Inseglingen till Gävle hamn

Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle kommun Göteborg 2011-05-02 [

Gävle Insegling Uppgradering av inseglingsleden till Gävle hamn Datum 2011-05-02 Uppdragsnummer 162903 Utgåva/Status Slutlig Kristina Eriksson Stina Brask Bilén Per Samuelsson Kristina Eriksson Uppdragsledare Handläggare Granskare COWI Sverige AB Box 12076, Skärgårdsgatan 1 402 41 Göteborg Telefon 010-850 10 00 Fax 010-850 10 10 www.cowi.se Organisationsnummer 556204-9501

Sökande: Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle kommun Beställare: Gävle Kommun 801 84 Gävle Konsult: COWI Sverige AB Box 12076, Skärgårdsgatan 1 402 41 Göteborg Tel: 010-850 10 00 Medverkande: Projektgrupp Sjöfartsverket: Bertil Skoog, Thomas Åhsberg, Anders Henriksson, Eric Kevan Gävle Hamn AB: Linda Astner, Jonas Rahm Setterwalls: Agnes Larfeldt Alvén COWI Sverige AB: Kristina Eriksson, Stina Brask Bilén, Per Samuelsson Styrgrupp Sjöfartsverket: Tage Edvardsson, Noomi Eriksson, Bertil Skoog Gävle kommun: Göran Arnell Trafikverket: Kenth Nilsson Gävle Hamn AB: Fredrik Svanbom Underkonsulter SGU, SMHI, Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB, Hydrographica Kartläggning, SKUTAB, Structor Akustik, WSP COWI:s referensnummer: Uppdragsnummer 162903 2

Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter... 5 1.1 Sökanden... 5 2. Icke-teknisk sammanfattning... 6 3. Inledning... 8 3.1 Projektets syfte och målsättning... 8 3.2 Allmänt om miljökonsekvensbeskrivning... 8 3.3 Avgränsning av MKB... 8 3.4 Samråd... 9 4. Planerade arbeten... 10 4.1 Bakgrund... 10 4.2 Fördjupning och breddning av befintlig ränna... 10 5. Områdesbeskrivning... 13 5.1 Allmänt om området... 13 5.2 Planförhållanden... 14 5.3 Riksintressen och övriga skyddade områden... 14 5.4 Hydrografi... 24 5.5 Allmän geologi... 27 5.6 Marinbiologi... 28 5.7 Luft... 34 5.8 Buller... 34 5.9 Övrigt... 35 6. Alternativredovisning... 36 6.1 Nollalternativ... 36 6.2 Huvudalternativ... 38 6.3 Alternativ utformning av inseglingen... 38 6.4 Alternativ hantering av muddermassor... 42 7. Miljöpåverkan och konsekvenser i anläggningsskedet... 47 7.1 Inledning... 47 7.2 Muddring... 48 7.3 Tippning... 58 7.4 Sprängning... 60 7.5 Luft... 62 7.6 Kulturmiljö... 62 7.7 Förslag till skyddsåtgärder... 62 3

7.8 Sammanfattning av miljökonsekvenser i anläggningsfasen... 64 8. Verksamhetens miljökonsekvenser i driftsfasen... 64 9. Miljökvalitetsnormer... 67 9.1 Allmänt... 67 9.2 Aktuella miljökvalitetsnormer... 67 10. Aktuella miljökvalitetsmål... 71 10.1 Allmänt... 71 10.2 Begränsad klimatpåverkan... 71 10.3 Frisk luft... 72 10.4 Bara naturlig försurning... 72 10.5 Ingen övergödning... 73 10.6 Ett rikt växt och djurliv... 75 11. Kontroll av verksamheten... 76 12. Källförteckning... 78 13. Bilagor... 80 4

1. Administrativa uppgifter 1.1 Sökanden Sökanden Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle Kommun Adress Sjöfartsverket 601 78 Norrköping Gävle kommun 801 84 Gävle Gävle Hamn AB 801 84 Gävle Telefon 011-19 10 00 (Sjöfartsverket) Kontaktperson Tage Edvardsson (Sjöfartsverket) E-post tage.edvardsson@sjofartsverket.se Organisationsnummer 202100-0654 (Sjöfartsverket) 212000-2338 (Gävle kommun) Hemsida för projektet www.sjofartsverket.se Kommun Gävle kommun Län Länsstyrelsen i Gävleborg Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Gävleborg 5

2. Icke-teknisk sammanfattning Sjöfartsverket och Gävle Hamn planerar att bredda och fördjupa inseglingen till Gävle hamn samt förstärka dess utmärkning. Projektet syftar till att höja sjösäkerheten samt öka kapaciteten i farleden till Gävle hamn via Holmuddsrännan och Yttre fjärden. Fördjupningen av farleden innebär även ett mer effektivt utnyttjande av befintliga fartygsstorlekar eftersom fördjupningen av farleden ger möjlighet för större fartyg att utnyttja lastutrymmet fullt ut. De planerade åtgärderna innefattar muddring av högst 4,5 miljoner m 3 muddermassor bestående av lera och morän. Provgrävningar visar på att massorna är grävbara men i Holmuddsrännan kan det eventuellt komma att krävas borrning och sprängning. I Yttre fjärden är sedimentet i ytskiktet i viss utsträckning förorenat och dessa massor kommer att muddras genom så kallad miljömuddring. Förorenade massor kommer efter stabilisering att användas för tillskapande av nya landområden inne i Gävle Hamn. De rena massorna i Yttre fjärden och Holmuddsrännan kommer att tippas inom ett tippområde till havs väster om Lövgrund. Samtliga arbetsområden redovisas i figur 1. Flera alternativa farledssträckningar samt tippområden har utretts och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Det sökta farledsalternativet har även verifierats i en fartygs- och farledssimulering. De sökta arbetena kommer att medföra viss miljöpåverkan och därmed vissa miljökonsekvenser. Konsekvenserna uppkommer i första hand under den tid som arbetena pågår, vilket beräknas till ca två till tre år. Arbetstidens osäkerhet beror främst av årliga variationer i isläggningen. Den miljöpåverkan som uppkommer vid muddring och tippning består främst av ökad grumling inom och i anslutning till arbetsområdet. Konsekvensen på omgivande flora och fauna förväntas dock bli liten, då arbetet kommer att utföras under en begränsad tid och skyddsåtgärder vidtas. Boende längs Holmuddsrännan kommer att uppleva viss bullerstörning under arbetenas genomförande men även här föreslås skyddsåtgärder för att reducera olägenheterna. Särskilt samråd har hållits med boende kring Holmuddsrännan. Efter avslutat arbete kommer grumlingen att gradvis klinga av och bearbetade områden kommer att återkoloniseras inom ett till två år. De ytor som muddrats kommer att återetableras av omgivande arter. Inga bestående negativa miljökonsekvenser på miljön i området kan bedömas uppstå till följd av planerade åtgärder. Tippområdet bedöms vara återkoloniserat inom ett till två år efter avslutad tippning. 6

Figur 1 Översiktlig bild över planerade åtgärder med arbetsområden 7

3. Inledning 3.1 Projektets syfte och målsättning Sjöfartsverket planerar tillsammans med Gävle Hamn att genom muddring och förbättrad utmärkning av farleden höja säkerheten samt öka kapaciteten i inseglingsleden in till Gävle hamn. Åtgärderna innebär en anpassning till internationella rekommendationer för farledsdimensionering (PIANC). Planerade åtgärder möjliggör, genom det ökade djupgåendet, ett bättre utnyttjande av befintligt tonnage genom möjligheten att öka lastintaget på de större fartygen. Vidare kommer de idag gällande trafikrestriktionerna, vid till exempel dåliga väderförhållanden, att kunna reduceras. Åtgärderna innebär även att hamnen kommer att kunna trafikeras av större fartyg än vad dagens farledsdimensioner tillåter. Totalt kommer högst ca 4,5 miljoner m 3 lera och morän att muddras för att inseglingsleden ska få ett nytt ramfritt djup om 13,5 m. I Holmuddsrännan kan det eventuellt bli aktuellt med viss borrning och sprängning. Det översta sedimentlagret i Yttre fjärden är påverkat av industriell verksamhet och klassificeras som förorenat och kommer därför att omhändertas inom hamnområdet för utfyllnad av landområden. Resterande djupare liggande sediment klassas som rena och kommer att tippas till havs inom ett område väster om Lövgrund. 3.2 Allmänt om miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. MKB:n ska beskriva den sökta verksamheten och ge uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. MKB:n ska också identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planerade åtgärder kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med material, råvaror och energi. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av hur dessa effekter påverkar människors hälsa och miljö samt hur en eventuell negativ påverkan kan förebyggas och förhindras. MKB:n ska även innehålla en redovisning av alternativa platser, alternativa utformningar, där så är möjligt, och en redovisning kring varför ett visst alternativ valts samt en icke-teknisk redovisning. De sökta åtgärderna ska också stämmas av mot de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen samt gällande miljökvalitetsnormer. 3.3 Avgränsning av MKB De planerade åtgärderna utgörs av muddring samt tippning av muddermassor till havs. Muddringen utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 8

miljöbalken och tippningen omfattas av det allmänna dumpningsförbudet i 15 kap miljöbalken och kräver därmed särskild dispens. Föreliggande MKB ingår i den tillstånds-/dispensansökan som krävs för planerade arbeten. Utöver dessa åtgärder planeras också anläggande av två nya fyrar, grundförstärkning av upp till tre befintliga fyrar samt utrivning av en befintlig fyr Underlag för att beskriva nuvarande förhållanden och bedöma konsekvenserna av planerade arbeten har tagits fram genom fältinventering, litteraturstudier, genomgång av tidigare utredningar och intervjuer med sakkunniga samt samråd med myndigheter, organisationer och enskilda. Ett antal delutredningar har genomförts inom ramen för MKB-arbetet, och ett flertal experter har deltagit i utredningar och bedömningar. Delutredningarna finns med som separata bilagor till MKB:n. Utifrån detta underlag och genomförda samråd med myndigheter, särskilt berörda och allmänheten har MKB:n utformats och avgränsats. 3.4 Samråd En viktig del i utarbetandet av en MKB består i den samrådsprocess som föreskrivs i 6 kap miljöbalken. Inför upprättandet av MKB:n ska verksamhetsutövaren samråda med Länsstyrelsen och enskilda särskilt berörda, samt för projekt av denna omfattning även övriga myndigheter, de organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda och på så sätt inhämta synpunkter kring den planerade verksamheten. Synpunkter som har framförts via samråden har utretts och i vissa delar beaktats vid framtagande av denna MKB. En separat samrådsredogörelse med samrådsprotokoll, yttranden och beslut redovisas som separat bilaga till tillståndsansökan. 9

4. Planerade arbeten 4.1 Bakgrund I den statliga Hamnstrategiutredningen som redovisades 2007, har Gävle hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. I regeringens infrastrukturproposition som antogs av riksdagen under december 2008, konstaterades att en förbättrad infrastruktur till de centrala hamnarna i det svenska transportsystemet bör övervägas under åtgärdsplaneringen. Den nationella plan som därefter har beslutats av regeringen under 2010, utpekar farleden till Gävle hamn som ett av de projekt som ska genomföras under planperioden 2010-2021. Totalt anlöper ca 1 000 fartyg Gävle hamn per år och ca fyra miljoner ton gods hanteras årligen över kaj. Gävle hamns verksamhet bedrivs vid två anläggningar, Fredriksskans och Granudden, som ligger på varsin sida om sundet mellan Inre och Yttre fjärden. Inom Fredriksskansområdet hanteras torrlast, containrar samt petroleum- och kemikalieprodukter. Granudden utgör främst terminal för skogsprodukter. går via Holmuddsrännan och de allmänna farlederna 621 och 622. Det smalaste avsnittet av inseglingsleden är Holmuddsrännan, med en nuvarande bredd av ca 60 m och farledsdjupet 10,8 m, vilket med dagens riktlinjer tillåter ett maximalt djupgående på passerande fartyg av 10,1 m. Såväl Holmuddsrännan som den resterande delen av inseglingsleden samt hamnbassängerna kring kaj är idag för grunda för att utan restriktioner uppfylla internationella rekommendationer för nuvarande såväl som framtida fartygstrafik. De rådande förhållandena innebär en belastning för miljön genom förhöjd risk för olyckor och långa väntetider till havs vilket resulterar i onödiga utsläpp till luft. De aktuella åtgärderna i ansökan syftar till att göra det möjligt för större fartyg än idag att angöra hamnen utan restriktioner och med fullt utnyttjande av sin lastförmåga. Syftet är också att höja säkerheten i farleden till den nivå som motsvarar internationell standard. 4.2 Fördjupning och breddning av befintlig ränna Planerade arbeten innebär breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj vid Fredriksskans till ett ramfritt djup om 13,5 m. För Yttre hamnbassängen gäller ett ramfritt djup om 10,9 m. Holmuddsrännan kommer att breddas söderut från dagens 60 m till 126 m bredd i rännans smalaste del. Den övriga delen av inseglingsleden genom Yttre fjärden har en bredd av ca 250 m beroende på att Yttre fjärden i princip håller farledens nuvarande djup utan muddring. 10

Den nya farledssträckningen kommer huvudsakligen att ha samma sträckning som nuvarande farled, d.v.s. nordväst om Heros grund, men böja av något söderut i farledens inre del för att bättre utnyttja Yttre fjärdens naturliga djupområde och på så sätt minska den muddrade ytan. Totalt kommer högst 4,5 miljoner m 3 (fast mått) lera och morän att muddras bort. Vid behov kan eventuellt borrning och sprängning behöva utföras i Holmuddsrännan, där bottenmaterialet är hårdare (morän). Muddringsarbetena i Yttre fjärden kommer att utföras i två steg där det översta lösa sedimentlagret, ned till ca 50 cm, tas bort i ett första steg genom miljömuddring, se vidare nedan. Därefter kommer djupare liggande massor att muddras för att sedan transporteras med bottentömmande självgående pråmar till tipplatsen. Avsikten är att utföra planerade arbeten under den isfria perioden under två till tre år. 4.2.1 Omhändertagande av förorenade sediment Utredningarna som har utförts inom projektet visar att det översta sedimentlagret i Yttre fjärden är påverkat av industriell verksamhet och kan klassificeras som förorenat, se bilaga 3. Det översta skiktet av bottensedimenten om ca 50 cm kommer därför att muddras genom miljömuddring och återanvändas på land som utfyllnadsmaterial inom hamnområdet, se figur 2 a). Av den totala muddervolymen är det ca 600 000 m 3 (fast mått) som klassificeras som förorenade. Hantering av förorenade muddermassor i utfyllnadsområdena och därtill sammanhörande frågor har behandlats i separat tillståndsansökan med tillhörande MKB som godkänts av Miljödomstolen i Östersund, enligt dom Miljödomstolen 2008-06-25 (mål M2543-07). 4.2.2 Tippning av rena muddermassor Sedimenten under det översta lagret om 50 cm är endast marginellt eller inte alls påverkade och klassificeras därför som rena massor som kan tippas till havs. Totalt kommer högst ca 3,9 miljoner m 3 (fast mått) att tippas inom det aktuella tippområdet väster om Lövgrund, se figur 2 b). 4.2.3 Ny farledsutmärkning De planerade åtgärderna i farleden leder till ett behov av förändring av farledens utmärkning, genom nybyggnad av två fyrar, eventuell grundförstärkning av tre fyrar samt utrivning av en fyr. Detta beskrivs närmare i den tekniska beskrivningen (Bilaga B till ansökan). 11

Figur 2 a) Översikt över utfyllnadsområden inom hamnen. Figur 2 b) Översikt över arbetsområde med havstipplats. 12

5. Områdesbeskrivning 5.1 Allmänt om området Gävlebukten är belägen i sydvästra Bottenhavet i Östersjön, se figur 3. Figur 3 Översiktskarta 13

I Gävlebuktens södra del ligger, Skutskärsfjärden, i vilken Dalälven mynnar. Nordväst om Skutskärsfjärden, i buktens inre del ligger Gävle fjärdar (Yttre och Inre fjärden) och innanför dessa Gävle stad. I Gävle fjärdar mynnar två större vattendrag, Gavleån och Testeboån. I anslutning till Yttre fjärden finns också en liten skärgård med bl. a. den välbesökta ön Limön. Gävlebuktens nordkust kallas för Norrlandet och sträcker sig längs Yttre fjärdens norra kust och vidare mot nordost. Norrlandet har omkring 200 bofasta och många sommarboende och är känt för sina stora sommarvillor och fiskelägen. Gävle Hamn är belägen mellan Yttre och Inre fjärden. Inseglingsleden till hamnen går via den smala passagen Holmuddsrännan, som utgör inloppet till Yttre fjärden. Inseglingen sträcker sig vidare parallellt med kustremsan genom hela Yttre fjärden. 5.2 Planförhållanden En ny översiktsplan för Gävle stad 2025 är under framtagande. För gällande översiktsplan, se http://www.gavle.se/bygga-bo--miljo/kommunensplanarbete/oversiktlig-planering/. För delar av det aktuella området gäller även den fördjupade översiktsplanen för området Avan-Fredriksskans, som antogs 2004. Ett av syftena med planen är att säkra Gävle hamns utveckling samt att klarlägga den framtida markanvändningen inom området, se http://www.gavle.se/bygga-bo--miljo/kommunensplanarbete/detaljplaner-och-program/avan---fredriksskans4/?s=1. 5.3 Riksintressen och övriga skyddade områden Det finns flera utpekade riksintressen enligt 3 kap miljöbalken inom eller i anslutning till det område där planerade arbeten kommer att utföras. För dessa riksintressen finns särskilda bestämmelser om hushållning i 3 kap miljöbalken. Även andra typer av områdesskydd som regleras i 7 kap miljöbalken, finns i området, såsom Natura 2000-områden och naturreservat. För områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken finns oftast specifika föreskrifter, innehållande restriktioner och förbud mot vissa verksamheter och bevarandeplaner som ska tas i beaktande inför varje ingrepp i, eller i närheten av, det aktuella området. 14

Figur 4 Riksintresse för yrkesfiske 15

5.3.1 Riksintresse kap 3 5 för yrkesfiske Gävlebukten i sin helhet är utpekat av Fiskeriverket som område av riksintresse för yrkesfisket, se figur 4. Grunden för utpekandet anges vara att Gävlebukten utgör ett fångstområde för lax, sik, strömming och andra sötvattensarter, Finfo 2006:1. Tre av Gävlebuktens fiskelägen är också utpekade som fiskehamnar av riksintresse; Engesberg, som ligger i Yttre fjärden, samt Bönan och Utvalnäs, som ligger längre upp längs kustremsan utanför Holmuddsrännan. 5.3.2 Riksintresse kap 3 6 för kulturmiljövård Norrlandet har utpekats som riksintresse för kulturmiljövård för sina välbevarade före detta fiskelägen och äldre sommarvillor, se figur 5 5.3.3 Riksintresse kap 3 6 för naturvård Följande områden har pekats ut som riksintresse för naturvård, se figur 6: Orarna ligger ca 4,5 km från Gävle hamn Testeboån delta ligger ca 3,3 km från Gävle hamn Eggegrund - Lövgrund ligger ca 17,7 km från Gävle hamn Lövgrunds rabbar ligger ca 22 km från Gävle Hamn 5.3.3.1 Orarna Limön Både Orarna och Limön utgör tillsammans med vattenområdet mellan dem ett riksintresse för naturvård. Området är ett grunt tröskelområde mellan Yttre fjärden och Inre Gävlebukten. Orarna är den största ön i Gävlebukten och den är helt oexploaterad av industrier och fritidsbebyggelse. Höjden över havet överstiger endast undantagsvis fem meter. Öns naturförhållanden med rikt differentierade strandängar och kalkfuktiga ängar uppges vara unika för länet. På Limön går Gävle-sandstenen i dagen vilket ger ön en rik flora med många kalkälskande arter, exempelvis blåeld, blodnäva, spåtistel, lundkovall och grådraba 5.3.3.2 Testeboån Där Testeboån mynnar i Gävlebukten, Inre fjärden, finns det som är kvar av ett tidigare större deltalandskap. Området är ett naturreservat, utpekat som riksintresse för naturvård och Natura 2000-område enligt både art-, habitat- och fågeldirektivet. Området omfattas av naturtyper som lövskog, artrik strandvegetation, fuktängar och översvämningsbetingade kärr. 5.3.3.3 Eggegrund - Lövgrund I riksintresseområdet ingår Eggegrund Gråsjälsbådans naturvårdsområde/natura 2000-område. Öarna är uppbyggda av kraftigt svallad morän, kalkgrus och klapperstenar och är präglade av den ständigt pågående landhöjningen. Området utgör en viktig sträck- och rastlokal för flertalet fåglar. 5.3.3.4 Lövgrunds rabbar Lövgrunds rabbar avsattes som sälskyddsområde 1981 och är utpekat som riksintresse för naturvård. Området består av ett mindre antal klipphällar som vid 16

normalvattenstånd endast obetydligt höjer sig över vattenytan och som vid högvatten hamnar under vatten. Det är en av de viktigaste uppehållsplatserna för säl i Gävlebukten. Mellan den 1 februari och 31 augusti är det förbjudet att vistas inom sälskyddsområdet. 5.3.4 Riksintresse kap 3 8 för trafikslagens anläggningar Gävle hamn, med de tillhörande farlederna 621 och 622 utanför Yttre fjärden, är utpekat som riksintresse för trafikslagens anläggningar, se figur 5. Anslutande vägar och järnvägar är också utpekade som riksintressen, vilka tillsammans med Gävle hamn bildar ett viktigt nätverk för godstransport i regionen. Exempel på sådan landinfrastruktur är: - Anslutning av järnväg av riksintresse till Bergslagsbanan och Norra stambanan, - Väg 291, 76, 533 mellan Gävle Hamn och Karskär: Vägen utgör en viktig anslutning till utpekad hamn av riksintresse. - Hamnleden, väg 583 och 563: Vägen ingår som anslutning till en utpekad hamn och kombiterminal av riksintresse. - Sprängstensleden 76: Vägen ingår som anslutning till en utpekad hamn av riksintresse. 17

Figur 5 Riksintresse för trafikslagens anläggningar, sjöfart, hamn och kulturmiljövård 18

Figur 6 Natura 2000, riksintresse naturvård och områden för naturreservat 5.3.5 Naturreservat och Natura 2000-område kap 7 Områden med höga naturvärden kan även skyddas av miljöbalkens 7 kap som naturreservat eller Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet (SPA) eller art- och 19

habitatdirektivet (SCI). I området kring Yttre fjärden och Holmuddsrännan finns fem Natura 2000-områden: Eggegrund Gråsjälsbådan SPA/SCI Testeboåns delta SPA/SCI Vitgrund- Norrskär SPA/SCI Orarna SPA/SCI Limön SPA/SCI och tre områden som är naturreservat: Eggegrund- Gråsjälsbådan Testeboåns delta Vitgrund- Norrskär Ett nytt förslag för bildande av naturreservat för Orarna är under framtagande och beslut i frågan ska tas under 2012. Föreslaget området är något större än det befintliga Natura 2000-området, se figur 6. Nedan följer en närmare beskrivning av de områden som omfattas av skydd enligt miljöbalkens kap 7. 5.3.5.1 Eggegrund-Gråsjälsbådan Eggegrund - Gråsjälsbådans naturvårdsområde bildades 1996 för att skydda och vårda tre öar med dess omgivande havsmiljö. Skyddet kom till på grund av öarnas värdefulla naturmiljö, geomorfologi, vegetation, flora och fågelliv. Området är ett område av riksintresse för naturvård samt Natura 2000-område. Bevarandestatusen för Eggegrund Gråsjälsbådan anses som helhet vara god men inte tillräcklig Eggegrund har en intressant och särpräglad natur med stora havtornssnår på nordvästra sidan. Ön har ett rikt fågelliv med både häckande och rastande fåglar. Exempel på de fåglar som häckar är silvertärna, roskarl och tobisgrissla. Dessa arter häckar från mitten av april till och med mitten av augusti. På ön finns en fågelstation där Gävleborgs Ornitologiska Förening bedriver ringmärkning av fåglar. Ön utgör fyrplats sedan 1838. Sommartid drar ön till sig många besökare. Gråsjälsbådans natur liknar den på Eggegrund, men med skillnaden att det finns en 100-årig granskog mitt på ön. På båda öarna finns en artrik örtflora på kalkpåverkade ängar. Skälstena består av en liten blockig moränö, med vindpinad buskvegetation, som ligger placerade mellan Eggegrund och Gråsjälsbådan. Här finns en stor koloni av gråtrut och silltrut. De största hoten för de naturtyper och arter med bevarandevärde är bland annat: 20

- störningar och slitage från det rörliga friluftslivet - utebliven skötsel av högörtsängar - produktionsinriktat skogsbruk - störningar från båttrafik och fiske under häckningsperioder för häckande fåglar 5.3.5.2 Testeboåns delta Huvudsyftet med planen för Natura 2000-området är att bevara de öppna strandängarna, de rika strandskogarna och det höga fågelvärde som är knutet till dessa habitat. Strandängarna inom området var tidigare vidsträckta och idag återstår enbart en liten del av dessa. Bevarandestatusen för Testeboåns delta anses som helhet ej vara gynnsam på grund av negativ påverkan från dagvattenutsläpp och läckage av föroreningar från sediment och deponier i närområdet. Testeboåns delta är även ett naturreservat. De största hoten för de naturtyper och arter med bevarandevärde är bland annat: - försämrad vattenkvalitet, förorenade sediment, gamla deponier - övergödning - exploatering - muddring - ökad avrinning - vandringshinder för fisk - störningar och slitage från det rörliga friluftslivet - ökad stranderosion - igenväxning 5.3.5.3 Vitgrund-Norrskär Naturreservatet bildades 1975 för att skydda och vårda en skärgårdsmiljö där det tidigare har funnits ett fiskeläge och som idag har stor betydelse för frilufts- och fågellivet. I Natura 2000-området ingår både Vitgrund i söder och Norrskär i norr samt det omgivande vattnet med tillhörande kala skär. På Vitgrund finns lämningar efter ett gammalt fiskeläge. Runt detta läge finns torrängar där det växer bl. a. gullviva och mandelblom. På Norrskär finns oxbär som här har sin nordligaste kända lokal på ostkusten. Öarna är flitigt besökta och har för Gävleskärgården ovanligt goda landstigningsmöjligheter. Den östra delen av Vitgrund är fågelskyddsområde och förbjuden att beträda under perioden 1 april-31 juli. Bevarandeplanen för Natura 2000-området omfattar skydd av den värdefulla skärgårdsmiljö som omfattar naturtyperna laguner, sten- och grusvallar, vegetationsklädda havsklippor, skär och små öar samt skogar. Området, främst Vitgrund som är ett fågelskyddsområde sedan 1935, är känt för sitt rika fågelliv. Här har man bland annat även funnit fågelarterna små- och storlom, svarthakedopping, havsörn och blåhake med flera. Bevarandestatusen för området anses i stort vara gynnsam. 21

De största hoten för de naturtyper och arter med bevarandevärde är bland annat: - uppgrundning och igenväxning av vikar - nedskräpning - övergödning - oljeutsläpp - störningar och slitage från det rörliga friluftslivet - eldning - fiskeredskap - miljögifter 5.3.5.4 Orarna Orarna är den största av öarna i Gävlebukten och ett av länets mest värdefulla naturvårdsprojekt. Den stora huvudön höjer sig endast 5 m över havet vilket innebär att landtillvinningen är stor i området. På 200 år har ytan ökat till det dubbla. I Natura 2000-området ingår både öar och omgivande vatten. Kring Orarna finns skyddsvärda laguner, grunda vikar, små sund samt skär och mindre öar. I de grunda vikarna finns bandtång, nateväxter och bentiska alger. Dessa grunda vikar utgör viktiga reproduktionslokaler för fisk. I havet kring öarna finns grönslick, snärjtång, blåstång, blåmusslor, havstulpaner och mossdjur och på ön återfinns flertalet naturtyper så som fuktängar, primärskogar och rikkärr. Här finns fågelarter som t.ex. svarthakedopping, fisktärna och silvertärna. Alla dessa arter är i behov av öppet vatten för att söka föda, som består främst av fisk och insekter. De breda strandängarna runt ön hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med häckande och rastande änder och vadare. I området förekommer även säl. Enligt bevarandeplanen ska god vattenkvalitet bibehållas och ingen övergödning ska förekomma samt ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i habitatet får ske till följd av mänsklig påverkan. De största hoten för de naturtyper och arter med bevarandevärde är bland annat: - förändrat vattenutbyte - muddringar i grunda vikar samt uppläggning av muddermassor på land - ökad avrinning - fiske med redskap som skadar bottnarna i området - strandnära byggen - störningar och slitage från det rörliga friluftslivet - utsläpp - övergödning - kalkning/försurning - utdikning 22

Figur 7 Limön med en av de små hamnarna, bild www.lst.se/_gavleborg 5.3.5.5 Limön Limön är en av de större öarna i Gävlebukten och den är helt uppbyggd av morän. Natura 2000-området omfattar både Limön samt kringliggande öar och dess omgivande grunda vatten. På Limön finns flera badplatser och befintlig bebyggelse är koncentrerad till öns västra sida. Flera växtarter påträffas på sina geografiskt sett nordligaste växtplatser vid Limön. Detta beror troligtvis på den höga kalkhalten i markerna i kombination med ett fördelaktigt klimat. Kring hamnen påträffas en mycket rik ängsflora. I bevarandeplanen för Limön är laguner, stora grunda vikar och sund, skär och små öar upptagna som specifika naturtyper. De minsta öarna utgör viktiga häckningsplatser för fåglar och uppehållsplatser för säl. I havet märks bl. a. grönslick, snärjtång, blåstång, blåmusslor, havstulpaner och mossdjur. Viktiga förutsättningar för god bevarandestatus är bl. a. god vattenkvalitet, ingen övergödning och att det inte sker någon påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i habitatet. Idag bedöms området ha goda förutsättningar för gynnsam bevarandestatus. Några av de fågelarter som förekommer i vattenområdet kring Limön är svarthakedopping, fisktärna och silvertärna. Alla dessa är känsliga för störningar under häckningstiden som pågår från mitten av april till och med augusti. De största hoten för naturtyper och arter med bevarandevärde är bland annat: - övergödning - exploatering - muddringar i grunda vikar 23

- ökad avrinning - störningar och slitage från det rörliga friluftslivet - markavvattning - förändringar i sammansättningen mellan barr- och lövträd 5.4 Hydrografi 5.4.1 Strömmar De stora tillflödena av sötvatten från avrinningsområdena kring Bottenhavet och Bottenviken bildar en sydgående ström som följer den svenska kusten i Östersjön. Ytströmmarna i Gävlebukten styrs i sin tur av rådande vindförhållanden och i huvudsak av de förhärskande vindriktningarna nord och västsydväst. Salthaltigt vatten transporteras in i Yttre fjärden via Holmuddsrännan och grundområdena norr om Orarna. Detta tillflöde av saltvatten är relativt begränsat i styrka och volym. Gavleån och Testeboåns utflöden, 20 m 3 /s resp. 10 m 3 /s, bildar en ytström i Yttre fjärden som passerar öster ut ovanpå det tyngre och saltare vattnet som transporteras in i Yttre fjärden längs med botten. Mellan dessa olika vattenlager bildas ett så kallat språngskikt. Bildningen av språngskiktet beror på vattenmassornas skillnader i salthalt, densitet och temperatur. Språngskiktet är som kraftigast inne i hamnen och gränsen mellan de olika vattenmassorna minskar längre ut i Yttre fjärden, i takt med att sötvattnet sprids över en större yta. Strömbilden i Yttre fjärden beror även på årstidsvariationer som avrinning och snösmältning etc. samt lufttryck. Under hösten och våren är ytströmmarna som kraftigast vilket ger en ökad grumling i vattenpelaren. 24

Figur 8 Generella vattenströmmar i Inre och Yttre fjärden vid dominerande vindriktningar. Mynnande åar i Inre fjärden bildar en utåtgående ytvattenström som underlagras av saltvattenströmmar. 5.4.2 Näringsämnen Höga halter av näringsämnen, kväve och fosfor, i vatten kan leda till övergödning som i sin tur kan ge ökad algblomning. För att tillväxten av alger ska fungera tillfredsställande krävs att det finns en balans mellan fosfor- och kvävemängderna. Balansen varierar beroende på bland annat salthalt. Yttre fjärden tillförs näringsämnen från flera källor, bl. a. från källor uppströms Gavleån och Testeboån: Gävle avloppsreningsverk, dagvatten samt industrier i området. Gävle avloppsreningsverk står för den största procentuella andelen av kväveutsläppen till recipienten och industrierna står för fosforutsläppen. Kustvattnet påverkas även av enskilda fastigheters och fritidsfastigheters utsläpp av näringsämnen och organiska ämnen. Dagvattnet som transporteras ut i recipienten för med sig näringsämnen, metaller och organiska ämnen samt diffusa utsläpp från jord- och skogsbruk. Kustområdet utanför Gävle hamn undersöks några gånger per år av Gästriklands vattenvårdsförening och undersökningarna avser bottenfauna, metaller, vattenkemi samt plankton, se figur 9. Kontrollprogrammet har pågått, med vissa förändringar, sedan 1983. Enligt undersökningarna från 2009 varierar totalfosfor och kväve i ytvattnet i Yttre fjärden mellan medelhög till mycket hög halt. Syrgashalterna i vattnet bedöms genomgående som tillfredsställande medan siktdjupet är bedömt som mycket lågt i Gävle fjärdar. Sammantaget kan sägas att 25

Yttre fjärden är övergödd och denna bedömning har även gjorts vid statusklassningen enligt EU s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), http://www.viss.lst.se/waters.aspx?watereuid=se604200-171765n. Figur 9 Provpunkter enligt Gästriklands Vattenvårdsförenings kontrollprogram. Kontrollprogrammet har ändrats något starten 1983. 5.4.3 Vattenkemi Enligt den statusklassning av Yttre fjärden som har gjorts som ett led i EU`s Ramdirektiv för vatten har man konstaterat att miljökvalitetsnormen för bly överskrids i denna ytvattenförekomst. Även om planerade förbättringsåtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta tid att uppnå miljökvalitetsnormerna med hänsyn till de föroreningar som finns och att det är först 2021 som man kan förvänta sig att God kemisk ytvattenstatus kan uppnås, http://www.viss.lst.se/publicwaterpage.aspx?watereuid=se604200-171765. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus. Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till 2015. Här kan även nämnas att vattenområdet har bedömts ha måttlig ekologisk potential och även i detta avseende har tidsfristen förlängts till 2021. Åtgärder för att uppnå god ekologisk ytvattenstatus före dess bedöms leda till betydande negativ inverkan på hamnverksamhet och sjöfart samt miljön i stort, då vattenförekomsten är väsentligt fysiskt karaktärsförändrad på grund av den omfattande hamnverksamheten, http://www.viss.lst.se/publicwaterpage.aspx?watereuid=se604200-171765. 26

5.4.4 Isläggning Vanligtvis lägger sig isen i slutet av december och släpper igen i början av april. Medianen av antal dagar per år med is, har under de senaste 10 åren varit ca 90 dagar. 5.5 Allmän geologi Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har vid flera tillfällen undersökt sedimenten i Gävlebukten och Yttre fjärden. SGU gjorde en kartläggning av Gävlebukten 2002 och resultaten bekräftades, såvitt avser Yttre fjärden, med de undersökningar som utfördes av SGU 2006 och 2007. Provtagning av bottensediment har, inom projektets ramar, genomförts vid flera tillfällen och den senaste provtagningen utfördes under hösten 2010, se bilaga 1, i samband med att man bestämt farledens slutliga utformning vilken framgår av figur 10. Sedimenten i Yttre fjärden består primärt av postglacial gyttjelera och lergyttja som underlagras av glaciallera. De postglaciala lerorna avsattes under nuvarande Östersjöstadium. Den glaciala leran avsattes däremot under ett tidigare Östersjöstadium (Ancylussjön) vid en tidpunkt när den senaste inlandsisen smälte bort från området för ca 8 000 år sedan. Den postglaciala gyttjeleran är svart och reducerad i ytan och övergår successivt från diffus till tydligt laminerad grågrön postglacial gyttjelera/lergyttja. De ytligaste sedimentlagren är mycket lösa och håller normalt en vattenhalt som överstiger 80 %. Inom Yttre fjärdens grunda områden utmed öar och land överlagras morän och glacialleror av sand och silt. Nordväst om Herosgrund sticker den underliggande moränen bitvis upp över gränsen för planerat farledsdjup. Holmuddsrännan består av morän som underlagras av fastare material, sannolikt sandsten eller kalksten. 5.5.1 Industriell påverkan I området kring Yttre fjärden finns flera större industrier som tillverkar bland annat kartong- och pappersprodukter och den kommunala snötippen är placerad intill hamnen vid Fredriksskans. I direkt anslutning till Inre fjärden ligger en anläggning för varmförzinkning och i hamnen hanteras blyslig. Därutöver finns ett flertal numera nedlagda industrier. Fjärdarna tar också emot föroreningar från dagvatten, reningsverk, enskilda avlopp, jordbruksmark, småbåtshamnar och andra mindre verksamheter längs Gavleån, Testeboån och havskusten. Huvudsyftet med de undersökningar av bottensedimentet som skett inom ramen för projektet, har varit att bestämma, såväl utbredning av, som till vilken nivå sedimentet är påverkat av industriell aktivitet samt att fastställa föroreningsgraden i de olika nivåerna och bedöma dessa utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav, Rapport 4914. Bedömningsgrunderna är indelade i fem klasser där organiska miljögifter tillståndsklassas och metaller avvikelseklassas. SGU bedömde i sin utredning 27

2006, att generellt sett är ytsedimentet påverkat av industriella verksamheter ned till ca 20-25 cm där det förekommer förorenade sediment (högre än klass 4) och för vissa parametrar återfinns även enstaka fall av höga halter ner till ca 50 cm, se bilaga 1. Höga halter, mer än klass 5, av miljöstörande ämnen förekommer dock endast i det översta sedimentlagret 0-30 cm. En kompletterande sedimentundersökning utfördes i maj 2008 och i oktober 2010 gjordes en kompletterande undersökning på grund av ändrad farledssträckning. Undersökningarna utfördes för att ge ytterligare information om till vilket djup föroreningarna förekommer i sedimenten. Provtagningen bekräftade tidigare resultat och visade på att föroreningshalterna minskar med djupet för att vid 50 cm vara nere i nivåer motsvarande klass 4. Från 50 cm ner till 60-65 cm hade halterna sjunkit ytterligare så att de motsvarar naturliga bakgrundshalter (ungefär klass 1 till klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i Kust och Hav, rapport 4914). Figur 10 Provtagningspunkter för analys av sedimentet i Gävlebukten. 5.6 Marinbiologi 5.6.1 Växtplankton Yttre och Inre fjärden i Gävle har generellt låga biovolymer. Trofigraden bedöms variera mellan oligotrof och mesotrof dvs. näringsfattig till måttligt näringsrik, 28

Gästriklands vattenvårdsförbund 2005 och http://www.viss.lst.se/publicwaterpage.aspx?watereuid=se604200-171765. 5.6.2 Bottenfauna Antalet arter i Gävle fjärdar är en direkt effekt av utflödet av sötvatten via de vattendrag som mynnar i området. Likaså påverkar de förorenade bottensedimenten artdiversiteten i området. Under senare delen av 1990-talet skedde relativt stora förändringar i bottenfaunasamhället i hela Bottniska viken. Den främmande havsborstmasken Marenzelleria viridis etablerade sig och har genom åren ökat i antal. Tillsammans med ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) är M. sp. en invandrad art som troligtvis kommit dit med ballastvatten från fartygen. I Yttre fjärden hittades totalt 2 exemplar av M. sp. 1998 och totalt 634 individer 2007. Enligt undersökningar utförda av Gästriklands vattenvårdsförening, Årsrapport 2009 Miljörapport, återfinns mjukbottenfauna på alla undersökta stationer i Gävle fjärdar. Resultaten vid Gävle fjärdar varierar mellan statusklassning dålig till god status enligt den senaste undersökningen. De två stationer som klassas till dålig status befinner sig längst in i fjärden, medan de som klassas till god status hör till dem som ligger längst ut, se www.gavlevatten.com/gvvf/. Under 2007 utfördes en undersökning av bottenfaunan i Yttre fjärden av Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB på uppdrag av projektet, se bilaga 2. Undersökningen visade på att antalet arter ökar från Korsnäs mot Holmuddsrännan och att mjukbottenfaunan domineras av östersjömusslan (Macoma baltica) och den invandrade havsborstmasken Marenzelleria viridis. Även en bottenfaunaundersökning utfördes, på uppdrag av projektet, inom planerat havstippområde av Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB under våren 2008. Undersökningen utvisade en normal faunasammansättning på en flack mjukbotten med ansträngda syreförhållanden, se bilaga 3. Bottensedimentet var bioturberat, vilket innebär att det förekommer bottenlevande arter som gräver och syresätter bottnarnas ytskikt, och ett tunt lager med lösliggande alger fanns på alla stationer. Av makrofauna dominerar havsborstmasken Marenzelleria virdis men även ett fåtal exemplar av östersjömusslan, Malcoma baltica, och ishavsgråsuggan Saduria entomon återfanns inom området. 5.6.3 Bottenflora Under 2007 och 2008 undersökte Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB makrofloran i Yttre fjärden inom ramen för projektet, se figur 11 och bilaga 4. Området undersöktes genom transektinventering. Syftet var att kartlägga antalet arter av makroflora, dess täckningsgrad och djuputredning på bottnar inom det område som kan komma att påverkas av det planerade arbetet. 29

Inom Yttre fjärden noterades en tydlig dominans av fanerogamer och området saknade generellt de flesta normalt förekommande marina arter. Detta tyder på en sötvattenspåverkan i området. Siktdjupet varierade mellan 1,5 och 3,2 m där det lägsta siktdjupet och största avsättningen av finsediment observerades vid stationerna på Orarnas nordvästra område. Vid Borgvik hittades kransalgen borststräfse (Chara aspera) som indikerar god vattenmiljö, vilket också avspeglades i att lokalen hade störst artdiversitet av de undersökta stationerna i Yttre fjärden. Totalt observerades 13 arter i Yttre fjärden varav 9 fanns i lokalen Borgvik. Vid grundområdena intill Holmuddsrännan noterades låga naturvärden med fintrådiga alger vid ytan och mindre förekomster av borstnate och ålnate vid 2 till 3 m djup. Vid lokalerna utanför Yttre fjärden återfanns betydligt flera marina arter. Lokalerna vid Lövgrund, Vitgrund och Utvalnäs udde har höga naturvärden enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav, rapport 4914. 30

Figur 11 Bottenfauna- och bottenfloraundersökningar utförda under 2007 och 2008. 31

5.6.4 Fisk Fiskbeståndet i Bottenhavet karaktäriseras av främst strömming, hornsimpa, storspigg samt sötvattensarterna sik, gädda, mört och abborre. Lekområden för sik, strömming och öviga arter förekommer generellt i innerskärgården. Fiskbestånden i Yttre fjärden och Holmuddsrännan består av en blandning av stationära varmvattenarter och mer eller mindre migrerande kallvattenarter samt älvvandrande arter. Dessa olika arter har undersökts vid flera olika tillfällen bl.a. 1988 och 1995. 2008 genomförde Skärgårdsutveckling SKUTAB en sammanställning av resultaten på uppdrag av projektet. Abborre och mört är de dominerande varmvattenarterna i Gävle fjärdar men även björkna och braxen påträffas i området. Gösen vandrar upp i de kustmynnande åarna för lek på våren då även mört, braxen och id vandrar upp i åarna för lek. Strömmingen vandrar normalt sett in i skärgårdsområdena för lek på våren, vissa bestånd leker även under hösten. Övrig tid tillbringar strömmingen på större djup, längre ut i kustbandet. Då Yttre fjärden är förhållandevis djup så stannar strömmingen kvar i området även under sommaren. Fiskeriverket har sammanställt data över lekplatser för ett antal arter på ostkusten och enligt denna sammanställning så finns det lekområden för sik och strömming i Gävlebukten, se figur 12. Enligt figuren sker strömmingsleken i ytterskärgården, bland annat väster om Lövgrund, samt längs med de öppna kusterna. Inga lekplatser har identifierats inom Yttre fjärden enligt Fiskeriverkets intervjuundersökning. Yttre fjärden utreddes 2000 av Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB, se bilaga 5. Resultaten från Fiskeriverkets undersökning bekräftades och det konstaterades att man inte kunde säkra några bevis på strömningens lek i de undersökta områdena. Enligt Fiskeriverkets intervjuundersökning anges att siklek förekommer inne i Gävle hamn. Efter kontakter med länsstyrelsens fiskerikonsulent framkom dock att detta snarare torde avse älvlekande sik, som vandrar upp i Gavleån och Testeboån. Det finns sikbestånd, även om de är små, som rekryteras från dessa sötvatten. Man kan med god säkerhet anta att leken inte sker inne i hamnområdet utan längre upp i åarna. I Yttre fjärden förekommer havslekande sik, som under sommaren vandrar ut till havs för att på hösten återvända för lek på grunt vatten till exempel norr om Limön, se figur 12. I området förekommer också öring. Många av dessa kommer från utsättning av odlad fisk, men en del rekryteras från de små bestånd som utnyttjar tillrinnande sötvatten för lek. 32

Figur 12 Lekplatser för sik och strömming enligt Fiskeriverkets intervjuundersökning (O Sandström, SKUTAB, 2008). 33

5.7 Luft I Gävle kommun är biltrafiken den största källan till luftföroreningar men inom kommunen förekommer även större industrier och energianläggningar som också de bidrar med utsläpp till den omgivande luften. Luftkvaliteten inom kommunen började kontrolleras i början av 1970-talet och det kan konstateras att luftkvaliteten har förbättrats avsevärt sedan mätningarna startade, se Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, LVF. I samband med tillståndsansökan för hamnverksamheten 2005, beräknades hamnverksamhetens bidrag till luftemissioner i Gävle kommun. Utsläpp till luft inom hamnverksamheten uppkommer främst till följd av de transporter som går till och från hamnen, inräknat både väg-, järnväg och fartygstransporter. Som ett led i statens satsning på Gävle hamn så pågår ett projekt för elektrifiering av järnvägen till hamnen, http://www.trafikverket.se/privat/projekt/gavleborg/gavle-hamn/. Syftet med projektet är delvis att bidra positivt till uppfyllelse av miljömålet En god miljö och övergången till eldrift på hamnspåret leder till minskade utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. Enligt beräkningar utförda av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, LVF, föreligger idag ingen risk att gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid och partiklar överskrids inom kommunen, LVF 2006:39. 5.8 Buller År 2006 utförde Gävle Kommun en bullerkartering för att sammanfatta de bulleralstrande verksamheterna inom Gävle stad. I utredningen ingick buller från industri, skjutbanor, vägar och järnvägar. Även buller från fartyg i farleden in till Gävle ingick. I utredningen framkom att vägtrafiken utgör idag den största bullerkällan i Gävle Kommun. I genomsnitt tre fartyg per dygn anlöper Gävle Hamn. Dessa fartyg genererar buller på sin väg till och från hamnen. Under 2007 utreddes bullret från farleden och resultatet visar att ljudnivån från fartygen är låg, trots att ljud sprider sig bra över vatten, Ramböll 2007. Inom området vid och kring Gävle hamn bedrivs ett flertal industrier och verksamheter som orsakar buller, varav Korsnäs, Setra sågverk och Gävle hamn är några. De verksamheter i hamnen som alstrar buller är främst lastning och lossning av gods samt transporter till och från hamnen. Bullerpåverkan från hamnverksamheten i Gävle Hamn är för närvarande under utredning inom det pågående tillståndsärendet för hamnens verksamhet. Längs med Norrlandet sträcker sig väg 563, Bönavägen. Denna väg trafikeras av både personbilar och viss tyngre trafik och utgör därmed en bullerkälla för de boende på Norrlandet. 34

5.9 Övrigt Under 2011 kommer en marinarkeologisk kartering att slutföras av Statens Maritima Museer, SMM. Utredningen påbörjades under hösten 2010 men fick avbrytas på grund av den tidiga isläggningen. Karteringens syfte är att utreda förekomsten av fasta fornlämningar inom berörda vattenområden. I dag finns inga kända vrak inom arbets- eller påverkansområdet, enligt Riksantikvarieämbetet. 35

6. Alternativredovisning Enligt kap 6 miljöbalken ska en MKB bland annat innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering varför ett visst alternativ har valts. MKB:n ska också innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att ansökta verksamheter eller åtgärden inte kommer till stånd. Syftet med de aktuella åtgärderna är att höja säkerheten, tillgängligheten och kapaciteten i inseglingsleden till Gävle hamn. Då farleden genomgår en större revidering skall den också anpassas till idag gällande internationella rekommendationer för farledsdimensionering (PIANC). Detta innebär att marginalerna för ett maxfartyg både vad avser bottenklarning samt farledens bredd kommer att öka med en markant förbättring av säkerheten som följd. Dessutom görs en förbättring av farledens utmärkning för att dagens restriktioner för sikt och vind skall kunna minskas i betydande grad. 6.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver situationen om de ansökta åtgärderna inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att nuvarande restriktioner för inseglingsleden måste kvarstå samt att effektivare godshantering samt möjligheten till kapacitetsökning i hamnen inte kommer till stånd. Detta innebär i sin tur att den luftutsläppsminskning som de ansökta åtgärderna kommer att medföra per transporterad godsenhet uteblir, samt att nuvarande risknivå för olyckor i farleden kvarstår. De ansökta åtgärderna är även en förutsättning för att hamnen ska gå vidare med den utbyggnad av hamnytor som påbörjats och som omfattas av ett lagakraftvunnet tillstånd. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning planerar att införa PIANC s internationella rekommendationer i en tvingande svensk farledsnorm. Detta skulle innebära, för det fall farleden inte fördjupas, att den maximalt tillåtna fartygsstorleken till Gävle måste minska. Det bör dessutom noteras att nollalternativet innebär att underhållsmuddring ändå kommer att behöva utföras i inseglingsleden inom 5-10 år. 36

Figur 13 Nollalternativet 37

6.2 Huvudalternativ Huvudalternativet (benämnt alternativ 2:1 i det kompletterande samrådsförfarandet) följer i huvudsak nuvarande inseglingsled, dvs. nordväst om Heros grund, men med en justering söder om grundområdet utmed Norrlandet för att utnyttja ett område med redan idag tillräckligt vattendjup. Därmed skapas en bredare insegling som ger ett bättre manöverutrymme utan att detta område behöver muddras. Avsikten med huvudalternativets sträckning är att åstadkomma en säker och manövermässigt bra farled samt att så långt som möjligt utnyttja redan befintliga djupområden på Yttre fjärden. Huvudalternativet har vid en simulering visat sig vara det alternativ som ger den största säkerheten jämfört med övriga möjliga alternativ. Huvudalternativet innebär att 600 000 m 3 förorenade massor kommer att omhändertas på land och bottnarna i Yttre fjärden kommer områdesvis att bli renare än i nollalternativet. Dessa massor kommer sedan att återanvändas som byggnadsmaterial för tillskapande av nya landytor i hamnen. Sökt alternativ innebär även en grundförstärkning av vissa befintliga fyrar, samt nybyggnation av två fyrar och rivning av en fyr belägen mitt i den planerade breddningen av farleden. Utmärkningen av farleden på sträckan mellan Holmudden och Väktaren kommer också att förbättras och anpassas till fartygens större djupgående, företrädesvis med flytande utmärkning (prickar och bojar). 6.3 Alternativ utformning av inseglingen 6.3.1 Inledning De utredningar som gjordes i förstudien resulterade i ett antal alternativa farledsutformningar som utreddes ytterligare. Av olika anledningar bedömdes dessa alternativ ha sämre förutsättningar än det sökta huvudalternativet. De utredda alternativen redovisas nedan. 6.3.2 Alternativ 1 Alternativ 1 innebär fördjupning och breddning av inseglingen med något ändrad sträckning på inseglingsleden till hamnområdet. Alternativet innebär att inseglingsleden vid Holmuddsrännan fördjupas och breddas enligt dess nuvarande sträckning. I Yttre fjärden viker sedan farleden av söder ut, öster om Heros grund för att sedan gå rakt in mot hamnen. Alternativ 1 fördes tidigare fram som huvudalternativet, då det ansågs uppfylla de syften som projektet eftersträvade. Efter ytterligare utredning kunde emellertid konstateras att detta alternativ innebar muddring av ytterligare ca 700 000 m 3 massor i förhållande till nuvarande huvudalternativ samt att alternativet hade vissa nackdelar ur nautisk synpunkt. 38

6.3.3 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär fördjupning och breddning av inseglingen enligt nuvarande farledssträckning, men med en farledsdesign som tar mindre hänsyn till Yttre fjärdens naturliga djupområden, se figur 14. Detta alternativ genererar större volym muddermassor, längre genomförandetid, större miljöpåverkan samt högre kostnad än sökt alternativ och har därför förkastats. 39

Figur 14 sammanfattande bild av sökt alternativ och nollalternativ 40

Figur 15 Alternativ 1, 2, 3 och 4. 41

6.3.4 Alternativ 3 Ytterligare ett alternativ som har utretts är en utökning av alternativ 1, men med en ändrad ledsträckning genom havsområdet utanför Holmuddsrännan, se figur 15. Detta alternativ har förkastats av främst samhällsekonomiska skäl men även av ekonomiska och miljömässiga skäl. Alternativet genererar en betydligt större volym muddermassor än både huvudalternativet, alternativ 1 och 2 samt att detta alternativ även innebär en längre genomförandetid. Muddring skulle även behövt utföras i jungfruliga bottnar i farleden utanför Yttre fjärden i närheten av flera skyddsvärda områden och sälskyddsområden. 6.3.5 Ej utrett alternativ 4 I ett mycket tidigt skede fanns det även ett alternativ 4, Båkharsrännan, som dock inte har utretts mer utförligt pga. att detta alternativ passerar genom mycket skyddsvärda områden, se figur 15. Alternativet innebär även mycket stora volymer muddermassor i och med att detta alternativ passerar genom ett grunt område. Detta alternativ förkastades således i ett tidigt stadium. 6.4 Alternativ hantering av muddermassor 6.4.1 Inledning Den sökta verksamheten innebär muddring av en betydande mängd bottenmaterial som inkluderar både rena massor bestående av sediment, äldre leror och moränmaterial, samt recenta förorenade sediment. Inom EU-lagstiftningen lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. Prioriteringsordningen, som innebär följande steg, gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, Rapport Muddring och hantering av muddermassor, vägledning om tillämpningen av 11 och 15 kap miljöbalken, Naturvårdsverket. 1. Förebyggande 2. Förberedelser för återanvändning - ej aktuellt för muddermassor 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning 5. Bortskaffande, dumpning till havs Inom ramen för projektet har prioriteringsordningen legat till grund för den alternativutredning som gjorts, även om vissa steg måste anses mindre relevanta vad gäller hantering av muddermassor. Nedan redovisas de överväganden som gjorts mot bakgrund av avfallshierarkins prioriteringsordning i fråga om den sökta verksamheten. 6.4.1.1 Förebyggande 42

Vid en muddring skall mängden muddermassor begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta kräver en bra planering med goda underlag avseende massornas beskaffenhet och utbredning men också i fråga om förväntad trafikbild m.m. och ett tydligt syfte. Förebyggande åtgärder i det aktuella projektet utgörs av ingående utredningar av riskbild och samhällsekonomiska förutsättningar, dvs i första hand den förväntade framtida trafikbilden, samt utredning av alternativa farledssträckningar för att minska muddringsvolymerna. Det sökta alternativet har utformats på så sätt att man tar hänsyn till och utnyttjar de områden i Yttre fjärden som redan idag håller eller överstiger önskat slutligt djup i farleden. 6.4.1.2 Materialåtervinning Ett material kan bedömas vara återvinningsbart om materialet kan ersätta traditionella anläggningsmaterial och om den planerade konstruktionen fyller en funktion. De förorenade muddermassorna som uppkommer inom det sökta alternativet kommer att användas som utfyllnad för tillskapande av nya områden inom hamnen. 6.4.1.3 Annan återvinning Annan återvinning kan röra sig om användning av muddermassor som gödsel, jordförbättringsmaterial eller bränsle. Inget av dessa alternativ är aktuellt, dels beroende på salthalten i muddermassorna och dels på materialets organiska halt. 6.4.1.4 Bortskaffande, deponi/dumpning Ett alternativ till dumpning av rena muddermassor som inte får plats inom utfyllnaden skulle kunna vara att lägga upp dessa massor på land. Deponering av massor på land kräver stora ytor och komplicerade anläggningar för avvattning och bör på grund av olägenheter av lukten inte deponeras nära bebodda områden. För att tillexempel lägga upp ca 4,5 miljoner m 3 muddermassor krävs en yta på 100 ha med en höjd på 4,5 m, det vill säga en orimligt stor yta behöver tas i anspråk. Vidare tillkommer otaliga transporter till uppläggningsplatsen, utsläpp från lastbilar, slitage på vägytor samt avvattningsproblem. En landdeponering är inte ett rimligt alternativ för denna stora volym muddermassor och har därför inte utretts i MKB:n, då kostnaden för detta skulle göra projektet ogenomförbart. 6.4.1.5 Bortskaffande, dumpning till havs Tippning av rena muddermassor till havs kräver dispens från förbudet att dumpa avfall inom Sveriges sjöterritorium, Miljöbalken 15 kap. Ett krav är att massorna kan klassas som rena och att de kan tippas utan att medföra olägenhet för människors hälsa och miljö. Tippning av muddermassor till havs anses vara ett lämpligt alternativ för omhändertagande av massor som uppkommer inom det sökta projektet och som bedöms vara av klass 4 eller lägre, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav, rapport 4914. 43

6.4.2 Alternativa tippområden 6.4.2.1 Inledning Val av tipplats bör ske med hänsyn till lämpliga bottenegenskaper, områdets känslighet, förväntade miljöeffekter, kostnader, genomförbarhet och motstående intressen. För att minska den negativa miljöpåverkan är det viktigt att det planerade tippområdet har de rätta bottenförhållandena. Ett vanligt krav på en tipplats till havs är att det råder ackumulationsförhållanden, dvs. att det från början sker en naturlig sedimentation av bottenmaterial i området. Vanligtvis förekommer ackumulationsbottnar på djupt belägna bottnar som inte påverkas av vare sig ström- eller vågenergier. För att ytterligare minska den negativa påverkan är det också viktigt att följa principen lika på lika dvs. att man tippar massor med liknande bottenegenskaper som befintliga massor. Detta gäller både med avseende på materialets kornstorlek och på föroreningsgraden. Dessa förutsättningar ger också befintlig bottenfauna större möjligheter att återetablera området efter tippning. Flera alternativa tipplatser till havs har utretts, se figur 15. Inledningsvis gjordes en bedömning av vilka områden som kunde anses tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjliga att använda som tippområden. Utifrån resultatet av denna bedömning samt studier av kartmaterial och botteninformation identifierades tre möjliga alternativa tipplatser, vilka beskrivs nedan i kapitel 6.4.2.3. Efter samråd med Gävlebuktens yrkesfiskare, gick projektet vidare med ett av dessa alternativ, sydväst Lövgrund, vilket SGU ombads ge ett utlåtande över. SGU genomförde en utredning av bottenförhållandena för detta alternativ och bekräftade därefter att havsområdet hade lämpliga bottenegenskaper för tippning av muddermassor. Sydväst Lövgrund fördes därefter fram som huvudalternativ vid de utåtriktade samråden 2008. Efter samråd med allmänheten och enskilda berörda, framförde boende på Lövgrund att de var oroliga för grumling vid sina bryggor med anledning av den planerade tippningen. Detta föranledde att projektet under 2008 genomförde en förnyad och fördjupad bedömning av lämpliga tippområden inom ett större geografiskt område, varvid SGU gavs ett förnyat uppdrag. Det alternativ som SGU presenterade som möjligt tippområde, utifrån denna utredning, föreslås nu som huvudalternativ. De olika alternativen har även utretts och bedömts utifrån förväntade miljökonsekvenser för skyddsvärda miljöer i närområdet, se vidare kap 7. 6.4.2.2 Huvudalternativ tipplats Den sökta tipplatsen har således tagits fram av SGU och utgör en lämplig ackumulationsbotten med recent (nutida) sedimentation. Den föreslagna tipplatsen har tillräckligt stort djup för att kunna ta emot hela den beräknade mängden rena muddermassor utan att överstiga den nivå som SGU har satt som gräns för att området med marginal skall bibehålla sina ackumulationsegenskaper. För att undvika transport av muddermassor bestående av fraktionerna lera och silt 44

rekommenderas att massorna inte tippas grundare än ca -34 m. Grövre material (större än fraktionen finsand) uppges dock kunna fyllas upp till en grundare nivå, någon eller några meter till beroende på fraktion, utan att bli utsatt för erosion och transport, se bilaga 11. Bottensediment från området har även analyserats med avseende på metaller, PAH:er, PCB och tennorganiska föreningar. Vid en jämförelse mellan sedimentet under det översta förorenade skiktet i inseglingsleden och ytsedimentet på tipplatsen är halterna av metaller och organiska föroreningar likartade, se bilaga 1. 6.4.2.3 Utredda alternativ för tippning Alternativa tipplatser som har utretts men avfärdats är Yttre fjärden, öster om Holmuddsrännan och sydväst Lövgrund se figur 16. Alternativet i Yttre fjärden föreslogs initialt eftersom det var det djupaste området på nära avstånd från hamnen. Alternativet hade inneburit korta transportsträckor för pråmarna och arbetstiden hade kunnat kortas ner. Dock förkastades detta alternativ bland annat på grund av brist på såväl djup som yta. Muddermassorna skulle troligtvis inte heller ligga ostörda i och med det relativt grunda djupet, då botten kommer att påverkas av vågenergi och strömmar. Alternativet öster om Holmuddsrännan studerades utifrån möjligheten att utnyttja en tipplats på nära avstånd från Holmuddsrännan men förkastades då detta område ligger mitt i ett för sjötrafiken viktigt ankringsområde. Alternativet närmast Lövgrund föreslogs, som nämnts ovan, ursprungligen som huvudalternativ. Förslaget togs fram i samarbete med SGU men efter samråd med närboende, som var oroliga över ökad grumling vid deras bryggor och att de skulle störas av verksamheten, gjordes en förnyad utredning. 45

Figur 16 Alternativa samt sökta tipplatser till havs. 46

7. Miljöpåverkan och konsekvenser i anläggningsskedet 7.1 Inledning En viktig del i bedömningen av miljöpåverkan från planerade arbeten är erfarenheter från liknande projekt. Den Miljöpåverkan som uppstår från muddringsprojekt är likartad oavsett var projekten utförs. Miljökonsekvenserna kan dock variera mellan olika miljöer beroende på en rad faktorer som till exempel platsens specifika flora och fauna, avstånd till skyddsvärda områden, sedimentets föroreningsinnehåll, hydrografi och områdets känslighet. Miljökonsekvenserna av de planerade arbetena har bedömts utifrån genomförda undersökningar, modelleringar, erfarenheter från tidigare utförda muddringar i Gävle hamn, erfarenheter från liknande projekt samt de provgrävningar som utfördes i Gävle hamn i Yttre fjärden och Holmuddsrännan hösten 2010. Ett referensprojekt som särskilt kan nämnas är farledsprojektet Säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Norrköpings Hamn. Projektet liknar detta projekt i Gävle i fråga om storleken av det arbete som ska utföras samt de hydrologiska förutsättningarna. Projektet i Norrköping beräknas avslutas under första halvåret 2011. Ett kontrollprogram har legat till grund för kontinuerlig uppföljning av projektet under genomförandefasen, med referensmätningar utförda innan påbörjat arbete och mätningar efter avslutat arbete. Även erfarenheter från projektet Säkrare Farleder till Göteborg har bidragit till värdefull kunskap om vilken miljöpåverkan och vilka konsekvenser som kan uppkomma i en känslig miljö vid muddring och tippning av en stor volym lera, ca 12 miljoner m 3 i inseglingen till Göteborgs Hamn. Ytterligare faktorer som har stor betydelse för miljökonsekvenserna av ett muddringsprojekt, och som till viss del kan styras av verksamhetsutövaren, är den totala genomförandetiden, när på året som arbetet utförs, val av muddringsmetoder samt skyddsåtgärder. Val av muddringsteknik har störst betydelse när grävning sker i förorenade muddermassor, då muddringstekniken är direkt avgörande för den omedelbara grumling som uppstår vid arbetsplatsen. Förorenade sediment kommer därför att muddras genom miljömuddring, vilket innebär att arbetet utförs med tätslutande skopa eller motsvarande. Denna metod minimerar grumlingen och därmed spridning av föroreningar från de muddrade massorna. Vid icke förorenade material styrs teknikvalet av flera faktorer, såsom aktuellt djup och typ av material och krav på arbetskapacitet. Det slutliga utförandet fastställs normalt sett i samråd med anlitad entreprenör. Så kallade siltgardiner förordas ibland som skyddsåtgärd vid muddringsprojekt. Siltgardiner har dock i många fall konstaterats vara både verkningslösa och innebära mycket höga kostnader, och är främst anpassade för geografiskt 47

avgränsade och volymmässigt mindre muddringsprojekt i skyddade vatten. I detta projekt kommer muddring att ske till största delen i befintlig farled och användningen av siltgardiner i farleden skulle kunna innebära en ökad säkerhetsrisk för sjöfarten. Det är också problematiskt att använda siltgardiner i vatten med mycket rörelser. Vattnet i Yttre fjärden och Holmuddsrännan transporteras in och ut i området genom inkommande strömmar i ytan och utgående strömmar längs bottnarna. Vid avlägsnande av siltgardinen frigörs inte sällan det finsediment som fångats upp och sedimenterat, och en momentan frisättning och spridning sker av detta material. Användningen av siltgardiner leder också till längre genomförandetid. 7.2 Muddring 7.2.1 Allmänt Muddring medför en temporär extra grumling i vattnet runt arbetsområdet under den tid som arbetet pågår. När muddringsarbetet är avslutat kommer den ökade grumlingen att gradvis klinga av. Erfarenheter från tidigare muddringsprojekt visar att sedimentplymen framför allt följt vindriktningen, och därmed den av vinden genererade strömmen, och att partiklarna sedimenterar snabbt. Den extra grumlingen kan påverka den marina floran och faunan genom att primärproduktionen kan komma att begränsas av det minskade ljusinsläppet och bottenfast flora kan skuggas om sedimenterat material lägger sig ovanpå växterna. Den bottenlevande faunan kan överlagras med sediment och filtrerande organismer kan täppas igen av suspenderat material. Miljöstörande ämnen kan också frigöras vid muddring och tippning och spridas till omgivande områden. Erfarenheter från tidigare muddrings och tippningsarbeten visar dock på att den kvarstående negativa påverkan på omgivningen blir ringa och temporär. 7.2.2 Grumling De muddringsarbeten som planeras kommer att genomföras över en stor yta med skilda förutsättningar, från området intill kajerna i hamnen till den yttre delen av Holmuddsrännan. Påverkan från muddringsarbetena kommer att variera beroende på i vilken fas projektet befinner sig, var grävning sker, samt på vilket djup muddringen utförs. Inom muddringsområdet skiljer sig bottenstrukturerna åt: Holmuddsrännan består i huvudsak av grövre och hårdare material som därmed förväntas generera lite grumling men mer maskinljud. Massorna klassificeras som rena massor och därmed sker ingen miljömuddring i detta område. Närheten till kringboende kräver särskild hänsyn vid arbetets planering och genomförande. Yttre fjärden består till större delen av lösare massor med begränsad volym över en relativt stor yta. Muddring sker i två faser, miljömuddring av förorenade sediment samt, för resterande underliggande massor, troligen muddring med sugmudderverk med stor kapacitet. Detta område har relativt stort avstånd till kringboende och skyddsvärda områden. 48

Hamnområdet har en begränsad yta med stor volym av mjukt material. Även detta område muddras i två faser, miljömuddring av förorenade sediment samt troligen muddring med sugmudderverk med stor kapacitet för resterande underliggande massor. Närområdet är relativt okänsligt för buller och grumling då omgivningen karaktäriseras av industriell verksamhet och avståndet till skyddsvärda objekt är relativt stort. Som tidigare påtalats kommer miljömuddring att genomföras avseende det översta sedimentlagret. Denna metod innebär att spridningen av förorenade sediment minimeras. Metoden är dock väsentligt långsammare och dyrare jämfört med andra muddringsmetoder, vilket i sin tur medför att arbetstiden blir längre och därmed påverkanstiden. Den bedömning som gjorts är dock att miljömuddring ändå måste anses befogad med hänsyn till graden av föroreningar i det översta lösa sedimentlagret ner till 50 cm. Rena massor kommer att muddras med konventionella muddringsmetoder i enlighet med den genomförandeplan som fastställs i samråd med aktuell entreprenör i samband med upphandling och kontraktsskrivning. För att minimera genomförandetiden vilket är den mest centrala faktorn för att minimera konsekvenser för vattenmiljön vid muddring - hade det optimala utförandet inneburit att ett maximalt antal mudderverk arbetat samtidigt inom området utan restriktioner för utförandet. Med dessa förutsättningar hade genomförandet av muddringsprojektet kunnat ske över en säsong. Samtidigt hade detta med stor sannolikhet orsakat betydande momentan grumling under genomförandetiden med risk för olägenheter för vattenmiljön och kringboende. Avsikten med föreslagna skyddsåtgärder och kontrollprogram är att hitta en godtagbar avvägning mellan begränsningen av den tillfälliga grumlingen under genomförandet och en minimering av genomförandetiden. Att minimera genomförandetiden är inte bara miljömässigt önskvärt utan också viktigt för att begränsa störningarna för de kringboende i området. Som underlag för bedömningen av förväntad miljöpåverkan från muddring och tippning har sökanden låtit SMHI utföra en modellering av sedimentspridning, SMHI 2011, bilaga 9. Avsikten med simuleringen var att genom ett antal typfall beskriva spridningsvägar och utspädningsgrad under naturliga förhållanden. De fyra typfall som valts ut utgår från ett antal karaktäristiska situationer med avseende på ström, vind och skiktning av vattenmassor och visar sedimentspridning av muddermassorna efter fyra dygns kontinuerligt spill. Modelleringen har använts som underlag för att bedöma vilka områden som är utsatta för sedimentspridning samt utifrån dessa fakta samt områdenas känslighet ta fram förslag till villkor för sedimentspridning samt mätpunkter till det kontrollprogram som föreslås. Det pågående projektet i Norrköping visar att förslagna värden för grumling i stort sett kunnat innehållas. Erfarenheterna från de provgrävningar som utfördes 49

hösten 2010 i Yttre fjärden och Holmuddsrännan indikerar att bottnarna har likartad sammansättning som i Norrköping, varför grumlingen i Gävleprojektet förväntas bli likartad. Negativ påverkan från den tillkommande grumling som kan uppstå i närliggande grunda vikar bedöms bli liten, då dessa normalt sett är utsatta för stor variation med avseende på grumlingshalter. De utpekat skyddsvärda grundområden som kan tänkas bli mest berörda av muddringen är områdena sydost om Holmuddsrännan, till exempel Limön. Resultaten av SMHI s modelleringar av sedimentspridning i Yttre fjärden visar att risken för påverkan och därmed konsekvenser från de grumlande arbetena är relativt liten vid arbete utan restriktioner. Enligt beräkningar från SMHI förväntas den största delen av sedimentspillet att stanna kvar i Yttre fjärden och spridningen till de känsliga områdena bli begränsad genom den höga utspädningseffekten. För att säkerställa att man skyddar dessa områden föreslås emellertid även villkor som skall efterlevas vid grumlande arbeten. Föreslagna villkor innebär att man tillåter viss förhöjd grumling inom arbetsområdet samt i påverkansområdet. Ett förslag till kontrollprogram har upprättats med cykliska kontroller av grumling i vissa punkter, såsom framgår av Bilaga H till ansökan. Om grumlingsnivåerna når larmvärden kommer åtgärder att vidtas för att reducera grumlingen. Detta säkerställer att miljöpåverkan från grumlingen hålls inom uppsatta villkor. 7.2.3 Förorenade sediment Miljömuddring av förorenade ytsediment kommer att ske i hamnområdet och på Yttre fjärden. Miljömuddring sker, till skillnad från traditionell muddring, med sluten skopa vilket gör att eventuell spridning av förorenade sediment kommer att hållas på en jämförelsevis låg nivå. Utredningarna visar att spridningen av miljögifter vid miljömuddringen är direkt beroende av påverkan från rådande ström- och vindförhållanden i arbetsområdet. Enligt beräkningar från SMHI så förväntas den största delen av sedimentspillet att stanna kvar i Yttre fjärden och spridningen till de känsliga områdena väntas bli mycket begränsad. Enligt modelleringen från SMHI visar resultaten att man som sämst kan komma att få en utspädning av mudderspillet i grundområdena mellan Orarna och Limön på 11-15 gånger. Detta scenario är dock beräknat utifrån muddring med konventionell skopa och inte den miljöskopa som kommer att användas i området med förorenade sediment. För miljömuddringen föreslås såväl strängare grumlingsvillkor som mätning på kortare avstånd från mudderverket. På så sätt säkerställs att de negativa miljökonsekvenserna från miljömuddringen minimeras. Vidare föreslås mätningar i kontrollprogrammet för att löpande kontrollera vissa parametrar, som till exempel 50

biotillgängliga föroreningar med hjälp av kontroll av miljögifter i fisk innan verksamheten påbörjas. Uppföljning efter avslutad verksamhet. 7.2.4 Bottenfauna/bottenflora Växter och djur inom arbetsområdet och i dess direkta närhet påverkas av muddring. Dels genom att habitat försvinner men också genom att nya substrat uppkommer inom arbetsområdet. Vid muddring avkoloniseras bottnarna tillfälligt i och med att man gräver bort befintlig flora och fauna. Muddring medför också ändrat djup och som en följd kan förändringar uppkomma på artsammansättning. Vid oförsiktig muddring kan gropar och rännor uppstå i vilket vattenutbytet kan bli dåligt och syrebrist utvecklas. Sådana bottnar koloniseras då inte av bottenfauna och utnyttjas således inte av fisk. Det är därför av stor vikt att massorna muddras så jämnt som möjligt och vid behov jämnas ut på plats. Arbetsområdet för muddring har bedömts som normalt med avseende på förekomst av antal arter och individantal, se bilaga 2 och 4, och förväntas vara återkoloniserat inom ett till två år efter avslutat arbete. Den slutliga artsammansättningen kommer att anpassas efter det nya djupet och den typ av bottensubstrat som dominerar de nya bottnarna. Muddring kommer att ske efter en fastställd arbetsplan vilket möjliggör en kontrollerad förändring av bottnarna där man i största möjliga mån kommer att eftersträva att bottenytorna jämnas ut och förblir släta. Efter avslutat arbete kommer såväl det muddrade området som tippområdet att sjömätas vid en efterkontroll. Några negativa effekter på bottnarna förväntas inte kvarstå efter ett till två år. 7.2.5 Fisk Fiskar är generellt inte känsliga för grumling och tål normalt halter som förekommer nära muddrings- och tipplatser. Enligt en sammanställning 1 om fiskars känslighet för grumling i vatten under olika utvecklingsstadier, har ingen ökad dödlighet konstaterats hos vuxen fisk vid grumling under 500 mg/l, fiskägg under 300 mg/l och fisklarver under 100 mg/l. Fiskar kan oftast undvika områden med hög grumlighet medan fiskyngel, larver och rom har begränsad förmåga att undvika grumliga områden. Under tiden som muddringen förekommer kan den tillkommande grumlingen påverka ägg, larver och yngel. Den känsligaste perioden för påverkan är under lekperioden och tiden närmast efter denna. 1 Baserad på en litteraturstudie gjord av Sture Hansson vid Akvatisk Miljöforskning AMF AB 51

I de utredningar som utförts av Fiskeriverket och inom projektets ramar har man inte kunnat säkerställa några bevis på att det förekommer lekande strömming inom arbetsområdet. Dock förekommer lekande sik i grundområdena sydost om Holmuddsrännan. Det som påverkar fisken mest vid grumling är påslamning på lekbottnar. Även fiskens födosöksområden kan påverkas om bottenvegetationen tar skada av för hög grumling. En bedömning av påverkan och effekter på fisk och fiske redovisas i bilaga 6. Den sammanfattande bedömningen av riskerna för effekter av grumling på lekbottnar eller födosöksområden för fisk är att dessa är små vid muddring i hamnområdet och inre delen av Yttre fjärden. Effekter kan förekomma om grumlingen sprids till strandkanten, särskilt i yttre delen av Yttre fjärden, då det finns grundområden med högt värde för fiskerektytering. Uppkommer effekter så avklingar de tämligen snabbt efter avslutad muddring. Den påverkan som eventuellt uppkommer är störst under vår och försommar. Vid muddring i Holmuddsrännan kan grumlingen skada strömmingens lekbottnar. De huvudsakliga lekområdena ligger dock på sådant avstånd från farleden att de inte bedöms kunna skadas. Bedömningen är samma för havslevande sik. 7.2.6 Fåglar Vadande fåglar i grunda områden kan komma att påverkas negativt i sitt födosök då en ökad grumling innebär att siktdjupet försämras. Eftersom grumlingen begränsas förväntas emellertid inte så höga grumlingshalter uppkomma att fågellivet påverkas negativt. 7.2.7 Fiske Största delen av yrkesfisket i Gävlebukten bedrivs utanför Holmuddsrännan och Yttre fjärden. Totalt är 8-10 yrkesfiskare verksamma inom området. Dessutom finns ett betydande sport- och husbehovsfiske. Fisket begränsas dock av att förbud råder för fiske med nät och fasta redskap högre än 1,5 m i den inre delen av Yttre Fjärden. Förbudet har inrättats för att skydda bestånden av öring, lax, vandringssik och gös som leker i åarna. Dispens från förbudet lämnas till vissa yrkesfiskare som fiskar sötvattensarter som abborre och gädda. I Yttre fjärden bedrivs enbart nätfiske efter sik och eventuellt lax. Gävle kommun upplåter i dagsläget 19 vattenområden för fiske med fasta redskap. Fiskeplatserna är belägna inom kommunens enskilda vatten och upplåts till Gävle Fiskarförening. På de fasta fiskeplatserna tillåts endast fiske med så kallade kombifällor. Fiskeplatserna är placerade kring Bönan, Vitgrund, Lövgrund och Limön, se figur 17. Två av dessa fiskeplatser, Bönan 9 & 10, ligger inom 500m avstånd från arbetsområdet. Risk finns för igenslamning och överlagring av fasta redskap i nära anslutning till arbetsområdet på grund av muddringsarbetet vilket gör att fiske i detta område kan försvåras. I området vid Holmuddsrännan förekommer yrkesfiske med laxfällor. Fiske sker enligt lekplatsinventeringen även i lekområden för strömming. Dessa områden ligger dock på så långt avstånd från arbetsområdet att risken för störningar beroende på grumling bedöms bli liten. 52

Effekterna på fisket i de inre delarna av Yttre fjärden bedöms bli små och endast beröra fritidsfisket och det begränsade yrkesfisket som bedrivs på dispens. Under muddringsarbetet kommer fiske i nära anslutning till arbetsområdet att försvåras. Det trålningsfiske som bedrivs i Gävlebukten sker öster om Lövgrund och Vitskär och bedöms inte påverkas av verksamheten på grund av det stora avståndet. Figur 17 Placering av fasta redskap. 7.2.8 Skyddsvärda områden Delar av arbetsområdet, främst arbetsområdet vid Holmuddsrännan, ligger i direkt närhet till område av riksintresse för naturvård Orarna-Limön. Detta område omfattas av skyddsvärda grunda vikar med diverse makroalger och viktiga reproduktionslokaler för fisk. Här är fågellivet också relativt rikt med häckande och rastande fåglar. Enligt skyddsplanen skall god vattenkvalitet bibehållas i området och påverkan från mänskliga aktiviteter får ej vara för stor. Då området är ett grundområde, kan man förutsätta att det pågår naturligt hög grumling i området och att den varierar med årstid och rådande väderlek. Detta gör att området är adapterat till stora förändringar i grumlingsnivåer. De muddringar som kommer att ske i Holmuddsrännan, närmast Limön sker i massor som klassats som tillräckligt rena för att kunna tippas till havs, det vill säga massorna innehåller inga föroreningar som överstiger gränsen mellan klass 4 och klass 5 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav, rapport 4914. Detta i kombination med att massorna är av grövre karaktär gör att risken för spridning av föroreningar anses vara ringa från detta 53

arbetsområde. Muddringen kommer att ske delvis i den redan befintliga rännan men även, åt sydost för att öka rännans bredd. Resultatet från SMHI s modellering visar att sedimentet till största delen kommer att samlas inne i Yttre fjärden och att spridningen mot Limön och Orarna kan förekomma i begränsad utsträckning. Dessutom kommer utspädning av grumlingen att ske. Ovanstående till trots skall det tilläggas att viss grumling ändå kommer att ske in i området av riksintresse för naturvård men dessa grumlingar kommer enbart att vara temporära. Efter att arbetet är slutfört kommer halterna att återgå till de normala. I kontrollprogrammet föreslås villkor för grumlingshalter i närheten av dessa skyddsvärda områden för att säkerställa att ingen negativ påverkan sker. Natura 2000-områdena Orarna och Limön förväntas inte påverkas av muddringen på grund av det stora avståndet, dvs. mer än 1000m. I bevarandeplanen för dessa områden nämns muddring som ett stort hot mot de arter och naturtyper som bevarandeplanen främst skall skydda men detta åsyftar muddring av de grunda vikar som förekommer inom skyddsområdet. Fågelarterna svarthakedopping, fisktärna och silvertärna är alla mycket känsliga för störningar under häckningsperioden, som för dessa arter pågår mellan april och augusti. De planerade arbetena innebär inte att syftet med bevarandeplanerna är hotat. Under arbetsperioden bedöms den negativa påverkan på Limön och framför allt Orarna dock således att bli ringa. Det kan komma att bildas ett nytt naturreservat kring Orarna, ett beslut som fattas tidigast 2012, se figur 18. Påverkan på det eventuella nytillkomna naturreservatet kring Orarna blir då av samma omfattning som den påverkan på natura 2000-området Orarna som beskrivits ovan. Fågelskyddsområdena Skommarrevet och Skrammelhararna m.fl. samt sälskyddsområdet Lövgrunds Rabbar bedöms inte påverkas av de planerade arbetena pga. det stora avstånden. 54

Figur 18 Sammanfattning av avstånden till skyddsvärda områden från arbetsområdena, 500 resp. 1000 m. 55

7.2.9 Buller Störningar av buller upplevs individuellt och är svåra att förutsäga. Människors hälsa och välbefinnande kan påverkas både direkt och indirekt. Direkta effekter är påverkan på hörseln. Indirekta effekter är koncentrationssvårigheter, samtalsstörningar, stress och sömnsvårigheter. Upplevelsen av buller hänger samman med ljudnivån, exponeringstiden samt den individuella känsligheten för buller för stunden och allmänt d v s vilken aktivitet personen befinner sig i. Bullrets karaktär - vilka ljudfrekvenser som dominerar, om bullret är monotont eller pulserande osv. påverkar också hur stor störningsupplevelsen blir. Den exponerades attityd till bullerkällan eller dess informationsinnehåll kan också påverka störningsupplevelsen. Även vilken tid på dygnet och året som störningen uppträder har betydelse för upplevelsen av bullret. Genomförandet av projektet kommer att ge upphov till buller från mudderverk samt pråmar. Avståndet till närmaste bebyggelse är som minst ca 700-800 m vid arbeten i Yttre fjärden och ca 100 m vid arbeten i Holmuddsrännan. Den enskilt viktigaste faktorn för att minska påverkan från muddringsprojekt är, som nämnts ovan, att projektet genomförs under en sammantaget så kort tid som möjligt. I projekt av denna storlek krävs mudderverk med betydande kapacitet för att klara de stora mängder massor det är fråga om. Mycket höga kostnader är förenade med den aktuella utrustningen och mudderverken är på grund av sin storlek inte lämpliga eller möjliga att förflytta med korta intervall. Normalt sett arbetar man dygnets alla timmar för att på så sätt minska den totala genomförandetiden och därmed även kostnaderna för maskiner, fartyg och arbetskraft. Bottenmaterialet i Holmuddsrännan består, som tidigare framgått, av hårt material (morän) som är mer komplicerat och tidskrävande att muddra än övriga, lösare material. En stor del, ca 1,7 miljoner m 3, av den totala mängden muddermassor är lokaliserade i Holmuddsrännan och därmed relativt nära bostäder för såväl året runt-boende som fritidsboende. Detta innebär att en effektiv muddring av Holmuddsrännan är en central del i projektets genomförande. Bullernivåerna från verksamheten har utretts på uppdrag av projektet, se bilaga 8, och det kan konstateras att de fastigheter som ligger längs med Holmuddsrännans norra del kan komma att uppfatta ljudnivåerna som störande när arbeten utförs i dessas absoluta närområde. I övriga delar av arbetsområdet bedöms inte ljudnivåerna från muddringsarbetena inverka störande för omgivningen. Vid muddringsprojekt hänvisas vanligen till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser, se tabell 1. 56

Tabell 1. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Om verksamheten pågår under en begränsad varaktighet, högst två månader kan 5 dba högre värden tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 min per timme, kan upp till 10 dba högre nivåer accepteras. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser kan höjningen få uppgå till sammanlagt höst 10 dba. Utredningen visar att ljudnivåerna vid muddring i Yttre fjärden inte kommer att överskrida angivna riktvärden. Man har emellertid kunnat konstatera att dessa riktvärden tidvis kommer att överskridas vid vissa bostadsfastigheter vid Holmuddsrännan, se figur 19. Detta gäller i första hand rekommenderade nivåer kvälls- och nattetid, men även i något fall under dagtid. Bullerutredningen har utgått från en kontinuerlig verksamhet under dygnet med större mudderverk och lastning i pråmar. För muddringen finns mycket begränsade möjligheter att vidta bullerreducerande åtgärder. Färgskalan på bild 19 motsvaras av följande bullernivåer. 57