EN FÖRÄLDER BLIR TILL ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion

EN FÖRÄLDER BLIR TILL ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion

Detta är ett verktyg framtaget av Kunskapscentrum för Jämlik vård, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet, Västra Götalandsregionen, september 2014. Verktyget riktar sig till verksamma inom barnhälsovård och familjecentraler såsom barnsjuksköterskor, psykologer, förskolelärare, läkare och kuratorer. jamlikvard.vgregion.se Författare: Kristin Eliasson, kristin.eliasson@vgregion.se, telefon: 072-741 05 34 Lena Gunnarsson, lena.gunnarsson@vgregion.se, telefon: 070-300 80 99 Peder Welin, peder.welin@vgregion.se, telefon: 070-082 39 39 Formgivning och språkgranskning: Duolongo Illustrationer: Karolina Lilliequist Tryck: CELA Grafiska

Du har makt och möjlighet att stödja ett jämlikt föräldraskap Du som arbetar på BVC eller familjecentral möter föräldrar i en tid då de behöver stöd, bekräftelse och kunskap. Du möter dem under de första åren, då de blir till som föräldrar. Det innebär att du har makt och möjlighet att hjälpa föräldrarna till ett mer jämlikt och jämställt föräldraskap, något som gynnar barnet, föräldrarna och samhället. Det här verktyget visar hur du kan göra det i praktiken. Verktyget finns för att vårt samhälle varken är jämlikt eller jämställt. Inte heller är hälso- och sjukvården jämlik trots goda intentioner och trots att lagar och styrsystem säger att vården ska vara det. Vi vet genom forskning att barnhälsovården kan bli bättre på att möta blivande och nyblivna föräldrar ur ett jämlikhetsperspektiv. Och vi vet genom möten med er som arbetar inom barnhälsovården och på familjecentraler att ni har kompetens och vilja att göra det bästa för barnen och familjerna. Det ni frågade oss var: Hur kan vi bli mer jämlika i praktiken? Tala om för oss hur vi ska göra, så gör vi det! Genom det här verktyget vill vi på Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) i samverkan med Centrala barnhälsovården Skaraborg sprida kunskap och goda exempel om hur barnhälsovården och familjecentraler kan arbeta för ett jämlikt och jämställt föräldraskap. Verktyget är också ett stöd för att praktiskt omsätta delar av styrdokumentet Vägledning för barnhälsovården som Socialstyrelsen publicerade under våren 2014. Sedan 2009 har vi tillsammans med personal inom mödra- och barnhälsovården jobbat med temat En förälder blir till. Titeln anspelar på det möte som sker mellan personal och föräldrar. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Jämlikhet inom hälso- och sjukvård innebär att vård, behandling och bemötande ges på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, bostadsort, utbildning, social ställning och sexuell läggning.

När föräldrarna besöker MVC, förlossning, BB, BVC och familjecentraler möter de normer och föreställningar om hur mammor och pappor ska vara och hur en familj ska se ut. Vad händer när normer och föreställningar krockar med vad familjen behöver och vill ha? Vad händer när en pappa inte ses som en förstahandsförälder? barnets familj inte överensstämmer med bilden av en kärnfamilj? en förälder som är född i ett annat land än Sverige är rädd för att bli missförstådd? en partner inte tror att hen får prata om sina känslor av otillräcklighet? Risken är att behov och problem som föräldrar och barn har inte fångas upp på bästa sätt. För att undvika denna risk behöver ni som personal vara medvetna om de attityder och värderingar som finns kring föräldraskap. Det kräver kunskap, metoder och ett normkritiskt förhållningssätt. Målet är att alla familjer känner att BVC och familjecentraler är till för dem. Föräldrar har stort förtroende för er och därför har ni både makt och möjlighet att bidra till ett jämlikt och jämställt föräldraskap. Lycka till i arbetet med verktyget! Ni är självklart välkomna att när som helst kontakta oss för att berätta om hur det går eller om ni behöver hjälp. Sylvia Määttä Chef Kunskapscentrum för Jämlik vård

BRUKSANVISNING FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND STJÄRNFAMILJEN KULTURKOMPETENS PSYKISK HÄLSA ORD & BILD HANDLING HJÄLP!!!

Bruksanvisning 1 KAPITELRUBRIK

Använd verktyget så här Det här är en bruksanvisning för En förälder blir till ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion. Här går vi igenom hur verktyget är upplagt och hur det är tänkt att användas. Men vi vill också utveckla det tillsammans med dig som använder det. KAPITELRUBRIK 2 1 BRUKSANVISNING FEM TEMAN Verktyget består av fem temakapitel som ni ska arbeta er igenom, ett i taget. De heter: Förälder i första hand Stjärnfamiljen Kulturkompetens Psykisk hälsa Ord & bild FYRA STEG 1. Vad är problemet? 2. Inventering 3. Inspiration 4. Summering

DE FYRA STEGEN 1. Vad är problemet? I det första steget beskriver vi temat och varför det är viktigt att ta upp. Vi sammanfattar vad forskningen på området visar och vad vi vet om temat genom verksamhetsutvecklande insatser som andra har gjort. Under rubriken Läs det här, som ligger sist i varje tema kapitel, har vi listat texter som ger fördjupning kring temat. Läs dem! Det ger dig ett kunskapsunderlag innan det är dags för nästa steg. 2. Inventering Nu ska ni utifrån det specifika temat svara på frågorna hur gör vi här hos oss och hur har vi det hos oss. I det här steget får ni en del att fundera över och diskutera. Ni får också förslag på vad ni kan göra för att ta reda på hur ni faktiskt gör. 3. Inspiration Det finns förstås verksamheter som har arbetat med de teman vi tar upp i det här verktyget. Under Inspiration kan du läsa om hur andra har gjort och det är fritt fram att låna idéer av andra! 4. Summering Utifrån det ni kommit fram till i de föregående stegen är det nu dags att summera: Vad vill ni förändra i er egen verksamhet? Här leds ni vidare till kapitlet Handling där ni får börja arbeta med er handlingsplan. I slutet av varje temakapitel finns, förutom Läs det här, rubriken Mer att läsa där vi har listat ännu fler texter och länkar för dig som vill veta mer. Slutligen anger vi vilka Källor som ligger till grund för kapitlet. 2 3 BRUKSANVISNING TIPS! HANDLING HJÄLP!!! Kapitlet Handling beskriver hur ni kan formulera era tankar och idéer i en handlingsplan. I handlingsplanen ska det tydligt stå vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Det ska också framgå när arbetet ska göras och när det ska vara klart. När handlingsplanen är klar är det bara att börja omsätta förbättringsförslagen i praktiken. Men när man genomför ett utvecklingsarbete är det lätt att köra fast. I perioder kan det kännas riktigt jobbigt och förvirrande. Därför finns kapitlet Hjälp!!! med övningar, modeller och förslag på hur ni kan ta er vidare. Där finns också konkreta tips på metoder som kan vara användbara i till exempel inventeringssteget. TIDSÅTGÅNG Tanken är att ni arbetar med varje kapitel under två månader. Använd den struktur ni redan har för utbyte av erfarenheter, samtal och för utvecklingsarbete. Till exempel samverkanstider, APT eller liknande. Verktyget inbjuder till tankar och reflektion och leder antagligen även till mer informella samtal, det behöver med andra ord inte alltid vara så uppstyrt. De fyra stegen i varje kapitel ska ni alltså arbeta er igenom på två månader, ett kapitel i taget. Arbetet kommer sammanlagt ta ungefär tio månader jul- och sommaruppehåll borträknat. Troligen kommer tiden för själva görandet i handlingsplanen att överlappa arbetet med de olika temana. Varannan månad, när det är dags för kapitelbyte, kommer ni att få ett nyhetsbrev från KJV och Centrala barnhälsovården Skaraborg. Där ger vi tips och idéer kring till exempel ny forskning, men frågar också er om tips och idéer. Hur tycker ni att verktyget fungerar? Hur kan det utvecklas? De olika tipsen kommer vi sedan att dela ut till er allihop. Dessutom kommer vi att successivt sprida era förbättringsförslag hur ni gör för att bli ännu bättre på jämlikt föräldraskap till alla som arbetar med verktyget så att ni kan inspireras av varandra. Se oss som en sambandscentral. För att kunna ställa om från arbetsvardagens alla händelser till att börja diskutera temat i verktyget kan ni titta på illustrationen i det kapitel som ni arbetar med. Vad ser ni? Tolka bilden det finns inga rätt eller fel!

DOKUMENTATION Vi vill att dokumentationen ska vara så enkel som möjligt och ta så lite tid som möjligt för er. Men arbetet måste förstås dokumenteras för att ni och vi ska kunna visa vad som faktiskt gjorts och vilka förändringar som kommit till stånd. Vi vill uppmana er att anteckna mycket direkt i verktyget! Gör stödanteckningar och stryk under sådant som ni tycker är viktigt. Pärmen är personlig och vi kommer inte att begära in era anteckningar, men de kan fungera som stöd för den dokumentation som sedan ska göras. I samband med nyhetsbrevet som vi skickar ut varannan månad får ni besvara några frågor. Det blir som ett slags fortlöpande dokumentation av arbetet som ni gör. Frågorna kan till exempel vara: Kändes ämnet aktuellt och viktigt för er? Vilka nya idéer har ni fått som ni ska försöka omsätta i praktiken? På KJV:s hemsida jamlikvard.vgregion.se finns en mall för projektrapport (klicka på En förälder blir till och gå vidare till Verktyget). Mallen ska ni använda när det är dags att skriva en slutrapport för arbetet. Vi kommer ge er stöd och hjälp att skriva rapporten och tanken är att den ska vara kort och koncis. På de ordinarie områdesträffarna kommer det även göras avstämningar där frågor och synpunkter kring arbetet kan tas upp. BRUKSANVISNING 4 5 VERKTYGSUTVECKLING Eftersom det här arbetet är ett pilotprojekt kommer alla ni som arbetar med verktyget också att vara med och utforma det. Vad tycker ni fungerar bra och vad fungerar inte bra? Vad saknar ni? Sådana frågor kommer vi att ställa till er under arbetets gång! Era tankar och funder ingar är oerhört viktiga eftersom vår förhoppning är att verktyget ska kunna användas i hela Västra Götalandsregionen som ett stöd och en hjälp att möta föräldrar. Anteckna gärna under resans gång alla möjliga förslag till hur verktyget kan förbättras och kom med förslagen till KJV. Nu har vi ungefär ett år framför oss då temat jämlikt föräldraskap kommer att löpa som en röd tråd genom allt ni gör. Det allra bästa är att fläta in arbetet med verktyget med det arbete som samtidigt pågår på er arbetsplats. Ge det tid på varje APT och integrera det så fort ni pratar om utveckling.

Förälder i första 6 7 KAPITELRUBRIK hand MEN Varför ska vi jobba med just dessa fem teman? Det finns ju så många andra som också är viktiga! Barnhälsovården och familjecentralerna har ett stort uppdrag. Vi kan inte göra allt på en gång. För att bli bättre måste vi avgränsa och fokusera. Verktygets fem teman har valts ut dels för att forskare och företrädare för barnhälsovården har pekat ut dem som viktiga, dels för att vi på KJV har jobbat med just dessa teman tidigare.

Vad är problemet? Första dygnet på jorden som far står jag i vårt rum på BB när sköterskan kommer in. Vår son ligger i ett specialrum och väntar på att ta prover. Vi är alla oroliga. Sköterskan frågar: Var är mamman? I lunchrummet. Hon säger inget mer utan går. Jag följer efter. Framme i lunchrummet hör jag sköterskan säga vad hon inte sagt till mig: Din son är redo för provtagningarna nu. KAPITELRUBRIK 8 7 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND En pappa är inte inskriven på BB som pappa, utan som anhörig till mamman. En nybliven pappa ser mot mig och suckar: Som om pappors största funktion när det kommer till förlossningar fortfarande vore att köra bilen. Några veckor senare ställer jag en fråga på BVC för att se hur sköterskan automatiskt riktar sig till mamman när hon svarar. Orden ovan är författaren och poeten Bob Hanssons och publicerades i en artikel i Sydsvenskan våren 2014. Bob Hansson skriver att en barnmorskas eller barnsjuksköterskas blick är allt som behövs för att signalera att en av föräldrarna är viktigare än den andra. Men det kanske inte alltid är så lätt. Om personalen ska uppmärksamma partnern måste personalen i samma ögonblick vända bort blicken från en mamma som ofta behöver allt stöd hon kan få. Bob Hansson skriver att personalens blick troligtvis behöver vara skelögd och att den är full av möjligheter. Nyckelord: jämställt föräldraskap, förstahandsförälder, hembesök, föräldrastöd i grupp, hälsokontroller

Flera studier har bekräftat Bob Hanssons upplevelse av att som nybliven pappa eller medmamma inte bli sedd och räknad med på samma sätt som en nybliven biologisk mamma. Psykologen Pamela Massoudi forskar om pappors psykiska hälsa. I en enkätundersökning 2010 studerade hon 348 barnsjuksköterskors attityder till pappor och vilket stöd pappor erbjuds på BVC. Slutsatsen är att nästan alla barnsjuksköterskor i undersökningen säger sig vara positiva till pappor och deras delaktighet. Samtidigt är hälften av dem tveksamma till pappors förmåga att ta hand om sitt barn jämfört med mammors förmåga. Varför är det så? Ylva Elvin-Nowak är fil.dr i psykologi med lång erfarenhet av forskning och utvecklingsarbete kring jämställdhet och föräldraskap inom mödra- och barnhälsovården. Hon menar att mammans särskilda förmåga att bära, föda och amma har utvidgats till en uppfattning om att kvinnor är bättre än män på att ta hand om barn. Men studier visar att det inte tycks finnas några biologiskt grundade könsskillnader när det gäller förmågan att reagera på barns beteende och behov. Att visa omsorg och ta ansvar för ett barn verkar vara en mänsklig förmåga, snarare än en specifikt kvinnlig. De individu ella skillnaderna i viljan och förmågan att ta hand om ett barn är större än skillnaderna mellan gruppen kvinnor och gruppen män. Elvin-Nowak hänvisar också till modern forskning som slår fast att spädbarn har fullt utvecklad förmåga att knyta an till flera personer samtidigt. Det ger trygghet utifrån barnets perspektiv. FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND 8 9 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND Förstahandsförälder är den förälder som lever med en ständig känsla av att stå i relation till ett barn som behöver en. Denna känsla följer av att ha hela vardagsansvaret för ett barn under lång tid. I vardagsansvar ingår praktiska uppgifter som att hålla reda på när barnet behöver äta och sova, att köpa barnets kläder och att gå till BVC eller familjecentral. Författaren och journalisten Karin Salmson har skrivit boken Makalösa föräldrar som handlar om föräldrar som är ensamstående. Salmson skriver att förstahandsföräldraskap inte handlar om kön, utan om position. Den som är mest med barnet utvecklar en närvaro i sitt föräldraskap som påverkar relationerna i familjen. Om föräldrarna investerar lika mycket i sitt föräldraskap kan fler än en vara förstahandsförälder. Föräldrarna får därmed dela på både de positiva och negativa känslorna som följer med föräldraskap, som glädjen över barnets framsteg, känslan av att ständigt vara behövd och känslor av skuld. Pappor får för lite stöd Flera utredningar och studier har konstaterat att pappor får för lite stöd på BVC. Barnmorskan Åsa Premberg skriver i sin avhandling Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far att papporna måste få stöd i sin egen roll som förälder och i relationen till barnet. Därför är det nödvändigt att utveckla föräldrastödet från BVC så att det riktar sig till alla föräldrar oavsett deras kön. Tid och närhet För att en förälder ska utveckla omsorgs- och ansvarsförmåga krävs tid och närhet till barnet. På så sätt lär sig föräldern förstå barnets signaler och behov. I de flesta heterosexuella parförhållanden är det kvinnan som tillbringar mest tid med barnet. Enligt Försäkringskassans statistik från 2013 tar kvinnor i genomsnitt ut 80 procent av de föräldralediga dagarna under barnets två första år. Eftersom föräldrars utveckling av omsorgs- och ansvarsförmåga kräver tid och närhet till barnet, och det alltså är mammorna som är hemma den övervägande delen av vardagstiden de första åren, är det kanske inte så konstigt om mammorna får ett slags omsorgsförsprång. Försprånget tenderar sedan att fortsätta i takt med att barnen blir äldre. Ylva Elvin-Nowak kallar det för att mamman blir förstahandsförälder. LÄS DET HÄR: På sidan 22 finns hänvisningar till de texter som du ska läsa till det här kapitlet. Författarna till rapporten Föräldrastöd i Sverige idag konstaterar att BVC är en mycket normgivande institution i samhället. Föräldrarna ser barnsjuksköterskan som en självklar samtalspartner i allt som rör barnet under dess första år. Även den här rapporten visar att det finns en motsättning mellan BVC-personalens medvetenhet om hur viktigt det är att involvera papporna och hur papporna själva uppfattar bemötandet. Rapporten slår fast att personalens välvilja måste kompletteras med diskussioner om attityder och arbetssätt inom den egna arbetsgruppen. För att åstadkomma förändring krävs också konkreta åtgärder. Nästa steg visar exempel på hur det kan gå till.

Inventering Det är nu dags att konkretisera vad ni som personal på BVC och familjecentraler kan göra för att stödja hela familjen. Hur kan ni i praktiken uppmuntra ett jämställt föräldraskap som innebär att de vuxna i en familj finns till för barnet och delar på ansvaret? 10 11 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND Här tar vi upp tre tillfällen då personalen möter barn och för äldrar: hembesöket, föräldrastöd i grupp och de individuella besöken på BVC och familjecentralen. Flera exempel utgår från att det finns två föräldrar i en familj och att de ofta är en mamma och en pappa. Det beror delvis på att ett övergripande mål med detta verktyg är att främja ett jämlikt föräldraskap och jämställdhet mellan könen. Att just pappor i heterosexuella par relationer lyfts fram beror också på att de flesta undersökningar om partnerns delaktighet handlar om dem. Men familjer kan se ut på många olika sätt och det är viktigt att personal på BVC och familjecentraler är förberedd på att ta emot alla föräldrar. Läs mer om vad det kan innebära i nästa kapitel, Stjärnfamiljen. MEN Tänk om föräldrarna själva inte vill dela på ansvaret? Det ska väl inte jag lägga mig i? Det är upp till föräldrarna att själva bestämma hur de vill ha det i sin familj. Men i BVC:s uppdrag ingår att uppmuntra jämställt föräldraskap. Forskning visar att en pappa som tidigt är engagerad i sitt barn fortsätter att vara engagerad under barnets uppväxt. Pappans engagemang har visat sig ha positiv påverkan på barnets sociala och psykologiska utveckling. GÖR SÅ HÄR! 1. Fundera och diskutera med dina kollegor: Vem är förstahandsförälder och vad innebär det? Prova att använda begreppet för att beskriva och förstå konkreta situationer som uppstår under en vanlig dag på BVC. Ett exempel: Din kollega har blivit sjuk och du ska ringa runt och boka om kollegans inbokade besök. Vem ringer du till? Spelar ditt val någon roll? 2. Skugga dina kollegor! Hur det kan gå till läser du om i Hjälp-kapitlet!

HEMBESÖKET Hembesöket är ofta det första mötet mellan BVC-sjuksköterskan och de nyblivna föräldrarna och barnet. Rikshandboken i barnhälsovård slår fast att hembesök ska erbjudas alla familjer med nyfödda barn eller adoptivbarn, nyinflyttade familjer och kommunplacerade asyl sökande. Det första hembesöket är viktigt eftersom det kan påverka hur kontakten och förtroendet blir mellan familjen och BVC. Att komma som gäst till familjens hem kan ge en mer jämlik relation som ligger till grund för den fortsatta kontakten med familjen. Hembesöket är ett tillfälle då personalen på BVC och familjecentraler aktivt kan involvera partnern. I en artikel i Dagens sjuksköterska säger psykologen Pamela Massoudi: Jag tror att man ska satsa på de allra första besöken, och hembesöket när barnet är nyfött, då papporna oftast är med. Då kan man passa på att vända sig speciellt till dem och bjuda in papporna mer aktivt. KAPITELRUBRIK 12 13 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND GÖR SÅ HÄR! Erbjud en tid för hembesök då båda föräldrarna kan vara med och säg att ni önskar att alla är hemma. Var uppmärksam på vad som händer under hembesöket. Se till att båda föräldrarna verkligen sätter sig ner och samtalar. Det är inte ovanligt att det i praktiken är barnsjuksköterskan och mamman som pratar medan pappan eller medmamman tar hand om syskon eller kokar kaffe. Ställ öppna frågor till föräldrarna. I kapitlet Stjärnfamiljen finns det exempel på hur du kan uttrycka dig. Fråga föräldrarna om det finns något som är bra för dig att veta. Då öppnar du upp för föräldrarna att berätta om sådant som är viktigt för dem. Det kan handla om hur föräldrarna har ordnat barnets boende eller om att vägen fram till att få ett barn har varit lång och snårig med många omtumlande känslor. Inkludera båda föräldrarna i samtalet med hjälp av talspråk, kroppsspråk och ögonkontakt. Tala om att du gärna bokar nya besökstider när båda barnets föräldrar kan vara med.

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP Syftet med föräldrastöd i grupp är att ge föräldrarna kunskap om föräldraskap och barns behov, samtidigt som de får möjlighet att träffa andra vuxna i samma situation. Problemet med föräldrastöd i grupp är att så få pappor kommer till träffarna. I praktiken är de flesta föräldragrupper på BVC mammagrupper där kvinnor talar med varandra om föräldraskap och relationer. En lösning på detta problem har varit att erbjuda separata pappagrupper. Det gör flera BVC i Västra Götalands regionen. Frågan är om det är rätt väg att gå? GÖR SÅ HÄR! Inbjudande inbjudningar Se över era inbjudningar till föräldragrupper. Vilka vänder ni er till? Hur märks det i ord och bild? Tänk på att göra träffarna välkomnande och intressanta för olika föräldrar. Anpassa tider och innehåll för så många deltagare som möjligt. Var noga med att pappor och medmammor blir inbjudna. En förälder på BVC Torslanda sa angående ett förslag om särskilda pappagrupper: Jag tycker generellt att det är rätt tråkigt att hålla på och dela upp mammor och pappor och pojkar och flickor [ ] Sen kanske det kan vara så att papporna har andra frågor eller pratar om andra saker och att mammorna har andra behov. Jag vet inte, men överhuvudtaget så känner jag att ska det bli någon utveckling på det här området så tycker jag det ska vara mer tillsammans i så fall. FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND 14 15 KAPITELRUBRIK Föräldragrupper för fler Erbjud olika former av föräldragrupper, till exempel för samkönade par eller ensamföräldrar. Samarbeta med andra BVC för att få fler deltagare. Tolka träffarna Möter ni familjer som inte talar svenska? Utveckla samarbetet i vårdkedjan kring födande och föräldraskap. Erbjud föräldragrupper med språktolkar och kulturtolkar. Fråga föräldrarna Använd begreppet förstahandsförälder i samtal med föräldrar. Fråga vem som är förstahandsförälder i familjen och varför. Prata om vilka konsekvenser det kan få. Glöm inte att mer än en kan vara förstahandsförälder! Även forskaren Ylva Elvin-Nowak är skeptisk till att dela upp mammor och pappor i separata grupper. Läs hur hon diskuterar kring detta i boken Finns det några pappor i din mammagrupp?. Odelat kan vara bäst Om ni brukar dela upp mammor och pappor i olika grupper, gör inte det om samkönade föräldrar är med. Forskaren Anna Malmqvist menar att om personalen gör lika för alla kan det bli diskriminerande eftersom standardupplägg ofta grundas på en heterosexuell norm.

BESÖK PÅ BVC OCH FAMILJECENTRALER De flesta möten mellan föräldrar, barn och personal sker när fam ilj en kommer till hälsokontrollerna på BVC och till öppna förskolan på familjecentralen. En kartläggning av besökare på MVC och BVC i Göteborg 2009 visar att BVC forfarande är en plats för framför allt mammor och barn. Kvinnorna kom med sina barn vid 90 procent av besöken. Papporna var närvarande vid 31 procent av besöken. De flesta BVC-besök sker under barnets första månader då mammorna brukar vara föräldralediga, men teamet som genomförde kartläggningen frågar: Vad ska vi sträva mot? Ska BVC vara en plats för hela familjen eller kommer verksamheten även i fortsättningen i första hand att vara till för mammor och barn? Tala med föräldrarna om att: 1. Sänka tempot och låta barnet styra 2. Arbeta för en god relation till barnet 3. Vara här och nu GÖR SÅ HÄR! 4. Vårda förhållandet bekräfta varandra 5. Prata om närhet, ömhet och sex 6. Komma överens om arbetsfördelningen 7. Sova när det går avlösa varandra 8. Skapa utrymme för egen tid GÖR SÅ HÄR! Bjud in hela familjen Alla måste inte vara med på samtliga besök men var tydlig med att BVC och familjecentralen gärna träffar hela familjen när det är möjligt och boka tider när föräldrarna kan. FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND 16 17 KAPITELRUBRIK 9. Dela föräldraledigheten Råden är hämtade från föräldrautbildningsmaterialet Nio föräldraråd som är framtaget av Föräldra- och barnhälsan i Jämtlands läns landsting. Till varje råd finns frågor att ställa till föräldrarna. Använd och inspireras av materialet! Det finns på vår hemsida jamlikvard.vgregion.se, klicka på En förälder blir till. Prata direkt till föräldrarna Ta inte för givet att det är mamman som ska klä av och på barnet när barnet ska vägas. Rikta dina frågor om sömn och mat även till den andra föräldern. Vad händer? Hur reagerar föräldrarna? Hur känns det för dig som personal? Se barnen som personer Var uppmärksam på hur du pratar om och till barn. Utgå från hur barnet är som person och undvik kommentarer som utgår från föreställningar om kön, som att pojkar är aktiva och starka och flickor små och söta. TIPS! Att uppmuntra till jämställt föräldraskap handlar inte om att diskutera attityder och värderingar med föräldrarna. Prata i stället om problem och dilemman som kan uppstå i vardagen. Låt gärna föräldrarna själva ge exempel på vardagssituationer. Samtala sedan med föräldrarna om hur de kan göra i praktiken för att hela familjen ska må så bra som möjligt.

BVC TORSLANDA Inspiration Föräldrar jämt Personalen på BVC Torslanda fick under hösten 2011 i uppdrag av sin chef att undersöka varför så få pappor kom till föräldragrupperna. I början var barnsjuksköterskorna skeptiska till uppgiften och undra de om jämställdhetsarbete verkligen ingick i BVC:s uppdrag. Men det skulle förändras. Samtidigt som barnsjuksköterskorna tog del av forskning om pappors delaktighet och intervjuade föräldrar började de prata med varandra och frågade sig: Hur gör vi egentligen under de olika träffarna? Barnsjuksköterskorna upptäckte att de vände sig mer till mammorna även när papporna var med, ett mönster som de inte var medvetna om. FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND 18 19 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND Insikterna spred sig Snart kom insikterna kring föräldragrupperna att sprida sig till all verksamhet på BVC Torslanda. Nu talar personalen redan på hembesöket om vikten av att båda föräldrarna tar hand sitt barn redan från allra första början. Personalen informerar förstagångsföräldrar om föräldrastödet i grupp och är noga med att alla föräldrar bjuds in. Nu har barnsjuksköterskorna ett mer inkluderande förhållningssätt i allt de gör. I praktiken innebär det exempelvis att de väntar in båda föräldrarna innan de börjar ett möte. Det kan låta självklart, men när de spanade på sig själva insåg de att det inte var ovanligt att mamman och barnsjuksköterskan började prata medan pappan klädde av barnet eller försökte sysselsätta ett äldre syskon. Han fungerade mer som en barnvakt än som en delaktig förälder. Så ville inte barnsjuksköterskorna på BVC Torslanda ha det. BVC Torslanda tog ett helhetsgrepp kring föräldrastödet i grupp. Personalen diskuterade bland annat hur inbjudningarna till träffarna såg ut, hur tiderna passade barn och föräldrar, vad träffarna innehöll och vilka samarbetspartners BVC bjöd in. Inte minst funderade personalen över vad som hände under själva träffarna och varför så många pappor som var med första gången inte fortsatte att komma. Personalen insåg då att de första träffarna handlade om spädbarnsmassage och var inbokade på förmiddagar. Bara en förälder i taget kan massera sitt barn och under träffarna var det oftast mamman medan pappan satt bakom. Här kunde personalen verkligen göra skillnad! De flyttade tiderna för träffarna men började också i högre utsträckning att guida föräldrarna under spädbarnsmassagen så att alla fick pröva på. Det gjorde föräldrarna mer delaktiga. Vi upplever att papporna kommer till BVC i allt större utsträckning. Det känns som om det är en uppåtgående trend. De kommer för att de är föräldralediga och har huvudansvaret vid de enskilda besöken, men vi ser även en ökning av pappor som tar ledigt en stund från sitt arbete för att vara med på barnets BVC-besök. Detta ställer nya och andra krav på oss BVC-sköterskor, som att exempelvis försöka erbjuda tider till barnet som passar båda föräldrarna. Barnsjuksköterskorna på BVC Torslanda. Har vi väl fått upp ögonen så finns det ingen väg tillbaka. Barnsjuksköterskorna på BVC Torslanda.

Känslor och tankar Summering Problem och utmaningar Framgångsfaktorer och möjligheter 20 21 FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till. GÖR SÅ HÄR! 1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar. Anteckna stödord här intill! 2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna stödord här intill! 3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter till andra? Anteckna stödord här intill! HJÄLP! Idétorka? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet! GÅ TILL HANDLING

Läs det här Finns det några pappor i din mammagrupp? En bok av Ylva Elvin-Nowak för personal inom mödra- och barnhälsovården som handlar om att prata jämställt föräldraskap med kollegor och föräldrar som kommer till barnhälsovården. Studentlitteratur 2011. Mer att läsa Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två! En lättläst bok för föräldrar och andra vuxna av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Olika förlag 2009. Nätverksfamiljen. En antologi om olika former av familjer och hur föräldrar utformar familjens vardagsliv utifrån barnen. Redaktörer Margareta Bäck-Wiklund och Thomas Johansson. Natur & Kultur 2012. Vi har samlat länkar till alla lästips på Kunskapscentrum för Jämlik vårds hemsida: jamlikvard.vgregion.se Klicka på En förälder blir till och gå vidare till verktyget så hittar du alla länkar där, uppdelade på varje kapitel. Stjärnfamiljen KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ En och en halv förälder är inte nog. Krönika av Bob Hansson. Sydsvenskan 2014. Fathers involvement and children s developmental outcomes: a systematic review of longitudinal studies. En vetenskaplig artikel av Anna Sarkadi med flera. Acta Pædiatrica 2007. Fathers involvment in Swedish child health care the role of nurses practices and attitudes. Vetenskaplig artikel av Pamela Massoudi. Acta Pædiatrica 2010. Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. En bok för personal inom mödra- och barnhälsovården av Ylva Elvin-Nowak. Studentlitteratur 2011. Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far. En avhandling av barnmorskan Åsa Premberg. Göteborgs universitet 2011. Föräldrar jämt! Slutrapport om ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp av Torslanda BVC 2012. Föräldrastöd i grupp. Kartläggning av vem som besöker barnhälsovården i Göteborg av Lena Holmberg. Centrala barnhälsovårdsenheten Göteborg 2011. Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? Rapport till Statens folkhälsoinstitut av Anna Sarkadi [red.] 2009. Nio föräldraråd. Ett föräldrautbildningsmaterial till personal inom mödra- och barnhälsovården framtaget av Emma Knutsson & Lisa Fröst Björnsdotter. Föräldra- och barnhälsan, Jämtlands läns landsting 2011. Makalösa föräldrar. En bok med och om ensamstående familjer av Karin Salmson. Bokförlaget DN 2007. Pappor får lite stöd på BVC. Artikel av Lisa Jacobsson. Dagens Sjuksköterska 2011. Regnbågsfamiljernas etablering i Sverige. Artikel av Anna Malmquist och Karin Zetterqvist Nelson. Barnbladet 2010. Rikshandboken för barnhälsovård. Artiklar om Hembesök och Föräldrastöd i grupp 2014. FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND 22 23 KAPITELRUBRIK

Vad är problemet? KAPITELRUBRIK 24 23 STJÄRNFAMILJEN I mitt arbete som barnmorska i centrala Göteborg mötte jag under flera år samkönade par som skulle bli föräldrar. De hade med sig erfarenheter av hur det är att bilda familj och försöka bli gravid som var nya för mig. De kunde även ha nya typer av frågor, exempelvis hur närståendeadoption går till. Flera berättade om tidigare negativa upplevelser i vården eller att någon de kände hade blivit väldigt dåligt bemött. De kunde vara oroliga för att det skulle bli så igen nu när de väntade barn. Jag kände att jag behövde mer kunskap för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Anna Hallgren, barnmorska på Närhälsan i Askim och initiativtagare till föräldragrupper med samkönade par. Normen om att en familj består av en mamma och en pappa med ett eller flera barn är fortfarande stark i vårt samhälle. Denna form av familj kallas ofta för kärnfamilj. Bilden av kärnfamiljen återges överallt omkring oss i filmer, teveserier, reklam, böcker och tidningar. Ibland används begreppet också av myndigheter, politiker och forskare. Kärnfamiljen framställs ofta som en idealbild av familjen och familjelivet. Även i språket finns uttryck som bekräftar denna familjeform genom att beskriva hur familjemedlemmarna lever och vad de strävar efter. Vi kan till exempel skämtsamt säga att kärnfamiljens mål är villa, Volvo och vovve. Normen om kärnfamiljen kan påverka människors sätt att tala och tänka om familjer i olika sammanhang med kollegorna i fikarummet och i barnens lek på skolgården. Nyckelord: stjärnfamilj, kärnfamilj, normer, normkritik, inkludering

Normen begränsar Normen om kärnfamiljen kan bli problematisk om vi på BVC och familjecentraler utgår från att alla barn lever i sådana familjer. I verkligheten ser familjer ut på många andra sätt. Barn lever med en förälder, med föräldrar av samma kön eller med föräldrar som inte är barnets biologiska. Många barn bor också växelvis hos sina föräldrar, på grund av separation eller för att det är så föräldrarna velat ha det från början. Barn kan ha flera familjer med biologiska helsyskon och halv syskon, adoptivsyskon och bonussyskon. Den starka kärnfamiljsnormen kan göra att vi tilltalar alla barn och föräldrar som om de levde i en kärnfamilj. Risken med det är att de som lever i andra familjeformer känner sig utanför, osynliga, ifrågasatta eller kränkta. Om vi i stället använder ett språk som inkluderar, det vill säga ett språk som synliggör och välkomnar olika former av familjekonstellationer, kan personalen bidra till ett bra möte och en trygg, säker och jämlik vård. Detta kapitel ger konkreta exempel på hur det kan gå till i praktiken. 24 25 KAPITELRUBRIK MEN De flesta familjer jag träffar består ju av en mamma, en pappa och barn? Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram offentlig statistik över hur vi som bor i Sverige lever. Enligt SCB bodde tre av fyra barn (0-21 år) med båda sina ursprungliga föräldrar 2013. Samtidigt finns en samhällsutveckling som tyder på större variationer i hur människor väljer att leva sina liv och på vilket sätt de väljer att bilda familj.

Stjärnfamilj: En stjärnfamilj kan se ut på många olika sätt. Begreppet stjärnfamilj inkluderar alla former av barn och föräldrar som själva uppfattar sig som en familj. Begreppet stjärnfamilj har tillkommit som en reaktion på begreppet kärnfamilj som står för föreställningen om att en familj är en mamma och en pappa som har en kärleksrelation och bor tillsammans med lagom många biologiska barn. Stjärnfamilj är ett ord som luckrar upp de normer och ideal som säger att en familj ska se ut på ett visst sätt. Begreppet stjärnfamilj flyttar fokus från hur familjen ser ut till vad familjen är. Det är inte familjeformen som avgör om familjen fungerar. Det viktiga är närheten mellan familjemedlemmarna och att barnet är tryggt med sina föräldrar. Ingen familj är fel så länge det finns kärlek, omsorg, dialog och respekt mellan familjemedlemmarna. En stjärnfamilj kan bestå av en eller flera vuxna. Banden mellan vuxna och barn och mellan syskon behöver inte vara biologiska. I begreppet stjärnfamilj ryms bland annat regnbågsfamiljer, enföräldersfamiljer, bonusföräldrar och adoptivfamiljer. En stjärnfamilj kan också vara en familj där föräldrarna är vänner som har valt att få barn tillsammans. Normer: Normer är osynliga regler eller ideal som bygger på antaganden och föreställningar om hur människor är och borde vara. Normer kan gälla inom vissa grupper eller i ett helt samhälle. Normer är oftast outtalade men styr ändå hur vi ska vara, se ut, vad vi ska göra och hur vi ska förhålla oss till varandra. En del normer är nödvändiga för att samspelet mellan människor ska fungera, som att vi ställer oss i kö till kassan i mataffären. Andra normer kan såra, begränsa och osynliggöra. Exempelvis kan föräldrar bli ledsna om BVC-sköterskan tar för givet att mamman ammar sin bebis när mamman inte kan eller vill. 26 27 STJÄRNFAMILJEN Viktigt att bli inkluderad Anna Malmquist är psykolog och doktorand på Linköpings univers itet. Hon forskar om lesbiska pars upplevelser och erfarenheter av familjebildning sedan det 2003 blev tillåtet med närstående adoption för samkönade par, och lesbiska par 2005 fick rätt till fertilitetsbehandlingar inom svensk sjukvård. I tidningen Barnbladet skriver Anna Malmquist om sina forskningsresultat. Hon konstaterar att föräldrar gång på gång poängterar hur viktigt det är att bli tilltalad och inkluderad i samtal med personal inom hälsooch sjukvården. Många av föräldrarna har varit med om korta eller akuta möten där personalen inte uppfattat det samkönade paret som familj och exkluderat den person som inte hållit i barnet. I en situation där föräldrarna är oroliga för ett sjukt barn kan det kännas extra svårt att inte bli sedd som förälder. Föräldrar som Malmquist intervjuat berättar också om besök på BVC där sköterskan oftast riktar sina frågor och råd till den biologiska mamman trots att föräldrarna har kommit dit gemensamt. Det gör att föräldrarna känner sig arga och ledsna. Att vårdpersonalen ställer öppna frågor utan förutfattade meningar och låter familjen presentera sig själv är mycket viktigt för föräldrarna i Malmquists forskning. LÄS DET HÄR: På sidan 38 finns hänvisningar till de texter som du ska läsa till det här kapitlet.

Vad känner och tänker du när du ser den här listan? Vad händer om du använder orden i den högra kolumnen när du talar och skriver? Inventering Mamma Pappa Förälder Dotter Son Barn Syster Bror Syskon Flickvän Pojkvän Partner Hon Han Hen GÖR SÅ HÄR! Fråga barnen eller deras föräldrar vad föräldrarna kallas och använd samma ord. En del säger mamma och medmamma, två föräldrar kan båda kallas pappa, vissa säger förälderns namn. För barnen är det oftast självklart vad de kallar sina föräldrar. 28 29 STJÄRNFAMILJEN Hur väl förberedd är du och din verksamhet för att möta olika familjer? Det finns flera sätt att ta reda på det! Börja med att fundera över följande frågor: 1. Vad är en familj? 2. Vad är en förälder? 3. Vad använder jag för ord när jag pratar med barn och vuxna om deras familj? Är mitt språk exkluderande eller inkluderande? 4. Har stjärnfamiljer behov som vi som personal riskerar att förbise? Vad kan vi göra åt det? GÖR SÅ HÄR! Ställ öppna frågor. Då kan föräldrar och barn själva definiera och beskriva sin familj. Fråga: Lever du ihop med någon? Vad heter din partner? Vilka finns i din familj? MEN Tänk om min fråga känns kränkande? Om vi som arbetar med familjer inte vågar fråga ökar risken för att vi sårar människor. Vi riskerar också att missa viktig information. Tänk igenom vilka ord du använder i mötet med barn och föräldrar. Fundera också över varför du ställer vissa frågor. Är frågorna relevanta eller frågar du bara av gammal vana? Frågar du av nyfikenhet? I så fall, av vilken anledning?

ORDLISTA Här är en lista med ord och begrepp som är bra att känna till och läsa mer om. Donator kan vara en person som ger spermier eller ägg till en fert ilitetsklinik. Donatorn har inte några skyldigheter gentemot barnet men inte heller rätt att få veta barnets identitet. Enligt svensk lag har barnet däremot rätt att få reda på donatorns identitet när barnet fyllt 18 år. I andra länder ser det olika ut. I till exempel Danmark kan den som vill bli gravid välja mellan en känd och en okänd donator. En donator kan också vara en person som ger sperma privat till en heminsemination. Fyrklöverfamiljer eller flerföräldrafamiljer kallas ibland de familjer som bildas med tre eller fyra föräldrar. Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer personer. Hbtq används som en samlingsterm för människor med annan sexuell läggning eller könsidentitet än den heterosexuella normen. Ibland används förkortningen hbt, ibland lhbtq där l står för lesbisk. Vilken term som används beror på vilka grupper av människor avsändaren vill lyfta fram. Hen är ett könsneutralt pronomen som kan användas om personer som inte vill bli identifierade eller kategoriserade som hon eller han. Hen kan också användas när den som talar eller skriver inte vet vilket kön en omtalad person har eller för att det inte finns någon anledning att ange kön. Att an vända hen som pronomen kan vara ett sätt att ifrågasätta normer kring kön, till exempel att människor inom vissa yrken förväntas ha ett visst kön. Att använda hen inkluderar fler människor än de som identifierar sig som han eller hon. Insemination är ett sätt att placera sperma i livmodern för att åstadkomma befruktning. Insemination kan ske både på klinik eller i hemmet genom privat spermie donation. Då kallas det heminsemination. IVF/provrörsbefruktning betyder in vitro-fertilisering och är assisterad befruktning utanför kroppen. Det är hela tiden en komma ut -process, det slutar aldrig. En medmamma om att ständig behöva beskriva och förklara för omgivningen hur familjen ser ut och varför. KAPITELRUBRIK 30 31 KAPITELRUBRIK Närståendeadoption kallas det när en person adopterar sin partners barn. Ett barn kan ha två juridiska föräldrar, som också kallas vårdnadshavare. När ett samkönat par med två kvinnor får barn genom fertilitetsbehandling i svensk sjukvård blir båda kvinnorna automatiskt juridiska föräldrar om kvinnorna är gifta eller registrerade partners. Har fertilitetsbehandlingen skett utomlands blir den biologiska modern ensam juridisk förälder. Hennes partner kan sedan ansöka om närstående adoption via svensk tingsrätt som samarbetar med kommunens familjerätt. Vid heminsemination kan den kvinna som inte fött barnet bli juridisk förälder efter att donatorn gett sitt samtycke till kommunens familjerätt. Är donatorn okänd läggs frågan om faderskap ner efter att kommunens familjerätt gjort en utredning. Får två män barn via surrogat mödraskap blir den man som är bio logisk far juridisk förälder. Därefter kan hans make göra en närståendeadoption. Queer är ett begrepp med flera betydelser. Queer är dels en teori som ifrågasätter fasta kategorier för kön och sexualitet. Att kalla sig queer kan också stå för en önskan om att inte behöva identifiera sig eller definiera sig som man eller kvinna. Regnbågsfamilj är en familj som kan se ut på många olika sätt med en eller flera vuxna som identifierar sig som hbtq. Sexuell läggning är ett begrepp som används för att gruppera människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i, kåta på och attraherade av. I diskrimineringslagstiftningen definieras tre sexuella läggningar: hetero-, homo- och bisexualitet. Surrogatmödraskap kallas det då en kvinna blir gravid och föder ett barn som hon inte själv har för avsikt att vara förälder till. Två män som önskar bli föräldrar kan anlita en surrogatmamma. Eftersom det inte är tillåtet med surrogatmödraskap inom svensk sjukvård vänder sig manliga par oftast till privata kliniker utomlands. Transperson är en person vars könsidentitet och eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för personen vid födseln. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck, inte sexuell läggning.

Inspiration NÄRHÄLSAN ASKIM Mamma, mamma, barn om samkönade föräldragrupper KAPITELRUBRIK 32 33 STJÄRNFAMILJEN Barnmorskorna på Närhälsan i Askim ville säkerställa att de mötte samkönade blivande föräldrar på ett bra och inkluderande sätt. När de började leta information läste de att samkönade par kan känna sig utsatta i traditionella föräldragrupper. De fick också veta att tilliten till sjukvården ofta är lägre bland hbtq-personer på grund av risken för dåligt bemötande från vårdpersonal och på grund av andra människors fördomar och okunskap. Barnmorskorna insåg att de behövde utbilda sig. Nu har deras mottagning på Närhälsan i Askim hbt-diplomerats av Kunskapscentrum för sexuell hälsa och certifierats av RFSL. Barnmorskor inom mödrahälsovården har ett uppdrag som innebär att de ska ge stöd till blivande föräldrar och erbjuda nätverk mellan föräldrar som ska få barn, oavsett hur familjerna ser ut. När barnmorskorna i Askim fick veta att samkönade blivande föräldrar kan ha andra önskemål och behov än heterosexuella föräldrar beslöt de sig för att starta föräldragrupper för samkönade par. Föräldragrupperna blev mycket uppskattade och välbesökta och i dag kommer föräldrar från hela Göteborg för att vara med. De blivande föräldrarna får tillsammans bestämma vad de vill ta upp på träffarna utöver det rekommenderade basinnehållet. Kommunens familjerättsbyrå bjuds ofta in för att svara på juridiska frågor och de blivande föräldrarna önskar ofta att få prata om hur omgivningen kan reagera på att de är två mammor som ska få barn. Direkt när vi kom in här så såg vi regnbågsflaggan, det var roligt. Alltså vi kände oss väldigt välkomna, det blev direkt som någon typ av hälsningsgrej och man behöver bara kliva in liksom, man behöver inte börja förklara någonting eller berätta någonting. Vi behövde inte fundera utan dom visste om det redan innan, det var så naturligt. En medmamma som tillsammans med sin partner valde Närhälsan i Askim när de väntade sitt första barn.

Så här svarade nyblivna medmammor på frågan hur de önskade bli bemötta av sin barnmorska på MVC: Med nyfikenhet, intresse och utan förutfattade meningar om hur en familj ska se ut. Vi vill bli sedda, även om jag inte är i fokus. FÖRLOSSNINGEN OCH BB, SKARABORGS SJUKHUS Inspirationsföreläsning för tryggare föräldrar På förlossningen och BB på Skaraborgs sjukhus i Skövde erbjuds alla blivande föräldrar en inspirationsföreläsning inför förlossningen. Målet är att den stundande förlossningen ska bli en trygg och positiv upplevelse för den födande kvinnan och hennes partner. Föreläsningarna kom till efter att personalen upplevt att många blivande föräldrar kom till förlossningsavdelningen med orealistiska förväntningar på hur förlossningen skulle gå till. De var ofta pålästa och visste mycket om exempelvis smärtlindring men samtidigt var många oroliga och rädda. Två barnmorskor fick i uppgift att försöka göra något åt situationen. 34 35 STJÄRNFAMILJEN Vi var på en informationskväll inför förlossningen. Det första som hände var att barnmorskorna som höll i föreläsningen tittade rakt på oss och sa: Vi kommer att säga pappa för enkelhetens skull. Det kändes sårande, vi satt ju där! Hur svårt ska det vara att säga partner? Barnmorskorna ville ge de blivande föräldrarna självförtroende och förmedla att det är den födande kvinnan och hennes partner som är viktigast i förlossningsrummet inte barnmorskan eller undersköterskan. De ville också hjälpa föräldrarna att sålla i all information som finns kring förlossningar och bland alla budskap som riktas mot blivande föräldrar. Barnmorskorna frågade sig: Vad behöver föräldrarna veta för att känna sig lugna och starka tillsammans? Svaret blev en inspirationsföreläsning där två barnmorskor med humor och allvar genom teater och information peppar de blivande föräldrarna inför förlossningen. Föreläsningen går ut på att för äldrarna ska få med sig en mental väska med kunskap om för lossningens förlopp, tips på förberedelser som paret kan göra tillsammans och tips om vad partnern kan göra under förlossningen. Under föreläsningen ges också exempel på strategier och målbilder som den födande kvinnan och hennes partner kan använda sig av under förlossningen. Under föreläsningarna använder barnmorskorna ett mycket genomtänkt och inkluderande språk. De inleder med att säga att de använder ordet partner. Sedan ger barnmorskorna många olika exempel på vem en partner under förlossningen kan vara: en blivande pappa, en medmamma, en vän till den födande kvinnan eller en blivande mor- eller farförälder. De säger också att kvinnor ibland kommer själva till förlossningen och då kan någon ur personalen bli kvinnans partner. Genom att försöka bekräfta alla som kan tänkas sitta i publiken förhindrar barnmorskorna upplevelser som den i citatet här intill. En medmamma om en händelse hon minns särskilt i samband med att hon väntade sitt första barn.

Känslor och tankar Summering Problem och utmaningar Framgångsfaktorer och möjligheter 36 37 STJÄRNFAMILJEN Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till. GÖR SÅ HÄR! 1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar. Anteckna stödord här intill! 2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna stödord här intill! 3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter till andra? Anteckna stödord här intill! HJÄLP! Kört fast? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet! GÅ TILL HANDLING