STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGS KATALOG 2016 2017
UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG 5. BERÄTTANDE ANIMERAD FILM 6. CIRKUS 7. DANS 8. DANSPEDAGOGIK 9. DANS ÄMNESLÄRARE 10. DESIGN FÖR FILM OCH TV 11. DOKUMENTÄRFILM 12. DRAMATIK/DRAMATURGI 13. FILMFOTO 14. FILMKLIPPNING 15. FILMMANUS 16. FILMPRODUKTION 17. FILMREGI 18. KOSTYMDESIGN 19. LJUD FÖR FILM OCH SPEL 20. LJUDDESIGN 21. LJUSDESIGN 22. MASK- OCH PERUKDESIGN 23. MIMSKÅDESPELERI 24. OPERASÅNG 25. RADIO 26. SCENKONSTPRODUCENT 27. SCENOGRAFI 28. SKÅDESPELERI 29. TEATERREGI 30. TEATERTEKNIK 31. TV För utbildigsstarter och asökigsdatum se UNIARTS.SE Dea katalog preseterar edast de lägre utbildigar på grudivå som ite kräver tidigare högskolestudier. För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se UNIARTS.SE MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR NOVEMBER 2015 2
DET HÄR ÄR STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA CIRKUS, DANS, FILM, MEDIA, OPERA, TEATER Uik sammasättig av utbildigar På Stockholms kostärliga högskola, med de igåede högskolora DOCH Das och Cirkushögskola, Operahögskola och Stockholms dramatiska högskola, ges e uik sammasättig av utbildigar. Här har du som studet utmärkta möjligheter till möte med adra kostarter och samarbete över kost- och yrkesgräsera. Flexibelt yrkeskuade På Stockholms kostärliga högskola får du spetskompetes iom di iriktig och utvecklar e ege kostärlig eller pedagogisk idetitet. Geom samarbetsövigar får du äve bredd i dia kuskaper. Uder di utbildig bygger du upp ett yrkeskuade för e arbetsmarkad i städig utvecklig vid exame ska du ha relevata kuskaper, rätta förutsättigar och hadfasta verktyg för ett kostärligt yrkesliv i e föräderlig omvärld. DOCH, DANS OCH CIRKUSN Briellväge 58 Briellväge CIRKUSHALLEN Briellväge 34 Tekikrige OPERA N Tekikrige 35 Drottig Kristias väg Osqars backe KTH, KUNGLIGA TEKNISKA N STADION Lidigöväge STOCKHOLMS DRAMATISKA Valhallaväge 189 & 193 Roslagsbaa Karlapla Tekiska högskola Stadio Valhallaväge Valhallaväge Valhallaväge Oxestiersgata Karlapla Karlaväge KARLAPLAN Baérgata Baérgata Karlaväge GARNISONEN UNIARTS.SE Telefo: 08 49 400 000 Narvaväge Liégata GEMENSAM LEDNING FÖRVALTNING FORSKNING Liégata 87 3
SÖK TILL STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA Stockholms kostärliga högskolas utbildigar ges vid DOCH Das och Cirkushögskola, Operahögskola och Stockholms dramatiska högskola det är tre kreativa, utmaade och stimulerade miljöer som ställer krav på dig som sökade och studet. Atagige till högskolas utbildigar är uppdelad i flera steg och studieperiode är itesiv. Låter det tufft? Motsatse är otäkbar. Som studet ska du vara säker på att di tid är väl ivesterad. Hos oss skapar du e solid grud för ditt kostärliga yrkesliv. E del av våra utbildigar startar varje år me måga har atagig vartaat år. På UNIARTS.SE fis aktuella datum för utbildigsstart och asöka. Så här söker du För att studera på våra program behöver du ha grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer om vad det iebär för just dig på ANTAGNING.SE. Om du ite har grudläggade behörighet för högskolestudier ka du asöka om att vi ska bedöma om du har skaffat dig motsvarade kuskaper på aat sätt och därmed är behörig geom reell kompetes. Asöka om reell kompetes lämar du i tillsammas med di asöka. Du ka också asöka om udatag/dispes frå kravet på grudläggade behörighet. Asöka om udatag/dispes lämar du i tillsammas med di asöka. Atagig Vem som atas till utbildige avgörs geom arbetsprov och praktiska prov, ite utifrå betyg eller meritpoäg. Vilka prov du ska göra beror på vilke utbildig du söker. Atagige är uppdelad i flera steg. Efter varje steg får du veta om du gått vidare till ästa. E särskild atagigsgrupp asvarar för atagige till varje utbildig. Asöka är webbaserad, så du söker via e läk på varje utbildigs sida på UNIARTS.SE. Där får du all iformatio du behöver för att kua söka. Observera att du ite ka söka via ANTAGNING.SE. Eftersom atagigsprocesse är utsträckt uder e låg tidsperiod ligger sista asökigsdag till kadidat- och ämeslärarutbildigara 7 8 måader före utbildigsstart. Studiemedel Som studet på Stockholms kostärliga högskola ka du söka studiemedel frå CSN. Avgifter Studiera är avgiftsfria för dig som är medborgare i Sverige, ågot aat lad iom EU/EES eller Schweiz. För övriga läder gäller särskilda regler för avgifter. Två av våra utbildigar har egelska som udervisigsspråk och för dessa kräver vi ite att du har kursera Sveska 1, 2 och 3. Några av våra utbildigar har krav på godkät behörighetsprov som särskild behörighet. Iformatio om detta hittar du på utbildiges sida.
180 HÖGSKOLEPOÄNG BERÄTTANDE ANIMERAD FILM Att arbeta med aimerad film Aimatioe uppstod ur experimet med ljus och bild och fugerade som e brygga frå ett text- och tryckbaserat samhälle till ett samhälle präglat av kameras bilder. Ä idag fortsätter aimatioe att omdefiiera hur rörliga bilder ka se ut och distribueras. Digitala tekiker har föreklat processe och möjliggör ett eget skapade oberoede av stora produktiosapparater vilket medför e mågfald av uttryck. Aimerad film är e växade brasch och det behövs fler som ka jobba som aimatörer, mausförfattare, teckare av bildmaus eller dockmakare. Högskolas måga iriktigar iom film, media, teater och skådespeleri ger oss möjligheter att utforska aimatioes olika yrkesroller i samarbete och produktiosövigar. kadidatutbildigara i sceografi, kostymdesig, mask- och perukdesig samt ljusdesig. Du har hela tide kotakt med film-, tv- och mediebrasche. Yrkesutövare bjuds i som gästlärare, föreläsare och hadledare. Geom di praktik ka du också prova på olika yrkesroller iom produktioe av aimatio. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Utbildige Uder utbildige varvar vi teori och praktik och du får utveckla di ege kostärlighet, samt fokusera på tekik och samarbete eftersom de alla är ödvädiga delar för att göra aimerad film. År 1 arbetar vi med att utveckla idéer i aimatiosworkshoppar där vi äve studerar aimatioshistoria, teori och filosofi. Vi utvecklar idéer till maus och arbetar praktiskt med aimatiosstudio och möjliga yrkesroller. År 2 fokuserar vi på praktik och att lära käa brasche, vi övar på att utveckla e ege karaktär och på att var och e ska hitta si berättelse. År 3 gör vi varsi film och hittar vår väg i i brasche. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har berättarglädje, bilditresse, tålamod och samarbetsförmåga. Du behöver också e stark vilja att berätta i rörlig bild och ett briade itresse för aimerad film. Praktisk erfarehet frå film-, spel- eller mediebrasche är bra att ha, me iget krav. Förberedade kostskola, serieteckarkurs, skrivarkurs eller likade är också meriterade. Vi arbetar med både digitala och aaloga tekiker och har till exempel kurser i mjukvaror och teori och har workshoppar i allt frå lera, dockarmaturer, teckig, maus, regi, dramaturgi, ljus och ljud. Vi gör fria projekt samt tematiska workshoppar där vi förhåller oss till giva ramar i de kostärliga uttrycke. Uder utbildige erbjuds föreläsigar i dramaturgi, filmhistoria, filmklippig, dokumetärt berättade och ljuddesig. Vi har gemesamma produktiosövigar med kadidatutbildigara i tv och film och det fis e livlig kotakt med skådespelar- och mimstudeter och äve e dialog med 5
CIRKUS 180 HÖGSKOLEPOÄNG DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta med cirkus Att arbeta som artist iom samtida cirkus iebär måga möjligheter. Du ka komma att arbeta reodlat med di cirkusdiscipli eller i fusio med adra kostformer. Samtida cirkus preseteras i olika former och i olika miljöer. Det ka vara e kortare föreställig, e istallatio eller e sextimmars happeig. I kotakte med publike fis frihete att skapa visuell cirkuskost eller e story-lie för att gestalta käslor och skeede. Det fis e frihet att arbeta både atioellt och iteratioellt, som solist eller i esemble. Utbildige Kadidatprogrammet i cirkus tar avstamp i cirkustekiska kvalitéer och kostärliga traditioer för att uppå e hög tekisk och kostärlig ivå. Utbildige har ett starkt fokus på att utveckla di cirkusdiscipli uder alla tre åre samtidigt som du får möta måga olika rörelseuttryck för att utvecklas som cirkusartist. Utbildige ger dig redskap att utveckla di kreativitet för att kua skapa ega ummer och föreställigar samt för att samarbeta med adra i esembleföreställigar. Du förvätas därför tilläga dig kuskaper om koreografi, regi, kostärliga processer och etrepreörskap. Praktik och teori förstärker varadra då det förutom cirkusdiscipli igår kurser i exempelvis koreografi, musik, olika former av das och teater, riggig, cirkusartistes hälsa, etrepreörskap och cirkus i omvärlde. Målet är att du ska utveckla e stark kostärlig och tekisk kompetes och ska kua göra självstädiga estetiska val och bidra till utvecklige av cirkus som kostform. Du arbetar reda frå börja med att presetera ditt arbete i olika kurser och utvecklar förmåga att möta olika sorters publik. Det görs i form av återkommade redovisigar uder alla tre åre. Uder det första året arbetar du tillsammas med övriga studeter med ett midre föreställigsprojekt. Det adra året geomförs ett esembleprojekt tillsammas med e regissör som preseteras för e publik. Uder det tredje året gör du ett kostärligt forskigsiriktat självstädigt arbete på höste och uder våre preseterar du och övriga studeter slutföreställige Closig Acts ett collage av de ummer som i har skapat uder utbildige. Grudläggade behörighet, med udatag av Sveska 1, 2 och 3 och Egelska 6. Utbildige ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. Värdefulla förkuskaper För att bli atage till kadidatprogrammet i cirkus behöver du har förkuskaper i e cirkusdiscipli. Det är bra om du har ett itresse för det visuella och det dramaturgiska och tycker om att stå på sce. Du kaske har sysslat med das, parcour, gymastik eller adra rörelseformer. Du tycker om att skapa och att träa fysiskt. Du har förmåga att arbeta både självstädigt och i grupp och är yfike på de möjligheter som fis iom cirkus. Ur iehållet Utbildige omfattar tre huvudsakliga område: Cirkusdiscipliträig och rörelsetekiker iom adra kostformer som till exempel das och clowtekik Teoretiska kurser som behadlar kulturhistoria, cirkushistoria, hälsa och metal träig, riggig och säkerhet. Kurser med fokus på det kreativa och kostärliga skapadet. 6
180 HÖGSKOLEPOÄNG DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS Att arbeta med das Att arbeta som daskostär hadlar om att kua fördjupa sig i olika fysiska, koreografiska och itellektuella praktiker. Det hadlar om att förhålla sig till det ega kostärskapet, idividuellt och i kollektiva processer. Det hadlar äve om att kua arbeta med hur, vad och varför ma vill kommuicera på e sce framför publik samt att förhålla sig till ett kostfält som är i städig förädrig. Utbildige Kadidatprogrammet i das väder sig till dig som är itresserad av att utbilda dig geom das och som vill arbeta som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Utbildige skapar möjlighet för dig att utveckla di fysiska och itellektuella potetial samt ditt kostärskap. Geom att daglige experimetera, udersöka och fysiskt arbeta med tekiker och praktiker iom samtida das och koreografi, arbetar du såväl utifrå traditioer som med att ifrågasätta etablerade kovetioer. Utbildige lägger stor vikt på eget skapade och du får arbeta eskilt eller i kollektiva processer. Detta ger dig kuskap om kostärliga metoder, projektutvecklig, förmåga att artikulera di/er idé samt olika presetatiosformer. Geom det sammaflätade arbetet med praktik och teori i form av aalys, diskussio och kritiskt graskade utvecklar du färdigheter och får kuskap om ett kostfält som är i städig rörelse. I möte med professioella daskostärer, teoretiker och iteratioellt och atioellt erkäda pedagoger får du förmåe att skapa ett brett iteratioellt kotaktät. Efter exame är du förberedd för att arbeta som självstädig daskostär i olika verksamheter iom scekost - eller för vidare studier på avacerad ivå. Somatiskt arbete Korografiska praktiker och teorier Repertoar och iterpretatio Kostärligt skrivade och textstudier Orgaisatio och projektarbete Eget arbete Grudläggade behörighet, med udatag för Sveska 1, 2 och 3 och Egelska 6, och särskild behörighet i form av behörighetsprov. Utbildige ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. För iformatio om behörighetsprovet se hemsida. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i das. De flesta av våra studeter har dasat på fritide eller gått ågo form av förberedade dasutbildig såsom estetiskt gymasieprogram eller folkhögskola ia de börjar hos oss. Ur iehållet Uder utbildige arbetar du daglige med ågra av eda ämda praktiker/teorier: Improvisatio Balett for samtida dasare Moder das Samtida das Yoga 7
DANSPEDAGOGIK 180 HÖGSKOLEPOÄNG LEDER TILL EN FILOSOFIE DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta med daspedagogik Kadidatprogrammet i daspedagogik ger dig grude för ett yrkesliv iom det daspedagogiska området. Att arbeta som daspedagog hadlar om att skapa goda förutsättigar för olika mäiskors lärade och kreativitet i das. Det iebär också att kua förstå och kommuicera dases roll och värde i samhället. Daspedagoges yrke är i städig utvecklig och iom daspedagogik fis därför utrymme att vara e kreativ och självstädig etrepreör som väljer att arbeta med das och skapade på olika sätt. Måga av våra tidigare studeter har bildat kostärliga kollektiv och kompaier som arbetar med das både sceiskt, pedagogiskt, socialt och med udervisig i das i ya sammahag. Utbildige Kadidatprogrammet i daspedagogik väder sig till persoer som har vilja och mod att försätta dase i måga olika sammahag, kostärliga och pedagogiska såväl som sociala. Här föreas das som kostform med pedagogik som veteskapligt äme. Utbildige erbjuder utrymme för ytäkade, kreativitet och kritisk reflektio och DOCH strävar efter att utbilda självstädiga daspedagoger med stark förakrig i både kost och veteskap. Uder utbildige itegreras dastekiska färdigheter, kroppsliga och estetiska uttryck med kostärliga och pedagogiska perspektiv. Uder utbildige fördjupar du dig iom e vald huvudiriktig och i flera adra dasgerer som du väljer själv. Då daspedagogik bygger på ämet pedagogik utgör teoristudier iom pedagogik, didaktik och dasteori/dasveteskap e stor del av utbildige. Termi 1 2: utvecklas de valda dasiriktige och adra dasgerer. Du studerar pedagogik och das som veteskapliga äme liksom veteskaplig metod och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik och kostärlig metod. Termi 3 4: läser du kurser i etrepreörskap, specialpedagogik och dasdidaktik i form av das för bar och uga. De valda dasiriktige och valda gerer utvecklas vidare. Koreografiska, kostärliga metoder fördjupas och du skapar e föreställig tillsammas i grupp för att åka på e turé. Termi 5 6: fördjupas kuskaper i vald dasiriktig och valda gerer liksom etrepreörskap. Du läser dasdidaktik med valbar iriktig och fördjupar di kuskap om dasteori. Stort fokus läggs på veteskaplig metod för att du uder sista termie ska geomföra ett självstädigt arbete med utgågspukt i e daspedagogisk frågeställig. Ur iehållet Pedagogik, didaktik, specialpedagogik och das för bar och uga Das, improvisatio, musik, pilates, Kleitekik TM med mera Dasteori och dasaalys Udervisigspraktik Koreografi, kostärliga metoder och turé Etrepreörskap Veteskaplig metod och självstädigt arbete Grudläggade behörighet, iklusive Egelska 6/B eller motsvarade, och särskild behörighet i form av behörighetsprov. För iformatio om behörighetsprovet se hemsida. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i daspedagogik behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. För att bli e bra daspedagog är det också viktigt att du tycker att det är späade att udervisa och förmedla das till olika målgrupper. 8
300 HÖGSKOLEPOÄNG 10 TERMINERS HELTIDSSTUDIER LEDER TILL EN ÄMNESLÄRAREXAMEN DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS ÄMNESLÄRARE Att arbeta som gymasielärare Ämeslärarprogrammet riktar sig till dig som vill udervisa i das på gymasiet. Att vara ämeslärare i das hadlar i första had om att vara lärare. Med e tydlig förakrig i lärarrolle och gymasieskolas styrdokumet udervisar du i das och i ett aat äme. I arbetet som lärare får du förmåe att följa och bidra till uga mäiskors utvecklig, skapa förutsättigar för deras lärade och möjlighet att växa som idivider. Utbildige På DOCHs lärarutbildig itegreras dastekiska färdigheter, kroppsliga och estetiska uttryck med kostärliga och pedagogiska/veteskapliga perspektiv. Uder utbildige fördjupar du dig iom e vald huvudiriktig och i flera adra dasgerer som du väljer själv. Utbildige ger möjlighet att utveckla ett självstädigt, kritiskt och asvarstagade förhålligssätt till lärarrolle. Du ileder och avslutar dia studier med ämet Das vid DOCH. Uder termi 1 4 och 8 10 itegreras ämet Das med kurser iom utbildigsveteskaplig kära och verksamhets-förlagd utbildig. Uder termi 5 7 läser du Das med fördjupig i koreografi vid DOCH eller ett aat skoläme som läses vid Stockholms uiversitet. Termi 1 2: studeras ämet Das geom de valda dasiriktige och valda dasgerer. Du studerar pedagogik och das som veteskapliga äme liksom veteskaplig metod och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik och kostärlig metod. Termi 3 4: läser du kurser på Stockholms uiversitet som Teorier om lärade, Utbildigshistoria och Läroplasteori. På DOCH utvecklar du kuskap i specialpedagogik och ämet Das geom vald dasiriktig, dasdidaktik och koreografiska, kostärliga metoder som fördjupas. Du skapar e föreställig i grupp för att åka på e turé. Termi 5 7: väljer du att läsa; atige Das med fördjupig koreografi med kurser som exempelvis Dasteori, Samtida koreografiska praktiker och Kostärlig produktio, alterativt aat skoläme som läses vid Stockholms uiversitet. Termi 8 10: fördjupas kuskapera i ämet Das i form av exempelvis kursera Dasämets kroppsliga praktiker och Das, media och medierig. Stort fokus läggs på veteskaplig metod och självstädigt arbete. E låg period av verksamhetsförlagd udervisig geomförs. Ur iehållet Das 120 hp das, dasdidaktik, improvisatio, koreografi och kostärliga metoder Aat äme 90 hp Das med fördjupig koreografi eller aat skoläme Verksamhetsförlagd utbildig, 30 hp Utbildigsveteskaplig kära, 60 hp pedagogik, specialpedagogik, teorier om lärade, utbildigshistoria med mera Grudläggade behörighet, iklusive Egelska 6/B eller motsvarade, och särskild behörighet i form av behörighetsprov. För iformatio om behörighetsprovet se hemsida. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till Ämeslärarprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. För att bli e bra lärare är det viktigt att du också har ett geuit itresse för pedagogik och lärade och tycker att det är späade att förmedla das till och att arbeta med uga mäiskor. 9
DESIGN FÖR FILM OCH TV 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta med desig för film och tv Produktiosdesiger arbetar med att ge e produktio ett gemesamt visuellt uttryck geom avädig av sceografi, rekvisita, grafik m.m. Detta gör ma i samråd och ära samarbete med fotograf, ljus, regissör, vfx, ljud, kostym, mask samt övriga avdeligar. Produktiosdesig skapar stämig, atmosfär och rame för e film- eller tv-produktio geom uttrycksfull och meigsfull avädig av utrymme, objekt, ljus, färg och form. Att arbeta med desig för film och tv hadlar till stor del om teamarbete, arbetsledig och äve budgetarbete. Det hadlar också om att tillsammas med de adra i teamet komma fram till det bästa sättet att visuellt gestalta e berättelse. Utbildige Syftet med utbildige är att tillsammas med regissöre och fotografe, samt de övriga kostärliga och tekiska persoale, ge dig färdigheter att ta asvar för plaerig och geomförade av de visuella utformige och fuktioella helhete av olika produktioer. Vid sida av de professioella kompetese uppmutras du att itressera dig för experimetell och utforskade sceografi äve är det gäller visuella framställigar iom adra typer av medier samt att utveckla ya arbetssätt. De som har geomfört sia studier i desig för film och tv har färdigheter att: arbeta som sceograf/productio desiger i film-, tv- och adra visuella produktioer idetifiera och aktivt utveckla si kostärliga visio agera kostruktivt som medlem av ett kostärligt team och förstå sitt asvarsområde i relatio till de adra i teamet idetifiera och dra ytta av praxis, begrepp, forskigsresultat och kostärliga uttryckssätt iom si brasch skaffa ödvädig iformatio och komplettera sitt kuade leda och motivera arbetsgruppe som bygger upp sceografi hatera och följa budget i e produktio fortsätta sia studier i ett masterprogram. E viktig del av utbildige är att söka sig fram till ett eget visuellt uttryck. Du får både idividuell hadledig och hadledig i team för att utveckla di kreativitet, kostärlighet och ditt eget berättade. Studiera består av övigar och produktioer, ofta med studeter frå adra område. Uder filmövigara jobbar du itesivt ihop med studetera på de adra filmkadidatutbildigara. Första året iehåller mer teori ä det adra och tredje året, då vi jobbar mer praktiskt med produktiosövigar. Ur iehållet Via kurser och krävade övigsarbete lär du dig att behärska helhete av kostärlighet, produktio och tekik iom ditt yrkesområde. I sambad med produktiosövigara får du isikter i de professioella praxise och utvecklar di förmåga att arbeta i grupp. Du lär dig att täka kritiskt och aalytiskt och bli isatt i traditio och treder iom de ega brasche. Uder utbildige blir du isatt i sceografiplaeriges olika arbetsskede samt de kostärliga aspektera och produktiosfaktorera i samspelet iom film- och tv-produktioer. Utbildige iehåller blad aat följade momet: dramaturgi, visuellt berättade, ljussättig, kameratekik, att tecka och skapa modeller, ritigstekik både för had och i dator, materialkuskap och färglära, kostruktio och hållbarhetslära, specialeffekter/vfx, 3D-tekiker, iblick i kostymdesig och mask- och perukdesig, teatersceografi, arkitektur, digitala media, budget samt filmhistoria. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har ett bilditresse och e vilja att berätta filmiskt. Du kaske har sysslat med fotografi eller måleri. Någo form av förutbildig iom film är meriterade och du vill utveckla visuellt, rumsligt och dramaturgiskt täkade och ha förmåga att arbeta både självstädigt och i grupp. 10
180 HÖGSKOLEPOÄNG DOKUMENTÄR- FILM Att arbeta med dokumetärfilm E dokumetärfilmare arbetar med att göra filmer om ågot som agår hoom eller hee. Det ka vara persoliga, politiska eller experimetella berättelser. Dokumetärfilmare arbetar med bild, ljud, klipp och text. År 2 är ett fördjupade år där du arbetar med e första lägre produktio i form av e porträttfilm som är ett teamarbete. År 3 ägas åt di examesfilm samt e fördjupade kurs i produktio iför yrkeslivet. Som dokumetärfilmare måste du ha ågot väsetligt att berätta och du måste vara evis och öppe för ya idéer. Dokumetärfilmare arbetar både esam och i team. Detta kräver e god kuskap i att kommuicera, att behärska fotografi, klipp, produktio och postproduktio samt tekisk skicklighet som ljudtekiker. Utbildige Vi vill utbilda orädda och självstädiga dokumetärfilmare med stark kostärlig itegritet, kuskap om brasch och omvärld och förmåga att skapa e yrkesidetitet. Udervisige delas i i olika praktiska delområde som regi, foto, ljud, klipp och produktio. Du får förfia ditt persoliga uttryck och fördjupa dia kuskaper såväl eskilt som i team. Målet är att du ska få verktyg för att hitta ya och ega sätt att utveckla det dokumetära filmberättadet. Ur iehållet Urval av kurser som ges uder utbildige: Processitervju Ciéma direct Filmfoto, filmklippig och filmljud Idividuell kuskapsfördjupig Att skriva för film Överlevadskurs Examesfilm Vissa kurser har vi tillsammas med adra utbildigar. Till exempel med studetera på filmklippig, filmfoto, filmljud, radio och tv. Tidigare har vi dessutom haft samarbete med filmskolor i Palestia, Burkia Faso samt med de ryska filmskola i Moskva. Utbildige på StDH är upplagd så att dokumetärfilmare också blir e god ljudtekiker, fotograf och klippare. Detta öppar vägar för e bredare arbetsmarkad i dages medievärld. Utbildiges kära är praktisk. Kursera iehåller alltid e teoretisk del i form av föreläsigar, semiarier samt redovisig med aalys och utvärderig. Huvudsaklige kommer du att arbeta praktiskt i övigar och produktioer. Uder vissa övigar arbetar du esam, uder adra i team med studeter frå adra kadidatutbildigar iom film såsom filmljud, filmklippig, filmfoto och filmproduktio. Uder utbildiges gåg lägger vi också vikt vid ege reflektio av arbetsprocesse, ofta i skriftlig form. År 1 består av flera kortare kurser där vi går i på grudläggade filmfoto, filmljud och filmklippig. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det är viktigt att ha vilja att berätta och att kua formulera sig mycket väl både mutligt och i text. Goda språkkuskaper, gära flera olika språk, och ett stort itresse för mäiskor och samhälle är e bra bas att stå på. Kuskaper i filmproduktio och i digitala medier är meriterade. 11
DRAMATIK/ DRAMATURGI 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som dramatiker/dramaturg E dramatiker skriver teaterpjäser, alltså de text som ligger till grud för e teaterföreställig. Dramaturg är de yrkesfuktio på teater som har med repertoarläggig och textes gåg geom teaterprocesse att göra. E dramaturg åtar sig bearbetigar och dramatiserigar samt fugerar som dramaturgisk samtalsparter åt adra dramatiker. Utbildige Det går ite att ebart studera dramaturgi på kadidativå på StDH. Fokus uder utbildige är att i första had göra dig till dramatiker. Som studet får du utveckla ditt dramatiska skrivade och du får e grudlig orieterig i dramaturges samtliga uppgifter på teater. Utbildige iehåller måga praktiska övigar, ofta i samarbete med adra studeter iom scekost, me äve iom film och media. Vi samarbetar både iom StDH och med adra skolor. Du får också idividuell hadledig i det ega skrivadet för att utveckla di kostärliga förmåga och förmåga att arbeta i process med adra kostärer. Ur iehållet Utbildige iehåller exempelvis följade momet: Eget skrivade kära i utbildige är det hadledda skrivadet, allt frå de första termieras övigar till större pjäser och dramatiserigar lägre fram. Kortfilms- och radioteatermaus äve adra gräsöverskridade islag förekommer. Praktik e lägre praktik på teatrar med tovikt på dramaturgi igår i utbildige. Teori flera teoretiska islag förekommer uder hela utbildige: repertoarkuskap, dramaturgiska semiarier, researchmetodik, orieterig i upphovsrättsliga frågor med mera. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Någo form av praktik på det kulturella fältet är meriterade, gära iom teater/scekost. Det är bra om du har kuskap om pjäser och pjäsförfattare och ka läsa fler språk ä de skadiaviska och egelska. Vi tar upp frågor frå olika yrkesfuktioer iom teater rörade teatertexte. Ite mist viktigt är det att du som dramatiker ka förstå hur skådespelare läser text. E mycket god arbetsdiscipli är ett måste. Eftersom pjäsuppdrag kräver apassig till teaters repertoarplaerig, träas dramatikstudetera i att skriva iom pressade tidsramar. Utbildige ger e klar bild av hur det kostärliga sammahaget fugerar och vilka krav det ställer. Målet är att du ska utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap; du ska få möjlighet att utveckla ditt eget skrivade till e ivå där du ka arbeta i ett professioellt sammahag med dramatik och dramaturgi. 12
180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMFOTO Att arbeta som filmfotograf Att arbeta som filmfotograf i filmproduktioer hadlar till stor del om teamarbete och arbetsledig. Grude för e filmfotograf är persoligt berättade, hatverk och teamarbete. Filmfotografi hadlar om ett visuellt berättade, att förmedla e stämig och e käsla som stöder det ma vill berätta. Samarbetet med regissöre är det väsetliga och att tillsammas med de adra i filmteamet komma fram till det bästa sättet att gestalta e berättelse. Filmfotografe har helhetsasvar för det visuella berättadet i e film tillsammas med regissöre och desiger för film och tv. Målet är att på bästa sätt utveckla kuadet i att utyttja ljus, kompositio och rörelse i berättadet. Utbildige Persoligt berättade, hatverk och teamarbete är kära i utbildige. Med berättelse som grud ska du kua förverkliga visio till e kokret bild. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Dramaturgi Visuellt berättade Ljussättig Kameratekik Specialeffekter Gradig För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har ett starkt bilditresse och e vilja att berätta filmiskt. Du kaske har sysslat med fotograferig eller måleri. Någo form av förutbildig iom film är meriterade. E viktig del av utbildige är att söka sig fram till ett eget visuellt uttryck. Hatverket och tekike är viktiga för att du ska bli fri i ditt kreativa täkade. Du får både idividuell hadledig och hadledig i team för att utveckla di kreativitet, kostärlighet och ditt eget berättade. Studiera består av övigar och produktioer, ofta tillsammas med studeter på adra utbildigar. Samskapade är e viktig del i udervisige. Uder filmövigara jobbar fotografera itesivt ihop med de adra kadidatutbildigara iom film såsom filmregi, filmproduktio, filmklippig, filmljud och desig för film och tv. Första året iehåller mer teori ä det adra och tredje året, då vi jobbar mer praktiskt med produktiosövigar. Uder det tredje och sista året gör vi de så kallade slutfilme. 13
FILMKLIPPNING 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som filmklippare E filmklippare färdigställer filme av det ispelade filmmaterialet. Det viktigaste iom yrket är käslighete iför materialet och god samarbetsförmåga med filmes regissör och producet. Arbetsplatse ka till exempel vara ett produktiosbolag iom tv och film. Som filmklippare behöver du aturligtvis ha käsla för tajmig och estetik, me i första had hadlar filmklippig om berättade, om att beskriva mäiskor och deras käslor. Utbildige Filmklippige är det sista stadiet i filmes tillkomst. Uder utbildige får du därför iblick i såväl mausarbete som ispeligsarbete. I klippige formas de defiitiva berättelse, så du får ge återkopplig till både mausförfattare och regissör. Utbildige ger dig verktyg för att hatera större filmproduktioer iklusive lågfilmsformat. Du får också persolig erfarehet av att klippa olika typer av film som dokumetär, kostfilm, reklam och trailers. Ur iehållet I filmklipparutbildige igår blad aat udervisig i: Redigerigsprogram och deras grudläggade tekiska specifikatioer Musikhistoria Dramaturgi Textaalys Filmaalys Filmhistoria För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har lust och vilja att berätta och att beskriva mäiskor och deras käslor. Det är meriterade med praktisk käedom om filmklippig. Uder utbildige får du måga tillfälle till ovätade möte och kotakter över traditioella yrkesgräser, eftersom du får iblick i adra produktiosverksamheter som exempelvis radio, tv och skådespeleri. Utbildige består av återkommade gemesamma praktiska och teoretiska övigar för alla filmutbildigar. Utöver dessa kurser bedrivs yrkesspecifik udervisig med klipplärare och gästlärare för att du ska få fördjupad kuskap iom ditt äme. Målet är att ge dig möjlighet att utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap. Take är att du ska fia di ege klippmetodik, me du får äve viss iblick i filmproduktioes historia. 14
180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMMANUS Att arbeta som filmmausförfattare Filmmausförfattare skriver för film och tv. Ho eller ha gestaltar idéer och har därför kuskaper om filmiskt berättade. Mausförfattare har ett stort asvar är berättelse tar form och lämar därefter över till de övriga i teamet för att filme ska få si slutliga form. E mausförfattare har fyra uppdrag: Formulera idé, esam eller tillsammas med regissör, producet eller adra. Behärska form, struktur och frihet iom det filmiska berättadet. Skriva mauset själv och se till att de övereskoma berättelse överlever skrivprocesse. Skriva färdigt och vid e give tidpukt läma över asvaret för mauset till adra. Utbildige Filmmaus hadlar om berättelser, så du får utveckla di förmåga att fia e berättelse, gestalta de och möta publike med de. Du blir hemmastadd i e värld av samarbete och träar di fatasi och di förmåga att diskutera idéer och material med produceter, regissörer och fiasiärer. Uder utbildige utvecklar du di förmåga att i mausform gestalta e berättelse till e praktisk maual för filmispelig och gestaltig. Ur iehållet Uder utbildige får du redskap för att utföra de fyra uppdrage som vi beskriver ova, till exempel: Workshoppar Skriv- och filmövigar Praktiska och teoretiska semiarier Möte med adra filmförfattare och filmskapare Efter utbildige ska du blad aat kua förstå och diskutera filmmausprocesse kritiskt reflektera över ditt eget och adras kostärliga förhålligssätt till filmmauset självstädigt skapa, förverkliga och uttrycka ega och adras idéer. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har sysslat med ågo form av berättade iom media eller kultur. Dessutom ser vi gära att du förstår mäiskor, tycker om dem och ite ryggar för koflikt i ditt berättade. Det ka vara di ege berättelse eller ågo aas; de ka vara exempelvis politisk, social, historisk eller mytisk. Mausstudeteras maus ligger till grud för måga av filmregistudeteras övigar. Filme står iför stora utmaigar format, presetatiosformer och berättarstrategier förädras. Iteraktivt berättade, alterativ dramatisk form, istallatioer och olika musikaliskt eller performativt ispirerade former är exempel på det. Som filmmausstudet får du möjlighet att udersöka dessa gerer i samarbete med späade ytäkare. 15
FILMPRODUKTION 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta med filmproduktio E studet som geomgått kadidatutbildige i filmproduktio ska kua läsa ett maus och geom iehållsaalys, ekoomisk edbrytig, ispeligsplaerig, postproduktiosaalys och värderig av distributiosmöjligheter bedöma dess geomförbarhet. Efter geomgåge utbildig ka filmproduktiosstudetera arbeta som produktiosledare iom fiktiosprojekt samt producera kortfilm, ovellfilm och fiktio i varierade format med i första had ihemsk fiasierig. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Dea utbildig ska ma välja om ma är e bra orgaisatör som är ekoomiskt itresserad och yfike på mäiskor. E perso som gillar berättelser och vill få ut dessa till e stor publik. Utbildige Utbildige i filmproduktio lägger grude för verksamhet som produktiosledare och juiorproducet med iriktig mot berättade fiktio för film och tv. Utbildige ger grudläggade kuskaper i hur ma utvecklar, plaerar och geomför ett filmprojekt frå idé till distribuerad film. Kadidatutbildige i filmproduktio består av udervisig i projektutvecklig, dramaturgi, produktiosledig, budgeterig, ispeligsplaerig, ispelig, juridik framför allt avtals- och upphovsrätt, postproduktio, fiasierig, markadsförig och distributio. Kuskapera tillämpas praktiskt i produktiosövigar frå ett par dagars ispelig till ovellfilmsproduktioer i full skala där studetera fugerar som produktiosledare och asvariga produceter i e hadledd miljö. Team och samarbete är e viktig del av filmproduktiosutbildiges pedagogiska metod och alla produktiosövigar görs tillsammas med studeter på StDH:s övriga filmiriktigar. FIlmproduktiosstudetera utvecklar si förmåga att utveckla, arbetsleda och kommuicera både krig e films praktiska plaerig och kostärliga visio. Utbildige är förberedade för utbildig i producetskap på avacerad ivå. 16
180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMREGI Att arbeta som filmregissör Som regissör är du både e kreativ kostär och e ispirerade och lyhörd arbetsledare. aväda di kostärliga röst och tekik som regissör i ett professioellt sammahag. Filmregissöre har tre uppdrag: Förstå vad som är e berättelse. Det är regissöres asvar att tillsammas med producet och mausförfattare utveckla berättelse. Berätta berättelse. Regissöre måste behärska det filmiska berättadet. Samarbeta med team, skådespelare och adra medarbetare. Regissöre ska kua mycket om hur ma förlöser adras fatasi och begåvig. Utbildige Uder utbildige får du studera filmskapadets hela dyamiska process: idébildige och tolkige av maustexte, iscesättige av det filmiska rummet, utvecklige av e visuell form, det omfattade samarbetet med filmteamets övriga fuktioer, gestaltigsarbetet tillsammas med skådespelare, klipp- och ljudläggigsprocesse samt mötet med publike. Ur iehållet Uder utbildige får du göra olika typer av produktiosövigar. Vi arbetar med regissöres verktyg, exempelvis: Persoregi Pramaturgi Filmisk gestaltig För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har provat på ågo form av filmskapade, me det viktigaste är att du har e stark kostärlig drivkraft och e vilja att berätta filmiskt. Du får geomgripade kuskap om filmregis fuktio, så att du efter utbildige ka göra ega självstädiga kostärliga val i sambad med e films tillblivelse. Målet är att du, efter utbildige, ska ha de grudläggade kuskaper som krävs för att geomföra e professioell filmproduktio, me också de itegritet och självstädighet som krävs för att du, om du vill, ska kua hitta dia ega vägar iom ditt framtida filmskapade. Du ska kua ta kostärligt asvar för hela de process av självstädighet och komplexa samarbete som krävs för att e film ska bli till. Efter utbildige ska du blad aat kua aalysera och reflektera krig ett material och utifrå det formulera de gestaltigssätt som lämpar sig bäst fugera som arbetsledare och e kostärligt samlade kraft för filmteam och skådespelare 17
KOSTYMDESIGN 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som kostymdesiger Kostymdesiger fugerar självstädigt i samarbetet med regissör, sceograf och adra teammedlemmar. Som kostymdesiger är du e del av ett kostärligt team som arbetar fram e föreställig. Du behöver förståelse för skådespelares arbete och kuskaper i dramaturgi och textaalys för att kua desiga kostymer till e föreställig. Du måste också vara väl isatt i kultur- och stilhistoria. Som kostymdesiger ska du med skisser kua utveckla dia kostymidéer och kommuicera dem till adra medlemmar i produktiosteamet iför e föreställig. Kostymdesiger har ett ära samarbete med e kostymateljé där he ofta har e arbetsledade fuktio. Utbildige Uder utbildige varvas produktiosövigar i team med midre uppgifter i skiss- och modellformat, oftast med utgågspukt i olika dramatiska verk. Studier i pjäsaalys, dramaturgi och research görs utifrå sveska och iteratioella dramatiska texter. Kostymdesigstudetera igår i måga samarbete uder utbildigstide, framförallt med de adra kadidatutbildigara på Istitutioe för scekost. Äve samarbete med skådespelarstudetera igår, exempelvis med rörelsemomet i historisk kostym. Målet med utbildige är att utbilda till självstädiga kostymdesigers med möjlighet att utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap. Ur iehållet Fokus ligger på följade område: Pjäsaalys: du lär dig att aalysera och tolka e dramatisk text. Teamövigar: studetera frå olika utbildigar samverkar i ett kostärligt team, ofta i fullskaliga produktiosövigar. Modellprojekt: du träar di kostärliga gestaltigsförmåga geom skissarbete, modellarbete, tillskärig och mösterkostruktio. Kostärliga uttryck: kurser ges också i friare, ej scekostrelaterade, övigar. Teori: teater- och kosthistoria. Praktik: du arbetar i di professio i ett kostärligt team. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Någo typ av grudläggade kostärlig utbildig är meriterade, gära också e tillskärarutbildig. Mer specifikt för dea utbildig är studier i stilhistoria, kostymhistoria samt textil- och materialkuskap. Du får äve lära dig att presetera och vidareförmedla dia idéer utifrå skisser och materialprover. Praktik på e teater, i vilke fuktio som helst, är bra me iget krav. Det är viktigt att du har ett stort itresse av teater och aa scekost, läser dramatik och exempelvis teckar kroki. I utbildige igår e praktikperiod där du samarbetar med professioella regissörer och skådespelare. Måga verksamma utövare iom scekostområdet föreläser och udervisar på StDH. 18
180 HÖGSKOLEPOÄNG LJUD FÖR FILM OCH SPEL Att arbeta med filmljud Filmljudyrket består av två huvuddelar: ispelig och efterarbete. Uder ispeligsdele är du e i filmteamet som spelar i sceera. Det är både ett tekiskt och ett kreativt arbete, som kräver att du ka samarbeta med övriga teammedlemmar och med skådespelara. Det gäller att sabbt hitta lösigar på problem som dyker upp. Uder efterarbetet ljudlägger du filme seda de blivit klippt. Det är de mest kreativa dele av arbetet där du får skapa ett ljudladskap som blir e del av filmberättelse. Här igår äve ispelig av ljudeffekter och steg, det vi kallar tramp. Du ska dessutom ofta samarbeta med e kompositör som skriver filmes musik. Att arbeta med spelljud Äve spelljudarbetet består av två delar. Måga av arbetsuppgiftera är lika de som gäller i filmljud, me det ställs adra krav på hur ljude spelas i getemot vad som gäller iom filme. Efterarbetet har också e del avgörade skillader, framförallt i hur du samarbetar med det övriga produktiosteamet. De kuskaper i dramaturgi som igår i utbildige är mycket efterfrågade blad spelföretage. År 2 iehåller lägre produktioer med högre svårighetsgrad både tekiskt och iehållsmässigt. År 3 består av praktik och slutfilm eller spelproduktio. Du lär dig mycket geom att arbeta med studeter frå adra utbildigar. Du läser både kurser som är specifika för ljud och mediegemesamma kurser. Produktiosövigara görs i samarbete med de adra kadidatutbildigara iom film. Om du väljer att irikta dig på spel, gör vi produktiosövigar med spelutvecklarstudeter vid adra högskolor. Ljudets allt viktigare roll i produktioer gör, att det ställs högre krav på ljudtekikers förmåga att tolka ett maus och förstå dramaturgiska kocept. Dessutom måste du kua kommuicera i dramaturgiska termer med de adra i teame. Utbildige späer därför över både tekik och gestaltig. Ur iehållet Utbildige iehåller exempelvis följade momet: Filmljuddramaturgi Ljudläggig och mix Ljudtekikers yrkesroll Ljudtekikers verktyg Utbildige Detta är e yrkesförberedade högskoleutbildig; du ka gå direkt frå utbildige till e yrkeskarriär i film-, spel- och tvbrasche. Utbildige iebär e stor del eget arbete uder hadledig. Korta teoretiska kurser myar ut i praktiska övigar där teori ka tillämpas. Du lär dig hur samarbetet i stora och små film- och produktiosteam går till geom övigar i form av kortfilmsispeligar. Du får lära dig både dokumetärfilms- och spelfilmsarbete, liksom grudera för ljudarbete i spelvärlde. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har ågo erfarehet utöver gymasiekompetes, äve om du har gått mediegymasium. Det ka vara ågo form av ljudarbete, till exempel musik-, film- eller teaterljud, eller arbete med film och/eller tv. Vissa folkhögskoleutbildigar ka också vara meriterade. År 1 iehåller korta kurser och övigar där du får udersöka dia berättarverktyg. 19
LJUDDESIGN 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som ljuddesiger Frå börja existerade ljuddesig bara som begrepp vid ågo av de stora musikalsceera på Broadway eller på West Ed. Nu börjar e y späade grupp av ljuddesigers växa fram, de som skapar e kostärlig ljuddesig beståede av musik och ljud till e scekostproduktio. Ljuddesiger måste äve ta häsy till rummet och sceografi för att på bästa sätt placera högtalare och adra ljudkällor. Iblad arbetar e ljuddesiger ära e kompositör eller med musiker och sågare. Ljuddesiger arbetar med allt frå talteateruppsättigar på stora och små sceer till dasföreställigar och olika sceiska projekt och gestaltar med hjälp av ljudeffekter, ljudladskap och musik det sceiska verket. E ljuddesig ka äve bestå av e komplicerad högtalarrigg och mägder av myggor för e musikal och då är själva ljudbilde, eller de musikaliska mixe, cetral. Utbildige Utbildige riktar sig till dig som vill arbeta med ljud/musik iom scekostområdet. Då behöver du blad aat lära dig att: skapa ljud ljudkost och vi osar på avädige av ljud iom adra kostformer. Geom samtal, hadledig och presetatio övas du i att bli e orädd och självstädig kostär. Praktik utgör ett viktigt islag. Målet är att du ska kua skapa e ljuddesig, både tekiskt och kostärligt, för e scekostproduktio. Du blir äve rustad för att mixa ljudet till olika sorters scekostföreställigar, vilket ger e aturlig kotakt med skådespelare, dasare, musiker med flera. Därför betoar vi samarbetsförmåga uder utbildige. Ur iehållet Ljudtekik Ljuddesig Teamövigar där du igår som ljuddesiger Friare kostärliga teamövigar Orieterigskurser iom musik Dramaturgi Pjäsaalys Harmoilära med kompositiosuppgifter apassade till di förmåga Ljudkost och elektroakustisk musik med mera följa ljudkedja geom e ljudaläggig koppla och arbeta med alla de kompoeter som igår i ljudkedja arbeta i datorprogramme Pro Tools, Qlab och Ableto Live bygga eklare elektroikapplikatioer tolka ett maus eller ett sceiskt förlopp och utifrå detta skapa e ljuddesig öva dig i att arbeta i team öva dig i att presetera dia idéer iför e grupp. Utbildige ger dig e gedige bas iom ljudtekik, ljuddesig och grudläggade dramaturgi och pjäsaalys. Du kommer att få göra ljud till flera övigsproduktioer med studeter på adra utbildigar. Orieterigskurser iom musik och kompositio igår. Vi arbetar i team där det kostärliga arbetet utgör e del av helhete. Utbildige iehåller äve momet iom För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Om du tidigare har arbetat med teater eller aa scekost så är det e fördel. Viss erfarehet av ljudtekik och ljuddesig och/eller e musikalisk bakgrud är också bra. 20
180 HÖGSKOLEPOÄNG LJUSDESIGN Att arbeta som ljusdesiger Arbetet som ljusdesiger är e späade kombiatio av kostärlighet, kreativitet och tekiskt kuade. Ett arbete som kräver självstädighet, samarbetsförmåga och stor förståelse för materialet. Som ljusdesiger aalyserar och tolkar du de text, de musik eller de koreografi du arbetar med och skapar ljus utifrå di persoliga tolkig och gestaltigsidé, allt i samklag med e för teamet gemesam take om hur helhete ska gestaltas. Idéarbetet sker i huvudsak i samarbete med adra yrkesfuktioer i ett team iom olika typer av scekost. Ljusdesiger arbetar med teater, das, musik och likade sammahag. E ljusdesiger kommuicerar sia idéer och visioer med hjälp av exempelvis skisser eller bilder och preseterar det slutliga resultatet i form av ritigar och tydlig tekisk dokumetatio. Utbildige Utbildiges visio är att utbilda orädda och självstädiga kostärer som lyckas utmaa scekostes traditioella språk. Därför är målet i utbildige att ge dig möjligheter att utveckla ditt yrkeskuade och kostärskap. Övigsproduktioer Vid ett flertal tillfälle har vi samarbete med studeter frå adra utbildigar, både iom Stockholms kostärliga högskola och frå adra kostärliga högskolor. Samarbete med scekostistitutioer och teatrar med flera förekommer också. Vi strävar efter att bredda utbildige så att de täcker i hela scekostområdet. För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på sid 4. Värdefulla förkuskaper Om du vill jobba iom det här yrket är det viktigt att du har vilja och luste att visualisera berättelser med hjälp av ljusdesig. All tidigare erfarehet iom scekostområdet är av värde. Om du har ågo typ av grudläggade kostärlig utbildig i bild, text eller tekik är det bra, me iget krav. Det gör vi dels geom att fullskaligt arbeta i hela team där vi träar måga saker samtidigt som exempelvis ljustekik, gestaltig och samarbete. I midre sammahag och kurser träar du upp di tekiska färdighet och ditt kostärliga arbete och du får möjlighet att bredda dig i utbildiges yrkesöverskridade projekt. Ur iehållet Utbildige iehåller exempelvis följade momet: Ljustekik Ljusdesig Dramaturgi Rittekik Praktik 21
MASK- OCH PERUKDESIGN 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som mask- och perukdesiger Mask- och perukdesiger arbetar tillsammas med produktiosteamet fram ett gemesamt kocept och bidrar med sitt eget kostärskap och hatverkskuade. Arbetsplatsera fis iom scekostområdet, film och tv. Masköryrket har uder åre utvecklats frå ett reodlat hatverksyrke till att omfatta äve idéarbete samt maskes och perukes dramaturgi, med kostärliga val och kostärlig formgivig. Mask- och perukdesiger ka därför ge skådespelare möjlighet till motståd och hjälp i karaktärsarbetet geom att problematisera och kokretisera. Till arbetsuppgiftera hör blad aat idéarbete, tillverkig av peruker och lösa masker, klippig av eget hår, friserig, tadmaskerig, maskerig samt föreställigsarbete. Utbildige Mask- och perukdesigutbildige är uik i Norde. Eftersom utbildige på StDH är sammaläkad med de övriga utbildigara iom scekost, får du möjlighet att arbeta med olika yrke i team och därmed syliggöra ditt eget kostärskap i relatio till de adra yrkea. Utbildige är i grude iriktad på scekost. Film, das och adra kostformer igår, om ä i lite utsträckig. Uder utbildige varvas praktik med teori och samarbetsövigar. De första halva av utbildige fokuserar vi på färdighetsträig och teamövigar. Därefter arbetar vi med större samarbetsövigar varvat med idividuell praktik utaför högskola. Utbildige avslutas med e examesproduktio. kuskape varvas med udervisig i idéarbete och textaalys. Utöver udervisige här på StDH får du träffa gästlärare och ha praktikperioder utaför högskola. Målet med utbildige är att du tekiskt skickligt ska kua presetera ett kostärligt idéarbete. I bästa fall lyfter maskerige scee och tillför föreställige ett kostärligt mervärde. Ur iehållet Här är ågra exempel på vad vi jobbar med uder utbildige: Idéarbete, teori (teaterhistoria, pjäsaalys) Perukmakeri Friserig, klippig Lösmask, lösa delar Maskerig För att söka utbildige krävs grudläggade behörighet för högskolestudier på grudivå. Läs mer på 4. Värdefulla förkuskaper Måga av våra studeter har gått e förberedade kostskola med fokus på masköryrket. Värdefulla förkuskaper är till exempel praktisk erfarehet som assistet på e teater eller iom filmproduktio studier i teater-, film- eller litteraturhistoria käsla för färg och form ett geuit itresse för teater och film. Du får ta del av såväl gamla traditioer och metoder som modera tillämpigar. Hatverket har e grudläggade betydelse för de modera, kostärligt brett utbildade och medveta, masköre och perukmakare. Vi balaserar städigt mella yrkesspecifika hatverkskurser, teori och idéarbete samt praktik. De ega yrkesspecifika 22