Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Relevanta dokument
Registerbaserade PROM-studier

Nationella Kataraktregistret och PROM

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Vilka ska vi inte operera?

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

PsoReg (Register för Systembehandling av

Svensk Barnkataraktkirurgi

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Patientinformation rörande: Grå starr

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Nationella kvalitetsregister

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual

Resultatrapport RMPG-urologi

Nationella Kataraktregistret

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

ortopedisk behandling

Allmänt hälsotillstånd

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

December Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Svenska Barnreumaregistret

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Att välta ett landsting

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Sväljningsbedömning Kalmar

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Indikationer för ortopedisk behandling

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Att donera en njure. En första information

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

5. Nytta av hörapparat

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Årsrapport för år 2007

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Patientens Egen Registrering (PER)

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE

1(6) Nödvändig tandvård

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Falls and dizziness in frail older people

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Del 3_9 sidor_12 poäng

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Årsrapport öppenvård 2014

Resultat Ortopedkliniken

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Transkript:

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE

Innehåll Varför använda PROM? Krav på instrument för att mäta PROM Syfte med användning av PROM Exempel från kataraktkirurgi Orsaker till dåligt PROM utfall Åtgärder för att förbättra kvalitén baserat på PROM resultat

Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning

Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning Kliniska data inhämtas under en mycket kort tidsperiod, patienten upplever sin hälsa alla dagar Kliniska data säger ganska lite om hur en sjukdom eller behandling påverkar patientens vardag Diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall kan ge oss ny kunskap Kliniskt utfall bra men patient-rapporterat utfall dåligt Kliniskt utfall dåligt men patient-rapporterat utfall bra

My hospital contact My life

Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -1 Väl definierat mätområde Symptom skala Funktion till exempel: WHO: Activity limitations in daily life Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitet i ett bredare perspektiv (mentala, kroppsliga och sociala funktioner) En score som är meningsfull och vetenskapligt förankrad En totalscore som speglar en och samma dimension Ej rankingpoäng utan intervalldata

Krav på PROM-instrument för kliniska analyser -2 Optimala psykometriska egenskaper: Instrument utvecklat med Item-Respons teknik, t.ex. Rasch analys Patientens förmåga att skilja på svarsalternativen Tydliga gränser mellan svaren Frågeformulärets förmåga att diskriminera mellan olika patientnivåer - precision Inga frågor som är för lika eller ovidkommande fit statistics En dimension Frågornas svårighetsgrad passar till populationens förmåga

Likert scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? Nej, ingen svårighet 1 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1 Ja, viss svårighet 2 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4 Ja, mycket stor svårighet 4

Item response theory Rasch analys Inga fasta vikter för frågor och svarsalternativ Respondenternas förmåga analyseras i relation till svårigheten i frågorna Båda storheter sorteras längs samma skala Enheten är logits (log av odds ratio)

Rasch analysis values items and persons Bilden lånad av Konrad Pesudovs

Patienternas förmåga Svårighetsgraden hos frågorna

Rasch scoring Har Du svårt med följande aktiviteter på grund av Din syn? 4. KÄNNA IGEN ANSIKTET PÅ DEM DU MÖTER? 7. SE ATT HANDARBETA, SLÖJDA ELLER LIKNANDE ARBETE? Nej, ingen svårighet 1-3,52 Ja, viss svårighet 2 Ja, stor svårighet 3 Ja, mycket stor svårighet 4-0,51 1,14 3,13 Nej, ingen svårighet 1-4,89 Ja, viss svårighet 2-1,70 Ja, stor svårighet 3 0,35 Ja, mycket stor svårighet 4 Bredd max-min: 6,65 Bredd max-min: 7,28 Inga - vissa : 3,01 Inga - vissa: 3,19 Vissa - Stora : 1,65 Vissa - Stora: 2,05 2,39

Syfte Utvärdera behandlingar från ett patient-perspektiv Analysera olika typer av behandling (läkemedelsbiverkningar, alternativa kirurgiska tekniker, alternativa implantat) Utvärdera indikationer för behandling Tidpunkt för insättande av medicinsk behandling Tidpunkt för elektiv kirurgi (t.ex. knäprotes, katarakt) Analysera utfall för subgrupper Inverkan av ålder, kön, ko-morbiditet, kroppslig lokalisation (pariga organ, över- eller underkäke etc.) Hälsoekonomifrågor Forskning

Sambandet mellan tillstånd man vill studera, val av instrument och typ av analys Studieobjekt Vad vill man studera? Effekt på daglig livsföring? Effekt på allmän livskvalitet (mental, fysisk och social hälsa)? Val av instrument Instrumentet måste vara relevant för studieobjektet. Sjukdomsspecifikt PROM för activity limitations, generiskt PROM för allmän livskvalitet Analys En meningsfull score för patientrapporterat utfall som kan relateras till kliniska data

Catquest-9SF Measure of vision-related activity limitation Can show the improvement in patient ability to do things after cataract surgery 9 questions Excellent psychometric properties Rasch estimates can be easily calculated Validated in Swedish, English, German, Italian, Dutch and Mandarin. Further, translated to Spanish and Slovakian.

PROM-studier för kvalitetsutveckling: typfall Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patientrapporterat utfall Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall

Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Preoperativa faktorer: Ålder, funktion (base line), ko-morbiditet Postoperativa faktorer: Uppnådd funktion (både synskärpa och brytkraft = glasögonbehov) Störst förändring: Operation av kvinnor och operation av första ögat. Störst uppnådd självskattad funktion: Operation på män och operation av andra ögat. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology. 2011 Sep;118(9):1732-8.

Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patient-rapporterat utfall Analysera inverkan av riskfaktorer, t.ex. komorbiditet (kan innefatta annan sjukdom och eller svårigheter att genomföra behandling) Ingen ko-morbiditet ger bäst resultat En ko-morbiditet lite sämre resultat Multipel ko-morbiditet ger sämst resultat

Tänkbart utfall för Clinical Reported Outcome Measures CROM och Patient Reported Outcome Measures PROM CROM+ PROM+ CROM- PROM+ CROM+ PROM- CROM- PROM-

Utfall för CROM (synskärpa) och PROM (Catquest-9SF) Data från ca 40 kliniker 2008-2011. N=9707 CROM+ PROM+ N=8780 (90,5%) CROM- PROM+ N=163 (1,7%) CROM+ PROM- N=717 (7,4%) CROM- PROM- N=47 (0,5%)

Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall Stor variation mellan kliniker när det gäller vilka faktorer som är relaterade till dåligt patientrapporterat utfall Diskrepans mellan gott kliniskt utfall och dåligt patientrapporterat utfall berodde på dålig uppföljning och råd om läsglasögon

Resultat på kliniknivå Operationens effekt på activity limitation Fyra typer av resultat är intressanta Genomsnittlig besvärsgrad före operation Genomsnittlig besvärsgrad efter operation Storleken på förändringen orsakad av operation Andelen som uppvisar förbättring

Klinikjämförelser, nationell nivå. Besvärsgrad före operation och efter. Triangel visar medelvärde, strecken 95 % konfidensintervall.

Data för enskild klinik Klinik: Sankt Eriks ögonsjukhus ( riket inom parentes) Resultat alla patienter (%) Förbättrade 86,0 (89,6) St. quo 3,6 (2,7) Försämrade 10,4 (7,7) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,04 (-0,26) Medelbesvärsscore efter -2,78 (-3,48) Medelförbättring 2,74 (3,23) Resultat för patienter utan Förbättrade 88,3 (92,0) komorbiditet (%) St. quo 2,7 (1,8) Försämrade 9,0 (6,2) Mått: logits Medelbesvärsscore före -0,33 (-0,38) Medelbesvärsscore efter -3,52 (-3,84) Medelförbättring 3,19 (3,47)

Analys av orsaker relaterade till dåligt utfall, enskilda kliniker Tillstånd före operation 1. Annan ögonsjukdom = ko-morbiditet 2. inga besvär = indikation 3. Dålig syn bästa ögat = ko-morbiditet Kirurgiska händelser 4. Kapselkomplikation = operationskomplikation 5. Stor skillnad i refraktion = operationsstrategi 6. Stor avvikelse från planerad refraktion = förundersökning Tillstånd efter operation 7. Dåligt närseende = ofullständig uppföljning

Orsaker till dåligt utfall Exempel från en ögonklinik Projektarbete av en utbildningsläkare (ST) 29 (8,2 %) patienter uppgav mer besvär efter operationen än före 20/29 har en annan ögonsjukdom utöver katarakt Av dessa 20 hade 5 <0,4 i bästa ögat, 8 hade få besvärspoäng före, 4 fick en anisometropi och 1 fick en kapselkomplikation Av övriga 9 5/9 hade få besvär före (tillhörde lägsta 10-percentilen) 2/9 hade mycket stora besvär före, oklart varför ej bättre 1/9 fick en anisometropi (>3,0 D)

Vad gör vi med analysen? Om patienten inte har några mätbara subjektiva besvär före operation: överväg att avstå från operation! Indikation Om patienten har dubbelsidig katarakt eller stort brytningsfel på båda ögon och som man vill rätta till med operation: operera båda ögon med kort mellanrum! Operationsstrategi Om patienten har en annan ögonsjukdom som kan förvärras vid operation eller kanske förhindra en förbättring: ge noggrann information för realistiska förväntningar! Förväntningar Undvik komplikationer! Svåra operationsfall till vana operatörer! Se till att det kirurgiska resultatet följs upp. Planera Uppföljning