Tanums kommun Budget 2011 Fastställt av fullmäktige

Tanums kommun Budget 2011 Fastställt av fullmäktige 2010-11-29 1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...3 BUDGETEN I SAMMANDRAG...5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...8 OMVÄRLD...10 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...12 REDOVISNINGSPRINCIPER...13 RESULTATBUDGET...14 FINANSIERINGSBUDGET...14 BALANSBUDGET...15 NOTFÖRTECKNING...16 EKONOMISK ANALYS...18 EKONOMISK PLAN FÖR 2012-2013...22 RISKANALYS...23 KÄNSLIGHETSANALYS...24 DRIFTBUDGET...25 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG...26 NÄMNDSREDOVISNING...27 Kommunstyrelsen...27 Tekniska nämnden...35 Miljö- och byggnadsnämnden...43 Barn- och utbildningsnämnden...49 Omsorgsnämnden...57 Kommunrevisionen...67 INVESTERINGSBUDGET 2011 SAMT PLAN FÖR 2012-2013...68 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT...70 KOMMUNALA BOLAG...72 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER...73 PERSONAL...76 Folkhälsa...77 MILJÖ...78 HANDIKAPPLAN...79 BEGREPPSFÖRKLARING...80 Bilaga - STYRMODELL...81 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN...83 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Budgeten för 2011 baseras på oförändrad kommunal skattesats, 21,99 kronor. I driftbudget för 2011 fördelas cirka 552 miljoner till nämndernas verksamhet. Budgetberedningen har under höstmånaderna vägt nämndernas äskande mot de ekonomiska medel som kommunen har att tillgå. Budgetarbetet baseras på olika prognoser och kända åtaganden. Värdering av vad som händer under 2011, skatteutfall, invånareantal, antal skolelever och olika omsorgsbehov, utgör de viktigaste faktorerna när budgetberedningen gör sin helhetsbedömning. För att ha en så säker bedömning och prognos som möjligt, har budgetberedningen sedan många år valt att genomföra budgetarbetet under hösten. Jag anser att arbetssättet fungerar väl och att vi fortsätter med samma upplägg även kommande år. Budgetarbetet har som vanligt bedrivits i mycket god politisk anda. Skillnaden mellan majoriteten och oppositionens driftbudget är sett till helheten relativt liten. De båda oppositionspartierna äskar om ökning av omsorgsnämndens ram. Nämnderna får full kompensation för nu kända pris- och löneökningar samt i varierande grad ramökningar. Förutsättningarna för att fortsatt driva en bra verksamhet är mycket goda. I uppdraget som ansvarig nämnd har, ingår att ständigt bedriva effektiviseringsarbete genom nya arbetssätt eller metoder. Givetvis ingår i arbetet att äska medel till investeringar som på sikt ger lägre driftkostnader och effektiviseringar. Beträffande den mycket omfattande investeringsbudgeten är samtliga partier i stort överens om investeringsvolymen för 2011. Nämndernas totala äskande om medel för investeringar har varit omöjliga att tillgodose inom de ekonomiska ramar och styrprinciper som gäller. Till kommande års budgetarbete bör budgetberedningen definitivt ha ett mer genomarbetet material när investeringsbudgeten ska beredas. Alternativt en ny modell för äskande av investeringsmedel samt genomförande av beviljade investeringsanslag. Investeringsnivån har nu under några år varit mycket hög. Delvis är det beroende på investering i det nya avloppsreningsverket med anslutningsledningar. I och med stora investeringar ökar låneskulden och därmed känsligheten om räntenivån skulle stiga från dagens relativt låga nivå. Det finns vissa tecken som tyder på högre räntor! En liten varningsklocka bör ringa beträffande kommunens relativt höga investeringsnivå. Lån till investeringar skall amorteras och räntor betalas. Kostnaden för ränteutgifter konkurrerar med medel till verksamheterna. Ett antal projekt har under 2010 fått positiva beslut. Jag tänker på etablering av handelscentrum vid näringsparken i Tanumshede. Ytterligare projekt är Sportshopens etablering, Rörvik, Grebbestad och nytt avloppsreningsverket vid Bodalen, Grebbestad. Detaljplanerna för Sportshopen och Bodalsverket fastställdes genom regeringsbeslut. 2011 blir ett spännande år med mycket byggverksamhet i kommunen. På flera av E 6:ans delsträckor inom kommunens gränser pågår arbete med motorvägen. I juni månad öppnades sträckan Rabbalshede Hud. Regeringen har fattat beslut om korridor för sträckningen av E6 i/vid Världsarvsområdet. Trafikverket processar nu arbetsplanen som skall fastlägga sträckningen av E6, inom den av Regeringen fastlagda korridoren. Arbetsplanen beräknas vara klar under våren 2011. Går därefter allt som beräknat, kan en ny motorväg invigas vid halvårsskiftet 2014. Vilken förutsättning Tanums kommun kommer att få, när hela E6 genom Bohuslän är motorväg. Äntligen känns det som även norra Bohuslän kan få den motorväg som trafikintensiteten kräver. Även 2010 ser ut bli ett framgångsrikt år, bra ekonomiskt resultat, arbetslösheten är låg. Byggbranschen går för högtryck, belastningen på kommunens miljö- och byggnadsnämnd är omfattande. Invånareantalet ökar, den 30 september visar befolkningsstatistik från SCB följande, antalet invånare ökat med 121 personer, nu är vi 12374 Tanumsbor. Vi närmar oss målet 13000 invånare i snabbare takt än vad jag förväntat. 3

Inför ett nytt år undrar man alltid, vad kommer att hända i kommunen? Jag hoppas att de projekt jag beskrivit ovan kommer igång med sina byggprocesser, handelscentrum Vitlycke, Sportshopen och sträckan av E6 vid Världsarvsområdet. Vidare finns det ett antal bostadsprojekt som har möjlighet att startas av, såväl det kommunala bostadsbolaget som privata mark- och fastighetsägare. Miljöfrågorna ur perspektivet det goda livet kommer att ge kommuner som Tanum med stora naturvärden en fördel när det gäller att öka antalet invånare i kommunen. Vi borde ha möjlighet att skapa ett antal boendemöjligheter både i tätorterna och på ren landsbygd som kan attrahera presumtiva Tanumsbor. Eftersom det är ny mandatperiod kommer ett antal nya politiker för första gången att aktivt delta i det politiska arbetet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Politik är alltid spännande, både för oss som varit med ett tag och för Ni som debuterar som politiker. Jag hälsar både nya och gamla politiker välkomna till det politiska arbetet under mandatperioden 2011-2014. Clas-Åke Sörkvist (C) kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd. clas-ake.sorkvist@tanum.se 4

BUDGETEN I SAMMANDRAG Oförändrad utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,99 kronor. Resultat Resultatet uppgår till 7,5 mkr varav 2,0 mkr avser fastighetsförsäljningar. Resultatet innebär att man uppnår kommunens ekonomiska mål. Satsningar på omsorg och skola med 9,4 mkr Barn- och utbildningsnämndens budgetram ökas med 3,7 mkr främst för att täcka kostnader för ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser. Omsorgsnämndens budgetram ökas med 5,6 mkr avseende volym- och kvalitetsökningar inom handikapp- och äldreomsorgen. Samtliga nämnder kompenseras därutöver för förväntade pris- och löneökningar. Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Budgetförslaget innebär minskningar av nämndernas ramar med 7,1 mkr, motsvarande 1,2 procent av budgetomslutningen. Effektiviseringarna syftar till att frigöra medel för kommunens kärnverksamhet omsorg och skola. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 42,1 mkr 20,2 mkr 3,3 mkr 256,5 mkr 228,9 mkr 0,7 mkr Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kostnaden för kollektivtrafik ökar under 2011 med 0,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, medan antalet elever i gymnasieskola minskar något samtidigt som elevantalet är i stort sett oförändrat inom grundskolan. Volymförändringarna gör att barn- och utbildningsnämndens ram ökar med 2,7 mkr. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1,0 mkr avseende verksamhetsförändringar. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 0,7 mkr avseende volymökningar inom äldreomsorgen på grund av förändrad befolkningsstruktur med ökad andel äldre. Volymökningar inom handikappomsorgen ökar omsorgsnämndens ram med 3,5 mkr. Ökningen avser fler platser i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Omsorgsnämndens ram utökas med 1,0 mkr avseende äldreomsorg. Investeringar Den totala investeringsvolymen uppgår till 102,7 mkr. Av investeringsvolymen avser 57,0 mkr investeringar i VA-verksamheten och 8,0 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks: Energieffektiviseringar, 4,0 mkr Förbättring av fastigheter, gator och vägar, 6,0 mkr Gång- och cykelvägar 3,0 mkr Idrottsanläggning Hedevallen Tanumshede 17,2 mkr varav 9,2 mkr finansieras i 2011 års budget. Projektet delfinansieras genom externa bidrag med 3,5 mkr 5

Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat sänkas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten. 2011 års investeringsvolym kan dock inte finansieras med egna medel utan en nettoupplåning med 40,9 mkr är nödvändig. Av upplåningsbehovet avser 29,1 mkr VA-verksamheten medan den skattefinansierade verksamhetens upplåningsbehov uppgår till 11,8 mkr. Långfristig skuld uppgår till totalt 389,9 mkr varav 63,4 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 326,5 mkr avser lån från finansieringsinstitut. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2011 beräknas dock räntenettot öka med 0,5 mkr och uppgår därmed till -7,3 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2011 innebär en ökning av soliditeten med 0,3 procentenheter till 7,9 procent. Förändringen av soliditeten beror på att förändringen av eget kapital är större procentuellt än tillgångsökningen. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,9 procent. 6

VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till 13 000 invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa till 13 000 invånare. Utvecklingsområden För att nå visionen om 13 000 invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Skola BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2011 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. Under 2010 startade en särskild kampanj Välj Livskvalitet Bo i Tanum för att locka fler att bosätta sig i Tanum. Kampanjen riktade sig främst till delårsboende och personer med redan etablerad koppling till Tanum. Kampanjen kommer att utvärderas under hösten 2010. Någon form av fortsättning av kampanjen bör ske. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2011 Tanums kommun ska arbeta aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att verka för en väl utbyggd kommunikation avseende data och telefoni. NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2011 Tanums kommun ska skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra fler företagsbesök. 7

LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Planerade åtgärder under 2011 Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete. Skolplanen anger följande mål för skola och förskola: Alla barn/elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i förskolan/skolan Alla barn/elever uppger att de är trygga och att de aldrig utsätts för kränkande behandling Alla föräldrar bedömer att förskolan/skolan som helhet fungerar bra eller mycket bra Alla elever kan läsa (punkt 15 LUS) i slutet av år 3 Alla elever når målen i de nationella proven i år 5 Alla elever når målen i de nationella proven i år 9 Alla elever når målen i de nationella proven i gymnasieskolan Alla elever i år 9 är behöriga till gymnasieskolan Alla elever i år 9 har betyg i samtliga ämnen Alla elever får avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år Alla gymnasieelever ska börja högskola/universitet eller arbeta inom ett år efter avslutade gymnasiestudier GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Under 2009 nådde 98,8 procent av eleverna i årskurs nio gymnasiebehörig vilket var det bästa resultat i landet. Resultatet är en följd av ett medvetet arbete med att hitta metoder att stödja alla elever. Detta arbete kommer att fortsätta och utvecklas under 2011. Satsningar på en ökad användning av IT-stöd i undervisningen kommer att ske under 2011. 8

Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 9

OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Under första halvåret i år har det skett ett betydande uppsving i världsekonomin. Nu börjar det emellertid skönjas tecken på att den snabba tillväxten tappar fart. Den starkare tillväxten under första halvåret förklaras, vid sidan av en rekyleffekt, av stimulanseffekter från både lageruppbyggnad och en expansiv finanspolitik. Effekterna från lagerinvesteringarna ebbar ut och även finanspolitikens bidrag till efterfrågan avtar. Situationen är lite olika i Europas länder. De länder som nu uppvisar starkast utveckling är de som hade ett kraftigt fall i handeln under finanskrisen. Sverige och Tyskland är lysande exempel på detta, två starkt exportberoende länder som hade sin ekonomi i ordning före krisen. Å andra sidan är läget i USA, Storbritannien och länderna i södra Europa betydligt sämre. I Europa införs stora besparingspaket i t.ex. Grekland, Portugal och Spanien. I Storbritannien har regeringen beslutat om stora åtstramningar i den kommunala sektorn fram till år 2013. Växtkraften finns i öst. Länderna i Asien har efter snart två decennier med nära tvåsiffriga tillväxttal fått allt större betydelse för världshandeln. Sannolikt kommer regionen att fortsätta öka i betydelse eftersom dess tillväxt väntas blir hög även framöver. Men att Asien ensamt skulle räcka till som motor för världsekonomin är mindre troligt. Återhämtningen i den globala ekonomin kommer att ta tid. Såväl den amerikanska (Federal Reserve) som den europeiska (ECB) centralbanken är bekymrade över läget i världsekonomin och signalerar att det låga ränteläget behöver bestå en längre tid. Den svenska ekonomin har vuxit betydligt snabbare än ekonomin i omvärlden och bedömningen är att BNP ökar med 4,5 procent under 2010 och 3,9 procent under 2011. Sverige är en liten och öppen ekonomi och nedgången under 2008 och 2009 blev djupare i Sverige än i flera andra länder och därmed är också potentialen för återhämtning större. Sverige har inte heller drabbats av någon kris på bostadsmarknaden med stora prisfall vilket varit fallet i många andra länder. Arbetsmarknaden har utvecklats överraskande positivt både under och efter finanskrisen. En förklaring är att den personalintensiva tjänstesektorn klarat sig bra medan däremot den kapitalintensiva industrin drabbats hårdare. Arbetslösheten beräknas sjunka långsamt och bli 8,5 procent 2010 och 8,3 procent 2011. Löneökningar beräknas bli måttliga de kommande åren och hamna kring två till tre procent. Den svenska kronan har stärkts under året vilket dämpat inflationstrycket. Inflationen beräknas vara fortsatt låg. Riksbanken har påbörjat höjningen av sin styrränta. Höjningarna beräknas ske i små steg och räntan beräknas hamna kring 2,0 procent under 2011. Även den långa räntan beräknas ligga kvar på låga nivåer de kommande åren. Västsverige Konjunkturnedgången i Västsverige blev kortare än befarat. Vändpunkten kom redan sommaren 2009 och därefter har det ekonomiska klimatet i regionen förbättrats successivt. I Fyrbodal-området som är starkt beroende av fordonsindustrin har återhämtningen varit något svagare än i övriga delar av länet. Den positiva utvecklingen inom detaljhandeln i Fyrbodal har betytt positiva effekter i återhämtningen. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. De senaste två åren har två av Tanums största privata företag avvecklat sin verksamhet. IAC, som var Tanums största privata arbetsgivare, avvecklade sommaren 2008 sin verksamhet i Tanumshede. Sommaren 2010 avvecklade Extra Film verksamheten i Tanum. Totalt har cirka 350 arbetstillfällen därmed försvunnit. Däremot ökar både detaljhandeln och turismnäringen i omfattning. Den öppna arbetslösheten har minskat det senaste året. I augusti 2010 var cirka 80 personer i Tanum arbetssökande. Arbetslösheten i Tanum är betydligt lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. 10

Den kommunala sektorn Kommunsektorn går mot ett bra sammantaget resultat 2010. En viktig förklaring är att den förbättrade konjunkturen inneburit att sysselsättning och skatteunderlag utvecklats mer positivt än vad som förutsågs i den prognos som låg till grund för budgeterade skatteintäkter för 2010. Men den kanske viktigaste förklaringen till varför resultatet blir så starkt just 2010 är ökade statsbidrag, bl.a. det tillfälliga konjunkturstödet som faller bort 2011. Även kvarvarande effekter av åtstramningar genomförda under 2009, bidrar till resultatet. För hela sektorn sammantaget pekar vår prognos på ett resultat på drygt 16 miljarder kronor. Redan 2011 försämras det ekonomiska läget. Statsbidragen minskar enligt tidigare beslut med drygt 8,4 miljarder kronor till kommunerna. Före valet annonserade regeringen att man kommer att skjuta till tre miljarder kronor till kommunsektorn varav drygt två miljarder till kommunerna som ett engångsbelopp 2011. Sammantaget ökar därmed intäkterna från skatter och statsbidrag med 4,5 miljarder kronor för kommunerna. Detta är historiskt låga intäktsökningar och motsvarar bara drygt hälften av de rena prisökningarna. Ska kommuner och landsting dessutom kunna tillgodose demografiskt betingade behovsökningar krävs en kombination av effektiviseringar/besparingar, skattehöjningar eller resultatförsämringar. Kostnaden för äldreomsorg kommer att öka bland annat beroende på att antalet äldre i samhället ökar. Andelen personer över 65 år satt i relation till den yrkesverksamma befolkningen (den så kallade äldrekvoten) beräknas öka från dagens 30 procent till 44 procent år 2035. Kostnaderna för barnomsorg och utbildning beräknas utifrån demografiska faktorer inte långsiktigt öka under perioden fram till år 2035. Antalet personer i yrkesverksam ålder beräknas minska de kommande åren, vilket kommer att påverka den kommunala skattebasen negativt. 11

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning minskade med 18 personer under 2009 och uppgick den 31 december till 12 253 personer. Tanums invånarantal har varit relativt stabilt den senaste 20-årsperioden. Sedan år 2000 har befolkningen ökat med cirka 150 personer. Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Befolkn. utv 2000-2008 Totalt 0-4 5-14 15-19 20-64 65-79 80-2000 12 105 523 1 705 686 6 521 1 867 803 2001 12 116 493 1 680 697 6 574 1 859 813 2002 12 210 507 1 634 744 6 662 1 843 820 2003 12 288 518 1 563 795 6 761 1 841 810 2004 12 317 533 1 476 863 6 732 1 883 801 2005 12 252 529 1 370 908 6 790 1 850 841 2006 12 253 555 1 291 926 6 759 1 867 855 2007 12 246 542 1 218 946 6 793 1 886 861 2008 12 271 557 1 165 937 6 768 1 961 883 2009 12 253 568 1 151 882 6 746 2 039 867 Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Andelen av befolkningen som är över 80 år ökar marginellt de närmaste åren. Det är först från 2020 som befolkningsökningen i den här åldersgruppen sätter fart. Under 2009 ökade dock andelen över 65, framförallt i åldergruppen 65-69 år, samt även i viss mån åldersgruppen 85 år och äldre. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 500 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 350 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2010 bygger på ett befolkningsantagande på 12 300 invånare den 1 november 2010. Elevtalsförändringar Elevantal Förändr Prest.ansl. 2010 2011 elevantal 2011 Förskola 310 364 54 53 623 Familjedaghem 114 111-3 39 924 Fritidshem 369 418 49 30 254 Kooperativ 83 82-1 53 623 Grundskola 1 155 1 173 18 33 850 Gymnasieskola 537 517-20 107 739 Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och 2008. En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medför att ökningen av skatteunderlaget blir betydligt lägre 2009-2010. Åren därefter tilltar ökningstakten. År 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. Ökning skatteunderlag % 2007 4,5 2008 5,5 2009 1,5 2010 1,8 2011 3,0 2012 3,9 2013 4,4 Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 2,3 procent från 2010 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,6 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 11,7 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,98 procent. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2011 beräknas låneskulden uppgå till 326,5 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,8 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 7,3 mkr. 12

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 13

RESULTATBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens nettokostnader -510,5-497,0-501,1-490,1-474,9 Reavinst 2,0 2,0 2,0 2,5 4,3 Avskrivningar -40,9-39,6-34,3-33,1-31,1 Verksamhetsresultat -549,4-534,6-533,4-520,7-501,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 573,5 557,0 548,2 537,2 522,8 Finansiella intäkter not 2 1,0 1,0 4,0 2,6 1,1 Finansiella kostnader not 3-17,5-15,8-11,3-9,4-5,8 Res efter skatteintäkter och finansnetto 7,6 7,5 7,5 9,7 16,3 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT not 4 7,6 7,5 7,5 9,7 16,3 ÅRETS RESULTAT exkl. reavinst 5,6 5,5 5,5 7,2 12,0 FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut 2013 2012 2011 2010 2009 Löpande verksamhet Årets resultat 7,6 7,5 7,5 9,7 16,3 Årets resultat VA Justering för avskrivning 23,4 23,4 23,4 25,2 23,4 Just. för avskrivning VA 17,5 16,2 10,9 7,9 7,7 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0-1,5 Medel från löpande verksamhet 48,5 47,1 41,8 42,8 45,9 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -34,5-64,3-45,7-42,5-31,5 Investeringar VA-verksamhet -43,5-49,0-57,0-73,2-27,8 beslutade - ej utförda inv. -61,6 Återlämnade anslag 7,4 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 5,7 Investeringsnetto -75,0-110,3-99,7-166,9-53,6 Finansiering Summa nettoupplåning -1,5 43,2 40,9 45,9 0,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 0,4 30,3 11,7 4,6 Långfristig upplåning VA-verksamhet -2,0 12,8 29,1 41,3 -Amortering Anslutningsutgifter VA-verksamhet 28,0 20,0 17,0 19,6 11,4 Beslutade ej upptagna 39,7 Finansieringsnetto 26,5 63,2 57,9 105,2 11,4 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 0,0-18,9 3,7 14

BALANSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut 2013 2012 2011 2010 2009 Anläggningstillgångar not 5 901,1 867,0 796,3 731,0 597,1 Fordringar mm 55,8 55,8 55,8 55,8 55,8 Likvida medel 20,0 20,0 20,0 20,0 38,9 Summa tillgångar 976,8 942,7 872,0 806,7 691,8 Eget kapital 320,8 313,2 305,7 296,0 279,8 Justering 0,0 Årets resultat 7,6 7,5 7,5 9,7 16,3 Summa eget kapital 328,4 320,8 313,2 305,7 296,0 Avsättningar 39,3 39,3 39,3 39,3 39,3 Låneskuld not 6 368,1 369,6 326,5 285,6 200,0 Förutbetalda anslutningsavgifter not 7 111,5 83,5 63,5 46,5 26,9 Summa långfristiga skulder 479,6 453,1 389,9 332,0 226,9 Kortfristiga skulder 129,7 129,7 129,7 129,7 129,7 Summa kortfristiga skulder 129,7 129,7 129,7 129,7 129,7 Summa skulder och eget kapital 976,8 942,7 872,0 806,7 691,8 15

NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2011 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2011 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Skatteintäkter 455,6 438,6 425,0 419,6 427,0 Avräkning skatteintäkter 1,8-2,2-14,4 Kostnadsutjämning -19,2-19,3-19,3-16,8-16,9 Kostnadsutjämning för LSS -11,0-11,0-11,0-11,2-11,0 Inkomstutjämningsbidrag 121,3 119,2 115,9 110,3 121,8 Regleringsbidrag 3,2 6,1 12,5 3,2-6,0 Kommunal fastighetsavgift 23,5 23,5 23,5 22,3 22,2 Tillfälligt konjunkturstöd 12,0 Summa 573,3 557,0 548,2 537,2 522,8 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 4,0 mkr under 2011 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Ränteintäkter 0,9 0,9 0,7 0,7 0,5 Räntebidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kreditivränta 3,2 1,8 0,5 Summa 1,0 1,0 4,0 2,6 1,1 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 11,3 mkr under 2011 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Ränta på lån 16,6 15,1 11,4 9,5 5,9 Ränta på pensionskuld 1,0 1,0 1,0 1,0 0,8 Periodiserat resultat avslutade derivat -0,1-0,3-1,1-1,1-1,1 Övriga räntekostnader 0,2 Summa 17,5 15,8 11,3 9,4 5,8 16

Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 7,5 mkr. Resultat exklusive intäkter reavinster uppgår till 5,5 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Ingående värde 867,0 796,3 731,0 597,1 574,9 Nettoinvesteringar 78,0 113,3 102,7 115,7 59,3 Beslutade ej genomförda investeringar 54,2 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-5,7 Avskrivningar -40,9-39,6-34,3-33,1-31,1 Övrigt -0,3 Utgående värde 901,1 867,0 796,3 731,0 597,1 Not 6 Låneskuld Budget 2011 medför en ökad upplåning på 40,9 mkr och uppgår därmed till 326,5 mkr Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Summa ingående värde 369,6 326,5 285,6 200,0 200,0 Upplåning 43,2 40,9 45,9 0,0 Beslutade ej upptagna lån 39,7 Amortering -1,5 Summa utgående värde 368,1 369,6 326,5 285,6 200,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Summa ingående värde 83,5 63,5 46,5 26,9 15,5 Inbetalda anslutningsavgifter 28,0 20,0 17,0 19,6 11,4 Summa utgående värde 111,5 83,5 63,5 46,5 26,9 17

EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2009 redovisade kommunen ett positivt resultat på 16,3 mkr. För perioden 2000-2009 uppgick det samlade resultatet till cirka 125 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Resultatutveckling 2000-2011 mkr 5,3 3,6 4,9 5,8 15,7 23,8 22,4 16,8 12,1 16,3 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Budget 2011 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,5 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2011 års budget uppgår till 7,5 mkr. Av resultatet utgör 2,0 mkr realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår till 5,5 mkr vilket innebär att kommunens övergripande ekonomiska mål uppnås. 9,7 7,5 Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden 2000-2009. Undantag var åren 2004 och 2005 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. För att klara intäktsbortfallet avseende minskade skatteintäkter genomfördes besparingsåtgärder under 2009 som medförde att nettokostnaderna ökade med endast 0,8 procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Nettokostnadsutveckling 2000-2011 procent 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 5,3% 6,8% 4,8%4,9% -0,3% 2000 2001 2002 2003 2004 1,0% 5,6% 5,9% 5,0% 0,8% 3,8% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2011 Verksamhetskostnaderna ökar med 2,4 procent, 12,7 mkr. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av ökad verksamhetsvolym inom barnomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg. Verksamhetsvolymen inom grundskola och gymnasieskola minskar inte som beräknat utan är i stort oförändrat under 2011. 2,4% 2011 Kommunens pensionskostnader ökar med 2,1 mkr i budget 2011. För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2011 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 2,4 procent medan skatteintäkterna ökar med endast 2,0 procent. 18

Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,99 kronor och att invånarantalet per den 1 november 2010 uppgår till 12 300. Budget 2011 Ökningen av skatteintäkter 2011 uppgår till 2,0 procent, 10,7 mkr. Skatteunderlaget ökar med 3,0 procent. Det tillfälliga statliga konjunkturstödet som kommunerna erhöll under 2010 avvecklas vilket för Tanums del innebär minskade intäkter med 12,0 mkr. Stödet ersätts med ett tillfälligt statligt stöd under 2011 med 2,8 mkr. Ökning skatter och bidrag 2000-2011, procent 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 5,8% 6,0% 4,9%4,7% 1,8% 2,9% 3,8% 4,2% 3,6% 1,3% 2,8% 2,0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tanums skattekraft uppgår till 87 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Budget 2011 Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2011 kommer Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet att öka med 2,8 mkr till 19,3 mkr. Regeringen har tillsatt en kommitté som har till uppgift att göra en översyn av systemen för inkomst- och kostnadsutjämning. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,3 2009-16,7 2010-16,5 2011-19,3 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Budget 2011 Enligt preliminära beräkningar för 2011 ska Tanums avgift uppgå till 11,0 mkr vilket är i princip oförändrat jämfört med 2010 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 2009-11,1 2010-11,2 2011-11,0 19

Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. Investeringar Den senaste tioårsperioden har nettoinvesteringarna i Tanums kommun uppgått till 412 mkr vilket motsvarar cirka 41 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Under 2008 och 2009 ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 126 mkr. I kompletteringsbudget för 2010 uppgår investeringarna till totalt 170 mkr varav 54 mkr avser investeringar som var budgeterade 2009 och tidigare med inte var utförda i bokslut 2009. Det är främst investeringar i VA-verksamhet som ökat de senaste åren. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. I budget för 2011 ökar pensionskostnaderna med 2,1 mkr till 30,1 mkr. Nettoinvesteringar 2000-2011, mkr 140,0 120,0 100,0 115,7 102,7 Pensionskostnader mkr 2006-22,9 2007-27,3 2008-25,0 2009-24,0 2010-28,0 2011-30,1 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 67,1 55,7 59,3 44,1 29,4 27,6 33,7 27,0 35,0 32,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Budget 2011 I budgeten för 2011 finns investeringar upptagna med 102,7 mkr. Totalt för perioden 2011-2013 uppgår investeringsvolymen till cirka 292 mkr. Av investeringsvolymen avser 57,0 mkr investeringar i VA-verksamheten och 8,0 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks: Energieffektiviseringar, 4,0 mkr Förbättring av fastigheter, gator och vägar, 6,0 mkr Gång- och cykelvägar 3,0 mkr Idrottsanläggning Hedevallen Tanumshede 17,2 mkr varav 9,2 mkr finansieras i 2011 års budget. Projektet delfinansieras genom externa bidrag med 3,5 mkr. 20

Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2009 till 227 mkr varav 200 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 39,7 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. Starka resultat under åren gjorde att låneskulden kunna nettoamorteras. Ökade investeringar under 2008 och 2009 har medfört att kommunens nettoupplåning ökar igen. 150,0 100,0 50,0 0,0 Långfristig skuld 2000-2011, mkr 450,0 389,9 400,0 350,0 332,0 259,3 274,5 275,9 277,2 278,2 300,0 230,2225,9 185,5 215,4 226,9 250,0 200,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Budget 2011 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 7,5 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 45 mkr. Eftersom investeringsvolymen uppgår till 102,7 mkr krävs en ökad nettoupplåning. Inkomster från förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp på 17,0 mkr gör att upplåningsbehovet i budget 2011 uppgår till 40,9 mkr. Av upplåningsbehovet på 40,9 mkr i budget 2011, avser 11,7 mkr VA-verksamheten medan den skattefinansierade verksamhetens upplåningsbehov uppgår till 29,1 mkr. Budget 2011 innebär att långfristiga skulder uppgår till 389,9 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 326,5 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 63,5 mkr. Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1999 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2009 uppgick soliditeten till 7,5 procent. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 350 mkr. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Soliditet 2000-2011 procent 2,4% 3,8% 4,2% 1,8% 3,6% 7,3% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 8,3% 5,2% 7,1% 7,5%7,60%7,90% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Budget 2011 Förslaget till budget för 2011 innebär en ökning av soliditeten med 0,3 procentenheter till 7,9 procent. Förändringen av soliditeten beror på att förändringen av eget kapital är större procentuellt än tillgångsökningen. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,9 procent. 21

EKONOMISK PLAN FÖR 2012-2013 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2011 görs en ekonomisk plan för åren 2012-2013. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2011-2013. Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. För att motverka minskade skatteintäkter 2009 har staten beslutat om tillfälliga konjunkturstöd till kommunsektorn. Kommunerna har utifrån gynnsamma förutsättningar kunnat kosta på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för 2007-2009 redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2010 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett bra resultat även 2010. De flesta kommuner kommer att klara balanskravet även 2010. För åren 2012-2013 ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka långsammare än under åren 2000-2008. Försämringen beror på en svagare konjunktur med ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola beräknas minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg och handikappomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar och behovsökningar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren 2001-2009 med cirka 150 personer och uppgick den 31 december 2009 till 12 253 personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2011 har befolkningen antagits uppgå till 12 300 personer vilket är något högre än invånarantalet den 31 december 2009. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning minska de kommande åren till följd av låga födelsetal. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2012-2013 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 8,8 mkr år 2012 för att sedan öka med 16,5 mkr 2013. Den låga ökningstakten beror en svag sysselsättningsutveckling de kommande åren och att de statliga bidragen i inkomstutjämningen inte uppräknas med index samt att det tillfälliga statliga konjunkturstödet avvecklas 2012. Pris- och löneökningar För åren 2011 till 2012 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 2,0 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 5,5 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, en fortsatt effektivisering/kostnadsminskning av verksamheten. Det budgeterade resultatet för 2012 förutsätter att ökade intäkter från avgifter för vatten och avlopp uppväger de ökade avskrivningar och räntor som genomförandet av etapp 1, nytt gemensamt reningsverket medför. Investeringar I investeringsplan för 2012-2013 finns investeringar upptagna med cirka 189 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 42 mkr under perioden 2012-2013. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 8,6 procent 2013. 22

RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 30 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har cirka 260 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Tanums kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,17 procent. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade i augusti 2009 lån hos Kommuninvest med 290,0 mkr motsvarande 82 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2010 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 250 mkr. Per den 30 september var 155 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2011 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder ska vara oförändrad 250 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet 2009 1,0 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 2,5 mkr. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskilt säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Nu gällande försäkringsavtal för kommunen löper till och med 30 juni 2011. Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2012. IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. Under 2010 har en risk- och tillgänglighetsanalys genomförts. 23