Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 1

Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 1

innehållsförteckning Innehåll Oskar Ströms magiska resa... 3 Ledningsgrupp... 14 Hållbarhetsredovisning... 15 Förvaltningsberättelse... 22 Koncernresultaträkning... 29 Koncernbalansräkning... 30 Kassaflödesanalys för koncernen... 32 Moderbolagets resultaträkning... 33 Moderbolagets balansräkning... 34 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 36 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern... 37 Förslag till vinstdisposition... 47 Revisionsberättelse och granskningsrapport... 48 Styrelse och revisorer... 49 Verksamheten i sammandrag... 51 Text: Anneli Sylvan Formgivning och illustrationer: L-Å Pettersson Foto: Jarl Asklund Tryck: Mjölby Tryckeri AB 2011 2 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Oskar Ströms magiska resa Öjebro Kraftstation 24 mars 1911 Det har samlats mycket folk vid nybygget. Idag ska landshövding greve Douglas med sällskap officiellt inviga Öjebro Kraftstation. Snickaren, tillika smeden, Oskar Ström snappar åt sig kepsen och knäpper de sista skjortknapparna, halvvägs ute på farstukvisten. Han möter blicken från sin hustru Frida, som står på gårdsplanen och eldar för vårbyken. Oskar är uppspelt. I ett par kliv är han framme vid Frida och drar in henne i en klumpig piruett med några valsskutt. Sansa sig! Grannarna behöver inte se mer av din galenskap, säger hon med ett återhållet fniss och rätar till förklädet. Hon är egentligen orolig för sin Oskar, som efter kraftstationsbygget haft ont om jobb. Han lägger alldeles för mycket tid på sina egna idéer i sin verkstad, istället för att foga sig och arbeta för andra, tycker hon. tempus fugit 1893 De första elektriska gatlyktorna tänds i Mjölby. Elen kommer från ingenjör Ederleins kraftstation i Älvkulla. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 3

Men Oskar är vid gott mod. De nya kraftstationerna i Svartån förebådar en ny tid. Han skyndar på stegen genom den lilla kvarnbyn mot dammen och kraftstationen. härmed förklarar jag Öjebro kraftstation officiellt invigd. Greven klipper de blågula sidenbanden som fästs vid bron över fallet. De församlades applåder klapprar i den strama vårkylan. Ordföranden i municipalstämman, Wilhelm Edlund ser belåten ut. Han driver Mjölby Kvarn AB och har varit angelägen om att ta tillvara kraften i Svartån, genom etableringen av ett kraftaktiebolag och Knutsbro kraftstation några år tidigare. Ytterligare en kraftstation ska väl trygga elförsörjningen i samhället, tänker han. Öjebroborna börjar skingras och det välklädda 1902 AB Knutsbro Kraftstation bygger sin första kraftstation i Knutsbro. El levereras till Mjölby samhälle. 1910 AB Knutsbro Kraftstation anlägger en kraftstation i Öjebro. 4 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

sällskapet bereder sig att fara vidare in till Järnvägshotellet för en värmande supé. I samma stund hörs en smäll inifrån kraftstationen. Han blev liksom upplyst, som ett tomtebloss, stammar maskinisten mot människorna som samlas runt Oskar, där han ligger medvetslös på det rutiga stengolvet. Limkokare Nilssons pojkar hjälps åt att bära hem Oskar på en gammal dörr. Byns ungar följer med och bildar en spretig, skuttande, skränig skock runt den livlösa snickaren. Frida ser följet på avstånd. Hon släpper byksleven och bäddar ner sin make i kökets utdragssoffa och sätter sig att vaka. Är det slut med dig, gubben min? Där har hon förstås alldeles fel. För Oskar har resan bara börjat! 1918 Svartådalens elektriska kraft- och belysningsförening bildas av hemmansägare runt fallen Tolebro och Vågforsen. 1920 Mjölby municipalsamhälle erhåller stadsrättigheter. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 5

Klackeborg, Östgötaslätten 2011 Klas Gustafsson, VD för MSE, är upprörd. Utbyggnaden av vindkraften har stött på motstånd, militärt motstånd. Ofattbart! Inte nog med att försvarsmakten överklagar kommande byggnationer av vindkraftverk, inom en fyramilsradie runt Malmens flygplats. De vill riva de redan befintliga vindkraftverken. Klas svänger upp på Klackeborgs ladugårdsplan så gruset fräser. Här på gården föder lantbrukarparet Christa och Stig-Åke Pettersson upp köttdjur. De har nyligen investerat i två egna vindkraftverk. Ett tredje vindkraftverk på fastigheten ägs av MSE, som sedan femton år medverkat i lokala samarbeten för att underlätta etablering av vindkraft i kommunen. Bolagets styrelseordförande Sten-Åke Andersson och vice ordförande Arne Setterberg kommer Klas till mötes. Jo, man kan hålla sig för skratt, säger Arne. Klas slår ut med armarna mot fälten där snurrorna står på rad. Försvarets flygplan har ju flugit runt bland vindkraftverken på slätten i 15 år. Hur kan de plötsligt få för sig att de står i vägen. Det saknar ju all trovärdighet, dundrar han. Och nu måste vi vänta på en utredning om hur frågan har lösts i andra länder, konstaterar Sten-Åke, som den senaste veckan varit flitig med saxen för att få med alla artiklar i ämnet i sin klippbok. En raritet som gömmer det mesta som skrivits om energibolaget sedan fusionen med Svartådalens Kraftförening, 1981. Herrarna avbryts av en kraftig duns. Arne tycker att han såg något susa ner från himlen. Sekunden senare står Oskar Ström som ett utropstecken framför dem. Mannen verkar monumentalt förvirrad men extremt intresserad av energilösningar. Får jag följa med upp i ett sådant där vindkraftverk, ber Oskar när han fått klart för sig vad de höga stolparna med roterande blad är till för. Obligationer nytt grepp 2010 var året då MSE gjorde avtryck i finansvärlden genom att ge ut företagsobligationer för totalt 100 miljoner kronor. Vindkraftverk MSE är delägare i Lagmansberga, Herrberga och Klackeborg samt helägare i Gislorp. 1921 Vågforsens kraftstation i drift. 1927 Mjölby stad anlägger Mjölby Kraftstation, tio år efter förvärv av vattenfallen. 6 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Blickar utbyts i gruppen. Ska de släppa upp en galning? Arne har dock redan börjat gå i riktning mot närmaste mast, i samspråk med den vetgiriga mannen. För fem år sedan stod vindkraften för fem procent av vårt kraftbolags elomsättning. Nu finns över 30 vindkraftverk i kommunen, som tillsammans producerar mer än vattenkraftstationerna. Och vi planerar för ytterligare 15 20 vindkraftverk. MSE investerar just nu stort i utbyggnad av elnätet så att nya vindkraftverk kan kopplas på, berättar Arne stolt. Han var förstås en sådan där lajvare. Ni vet, som syr sina historiska kläder och låtsas att han lever i en annan tid, utbrister Klas en stund senare. Han var ganska trovärdig, tycker Sten- Åke. Arne trampar ett varv i gräset nedanför vindkraftverket. Men vart tog han vägen? Klas Gustafsson VD: Under 2010 investerade vi 130 miljoner kronor i bolagets verksamhet. Det är mer än någonsin i bolagets historia. Framför allt bygger vi ut elnätet för att möjliggöra koppling till vindkraften, vi stärker landsbygdsnätet och bygger smarta elnät med fiberkabel för bästa optimering och högre leveranssäkerhet. 1967 Mjölby stad köper tillbaka kraftstationerna Öjebro och Knutsbro av Norrköping (som förvärvade dem 1922). 1971 De båda kommunägda elverken i Mjölby respektive Skänninge slås ihop till Mjölby Elverk, vid kommunsammanläggningen. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 7

Mjölby kraftstation 1928 Oskar reser sig upp från gatan och borstar vägdammet från byxorna. Han måste ha snubblat. Han ser sig omkring. Nog är han inne i Mjölby, alltid. Är det en stor kraftstation mitt i ån? Oskar går ut på bron över fallet och ser ett par ynglingar med termosar och matlådor utanför kraftverket. Det är maskinisterna som har frukostrast. De bjuder på äggsmörgås och kaffe och berättar om bygget 1927. Det var dramatiskt. Svartån höll på att svämma över just som turbinerna skulle monteras förra sommaren. Men i december var kraftverket klart för invigning. Hade inte staden kommit över fallrätterna för några år sedan, hade Mjölby tvingats köpa in ström från andra elverk, det är ett som är säkert. De fortsätter att prata om vattenkraftens fantastiska möjligheter. Oskar dryftar sig till att säga att det går att använda vindkraft också. De båda kraftverksanställda tittar länge på Oskar innan de brister ut i gapflabb. Har du några mer förslag? Nu måste vi jobba igen. Ta det lite lugnt med flaskan i fortsättningen, råder de överseende. Kraftstationer MSE äger kraftstationerna Mjölby, Knutsbro, Öjebro och Vågforsen. MSE är hälftenägare i Bruksfallet och Flemminge i Boxholms kommun, tillsammans med Tekniska Verken. 1979 Kommunalt beslut att införa fjärrvärme i Mjölby kommun. Den första abonnenten kom att bli äldreboendet Boken, i enlighet med att ansluta alla kommunala fastigheter i ett första skede. 8 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Får jag se turbinerna och generatorerna, envisas Oskar och följer med in. Två sekunder senare hörs ett sprak och han är borta. Hemliga hjältar De styrande i Mjölby började runt 1916 att förvärva fallen i Svartån, med avsikt att bygga ett större kraftverk. Norrgården var ett av de sista eftertraktade objekten. Gården med sitt värdefulla fall bjöds ut på auktion. Mjölby samhälle ville inte öppet konkurrera med Knutsbro Kraftstation (vari Mjölby hade aktier). Ett tiotal mjölbybor kom i tysthet överens om att säkra köpet för Mjölbys räkning, genom att anlita en bulvan. Därav kom det sig att Norrgården ropades hem för 221 000 kronor av en okänd man från Norrköping. De sammansvurna lade ut summan ur egna plånböcker för vidare försäljning till Mjölby samhälle. En av de tio var fabrikör Axel Träff som senare skulle komma att bli ordförande i stadsfullmäktige i över 20 år. Efter att också Älvkulla kraftstation förvärvats ägde Mjölby hälften av vattenkraften i kommunen. Överklaganden och efterföljande kristider sköt dock upp bygget av Mjölby kraftstation till 1927. 1981 Mjölby Energiverk och Svartådalens Kraftförening bildar gemensamt bolag, MSE. VD blir Uno Marklund, tidigare VD för Mjölby Energiverk. MSE får till en snabb affär och köper kraftstationerna Bruksfallet och Flemminge i Boxholm, tillsammans med Tekniska Verken i Linköping AB. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 9

Halmeldning i Väderstad, 2001 Oskar vaknar bland halmbalarna i Hilbrands lada i Väderstad. Klockan är tre på morgonen och det är bister östgötavinter. Lars-Ove Hilbrand har just lämnat sängvärmen och åkt de två kilometerna för att fylla på halm i sina pannor på Havregatan. En sådan här kylig vinter måste de matas var tredje timme. Lars-Ove gäspar och får syn på Oskar. Hur kom du in? Det är något som Oskar har svårt att svara på. Men han vill å sin sida gärna veta lite mer om varför Lars-Ove eldar halm så att pannorna glöder mitt i natten. Lars-Ove tycker att Oskar ser rätt harmlös ut och slår sig ner bredvid honom. Jag har haft ett avtal med MSE sedan 1997 som innebär att jag eldar halm som, via det kommunala fjärrvärmenätet, värmer upp hela Väderstad samhälle. MSE pratade länge om att använda halm för fjärrvärmen, men fick ingen bra ekonomi i det. Pannorna i Mjölby eldas med flis. Det är ju lite retligt att vara omgiven av slättlandskapets oändliga halmresurs utan att kunna använda den på ett lönsamt sätt Att köpa värmen från mina halmeldade pannor är däremot en bra lösning för MSE. Det är ett passande förstås, men vi hjälps åt i familjen. Råghalm och lin har den högsta verkningsgraden och är det bästa på vintern. Oskar klipper med ögonen. Det blev mycket på en gång. Halm är jag med på skulle du kunna förklara det där med fjällvärme eller vad det hette? Sveriges längsta fjärrvärmeledning 1979 tog Mjölby kommun ett principbeslut att satsa på fjärrvärme. Utbyggnaden har pågått kontinuerligt, med stamnät även i äldre villaområden. Matarledningar är byggda till Skänninge och Mantorp. I det senare fallet byggde Tekniska Verken ledningar från sitt håll. Samarbetet gör att Tekniska Verken kan leda överskottsvärme från Gärstadverken till Mjölbys fjärrvärmenät vid behov. 1984 Fjärrvärme i Skänninge. 1986 Sörby hetvattencentral tas i drift. 1991 Mjölbys första vindkraftverk ansluts till elnätet. 10 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Två timmar senare Tror du verkligen att det går att leda värme i rör i marken ända bort till Linköping, frågar Oskar mycket skarpt efter att ha fått veta allt om MSE:s hela fjärrvärmemirakel. Den här halmgubben berättade helt uppenbart sagor. Lars-Ove skakar på huvudet och inser att två timmar, som borde ägnats åt sömn, har gått förlorade. Han funderar på om han ska köra den underliga mannen till vårdcentralen eller direkt till akuten. Ny panna I början var det olja som stod för värmeproduktionen. Ett nytt värmeverk, Sörbyverket, med kombinationen skogs råvara, olja och el byggdes 1986. Ytterligare en panna kom på plats 1997. 1992 Försäljning av företagsandelar till Tekniska Verken och Norrköping Energi. Tekniska Verken fick då 25 procent, Norrköping Energi 10 procent och Motala kommun 10 procent i MSE. 1995 Fjärrvärmekulvert etablerad till Skänninge. 1996 Mjölby Kraftnät AB startar sin verksamhet. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 11

Jubileumsfest 2081 MSE 100 år! Elin Bris, VD för MSE, susar fram över slätten i sin hybridbil för el och biogas. Hon filar på sitt tal inför kvällens middag, då bolaget firar 100-årsjubileum. Vi skänker en tacksamhetens tanke till dem som vågade satsa för länge sedan. Vindkraften, biogasen och fjärrvärmenätet krävde framsynta och modiga beslut. För oss idag är det en ofattbar tanke att det förekommit medvetna koldioxidutsläpp i samhället och att det så sent som på 2010-talet fanns villor i tätort som inte var anslutna till fjärrvärme. Särskilt stolta bör vi inom MSE vara över våra föregångares initiativ att anlägga det regionala kraftvärmeverket mellan Mjölby och Linköping för femtio år sedan som Hon avbryts i tankarna när hon får se en skrynklig figur vid vägkanten. Han rör sig konstigt och har halm i kläderna. Elin saktar ner och just som hon bromsar in försvinner mannen i ett moln av gnistor och rök. Jag är utarbetad, intalar hon sig. En kvart senare välkomnas hon av styrelseordförande Johanna Träff. Alla anställda och hela styrelsen är på plats. Elin höjer sitt glas och ser ut över de högtidsklädda gästerna. Nu laddar vi för hundra år till. Minst. Bredband till alla Bredband via fibernät blev en ny affärsidé och ett nytt dotterbolag för MSE 2001. Även på det här området kommer små kommuner långt genom samverkan. Enligt nationella mål ska 90 procent av alla hushåll ha en bredbandsuppkoppling på minst 100 MB år 2020. Det är ett kommunalt ansvar att bygga ut nätet även på landsbygden. Därför har vi under 2010 bildat det regionala företaget Utsikt Bredband AB, med verksamhetsstart 2011, tillsammans med Utsikt Nät AB (Tekniska Verken). Tanken är att fler småkommuner ska ansluta sig, berättar Sten-Åke Andersson ordförande i MSE 2010. 1997 Östkraft AB bildas tillsammans med Tekniska Verken, på initiativ av MSE. 2000 MWNet AB bildas. 2001 Fjärrvärmekulvert till Linköping klar. 2004 MSE blir delägare i en biogasmack i Mjölby. 12 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Tillbaka i Öjebro och vidare! Frida sveper sin schal runt axlarna och tar vedkorgen för att gå ut. Det gnyr från soffan. Oskar vaknar. Han vill genast stiga upp och svänger de gängliga benen över soffkanten. Han har fått en idé. Kära Oskar, du måste ta det lugnt, försöker Frida. Yrvaken men fullständigt klartänkt tycker Oskar själv börjar han rita vindsnurror på ett gammalt paketpapper. Jag mår bara fint, försäkrar han. Oskar är förändrad efter olyckan i kraftstationen. Han talar som om han har haft religiösa uppenbarelser. Frida hoppas att det ska gå över. Inom några decennier kommer all elproduktion inom Europa att vara koldioxidneutral. Våra energisystem bygger på vattenkraft, vindkraft, solenergi och biokraftvärme. Bilarna går på el. Bussar, lastbilar och större for don går på biogas. All fjärrvärme hänger ihop i ett nät med större och mindre produktionsanläggningar inom det. Och jag är säker på att både Öjebro kraftstation och slättens vindkraftsanläggningar fortfarande är igång. Klas Gustafsson, VD MSE 2010 Hon får verkligen skämmas när han besvärar beläst folk med sina tossiga idéer. Fordon som går på kodynga, är nog det värsta hon hört hittills. Det måste ju lukta fasligt illa. Men med tiden resignerar hon. Han gör ju ingen illa. Och hon måste till slut beundra sin gubbe, när han lyckas få till en liten vindsnurra på tunet, som ger lyse på utedasset. Oskars förundran över vindkraften blir bara starkare med åren. Han för över denna fascination till barn och barnbarn. När det är kalas samlas småttingarna runt Oskar och får höra om fjärrvärme, vindkraftverk och smarta elnät Och de berättar i sin tur för sina barn. Till och med tanken på gödsel som drivmedel hålls levande genom Oskars fantasifulla berättelser tills de en dag inte längre är fantasier. 2007 Ny biobränslepanna byggs på Östanå i Skänninge. 2008 MSE utses till Sveriges bästa fjärrvärmeföretag 2009 MSE:s egna vindkraftverk är klara för drift i Gislorp. 2010 Premiär för Mjölbys första laddstolpar för elbilar. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 13

ledningsgrupp Ledningsgrupp Markus Slotte, Lars-Göran Johansson, Jonny Cammerfjord, Christine Hellman, Sven Petersson, Jan-Erik Falk VD Klas Gustafsson 14 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Hållbarhetsredovisning 2010 Vår vision Vår vision inom företaget är att i Mjölbyregionen skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. För att nå vår vision är merparten av energiproduktionen förnybar och produktionen av förnybar energi planeras öka både inom el och inom värme. Vi planerar även ta tillvara på möjligheter som finns till annan typ av energiproduktion som till exempel biogas. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. Tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. hållbarhetsredovisning Vår affärsidé Vi ska utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi ska vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen ska vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. Hållbarhetspolicy I vår hållbarhetspolicy lovar vi att sträva efter att utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi anser oss vara en av de viktigaste lokala aktörerna i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Miljöansvar MSE är sedan 2007 miljöcertifierade enligt ISO 14001. Under 2010 genomgick verksamheten en planerad omcertifiering, vilket ledde till fortsatt certifikatsinnehav. Att vi är certifierade innebär bland annat att vi arbetar mot ständigt förbättring. Detta säkerställer vi genom att arbeta med olika verktyg som till exempel miljömål och mätetal samt med interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet. I tabellen som följer redovisas våra miljömål från affärsplan 2010. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 15

hållbarhetsredovisning Mål Mått Tid Utfall 2010 Ständigt minskad Verksamhetsledningssystemet över tid Genomfört miljöpåverkan miljöcertifierat. Friskare luft Andelen förnybara drivmedel, 2011 17 % över 30 % av den egna drivmedelsförbrukningen. Andelen förnybara drivmedel, 2013 över 50 % av den egna drivmedelsförbrukningen. Minska användningen av Egen biogasproduktion. 2010 Framflyttad fossila bränslen tidplan 2011 Max 3 % fossila primärbränslen 2010 15 % i fjärrvärmeproduktionen. En laddstolpe för publik laddning 2010 genomfört av elbilar i drift. Ökad förnybar elproduktion Minst 46 GWh normalårsproduktion 2010 53,5 GWh Minst 56 GWh normalårsproduktion 2011 Minst 95 GWh normalårsproduktion 2012 tidplan för kraftvärmeverk framflyttad Minst 120 GWh normalårsproduktion 2017 Ta ansvar för hela utvecklad systematik för att 2010 Påbörjat verksamhetens miljöpåverkan ta ansvar för våra leverantörers miljöpåverkan. Miljöpåverkan Vår miljöpåverkan är i huvudsak kopplad till vår användning av bränslen vid fjärrvärmeproduktion och till egna transporter i tjänsteutövning vilket genererar utsläpp till luft och vatten. Vår målsättning är att minska miljöpåverkan genom att driva produktionen av fjärrvärme effektivt med så stor andel förnybart 1 bränsle som möjligt och minska andelen fossila 2 drivmedel som nyttjas i våra fordon. I tätorterna Mjölby och Skänninge bedriver MSE verksamhet för produktion av fjärrvärme som är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Tillstånden innehåller villkor för drift av produktionsanläggningarna. 1, 2 Förnybart bränsle kommer från växtlighet som ständigt förnyar sig, till skillnad från fossila bränslen som tas från kollager som skapades för miljontals år sedan. Förnybart bränsle ger inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären vid förbränning. Växterna är en del av kolets naturliga kretslopp och tar upp koldioxid när de växer och avger det genom förmultning eller vid förbränning. Även vattenföringen i våra kraftstationer är reglerade enligt Miljöbalken och olika vattendomar. MSE verkar efter dessa och har som målsättning att producera så mycket förnybar energi som möjligt med så liten påverkan på miljön som möjligt. Vår miljöpåverkan är även beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Vi arbetar därför med att utveckla ett system för att kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. För att fortsatt kunna hålla en hög nivå i vårt arbete med ständiga förbättringar och minskad miljöpåverkan har MSE under 2010 förstärkt den interna kompetensen genom att tillsätta en miljö- och kvalitetshandläggare. 16 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Produktion och distribution av el MSE producerade under 2010 61,9 GWh (37,8) 100 % förnybar el 3 i våra vattenkraftstationer och vindkraftverk. Vindkraftverket i Gislorp färdigställdes i slutet av 2009 och efter provdrift började produktion registreras under 2010. Klackeborgs vindkraftanläggning, där MSE är andelsägare, färdigställdes under året. Vindkraftverksamheten fortsätter att byggas ut och utvecklas för att även tillgodose vårt behov av servicetjänster för dessa anläggningar. hållbarhetsredovisning Vattenkraften utgör fortfarande den största delen av vår elproduktion. Verksamheten är nu i en fas av nysatsning. Kraftstationen i Öjebro firade under året 100 år och förberedelser för upprustning och ombyggnation med syfte att möjliggöra förnyade elcertifikat har pågått under året. Detta planeras även för Mjölby kraftstation. Det är en långsiktig satsning i linje med vår vision så att den rena vattenkraften kan fortleva i lång tid framöver. 3 Förnybar el- och värmeenergi produceras av energikällor som förnyar sig och inte tar slut. Exempel på detta är sol-, vind- och vattenbaserad energi men även biobränslen som har sitt ursprung i solenergi. MSE arbetar långsiktigt med att utveckla och bygga ut elnätet bland annat för att möjliggöra framtida utbyggnad av vindkraftproduktion i regionen. En viktig del i denna satsning är byggnationen av den nya mottagningsstationen i Dömestad som påbörjades under året. Produktion och distribution av fjärrvärme Arbetet med att hitta förbättrade lösningar för produktion av värme till Mjölbys fjärrvärmenät fortsätter. Tillståndsprocessen för ett biokraftvärmeverk i Mjölby pågår. Parallellt pågår även en förstudie av en eventuell gemensam biokraftvärmeanläggning med Tekniska Verken i Linköping (TVL). Biokraftvärme innebär att el produceras från förnybart biobränsle och att överbliven värme sedan tas om hand och används till fjärrvärme. Detta är mer resurseffektivt än att endast nyttja bränslet till värme som MSE gör idag. Biokraftvärme innebär även ytterligare ett steg mot att minska vårt behov av oljebaserade reservanläggningar. Det är främst fossila bränslen som har en negativ påverkan och ett av våra mål är därför att minska andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen till max 3 % fram till 2010. I och med att den biobränsleeldade pannan i Skänninge togs i drift 2009 har vi skapat förutsättningarna för att klara detta mål. Under 2010 har större underhållsarbeten utförts på en av biobränslepannorna på Sörby och på biobränslepannan Östanå för att förbättra driftsäkerhet och produktionen ytterligare. Dessutom har vissa reglersystem på oljepannorna bytts ut för att förbättra miljöprestanda och produktion på anläggningen på Industrigatan. 2010 var ett kallt år, med ett slutligt energiindex 4 på 110 % jämfört med 94 % 2009 och 88 % 2008. Året inleddes med en kall vinterperiod och även under den avslutande delen var det betydligt kallare än normalt med december som extrem topp med energiindex 131 %. För att klara av det höga värmebehovet under dessa perioder, har den fossilbaserade reservkraften nyttjats i stor utsträckning samtidigt som biobränslepannorna gått för fullt och haft hög tillgänglighet. Detta har tyvärr lett till att 15 % av vår primärenergi utgjorts av fossilt bränsle under året. 4 Energiindex är ett index som indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol och vindpåverkan. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 17

hållbarhetsredovisning Egen produktion av fjärrvärme MSE olja 15,1% MSE el 0,4% MSE rökgaskylare 16,4% MSE trädbränsle 68,1% Diagrammen till vänster och nedan visar fördelningen av olika slags bränslen i egen produktion av fjärrvärme samt i total produktion till MSE:s fjärrvärmenät. Förnybara bränslen har gröna nyanser, fossila bränslen röda och el anges med blå. Den totala produktionen omfattar även fjärrvärme som köps in från TVL via en transitledning och förnybar fjärrvärme från förbränning av halm som köps in till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Olja nyttjas endast som spets- och reservkraft. En viss andel fossilbaserat bränsle beräknas dock komma från TVL:s avfallseldade basproduktion. Total produktion av fjärrvärme till MSE:s nät TVL förnybart 14,3% TVL fossilt 24,4% Hilbrand 3,1% MSE trädbränsle 39,6% MSE el 0,2% MSE olja 8,8% MSE rökgaskylare 9,5% I diagrammet nedan redovisas MSE:s produktion per bränsle samt den totala produktionen för de senaste tre årens fjärrvärmeproduktion. Produktion Fjärrvärme 160 120 GWh 140 120 100 80 100 80 60 % 60 40 20 40 20 0 2008 2009 2010 0 fossilt bränsle GWh förnybart bränsle GWh total produktion GWh energiindex* % *Energiindex se fotnot 4 18 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Utsläpp till luft De kalla vintermånaderna och den ökade oljeförbrukningen som det lett till har även gett ökade utsläpp av fossilt 5 CO 2, NO x och svavelföroreningar enligt diagrammet nedan. Oljeförbrukningen var även högre än normalt under slutet av 2009 på grund av kall väderlek och därmed hög nyttjandegrad av reservpannorna. utsläpp till luft 5 Fossilt CO 2 innebär, att det till skillnad från förnybart CO 2, ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Det kommer från förbränning av fossila bränslen som kommer från kollager som är miljontals år gamla och ingår inte i kolets naturliga kretslopp i naturen. hållbarhetsredovisning ton CO 2 ton NO X och svavel 45 40 35 30 25 20 15 10 5 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 2008 2009 2010 NO X Svavel CO 2 fossilt Uppgifter för NO x 2009 och 2010 omfattar samtliga anläggningar. Panna i Östanå togs i drift under 2009. I hållbarhetsredovisningen 2010 redovisas även NO x från oljepannorna för samtliga år. Våra egna transporter vid drift- och underhållsarbeten på våra och våra kunders anläggningar ger upphov till utsläpp genom vår drivmedelsförbrukning. Vår målsättning är att minska andelen fossila drivmedel och öka den förnybara andelen, så att den uppgår till minst 30 % senast utgången 2011. Inom koncernen har 17 % av vår drivmedelsförbrukning varit förnybar under 2010. För delar av koncernen kan målet uppnås, medan exempelvis underhåll av elnät kräver tyngre fordon och specialfordon som idag inte finns tillgängliga för biogas utan nyttjar diesel. MSE följer teknikutvecklingen på marknaden och kommer fortsätta byta till fordon med bättre miljöprestanda där det är möjligt. Vi vill i första hand använda biogas då det är det bränsle som har minst miljöpåverkan. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. I maj 2010 invigde MSE och Bixia länets första laddstolpar för elbilar. Laddstolparna finns vid McDonalds i Mjölby och är ett steg i att utveckla möjligheterna för alternativa drivmedel i regionen och därmed minska fossilbaserade utsläpp. Ett annat delsteg är arbetet med en anläggning för produktion av biogas. I samarbete med gårdarna Hulterstad och Bleckenstad är vi på god väg att nå vårt mål och under 2011 hoppas vi kunna starta byggandet av anläggningen för uppgradering av fordonsgas vid Sörbyverket. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 19

hållbarhetsredovisning 6 Recipient kallas vattendrag sjö som tar emot utsläpp. 7 Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till recipienten 6 Svartån samt Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet med avseende på bland annat suspenderade ämnen, ammoniumkväve och ph enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels genom partnerskap där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utvecklingen av biogasproduktion, satsning på laddstolpar för elbilar och utbyggnaden av vindkraftproduktion. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt. Kunder Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistri butionsverksamheten styrs av en mängd lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. MSE är sedan 2005 REKO-märkt 7 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna under 2010. Eldistributionen regleras bland annat av ellagen. Regelverket skyddar kunden genom att villkoren för distribution styrs så att kunden bland annat får skäliga priser och säkra leveranser. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen hur vi verkar för detta. Varje år genomför MSE en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever MSE och för att synliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Personalens bemötande och att vi är ett lokalt företag är återkommande styrkor som lyfts fram. Fakturor och information på exempelvis hemsida är områden som kunderna upplever att vi är svagare på. Dessa områden är fokus för det förbättringsarbete som startade 2010 och som fortsätter under kommande år. 20 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Personal Statistik över MSE:s personalsammansättning och sjukfrånvaro redovisas under not 4 i Årsredovisningen. En medarbetarundersökning genomförs varje år för att på samma sätt som för kundundersökningen ge en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Undersökningen tydliggör våra interna styrkor och svagheter inom områden som exempelvis ledarskap, arbetssituation och MSE som företag. Undersökningen för 2010 gav ett ökande positivt resultat där vår satsning på ledarskap och beslutsvägar gett tydligast utslag. Medarbetarna är generellt mycket nöjda med sin arbetssituation och stödet från sina arbetskamrater. Dock har många haft en hög arbetsbelastning. Detta kan härledas till att 2010 varit ett mycket händelserikt år med hög utvecklingstakt och många nya krav på vår verksamhet. hållbarhetsredovisning MSE bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har en tillsatt arbetsmiljökommitté bestående av nio personer varav fyra är fackligt tillsatt representanter (skyddsombud) och en är extern representant från företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En annan viktig uppgift är att utveckla tillbuds- och olycksregistreringen för att prioritera nödvändiga åtgärder. En tillsatt friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt fem medlemmar varav en ledningsrepresentant. MSE är hälsodiplomerade av Korpen sedan 2007 och uppmuntrar anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang som kan betalas med friskvårdspeng enligt skatteverkets regler. MSE satsar på att säkerställa och utveckla personalens kompetens. Under 2010 infördes ett kompetensutvecklingssystem som hjälper oss ta tillvara på den befintliga kompetensen inom företaget, samtidigt som det framgår var kompetenshöjande insatser behöver genomföras. Systemet är också till stöd för att följa upp att krav för återkommande utbildningar, certifikat och liknande uppfylls. Under året har det bland annat genomförts grundläggande brand- och miljöutbildningar. Detta är utbildningar som återkommer regelbundet. För personal som jobbar med projektering och utförande har utbildning i BAS-P och BAS-U genomförts. Enhetschefer i de olika verksamhetsområdena har fått bygga på sin kompetents inom ekonomi och ledarskap. Utöver detta görs även individanpassade utbildningssatsningar för att stärka den egna personalens kompetens så att de är rustade för att möta de krav de ställs inför. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 21

Förvaltningsberättelse Mjölby-Svartådalen Energi AB Org nr 556093-1593 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Mjölby-Svartådalen Energi AB lämnar härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för 2010, bolagets 30:e verksamhetsår. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 sedan 2005-10-20 samt miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001:2004 sedan 2007-07-03 och ackrediterat som kontrollorgan för att hantera energideklarationer enligt SS-EN ISO/IEC 17020:2005 sedan 2008-01-30. Ägarförhållanden Bolaget ägs av Mjölby kommun 55%, Tekniska Verken i Linköping AB (TVL) 35% och Motala kommun 10%. Dotterbolag Mjölby Kraftnät AB (MKN) är ett helägt dotterbolag och sedan 1 januari 1996 drivs elnätverksamheten i detta bolag. Alla tillgångar som ingår i nätverksamheten ägs av MKN. Moderbolaget tillhandahåller personal, administration och lokaler på uppdrag av dotterbolaget. I det helägda dotterbolaget MWNet AB drivs sedan den 1 september 2000 bredbandsverksamheten. MWNet AB äger kanalisation, fibernät och aktiv utrustning som ingår i bredbandsverksamheten. Avtal har tecknats med moderbolaget på samma sätt som för MKN om bland annat personal, administration och lokaler. De helägda dotterbolagen Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB har ännu ingen verksamhet men kommer att vara verksamma inom uppgradering av rågas till fordonsgas respektive att äga, bygga och driva ett gasnät. Intressebolag - Bixia AB MSE har en ägarandel på 7,26 % i elhandelsföretaget Bixia. Övriga delägare är TVL som är huvudägare med 55 %, Växjö Energi AB, Oxelö Energi AB, Borgholm Energi AB, Nässjö Affärsverk AB, Södra Hallands Kraft ek.för och Bjäre Kraft ek. för. I Bixia koncernen ingår dotterbolagen Bixia Energy Management, Bixia Gryningsvind, Bixia Vind och Bixia Byggvind. Försäljning och priser Fjärrvärmeförsäljning bedrivs i moderbolaget. Den totala värmeförsäljningen i Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad och Sya uppgick under året till 205,2 GWh (176,4). Under året anslöts 76 nya kunder varav 67 var villor. 2010 var ett kallare år än normalåret. Energiindex blev 110 % (94 %) av normalår. Elnätverksamheten i dotterbolaget MKN omsatte 242,5 GWh (226,1). Från 1 januari 2010 höjdes fjärrvärmepriserna med 2,1 % och elnättariffen med i medeltal 11 %. 22 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Produktion Elproduktionen i egna vattenkraftstationer uppgick till netto 54,6 GWh (37,8) vilket ska jämföras med normalårsproduktionen 44 GWh. Den egna vindkraftproduktionen blev 7,3 GWh (1,7). Under september kom ett nytt verk i Klackeborg i drift. Förvaltningsberättelse Den egenproducerade kraften har enligt avtal levererats till TVL. Priset baseras på elpriset på den Nordiska elbörsen Nordpool. Den egna värmeproduktionen uppgick till 138,2 GWh (114,1) och har baserats huvudsakligen på träbränslen. Under året har 92,1 GWh (88,7) färdig värme köpts från TVL och 7,4 GWh (6,8) färdig värme köpts från Hilbrand Energi AB. Av MSE:s produktion har 0,0 GWh (1,7) sålts till TVL inom ramen för samkörning. Energitjänster Under 2010 har verksamheten inom affärsområdet i huvudsak handlat om energideklarationer. När det gäller större fastigheter så är vår marknadsandel inom Mjölby Kommun över 60 %. Vi har även genomfört deklarationer på andra platser i landet men vi fokuserar på västra Östergötland. Inom energideklarationsarbetet har vi ett samarbete med Stadspartner AB vilket innebär att vi kan samutnyttja vissa personella resurser. Inom affärsområde energitjänster bedrivs också biogasverksamheten där arbetet med Östgöta gårdsgasprojektet fortskridit under året. Vi kan bl.a. konstatera att detta är ett område som präglas av teknisk omogenhet. Det finns många nya idéer och tekniska lösningar men med begränsade drifterfarenheter. Det är även så att de lagar och regelverk som finns gällande gasledningar är skrivna utifrån stora naturgasledningar med högt tryck. De sätter kostnadsdrivande hinder i vår väg när det gäller att bygga rågasledningar med minimalt tryck. Riskhantering Riktlinjer för hanteringen av bolagets finansiella risker fastställs årligen av styrelsen i en finanspolicy. Denna innefattar såväl upplåning och likviditetsplanering som en elhandelspolicy. Under året har denna finanspolicy reviderats bl.a. genom att bredda finansieringskällorna till att även omfatta emittering av företagsobligationer. Årligen görs också en kvantifiering av bolagets resultatrisker vilka redovisas för styrelsen. Under 2010 har resultatriskerna kvantifierats enligt nedan. Den samlade resultatrisken i MSEs verksamhet inom pågående budgetår bedöms vara: < 9 Mkr 2 år av 3. < 13 Mkr 5 år av 6. < 17 Mkr 9 år av 10. De största resultatriskerna är i fallande ordning: Väderrisk vattenkraftproduktion Elprisrisk Biobränsleprisrisk fjärrvärme Elcertifikatsprisrisk Väderrisk fjärrvärme Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 23

Förvaltningsberättelse I takt med att bolagets vindkraftsproduktion ökar kommer även väderrisken vind att öka. Redan under 2011 kommer denna risk att bli mera substansiell. Finansieringsrisken reduceras genom att MSE upprätthåller en hög kreditvärdighet genom att säkerställa: God soliditet Upprätthålla goda relationer med banker och kreditinstitut. MSE strävar efter att använda sig av 2 till 3 banker. Tillgång till flera kapitalkällor. Upplåningen från en motpart får maximalt uppgå till 60% av den totala finansieringsportföljen. En god förfallostruktur enligt följande: - För obligationslån skall löptidens utgång för två olika emissioner inte ligga närmare varandra än 9 månader. - För banklån får summan av de lån som har kortare kapitalbindningstid än sex månader utgöra maximalt 60 % av den samlade banklåneportföljen. - Leasing och rentinglösningar innefattas ej i reglerna avseende kapitalbindningstid. Ränterisken hanteras genom att MSE i första hand skall uppnå önskad nivå på ränterisken genom matchning av ränteförfall i tillgångs- och skuldportföljen samt genom användande av räntederivat. MSE ska sträva efter att strukturera ränteförfallen på räntebärande tillgångar och räntebärande skulder på ett sådant sätt att 1 % negativ räntefluktuation inte påverkar resultatet negativt med mer än: 1,5 MSEK ackumulerat under en 12 månaders period (beräknat månadsvis) 3,0 MSEK ackumulerat under en 24 månaders period (beräknat årsvis) 4,5 MSEK ackumulerat under en 36 månaders period (beräknat årsvis) 6,0 MSEK ackumulerat under en 48 månaders period (beräknat årsvis) Räntebindning får som längst ske med 15 års löptid. Den genomsnittliga räntebindningen i den sammanlagda skuldportföljen skall som kortast vara 2 år och som högst 6 år. De ränterisker som uppstår i samband med leasingfinansiering hanteras på motsvarande sätt som för lån. Kopplat till bolagets elproduktion finns volymrisker och prisrisker. Ingen avsäkring av volymrisker genom t.ex. handel med väderderivat förekommer. För att minska prisriskerna sker handel med elterminer. I elhandelspolicyn anges hur stor del av prognostiserad produktion som ska prissäkras genom terminskontrakt. Prissäkringshorisonten är innevarande kvartal och tio kvartal framåt, där andelen prissäkrad produktion är högst i närtid för att sedan avta. Detta gör att andelen prissäkrad volym vid ingången av ett kalenderår är mellan 25 och 60 %. För hantering av prisrisker på elcertifikatsmarknaden anges i elhandelspolicyn inom vilket intervall försäljning av framtida produktion får ske samt vilken volym certifikat i lager som maximalt får finnas. Försäljning av certifikat görs för produktionen 48 månader framåt och den maximala lagervolymen motsvarar ett års normalproduktion. Prissäkrad volym för den närmaste 12 månadersperioden skall vara mellan 30 och 70 %. Utsläppsrätter handlas utifrån eventuell skillnad mellan tilldelning och behov och finanspolicyn ger ej utrymme för trading med utsläppsrätter. Valutarisker ska i första hand hanteras genom nettning av flöden och den kvarstående valutarisken ska därefter säkras. 24 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Finanspolicyn medger återköp av sålda elterminer men i övrigt ingen tradingverksamhet. I takt med ökande insikter om klimatförändringarna har efterfrågan på biobränslen ökat och i takt med detta även priset. Det är sannolikt att denna utveckling kommer att fortsätta. Bolaget gör huvuddelen av biobränsleinköpen i form av avtal med fast pris under en eldningssäsong. Flerårsavtal kan förekomma i begränsad omfattning. Möjligheten att lagra och bereda bränsle har ökats och kommer fortsätta att öka genom köp av ytterligare mark som till del kommer att användas för bränslelagring. På detta sätt kan del av prisrisken på biobränslesidan säkras av genom fysiska lager. Förvaltningsberättelse Strategin för inköp av eldningsolja har ändras under 2010. Genom ett samarbete med TVL handlas eldningsolja 5 mera direkt på världsmarknaden samt hyrs lagringskapacitet i Norrköpings hamn. Inköpen kommer som en följd av detta att göras i större poster och inriktningen är att lagervolymen kommer att överstiga ett års normalförbrukning av olja. Därmed begränsas oljeprisrisken avsevärt. Inköpen av EO1 sker dock fortsatt till spotpris. Volymerna är små och medför därför en begränsad resultatrisk. I elnätsverksamheten har risknivån ökat kraftigt till följd av lagstiftningen om avbrottsersättning. Enligt denna är MKN skyldig att betala avbrottsersättning till kunder som får strömavbrott längre än 12 timmar. Avbrottsersättningen är maximerad till tre års normalkostnad för kunden. Detta innebär att MKN:s risk är maximerad till utbetalning av motsvarande tre års intäkter. Det har gemensamt i branschen undersökts möjligheterna till en försäkringslösning för avbrottsgarantier men det kan konstateras att detta inte är möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden i elnätsverksamheten är därför att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bl.a. genom att begränsa väderkänsligheten. Särskilda händelser 2010 var ett år där alla vintermånader var kallare än normalt. Det gör att energiomsättningen i fjärrvärme- och elnätsverksamheterna blev klart högre än normalt. För fjärrvärmens del innebar det kraftigt ökade bränslekostnader p.g.a. ökad oljebaserad produktion och därmed ett sämre resultat än förväntat. I november månad sa bolagets VD upp sig. Rekrytering av ny VD pågår, under tiden finns en tillförordnad VD. Händelser efter balansdagen Inga särskilda händelser av betydelse har inträffat efter balansdagen. Miljöpåverkan Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i tätorterna Mjölby och Skänninge. Tillstånden avser produktion av värme till de sammanbyggda fjärrvärmenäten. Verksamhetens miljöpåverkan sker i huvudsak genom utsläpp till luften. Produktionen av värme är beroende av tillstånd enligt miljöbalken. Storskalig produktion av värme ger väsentligt mindre miljöpåverkan jämfört med individuell uppvärmning. Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan och detta kan uppnås genom maximalt utnyttjande av biobränslen i fjärrvärmesystemet. Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 25

Förvaltningsberättelse Framtida utveckling Utvecklingen med stigande el- och bränslepriser gör att ren hetvattenproduktion kommer att få försämrad konkurrenskraft. För att möta detta krävs satsningar på bioenergikombinat eller kraftvärme. Under 2010 har en förstudie genomförts rörande möjligheterna att bygga en gemensam kraftvärmeanläggning tillsammans med TVL. En tänkt placering är någonstans mellan Mjölby och Linköping. Under 2011 kommer utredningsarbetet att fortsätta genom en förprojektering. Arbetet med att starta upp en biogasproduktion i Mjölbyregionen har fortsatt under 2010. Gasproduktionen kommer att ske hos bönder genom rötning av gödsel respektive av Mjölby Kommun genom rötning av avloppsslam. MSE:s engagemang kommer att ligga i ett bolag som ägs tillsammans med lantbrukare och vars verksamhet består i att bygga och driva ett gasnät samt i ett bolag som äger och driver en uppgraderingsanläggning till fordonsgas. Även detta bolag kommer att ägas tillsammans med lantbruksföretagen. Projektet har försenats men vi räknar med att byggnation av anläggningar kan startas under 2011. Regelverket för elcertifikatssystemet förändrades sommaren 2009. En möjlighet att få förhandsbesked från energimyndigheten huruvida en omfattande renovering av en befintlig anläggning kunde göra att anläggningen var att betrakta som en ny anläggning och därmed vara berättigad till en ny tilldelningsperiod om 15 år infördes. MSE har sökt och fått positiva förhandsbesked för Öjebro, Mjölby och Flemminge Kraftstationer. Renoveringarna beräknas sammanlagt kosta ca 70 Mkr. Arbetet med Öjebro kraftstation påbörjas under 2011 och Öjebro och Mjölby kraftstationer beräknas vara ombyggda till 2014 medan ombyggnaden av Flemming kraftstation ännu inte är tidplanesatt. Bolaget kommer fortsätta att satsa på ny vindkraftproduktion. Inriktningen är att satsa på gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen. Under 2011 kommer Herrbergagruppen att driftsättas. Här äger MSE 1,25 av tre verk. Under 2012 beräknas ytterligare ett till två projekt vara aktuella för byggnation. Under 2010 har Försvarsmakten helt bytt inställning till vindkraftsutbyggnaden i Östergötland. Det gör att vi nu har ett totalstopp för nya tillstånd att uppföra vindkraftverk. Vi hoppas att regeringen under 2011 gör en rimlig avvägning mellan de olika intressena och att detta totalstopp därmed hävs. Utbyggnaden av högspänningsnätet på landsbygden för att öka dess kapacitet kommer att fortsätta under kommande år och styrs av vindkraftsutbyggnaden. Ett nytt regionalt bredbandsbolag har under året bildats tillsammans med Utsikt Nät AB, ett dotterbolag till TVL. MSE:s ägarandel i det nya bolaget är 10,1 %. Det nya bolaget Utsikt Bredband AB tar från årsskiftet 2010/2011 över all bredbandsverksamhet från MWNet och Utsikt Nät AB. Bolaget är inne i en period med omfattande investeringar i vindkraft, kraftvärme, renovering av vattenkraftstationer och elnät. Under 2010 gav detta ett fritt kassaflöde efter investeringar på -56 Mkr. Detta fungerar för något enstaka år men över tid måste kassaflödet normaliseras. Takten på de framtida investeringarna kommer därför att bestämmas utifrån bolagets kassaflöde, soliditet och intjäningens relation till nettoskuldsättningen. 26 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010

Investeringar Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 130,3 Mkr (63,0) varav fjärrvärmen svarade för 11,3 Mkr (19,6). I vindkraftanläggningar investerades 80,5 Mkr (17,1). Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 57 % (102). Investeringar koncernen 2010 2009 El och bredband Byggnader 1 137 2 966 Elproduktionsanläggningar 44 899 3 043 Optokabel 1 475 1 633 Mark- och ledningsrätter 37 52 Distributionsanläggningar 17 751 15 857 Inventarier, licenser 2 002 2 559 Pågående nyanläggning 51 686 17 376 118 987 43 486 Förvaltningsberättelse Fjärrvärme Panncentraler 4 753 2 052 Distributionsanläggningar 1 387 13 860 Mark- och ledningsrätter - 434 Inventarier, licenser 1 365 3 234 Pågående nyanläggning 3 804-11 309 19 580 Summa 130 296 63 066 Investeringar moderbolag 2010 2009 Elproduktion Byggnader 987 2 966 Elproduktionsanläggningar 44 899 3 043 Inventarier, licenser 1 885 2 468 Pågående nyanläggning 37 029 17 376 84 800 25 853 Fjärrvärme Panncentraler 4 753 2 052 Distributionsanläggningar 1 387 13 860 Mark- och ledningsrätter - 434 Inventarier, licenser 1 365 3 234 Pågående nyanläggning 3 804-11 309 19 580 Summa moderbolaget 96 109 45 433 Leasing koncernen 2010-12-31 2009-12-31 Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden 29 008 27 607 Leasing moderbolag 2010-12-31 2009-12-31 Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden 27 361 26 298 Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning 2010 27