på de olika aspekterna sätts verksamhetens påverkan på aspekten i relation till aspektens värde, se Figur 3. Bedömningen av den planerade verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö är kvalitativ. Påverkansgraden kan beskrivas enligt en femgradig skala: positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till aspektens värde, men kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. Exemplet i Figur 3 ska ej ses som uttömmande. En samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens totala miljöpåverkan görs i ett eget avsnitt där samtliga aspekter vägs samman. I den samlade bedömningen är det viktigt att påvisa viktningen mellan olika värden, dvs. hur de vägs mot varandra. Figur 3. Bedömningsgrunder för MKB:n 10

11 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (dvs tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar markoch miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Behov av ny ledning eller förlängning av koncession Nätkoncession för linje krävs enligt ellagen Samrådsunderlag upprättas och samråd hålls Samrådsprocessen sammanfattas i en samrådsredogörelse Ei inhämtar yttranden från andra myndigheter och sakägare och Vattenfall ges tillfälle att besvara ev yttranden Ei begär in eventuella kompletteringar Ansökan och MKB lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas Ei fattar beslut om tillstånd (nätkoncession) ska meddelas Eventuella överklaganden Beslutet vinner laga kraft Figur 4. Illustration över tillståndsprocessen 2.1 Samråd Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill etablera en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. I de fall verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Syftet med samråden är att samtliga berörda ska ges möjlighet att utbyta information gällande projektet. Den kunskap som insamlas under samrådsprocessen ligger till grund för projektets fortsatta utveckling och innehållet i MKB:n. 11

12 2.1.1 Genomförda samråd Samråd avseende nätkoncessionen genomfördes under perioden 26 juni till 6 september Samrådsprocessen inleddes med inhämtning av underlagsmaterial för GIS-analyser. Underlaget hämtades från t.ex. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. GIS-analyserna tillsammans med analyser av kommunens Översiktsplan samt sökningar i bl.a. Artportalen utgjorde sedan grunden för samrådsunderlaget. Samrådsunderlaget skickades till Gällivare kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten samt övriga myndigheter via mail tillsammans med en inbjudan till skriftligt samråd. Lokala föreningar och verksamhetsutövare fick också motta samrådsunderlaget och inbjudan elektroniskt. Samtliga taxerade och lagfarna fastighetsägare eller delägare i samfälligheter inom 100 m kring den befintliga sträckningen fick via brev den 5 juli 2017 hemskickat en inbjudan till skriftligt samråd med en hänvisning till att samrådsunderlaget gick att hämta från Vattenfalls hemsida. I brevet uppmanades adressaten att vidarebefordra informationen till eventuella hyresgäster, arrendatorer och andra rättighetshavare. Övrig eventuellt berörd allmänhet blev informerad om samrådsprocessen och inbjudna att delta via annonser publicerade i Norrbottenskuriren och Norrländska socialdemokraten den 5 juli Hela samrådsprocessen och inkomna yttranden beskrivs mer utförligt i samrådsredogörelsen i Bilaga 2. Ett fåtal synpunkter inkom under samrådsprocessen. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade 25 oktober 2017 att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter det att Vattenfall tagit del av alla synpunkter har föreliggande MKB tagits fram. 2.2 Annan lagstiftning Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Eftersom det i aktuellt fall rör sig om en befintlig ledning finns markupplåtelseavtal och ledningsrätt sedan tidigare. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t.ex. bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 12

13 3 ALTERNATIVUTREDNING Om en verksamhet antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Ett nollalternativ som innebär att planerad åtgärd inte genomförs skall även beskrivas. Länsstyrelsen i Norrbotten har som ovan nämnt beslutat om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att det enligt miljöbalken inte finns krav på att utreda alternativa lokaliseringar och utformningar. Vattenfall anser att alternativa lokaliseringar/sträckningar i detta fall inte är aktuella att utreda då det rör sig om en ca 300 m lång anslutningsledning i obebyggd skogsmark in till transformatorstationen. Befintlig sträckning av berörd kraftledning är också dragen för att minimera påverkan på befintliga sumpskogar som är vanligt förekommande i närområdet. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk och riskera att bidra till att nya barriäreffekter uppstår, vilket i detta fall inte bedöms som miljömässigt motiverat. Befintlig kraftledning har dessutom funnits på platsen under lång tid och omgivande natur- och kulturmiljöintressen har därmed anpassats till ledningen under denna tid. Ansökt verksamhet strider inte heller mot några områdesbestämmelser eller gällande detaljplaner. Till följd av detta bedöms en alternativ utformning inte heller vara aktuell att utreda. Utifrån denna bakgrund anser Vattenfall att lokaliseringen av ansökt verksamhet, i form av befintlig sträckning av aktuell luftledning och markkabel, får anses utgöra den bäst lämpade platsen för verksamheten i enlighet med 2 kap. 6 miljöbalken. Vattenfall anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön från ansökt verksamhet är rimliga med hänsyn till kostnaden för åtgärderna. Ansökt verksamhet bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster, se även avsnitt 6.5. Utifrån denna bakgrund anser Vattenfall att ansökt verksamhet är i linje med 2 kap. 7 miljöbalken samt att någon alternativ lokalisering eller utformning inte behöver utredas vidare. 3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om planerade åtgärder inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra ökad sårbarhet i elnätet i regionen genom att möjligheterna till reservmatning minskar kraftigt. Nollalternativet innebär därför att ett stort antal hushåll riskerar att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella kraftledningssträckningen skulle den visuella påverkan från berörd luftledning i området att upphöra. Det magnetfält som kraftledningen ger upphov till skulle även upphöra. 13

14 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Markkabel Utformning av markkabel Befintlig markkabel är byggd 1973 och ombyggd Markkabel i dubbla förband ansluter luftledningen mot transformatorstationen. Markkablarna är nedgrävda ca 1 meter enligt de krav som ställs i gällande regelverk och normer och har en längd av ca 15 meter. Anslutningen mellan luftledningen och markkabeln sker via en kabelstolpe. Figur 5 visar en principskiss av ett kabelschakt. Figur 5. Principskiss på genomskärning av kabelgrav/kabelschakt Förläggning av markkabel Vid markförläggning av kabel krävs schaktning. Markkabeln förläggs i schakt i enlighet med de krav som ställs i gällande regelverk och normer. Schaktning utförs med konventionell utrustning Markbehov Arbetsområdets bredd beror på platsen samt arbetsmetod. Vid förläggningen bedöms i aktuellt fall att ett ca 5-10 m brett arbetsområde krävs. Arbetet utförs successivt så att sträckan med öppet kabelschakt kan minimeras. Efter återfyllning återställs marken Drift och Underhåll En markkabel kräver generellt inget underhåll vid normal drift. En ledningsgata kan generellt behöva hållas fri från träd ovanför kabeln, men då den aktuella kabelstäckningen i huvudsak är förlagd i befintlig ledningsgata är vegetationen mycket begränsad. 14

15 4.2 Luftledning Utformning av luftledning Befintlig luftledning är byggd 1973 och ombyggd Nominell spänning är 45 kv och konstruktionsspänning 52 kv. Ledningen är ca 280 m lång och består av tre enkelstolpar i kreosotimpregnerat trä samt en slutstolpe med tre horisontellt monterade faslinor, se Figur 6. Fasavståndet mellan linorna är 135 cm och 270 cm mellan ytterfaserna. Ledningsarean är mm. Stolparna är 9-16 m höga beroende på terrängen. Skogsgatan där ledningen går är m bred. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd (spannlängd) av ca meter. Avståndet kan dock variera beroende på markprofilen. Figur 6. Illustration av enkelstolpe Uppförande av luftledning Anläggning av ny ledning påbörjas generellt genom att en skogsgata röjs på de ställen längs ledningen där det förekommer mycket träd. Detta arbete utförs vanligtvis med t.ex. bandvagnar och grävmaskiner samt motorsåg. På vissa platser kan tillfartsvägar behöva anläggas vilket medför ytterligare intrång i skog och mark samt ytterligare transporter. Byggnation av en luftledning inleds generellt med att stolparna anläggs. Vid anläggning av trästolpar schaktas stolpbenen ner ca 2 m i marken och sedan återfylls schaktet. Efter att stolparna är uppförda monteras linorna med dragmaskin Markbehov I åkermark och öppen mark utgörs markbehovet enbart av den yta som ledningsstolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs att en luftledning uppförs i en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. För den befintliga luftledningen krävs att skogsgatan har en bredd på meter för att säkerställa att ledningen går fritt från närliggande träd (s.k. trädsäkert). På så vis tillförsäkras att inga nedfallande träd kommer att orsaka elavbrott på ledningen. Det krävs även att vissa höga träd, så kallade kantträd, utanför skogsgatan i sidoområdena behöver avverkas för att inte riskera att dessa faller ner på ledningen och orsakar elavbrott. Figur 7 visar en schematisk bild av en skogsgata. 15

16 Figur 7. Principskiss av en ledningsgata, dvs skogsgata med tillhörande sidoområde Drift och underhåll Som nämnts ovan trädsäkras ledningen genom att träd och annan högväxande vegetation inte tillåts växa så nära ledningen att fallande träd kan skada linor, stag eller stolpar. En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, eventuella stag och jordtag. Ibland görs besiktningen från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan delar av ledning rustas upp för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet. I skogsmark behöver även ledningsgatan röjas och kantträd som vuxit sig för höga avverkas eller toppas. Det skogliga underhållet genomförs normalt med åtta års mellanrum men är beroende av hur tillväxten är i skogsgatan och kantzonen. 4.3 Avveckling av luftledning och markkabel Inför en rasering av luftledning och upptagning av markkabel kommer en ansökan om återkallelse om rasering/upptagning att göras enligt gällande föreskrifter. I ansökan om återkallelse kommer följande ingå: Beskrivning av vilka delar den aktuella anläggningen består av, t.ex. fundament, kablar etc. samt vilka återställningsåtgärder som är aktuella för ledningens samtliga delar. För de delar av ledningsanläggningen som eventuellt planeras att lämnas kommer det redogöras för anläggningsdelens påverkan på den lokala miljön. En beskrivning om anläggningsdelarna består av material som kan utgöra en risk eller skulle kunna ha påverkan på miljön (t.ex. kreosot) samt om markkabel innehåller olja eller PCB kommer att finnas med. En bedömning av vilka risker som finns för att föroreningar sprids till ytvatten och grundvatten liksom en bedömning av vilken påverkan de kvarlämnade elledningsdelarna har på nuvarande och framtida markanvändning. 16

17 Beskrivning av den lokala miljön längs ledningssträckningen. Om det finns platsspecifika motstående intressen som krockar med eventuella återställningsåtgärder (t.ex. känslig natur- /kulturmiljö) kommer detta att anges. 17

18 5 VAL AV ALTERNATIV Som nämnt i kapitel 3 bedöms det i detta fall inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig kraftledning som funnits på platsen under lång tid och sträcker sig i obebyggd skogsmark. En flytt av kraftledningen skulle ta ny mark i anspråk. Länsstyrelsen i Norrbotten har också beslutat att kraftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Jämfört med nollalternativet anses befintlig kraftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att kraftledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. 5.1 Val av alternativ Befintlig luftledning och markkabel bedöms utifrån resonemang ovan vara mest fördelaktig och anges därmed som sökt alternativ. Den aktuella luftledningen är 280 m lång och avslutas i en 15 m lång markkabel i dubbla förband in till transformatorstationen. Kraftledningen är lokaliserad i Koskullskulle, nordväst om Gällivare flygfält och väg E45. Kraftledningen börjar vid anslutningspunkten i 40 kv regionnätsledning mellan Gällivare och Dokkas. Kraftledningen sträcker sig därefter i nordostlig riktning genom skogslandskapet och över Linaälv till transformatorstationen vid Grustagsvägen del 2, se Figur 8. Det som definieras som befintlig kraftledning inom ramen för denna ansökan avgränsas av tidigare tillståndsgiven sträckning. Norr om transformatorstationen löper en 20 kv luftledning. Kraftledningen består av tre enkelstolpar i trä med horisontellt monterade faslinor samt en slutstolpe. Stolphöjder varierar mellan 9 och 16 meter beroende på terrängegenskaper. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd om ca m meter och försedda med tre faslinor. Som tidigare nämnt är kraftledningen en viktig del i elförsörjningen till Vattenfalls regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Kraftledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning i regionen. 18

19 Figur 8. Detaljkarta som visar valt alternativ i form av befintlig sträckning 19

20 6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV En MKB ska, med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 6 kap. 3 MB. Det innebär att en MKB ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. I följande kapitel beskrivs de förutsättningar i form av intressen/aspekter som finns i det aktuella området för sökt alternativ samt de miljökonsekvenser som sökt alternativ bedöms medföra för varje enskild aspekt. 6.1 Metod för konsekvensbedömning En MKB ska redovisa ansökt verksamhets påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fall scenario ur miljösynpunkt. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från vissa ramar och påverkansgraden beskrivs i denna MKB utifrån en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se Tabell 3 och även avsnitt 1.5. Tabell 3. Symbolförklaring bedömningsgrunder Symbolförklaring Positiv konsekvens Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Stor negativ konsekvens 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Gällande översiktsplan (ÖP) för Gällivare kommun är från Markanvändningen i ÖP är angiven som övriga områden där olika näringar såsom rennäring, skogsnäring och jordbruksnäring bedrivs. Ledningen ligger inom område med Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle I FÖP är markanvändningen angiven som natur. Ledningen passerar genom utkanten av ett vattentäkt- och vattenskyddsområde. Befintlig luftledning och markkabel är inte belägna på detaljplanelagd mark. Några potentiellt förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter är inte belägna inom 100 m från berörd kraftledning. Jordarten under kraftledningen är enligt Sveriges Geologiska Undersökning 3 isälvssediment. Det finns även mycket torv och morän i området kring kraftledningen. 1 Gällivare kommun, Översiktsplan (2014) 2 Gällivare kommun, Fördjupad Översiktsplan för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle SGU, Kartvisaren [ ] 20

21 6.2.1 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på markanvändning, bebyggelse och planer bedöms inte behöva vidtas Konsekvensbedömning Sökt alternativ är förhållandevis kort (ca 300 m) och enbart en anslutningsledning till transformatorstationen att använda för reservmatning. Det finns inga motstående intressen på den aktuella platsen och sökt alternativ strider inte mot några detaljplaner. Spridning av kreosot i mark är mycket begränsad och sker främst i direkt anslutning till stolpen (Svenska Kraftnät 2013). En begränsad spridning av kreosot skulle främst kunna ske där stolparna är placerade på isälvssediment. Ett nollalternativ innebär att befintlig kraftledning tas ned, och påverkan på platsen skulle då upphöra. Men då denna ansökan avser en anslutningsledning till transformatorstationen innebär det att ledningen skulle behöva flyttas till annan plats. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för hushållningen av mark, vatten eller den fysiska miljön i övrigt. 6.3 Resurshushållning Vattenfall är som tidigare nämnts certifierade enligt ISO och arbetar därför ständigt med att verksamheten ska bedrivas effektivt, resurssnålt och inte äventyra vår gemensamma miljö. Arbetet med detta sker bl.a. genom att krav ställs vid upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, god materialhantering, genom att ha god ordning och återanvända driftreserv, bedriva korrekt avfallshantering, löpande utbilda berörda samt genom uppföljning av att rutiner fungerar och följs. Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning. I ett avvecklingsskede vid rasering av ledningen kommer det mesta av materialet att kunna material- eller energiåtervinnas. Detta bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på resurshushållning bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning Vattenfalls arbete med resurshushållning bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen enligt 2 kap 5 miljöbalken. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för resurshushållningen. 6.4 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa anger, förenklat uttryckt, den miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna 21

22 ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och vilka områden som ska prioriteras. Dessa mål ska vara vägledande vid fysisk planering och projektering. Följande mål har bedömts som relevanta för den nu aktuella ansökan: Säker strålmiljö God bebyggd miljö Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på miljömål bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning När det gäller miljömålet säker strålmiljö anses sökt alternativ inte utgöra något hinder då kraftledningens magnetfält är mycket svagt och närmaste bostad är belägen ca 750 m bort, se vidare kapitel På grund av det stora avståndet till bebyggelse bedöms inte heller sökt alternativ påverka miljömålet god bebyggd miljö. Sökt alternativ bedöms medföra en obetydlig konsekvens på ovan nämnda miljömål. 6.5 Miljökvalitetsnormer Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för luftkvalitet, omgivningsbuller, ytvatten och grundvatten. Föreliggande ansökan omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten enligt länsstyrelsen i Norrbottens län föreskrift (25 FS 2016:32 A 26) om kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsterna inom distriktet. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är kvalitetskrav som beskriver önskat tillstånd i miljön. Normerna används alltså för att reglera vilken miljökvalitet som ska uppnås vid en viss tidpunkt efter att åtgärder som är tekniskt genomförbara samt ekologiskt och ekonomiskt rimliga, har genomförts. Alla sjö-, vattendrag- och kustvattenförekomster får miljökvalitetsnormer som anger vilken ekologisk och kemisk status som ska nås och för grundvatten anger normerna den kvantitativa och kemiska status som ska nås. Om en miljökvalitetsnorm inte följs behöver åtgärder sättas in baserade på en samlad bild av påverkanskällor och hur effekter från dessa kan reduceras. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs (Länsstyrelsen Norrbotten, 2014). Den ekologiska statusen för Lina älv enligt VISS 4 är klassad som måttlig och den kemiska statusen uppnår ej god. Dock är den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen klassad som god. Kvalitetskravet är att Lina älv ska uppnå god ekologisk status till år Befintlig luftledning ligger också inom grundvattenförekomsten i Koskullskulle. Grundvattnet har kvalitetskraven god kemisk status och god kvantitativ status. Enligt VISS är grundvattenförekomsten klassad som både god kvantitativ och god kemisk status Hänsynsåtgärder Då livslängden på en stolpe gått ut och stolpen ska bytas ut finns det möjlighet att välja ett annat material. Stolpar av kreosot kan ersättas med stolpar av t.ex. komposit, metall eller annat material. 4 VISS, [ ] 5 VISS, [ ] 22

23 Vid utbyte av stolpar i den befintliga kraftledningen placeras ny stolpe på samma plats som kasserad stolpe. Befintligt hål utnyttjas för montering av ny stolpe. Inga massor tillförs eller förs bort. Genom detta sker ingen spridning av kreosot utöver den tidigare placeringen. I det fallet stolpar inom vattenskyddsområdet behöver bytas ut kommer berörd tillsynsmyndighet att kontaktas innan arbete påbörjas. För att ytterligare undvika frisättning av miljögifter och näringsämnen och förändring av habitat kan hänsynsåtgärder som nämnts i avsnitt vidtas Konsekvensbedömning Sökt alternativ passerar över Lina älv och är belägen i område för grundvattenförekomst men eventuell påverkan bedöms vara försumbar och motverkar inte att MKN för ytvatten eller grundvatten uppnås. Användandet av kreosotimpregnerade trästolpar bedöms inte bidra till att MKN för vattenkvalitet inte följs. Ansökt verksamhet bedöms med hänsyn tagen till föreslagna hänsynsåtgärder ovan inte bidra till utsläpp eller ökad frisättning av näringsämnen och föroreningar eller bidra till förändrade habitat och därmed inte heller påverka möjligheterna att uppnå MKN för berörda vattenförekomster. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för möjligheterna att uppnå MKN för ytvatten och grundvatten. 6.6 Naturmiljö I Tabell 4 och Figur 9 nedan redovisas berörda utpekade naturmiljöer inom 100 m från sökt alternativ. För fåglar har en buffertzon på 500 m använts. De berörda naturmiljöerna inom 100 m från sökt alternativ är ett Natura 2000-område, ett vattenskyddsområde, en sumpskog och ett område utpekat som värdefulla vatten, levande sjöar och vattendrag, vilket beskrivs mer utförligt nedan. Tabell 4. Berörda utpekade naturmiljöer inom 100 m från befintlig kraftledning Typ av intresse Namn Beskrivning Avstånd till kraftledning Natura 2000 Art- och habitatdirektivet Torne och Kalix älvsystem Vattendrag i Torne och Kalix älvsystem med flodpärlmussla, grön flodtrollslända, lax, stensimpa, utter, venhavre 0 m Vattenskyddsområde Sarkasvaara Vattenskyddsområde kring 0 m vattentäkt Sumpskog Kärrskog, blandskog av löv 0 m Värdefulla vatten, levande sjöar och vattendrag Lina älv (Kalixälven) och barr Flodpärlmussla, havsvandrande öringstam, ursprunglig laxstam 0 m 23

24 Figur 9. Berörda utpekade naturmiljöer i kraftledningens närhet Natura 2000 Det är vattendragen i Torne och Kalix älvsystem som är skyddade enligt Natura 2000 Art- och habitatdirektivet. Älvsystemet utgörs av två stora outbyggda älvar, förbundna via bifurkationen Tärendöälven och är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem. Den sammanlagda sträckan av alla vattendrag och sjöar i vattensystemet omfattar tusentals mil och mer än 3000 sjöar. Det är ett värdefullt exempel på ett stort naturligt vattensystem och en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. De naturtyper som ligger till grund för utpekandet är oligo-mesotrofa sjöar, dystrofa sjöar och småvatten, naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, alpina vattendrag med örtrik strandvegetation och vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. De arter som finns i området och som omfattas av Art- och habitatdirektivet är flodpärlmussla, grön flodtrollslända, lax, stensimpa, utter och venhavre (Länsstyrelsen Norrbotten, 2007). 24

25 Bevarandesyftet för Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på bio-geografisk nivå (hela landet). Att upprätthålla gynnsam bevarandestatus innebär att det i fortsättningen ska finnas strukturer och funktioner som är nödvändiga för bevarandet (Länsstyrelsen Norrbotten, 2007). Vattenskyddsområde Kring vattentäkten i Sarkasvaara finns ett vattenskyddsområde. En del av befintlig kraftledning korsar genom det södra hörnet av det yttre skyddsområdet till denna vattentäkt. Sumpskog Den sumpskog som befintlig kraftledning passerar genom utgörs av kärrskog och blandskog av löv och barr Fåglar Enligt Artportalen 6 har det år 2014 och 2015 observerats fjällvråk i området. Fjällvråken är rödlistad som nära hotad (NT). Vidare har det 2014 och 2015 rapporterats förekomst av hussvala, tornseglare och gulsparv, samtliga rödlistade som sårbara (VU). Dessutom observerades det år 2015 brun glada, vilken är klassad som starkt hotad (EN). Under 2016 och 2017 har inga rödlistade arter noterats i Artportalen. Inga sekretessarter finns registrerade i ledningens närområde och länsstyrelsen har inte heller någon övrig kännedom om fåglar eller andra arter i det aktuella området. 7 Några övriga fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen (2007:845) som skulle kunna vara berörda av befintlig ledning finns inte rapporterade i Artportalen Övriga skyddsvärda arter Det har tidigare rapporterats förekomst av den starkt hotade och fridlysta flodpärlmusslan (EN) i Lina älv som rinner under sökt alternativ. Dock har inga rapporter skett i Artportalen 8 i sökt alternativs närområde under 2000-talet. De största hoten mot arten är främst försämrad vattenkvalitet men även skogsavverkning kan ha en viss negativ effekt. 9 Enligt Artportalen har det år 2015 rapporterats fynd av luddfingersvamp i sökt alternativs närhet. Luddfingersvamp förekommer i miljöer med mycket hög luftfuktighet, t.ex. sumpskogar eller vid bäckar och vattendrag. Svampen är klassad som nära hotad (NT) och känslig mot avverkning och dikning/torrläggning. 10 Några övriga fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen (2007:845) som skulle kunna vara berörda av sökt alternativ finns inte rapporterade i Artportalen Hänsynsåtgärder Vid underhåll och reparationer kan påverkan minimeras med hjälp av hänsynsåtgärder som t.ex. att i möjligaste mån genomföra drift och underhåll vid torrare markförhållanden, i så stor utsträckning som möjligt köra på befintliga vägar, vara extra försiktig vid arbeten i närheten av vattendrag (t.ex. se till att buskar, träd och annan skyddande vegetation bevaras utmed stränder), anlägga mindre broar över vattendrag, köra med våtmarksanpassade fordon samt köra på stockmattor. 6 SLU, ArtDatabanken, Artportalen, [ ] 7 Mail Länsstyrelsen Norrbotten SLU, ArtDatabanken, Artportalen, [ ] 9 SLU, Artfakta, flodpärlmussla [ ] 10 SLU, Artfakta, luddfingersvamp [ ] 25

26 Innan några åtgärder i känsliga miljöer genomförs kommer Vattenfall samråda med Länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6 miljöbalken. Då livslängden på en stolpe gått ut och stolpen ska bytas ut finns det möjlighet att välja ett annat material i känsliga områden Konsekvensbedömning Då sökt alternativ är en befintlig kraftledning kommer inte några nya markanspråk göras. Någon större påverkan på berörda naturmiljöintressen bedöms inte ske eftersom ledningen funnits på platsen under lång tid vilket bidragit till att omgivande naturmiljöintressen anpassats till ledningen under denna tid. I det fall en påverkan skulle komma att ske bedöms detta i så fall vara vid arbete med underhåll och reparationer av ledningen. För att minimera påverkan på naturmiljön kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt att vidtas. Sökt alternativ har delvis kreosotimpregnerade stolpar, se avsnitt 4.1. Forskning visar dock på att föroreningarna håller sig nära stolparna då det binds till organiskt material. Hänsynsåtgärder enligt avsnitt och kommer också att vidtas. Natura 2000 Sökt alternativ passerar över en mycket liten del av det stora Natura 2000-området på en plats där älven avsmalnat och dessutom på en höjd av 9-12 m. Kraftledningen bedöms ha obetydlig påverkan på bevarandesyftet med Natura 2000-området. Vattenskyddsområde Eftersom endast en del av sökt alternativ passerar genom det yttersta skyddsområdet bedöms påverkan vara obetydlig om hänsynsåtgärder vidtas vid underhåll och reparationer. Sumpskog Vid underhåll av ledningsgatan kan berörd sumpskog påverkas, dock bedöms påverkan vara begränsad om hänsynsåtgärder tas. Dessutom kan ledningsgatan fungera som en kantzon. Dessa zoner är viktiga livsmiljöer för många artgrupper som insekter, lavar, mossor, svampar och fåglar. De är för flera arter viktiga spridningsoch förflyttningsstråk i landskapet (Skogsstyrelsen, 2015). Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för naturmiljön i området Fåglar Det är framförallt stora fåglar som örnar och berguvar som kan påverkas negativt av luftledningar då de är så pass stora att de kan nå två linor och därmed få ström i sig. Luftledningen kan på individnivå utgöra en viss risk för skada till följd av kollision med ledningen samt elskador. Sannolikheten att fåglar krockar med ledningen är störst över älven, där fåglarna flyger vinkelrätt mot ledningssträckningen. Dock har sökt alternativ horisontellt monterade faslinor vilket innebär att risken för kollision är mindre 26

27 än för kraftledningar med vertikalt monterade faslinor. Eftersom de rödlistade fåglar som rapporterats i ledningens närområde fram till år 2015 är medelstora eller mindre fåglar bedöms dessa arter påverkas måttligt av befintlig kraftledning. Det finns inga skyddsklassade häckande fågelarter omfattade av sekretess i ledningens närområde. Det finns inte heller några arter fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Sammantaget bedöms påverkan från sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för fåglar i området Övriga skyddsvärda arter Om luddfingersvampen förekommer i skogsgatan framgår inte av rapporterna i Artportalen, men vid en eventuell förekomst i skogsgatan skulle luddfingersvampen påverkas negativt av underhåll i form av avverkning. Då sökt alternativ och skogsgatan i det här fallet är befintlig och ingen förekomst av flodpärlmussla i sökt alternativs närområde har rapporterats de senaste 15 åren, bedöms konsekvensen för flodpärlmusslan som obefintlig. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra liten negativ konsekvens för övriga skyddsvärda arter. Idag är många av de växt- och djurarter som trivdes i det gamla odlingslandskapet hotade till följd av igenväxning. Luftledningen med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna. Att sökt alternativ med tillhörande skogsgata bidrar till att tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna bedöms som en positiv konsekvens i jämförelse med nollalternativet. 6.7 Rennäring Sökt alternativ berörs av riksintresse för rennäring och riksintresse för rennäringens kärnområden i enlighet med Miljöbalken (MB) 3 kap 5. Det är Baste sameby som bedriver rennäring och har sina vinterbetesmarker i området. Sydöst om sökt alternativ och väg E45 har Gällivare sameby sina vinterbetesmarker och längs väg E45 löper ett byskiljande stängsel, se Figur 10 och Figur 11 nedan. 27

28 Figur 10. Riksintresseområden för rennäring i kraftledningens närområde 28

29 Figur 11. Årstidsland för rennäringen Enligt studier sammanställda av Sametinget störs renar av infrastruktur och undviker ofta kraftledningar, allmänna vägar och övrig bebyggelse. Den starka hjorddriften anses förstärka renarnas reaktionsmönster i förhållande till störningar, eftersom det gör enskilda renar mer benägna att reagera i enhällighet med resten av hjorden. Om en ren undviker ett område finns det risk att fler renar gör det. Renar som inte är lika starkt knutna till hjorden reagerar ofta mer individuellt (Sametinget, 2014). Merparten av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av störningar visar på liten och kortvarig påverkan. På en regional skala kan det däremot framgå hur en barriär i landskapet påverkar renarnas totala användning av betesområdet. Det finns tydliga mönster i att både vilda och domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet på en regional nivå (Sametinget, 2014). 29

30 6.7.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på rennäring bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning Sökt alternativ kan påverka renarna genom att de undviker området kring kraftledningen. Dock finns det både andra längre kraftledningar, större allmänna vägar, en avfallsanläggning samt en flygplats i området vilket förmodligen gör att renarna undviker området ändå, varför inte just sökt alternativ i sig bedöms medföra någon större påverkan på rennäringen i jämförelse med nollalternativet. Sökt alternativ har också funnits på platsen under lång tid och rennäringsintressena har under denna tid haft möjlighet att anpassas till kraftledningen. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för rennäringen i området. 30

31 6.8 Kulturmiljö Det finns inga kulturmiljöer, registrerade fornlämningar eller fornminnen inom 100 m från sökt alternativ, vilket illustreras i Figur 12 nedan. Figur 12. Registrerade fornminnen i närområdet, mer än 100 m från befintlig kraftledning Hänsynsåtgärder Om ej tidigare kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen kommer en anmälan göras till Länsstyrelsen. Inga övriga hänsynsåtgärder med avseende på kulturmiljö bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning Det finns inga berörda kulturmiljöer eller fornlämningar inom 100 m från kraftledningen. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för kulturmiljön. 31

32 6.9 Landskapsbild Landskapet är kuperat och främst skogbeklätt med inslag av sumpskog, sjöar och vattendrag. Lina älv rinner under sökt alternativ och sjön Rytijärvi är belägen ungefär 620 m bort. Ca 180 m sydöst om sökt alternativ går väg E45 och en mindre väg, Grustagsvägen, passerar precis norr om transformatorstationen. Sökt alternativ ansluter till stamnätet som sträcker sig nordväst-sydöst i landskapet. I området 1-2 km kring ledningen finns flera skjutbanor, Gällivare flygplats, några mindre byar/gårdar, ett reningsverk och en avfallsanläggning Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på landskapsbild bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning Då sökt alternativ sträcker sig ca 300 m i skogslandskapet och stolparna är förhållandevis låga (9-16 m), bedöms påverkan som mindre omfattande och endast lokal. Vidare finns det fler kraftledningar i närområdet, varför den aktuella korta ledningen inte bedöms påverka landskapsbilden särskilt. Sökt alternativ är synligt från Grustagsvägen vid transformatorstationen samt från Lina älv. På längre avstånd utmärker sig kraftledningen inte i landskapsbilden. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för landskapsbilden Friluftsliv Inget riksintresse för friluftsliv berörs av sökt alternativ och det förekommer inget direkt friluftsliv i området Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på friluftsliv bedöms vara nödvändiga Konsekvensbedömning Det förekommer inte något friluftsliv i någon större utsträckning i sökt alternativs närområde. Påverkan på friluftslivet är endast visuell då sökt alternativ delvis syns i landskapet. Kraftledningen är i sig inget hinder för att utöva friluftsliv. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för friluftslivet. Möjlighet ges till jakt i ledningsgatan vilket bedöms medföra en positiv konsekvens. 32

33 6.11 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Det finns inga bostadshus inom 100 m från sökt alternativ. Närmaste bostad ligger i byn Tallbacken ca 750 m bort Elektriska och Magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut, SSI, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 33