Förslag till budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006 2008 (m, fp, kd, c)

Förslag till budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006 2008 (m, fp, kd, c) 2005-10-19

Budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006-2008 Inledning Sverige står inför betydande utmaningar. Nära en och en halv miljon vuxna går inte till jobbet en vanlig dag eller arbetar mindre än de skulle önska. Allt färre arbetstimmar blir utförda och allt färre väljer att starta och driva företag. Det privata företagandet är centralt för samhällets utveckling. Vårt välstånd och möjligheterna att få fler människor tillbaka i arbete bygger på att fler entreprenörer kan och vill driva företag och engagera sig som arbetsgivare. Det måste därför bli mer lönsamt att arbeta, mer lönsamt att anställa och enklare för den som förlorat jobbet att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Om vi lyckas bryta trenden och minska arbetslösheten, minskar också kommunens utgifter för försörjningsstödet. Skattemedel kan då flyttas över till andra viktiga områden. Av denna anledning har företagandet varit en central del i årets budgetarbete. Arbetslöshet är nedbrytande för individen, såväl socialt som ekonomiskt. Extra utsatta är ungdomar och andra grupper som inte fått en chans att komma in på arbetsmarknaden. Till detta kommer ett allt hårdare samhällsklimat som skapar en känsla av otrygghet. Förutom fokus på nyföretagande satsar vi särskilt på trygghetsskapande åtgärder, utbildning och idrott. Majoriteten i Sollentuna kommun har tidigare beslutat att all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunktioner ska konkurrensutsättas. Inför 2006 planeras och genomförs därför flera åtgärder för att få fler människor i arbete. Bl.a. Arbetscenter som slussar människor in i arbetslivet och Kunskapsparken som bl.a. erbjuder lärlingsutbildningar samt åtgärder som möjliggör att fler företag startas och befintliga tillåts att växa. Vi har bl.a. lämnat in en ansökan hos regeringen om att få starta försök med lägre skatt på hushållsnära tjänster, vi utreder formerna för en utmaningsrätt, vi utreder vidare vilka kommunala verksamheter som konkurrerar med företagen, vi stimulerar och uppmuntrar avknoppningar samt förenklar och snabbar upp hanteringen av detaljplaner. När det gäller trygghetsskapande åtgärder inför vi bl.a. en belysningsgaranti som innebär att trasig gatubelysning skall bytas inom 14 dagar, hanteringen av skrotbilar skall bli effektivare, vi belyssätter övergångsställen, röjer sly och växtlighet samt sätter upp gatubelysning för att skapa tryggare gång- och cykelvägar. Dessa åtgärder är dessutom inte minst viktiga ur ett jämställdhetsperspektiv. Den offentliga sektorn är mycket kvinnodominerad, genom att öppna upp denna för nyföretagande ger vi också kvinnorna större möjlighet att påverka sin arbetssituation genom egenföretagandet och möjlighet till mer än en arbetsgivare. Sollentuna kommun har i grunden stabila finanser. Kommunen har inga lån och princip inga borgensförbindelser. Kommunens pensionsskulder är även de till skillnad från många andra kommuner under kontroll. Detta ger oss en bra grund att erbjuda Sollentunaborna en bra service och dessutom påbörja återbetalningen av den skattehöjning vi tvingades till 2003. Under 2006 föreslår majoriteten att skatten sänks 10 öre till 18,58 kronor, 2007 ytterligare 10 öre till 18,48 samt 2008 ytterligare 10 öre till 18,38. Valfrihet är ett ledord för kommunens verksamhet. Så långt möjligt ska medborgarna kunna välja den kommunala service som bäst passar varje persons eller familjs unika behov. Valfri-

het kopplat till konkurrens och kvalitet är en garant för att de olika utförarna höjer sin kvalitet till gagn för de medborgare som behöver tjänsterna. Vårt budgetförslag i korthet Den största satsningen 2006 sker på barn- och ungdomsnämnden. Nämnden får en ökning med cirka 55 miljoner kronor. Vi inför en kunskapsgaranti som innebär att det görs kontinuerliga kunskapskontroller från första skolåret som innebär att elevers individuella kunskaper mäts och att det i de fall som eleven inte uppfyller kunskapsmålen upprättas en åtgärdsplan för att ge eleven det extra stöd som behövs för att uppfylla målen. Från 2002 har vi byggt cirka 600 nya förskoleplatser och planerar att bygga ytterligare cirka 150 platser under nästa år. Förskolan får ytterligare fem miljoner kronor som ersättning för det riktade statsbidraget som upphört. För att ytterligare öka valfriheten inom barnomsorgen så öppnar vi möjligheten för föräldrarna att vara hemma med egna barn upp till tre års ålder mot ersättning från kommunen. Det kommer inte att påverka övrig barnomsorg negativt eftersom barnomsorgsutbyggnaden ska fortsätta i oförändrad takt och verksamheten ska följas upp. De kundenkätundersökningar som barn- och ungdomsnämnden har gjort visar att föräldrarna är nöjda med kvalitén inom nämndens verksamhet. Skolverkets statistik visar att andelen elever som går ut grundskolan med godkända betyg fortsätter att öka. De båda skolnämnderna samarbetar också fortsatt kring projektet trygghet och studiero i skolan. Syftet med projektet är att uppnå bättre resultat i skolan för eleverna genom att förbättra studiemiljön i skolan t.ex. genom att minska mobbningen. Vi satsar också på våra ungdomar genom att Galaxen och Röda rummet får tillskott. Ungdomens hus kommer att börja byggas under 2006 och vi kommer att utreda möjligheterna att bygga en idrottsstad. Vi avser att åstadkomma en samlad lokal för gymnastik. Vi ger därför kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att se om det går att bygga in kompletta funktioner för gymnastik i den nya idrottshallen. Vi planerar även för fler fotbollsplaner inom kommunen p.g.a. att behovet av detta har ökat. Konsthallsverksamheten på Stallbacken pågår för fullt och är välbesökt. Nästa år infaller det internationella kulturåret som vi i Sollentuna kommer att uppmärksamma. Vi arbetar vidare med att bredda verksamheten i Stallbacksområdet. Socialnämnden samarbetar med andra kommuner för att skapa en gemensam satsning på rekrytering av familjehem. Dessutom kommer en gemensam jourhemspool att placeras i Sollentuna. Familjecentralen i Tureberg är mycket välbesökt och uppskattad och kommer att fortsätta sin verksamhet även under nästa år. Vi kommer att ersätta 100 platser inom äldreboendet. Detta ger de äldre en väsentligt ökad vårdkvalitet eftersom de nya boendena kommer att vara anpassade till dagens krav på äldreomsorg. Ett nytt LSS - boende för sex personer kommer också att byggas under nästa år. För att de nya svenskarna snabbt skall komma in i samhället har vi genomfört förändringar i språkundervisningen som enligt extern granskning gett en klar kvalitetsförbättring. Vi startar även en utredning om att införa vuxenpeng inom vuxenutbildningen för att dessutom öka valfriheten.

Under 2006 kommer kommunfullmäktige att anta ett integrationspolitiskt program som utarbetats av integrations- och demokratinämnden. Programmet bidrar till att sätta ett tydligare fokus på dessa frågor. En ny miljö- och hälsoskyddsinspektör anställs under 2006 för att öka ambitionen inom kommunens kontroll av bland annat livsmedel och miljöfarligt avfall. Vi bygger bullerplank längs Turebergsleden samt fortsätter våra påtryckningar mot Luftfartsverket, Banverket och Vägverket rörande bullret som deras verksamheter orsakar för Sollentunaborna. I dialog med de boende i området håller det på att utarbetas ett förslag till upprustning av Malmparken som skall påbörjas under 2006. BRÅ kommer att fortsätta att öka samarbetet med frivilligorganisationerna inom området samt även bedriva verksamhet på fältet. Det framgångsrika arbetet med Tryggt och snyggt i Rotebro kommer att utökas till andra delar av kommunen under 2006. Det är mycket glädjande att konstatera att sjukfrånvaron i Sollentuna kommun har minskat med 25 procent och arbetet med att sänka sjukfrånvaron fortsätter. Detta för att uppnå målet med 30 procents minskning jämfört med 2002 års nivå. Under 2006 kommer en ny målsättning att tas fram för kommande år. Under mandatperioden har majoriteten gjort stora satsningar på prioriterade verksamheter. Sett i jämförelse med 2002 års nivåer har barn- och ungdomsnämnden fått över 400 miljoner kronor, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden närmare 100 miljoner kronor samt vårdoch omsorgsnämnden närmare 270 miljoner kronor i utökade resurser. Vi överlåter nu med gott samvete till väljarna att i nästa val utvärdera vårt arbete under mandatperioden. Torbjörn Rosdahl (m) Lennart Gabrielsson (fp) Susanne Klingström-Larson (kd) Allan Blomquist (c)

Kommunfullmäktiges beslut Samtliga nämnder 1. Sollentuna kommun skall framöver upprätthålla kommunens ekonomiska balans. Samtliga nämnder och styrelser får därför i uppdrag att lämna ytterligare förslag till effektiviseringar och besparingar uppgående till 1 procent 2007, 1 procent 2008 och 1 procent 2009. Förslagen skall konsekvensbeskrivas och inlämnas till kommunstyrelsen i samband med budget 2007. 2. Beställning för 2006 års verksamhet skall innehålla kvalitetskriterier. Nämnderna skall i samband med budget 2007 redovisa hur arbetet med kvalitetssäkring och utvärdering av den verksamhet för vilken nämnden har ansvar fortskrider. 3. Berörda nämnder skall arbeta med inriktningen att sollentunaborna skall erbjudas flera alternativ inom respektive områden. Nämnderna skall i samband med resultatprognos 1/2006 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppdraget sedan 2005. 4. Samtliga nämnder skall arbeta vidare med att upphandla all verksamhet utom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner i konkurrens för att nå kvalitetsutveckling och mångfald. Upphandling av verksamheter skall ske inom given ram och på sikt innebära lägre kostnader. Senast i samband med resultatprognos 2/2006 skall varje nämnd redovisa hur man följer planen för konkurrensutsättning samt redovisa åtgärder för att uppmuntra avknoppning av kommunal verksamhet. 5. Samtliga nämnder ges i uppdrag att initiera aktiviteter i syfte att i samverkan med andra nämnder, kommuner och organisationer samt med landstinget åstadkomma samordningsfördelar, kostnadsminskningar och ökad effektivitet. Nämnderna skall i samband med resultatprognos 1/2006 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppdraget sedan 2005. 6. Sjukfrånvaron skall till 2006 sänkas med minst 30 procent av 2002 års nivå och samtliga nämnder skall i samband med delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med minskningen av sjukfrånvaron fortskrider. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med ett nytt mål inför budget 2007. 7. Samtliga nämnder skall i samband med resultatprognos 1/2006 redovisa i vilken utsträckning egen verksamhet konkurrerar med företag på marknaden. Kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp tillfälliga lån eller checkkrediter under 2006 till ett belopp av högst 100 miljoner kronor. 2. Kommunstyrelsen skall pröva varje enskilt investeringsobjekt samt större objekt för planerat underhåll avseende fastigheter. 3. Investeringsramen avseende kommunstyrelsens fastighetsinvesteringar anges till 183,5 miljoner kronor 2006, 142,0 miljoner kronor 2007 och 82,0 miljoner kronor 2008. 4. Mark skall säljas under perioden 2006-2008. Informationsspridning om kommunens vilja att sälja tomträttsavgälder utökas. Möjligheterna att på lämpligt sätt aktivera även andra av kommunens vilande tillgångar skall undersökas.

5. Kommunstyrelsen skall i samarbete med samtliga nämnder i samband med resultatprognos 1/2006 redovisa hur man arbetar med lokalförsörjningsplanen. 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta med att skapa ett tryggare offentligt rum. 7. Kommunstyrelsen får i uppdrag att projektera för fler 7-mannafotbollsplaner inom kommunen. 8. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och definiera vad som är koncerngemensamt, kommungemensamt samt vad som bör vara frivilligt. 9. Arbetet med Simplex Sollentuna upphör. 10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och genomföra förenklingar och minska tidsåtgången för hanteringen av detaljplaner. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och genomföra förändringar av kommunens informations- och IT-verksamhet i syfte att skapa en helhetslösning. 12. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en extern granskning av exploateringsverksamheten samt återkomma med redovisning av denna i samband med resultatprognos 2/2006. 13. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsnämnden 1. Checkvärden för 2006 fastställs i enlighet med barn- och ungdomsnämndens förslag 2005-10-25 xxx och kommunstyrelsens förslag 2005-10-27 xxx. 2. Pengvärden för 2006 fastställs i enlighet med barn- och ungdomsnämndens förslag 2005-10-25 xxx och kommunstyrelsens förslag 2005-10-27 xxx. 3. Nämnden får i uppdrag att genomföra förändringar för att möjliggöra för föräldrar att vara hemma med egna barn mellan 1-3 år mot ersättning från kommunen. Verksamheten skall starta senast 1 juli 2006. 4. Nämnden får i uppdrag att utarbeta en kunskapsgaranti som innebär att det görs kontinuerliga kunskapskontroller från första skolåret som innebär att elevers individuella kunskaper mäts och att det i de fall som eleven inte uppfyller kunskapsmålen upprättas en åtgärdsplan för att ge eleven det extra stöd som behövs för att uppfylla målen. 5. Nämndens uppdrag att se över check- och pengsystemen kompletteras med uppgift om konsekvensbeskrivning av tröskeleffekter. Skall rapporteras senast i samband med resultatprognos 1/2006. 6. Nämnden får i uppdrag att återkomma senast i samband med resultatprognos 1/2006 med rapport om effekterna av resultatet av 2005 års ekonomiska tillskott. Samt till resultatprognos 2/2006 om effekterna av resultatet av 2006 års ekonomiska tillskott 7. Nämnden skall i samband med resultatprognos 1/2006 redovisa hur man arbetar med resultaten av konsultrapporten som presenterades under 2005. 8. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för barn- och ungdomsnämnden.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1. Nämnden får i uppdrag att redovisa förutsättningar för och föreslå en modell för ett pengsystem för vuxenutbildningen senast 1 oktober 2006. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Socialnämnden 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för socialnämnden bifalls. Vård- och omsorgsnämnden 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för vård- och omsorgsnämnden bifalls. Kultur- och fritidsnämnden 1. Nämnden får i uppdrag att utreda huruvida det går att bygga in funktioner för gymnastik i Ungdomens hus. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för kultur- och fritidsnämnden. Bygg- och tekniknämnden 1. Nämnden får i uppdrag att utarbeta rutiner för att snabbare komma till rätta med skrotbilar. 2. Nämnden får i uppdrag att ta fram en belysningsgaranti som innebär att gatubelysning och motsv. som inrapporteras som trasig åtgärdas inom 14 arbetsdagar. 3. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för bygg- och tekniknämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006 och verksamhetsplan 2006-2008 för miljö- och hälsoskyddsnämnden bifalls. Integrations- och demokratinämnden (av administrativa skäl ingår denna under kommunstyrelsen) 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006 och verksamhetsplan 2006-2008 för integrations- och demokratinämnden bifalls. Exploateringsverksamheten 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att pröva utgifterna i varje exploateringsprojekt innan medel tas i anspråk. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för exploateringsverksamheten. Rösjöstyrelsen 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för Rösjöstyrelsen bifalls.

Produktionsstyrelsen för Sollentuna Hemtjänst med Omsorg 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2006, verksamhetsplan 2006-2008 och investeringsplan 2006-2008 för produktionsstyrelsen för Sollentuna hemtjänst med omsorg bifalls. Finansiering 1. Skattesatsen fastställs för år 2006 till 18,58 kronor per skattekrona. 2. Kommunstyrelsen medges disponera 6 miljoner kronor ur rörelsekapitalet för oförutsedda behov 2006. 3. Den ekonomiska planen som anges i kommunstyrelsens budgetförslag godkännes. Övrigt 1. Koncernbidraget från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2006 beräknas uppgå till 31,1 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. 2. Koncernbidraget från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2006 skall uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas uppgå till 17,1 miljoner kronor.

Sammanfattning Den förkortade finansiella analysen, kommentarerna kring några viktiga händelser under året samt förväntningar om den framtida utvecklingen skall ses som en sammanfattning av utvecklingen från 2006 och framåt i Sollentuna kommun. Denna budget och verksamhetsplan vänder sig framförallt till fullmäktige. Ytterligare underlag kan fås av respektive nämnd avseende deras internbudgetar. En kortfattad folder Sollentuna kommuns budget 2006 avsedd för hushåll och företag i Sollentuna kommun kommer att publiceras i Sollentunajournalen. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på kommunens webbplats. Övergripande politisk inriktning Den politiska majoriteten har inför budget 2006 tagit fram övergripande politiska inriktningar. I budgeten har varje nämnd tolkat hur deras inriktnings- och/eller effektmål är kopplad till den övergripande politiska inriktningen. Den övergripande politiska inriktningen är: Ansvarsfull ekonomisk politik Företagsvänligt klimat God livsmiljö och ekologiskt hållbart samhälle Integration och demokrati Valfrihet Resultat och finansiell styrka Kommunalskatten för 2006 blir 18,58 kronor med oförändrad landstingsskatt på 12,27 kronor ger detta en total utdebitering på 30,85 kronor. Kommunalskatten beräknas 2007 och 2008 sänkas med ytterligare 10 öre vartdera året d.v.s. en kommunal utdebitering på 18,48 kronor 2007 och 18,38 kronor 2008. Sollentuna kommun budgeterar ett nollresultat för 2006. En buffert på 25 miljoner kronor finns avsatt för att bl.a. användas för minskade skatte- och finansnetto samt ökade/minskade volymförändringar på vissa nämnder till följd av befolkningsförändringar. För de efterföljande åren beräknas ett underskott för 2007 och ett överskott för 2008. Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Det innebär ett överskott 2006 på 22 miljoner kronor. Om enbart en mindre del av bufferten tas i anspråk innebär det att kommunens mål avseende årets resultat uppnås. I annat fall uppnås inte kommunens mål. De budgeterade nettoutgifterna beräknas uppgå till 211 miljoner kronor 2006. Största delen av investeringsutgifterna avser fastighetsverksamheten 183 miljoner kronor. Investeringarna avser främst fullföljande av köp av fastigheten Herrgården 1 i Silverdal samt upprustning och förnyelse av skolor och förskolor. Balansomslutningen beräknas för 2006 uppgå till 2 937 miljoner kronor, varav 2 456 miljoner kronor utgör eget kapital. Därmed uppgår soliditeten till 84 procent. Risk och kontroll Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassa- och banktillgodohavanden) beräknas försämras från 282 miljoner kronor vid 2006 års början till 136 miljoner kronor vid 2006 års slut. Rörelsekapitalet beräknas uppgå till 8 procent av de externa utgifterna.

Kommunen har inga lån och bedöms framöver inte heller behöva ta upp lån för att finansiera investeringar. I första hand kommer kommunen i stället minska kapitalet i kapitalförvaltningen om behov skulle uppstå. Om kommunen trots detta skulle behöva låna bedöms risken för att inte få någon finansiär som täcker kapitalbehovet som liten. Vid eventuella tillfälliga likviditetsförsämringar kan checkräkningskrediten utnyttjas. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske, skall upplysning lämnas om detta. Därvid skall skälen till beslutet anges. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Sollentuna kommun budgeterar ett nollresultat för 2006. Dessutom finns en buffert avsatt på 25 miljoner kronor vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet. När det gäller uppfyllandet av god ekonomisk hushållning är det målet om värdesäkring av eget kapital som det kan finnas en osäkerhet i om det uppnås. I övrigt uppfylls de krav som ställs avseende god ekonomisk hushållning. Satsningar 2006 och framåt Ansvarsfull ekonomisk politik Sollentuna kommuns ekonomi är i grunden stabil. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Sollentuna kommun skall även framöver upprätthålla kommunens ekonomiska balans. Samtliga nämnder och styrelser får därför i uppdrag att lämna ytterligare förslag till effektiviseringar och besparingar uppgående till 1 procent 2007, 1 procent 2008 och 1 procent 2009. Nya aktiviteter skall initieras i den kommunala verksamheten i syfte att i samverkan med andra nämnder, kommuner, landsting och organisationer åstadkomma samordningsfördelar, kostnadsminskningar och ökad effektivitet. En växande kommun För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Enligt prognosen för 2005-2014 kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till drygt 64 500 personer fram till år 2014. Detta är en ökning med drygt 5 600 personer, eller med cirka 10 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 560 personer per år. Störst ökning kommer att ske år 2007, då flest bostäder beräknas vara inflyttningsklara. Bostadsbyggandet förväntas öka i Stockholmsregionen. I början av 2005 fanns 24 940 lägenheter. Under perioden 2005-2014 skapas förutsättningar för att bygga cirka 300 lägenheter per år. Möjligheterna att på lämpligt sätt aktivera även andra av kommunens vilande tillgångar skall undersökas. Mark skall säljas under perioden 2006-2008.

Företagsvänligt klimat Sollentuna kommun är en av landets mest företagsvänliga kommuner. Under många år har ett målmedvetet arbete bedrivits för att skapa goda samverkansformer med näringslivet och goda möjligheter för etablering och utveckling av företag i kommunen. Kommunen skall fortsätta att arbeta för ett näringslivsvänligt klimat i Sollentuna, ett klimat som stimulerar tillväxt och bidrar till förbättrad miljö. God livsmiljö och ekologiskt hållbart samhälle Kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta med att skapa ett tryggare offentligt rum. Ytterligare resurser satsas på miljö- och hälsoskyddsnämnden. Valfrihet Berörda nämnder skall arbeta med inriktningen att Sollentunaborna skall erbjudas flera alternativ inom den kommunala servicen. Barn och skola Inom skolområdet fortsätter arbetet med att förbättra elevernas kunskaper. En kunskapsgaranti skall utarbetas. Förskoleverksamheten tillförs ytterligare 36 miljoner kronor och grundskolan 16 miljoner kronor 2006. Anledningen är främst fler barn i förskola och skola. Totalt tillförs ytterligare 55 miljoner kronor barn- och ungdomsnämndens område 2006. Budgetramen uppgår 2006 därmed till 975 miljoner kronor. Fler elever inom gymnasieutbildningen är den främsta anledningen till ökade anslag med 16 miljoner kronor 2006. Totalt tillförs 15 miljoner kronor gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens område 2006. Budgetramen uppgår 2006 därmed till 225 miljoner kronor. Äldreomsorg Arbetet med framtidens äldreomsorg fortskrider. Målsättningen för de närmaste åren är att utveckla hemtjänsten så att fler kan bo kvar i vanliga bostäder istället för att flytta till äldreboenden. Ett successivt ökande antal äldre personer och kommunens begränsade ekonomiska förutsättningar gör frågan om hur framtidens äldreomsorg skall utformas till en viktig utmaning för kommunen. Fler äldre och nytt boende för Ribbings backe innebär ytterligare resurser med 22 miljoner kronor för 2006. Även antalet personer med behov av enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ökar och dessutom färdigställs ett nytt LSS-boende i Silverdal 2006. Anslaget ökar med 9 miljoner kronor 2006. Totalt tillförs 32 miljoner kronor vård- och omsorgsnämndens område 2006. Budgetramen uppgår 2006 därmed till 514 miljoner kronor. Kultur och fritid Satsningar görs för utökad ungdomsverksamhet på Röda rummet. Ett ungdomens hus byggs. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda huruvida det går att bygga in funktioner för gymnastik i Ungdomens hus.

Fem år i sammandrag Bokslut Budget Budget Plan Plan 2004 2005 2006 2007 2008 Kommunen Förutsättningar BNP, % 3,6 2,7 2,9 2,2 2,0 KPI, % 0,5 0,5 1,5 2,0 2,0 Timlöner, % 3,3 3,2 3,5 3,6 3,7 Arbetade timmar, % 1,0 0,5 0,9 0,4 0,2 Arbetslöshet, % 5,6 5,3 4,8 4,5 4,3 Prisbasbelopp, kr (nivå) 39 300 39 400 39 700 40 300 41 100 Prisreserv, % 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Generell rationalisering/besparing, % -1,0-1,0-1,0 Arbetsgivaravgift inkl tillägg för personalfunktion och fackliga kostnader, % 43,62 43,88 43,78 43,78 43,78 Intern ränta, % 4,0 4,0 3,0 3,0 3,0 Intern ränta VA, % 3,0 3,0 Allmänt Invånare 31 december 58 897 59 475 60 230 61 171 61 728 Kommunal utdebitering 18,68 18,68 18,58 18,48 18,38 Resultat Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster -1 869-2 027-2 128-2 228-2 327 Avskrivningar, mkr -54-60 -60-60 -60 Årets resultat inkl reavinster, mkr 165 0 0-9 17 Nämndernas driftbudget, mkr -1 927-2 087-2 188-2 288-2 387 Kommunens mål för årets resultat, andel av skattenettot, % Verksamheternas nettokostnader exkl reavinster (mål = -99 %) -100-100 -100-100 -99 Avskrivningar (mål = -3 %) -3-3 -3-3 -3 Finansnettot (mål = +3 %) 4 3 2 2 2 Värdesäkring av eget kapital (mål = +1 %) 1 0 0 0 1 Summa (mål = -100 %) -100-100 -100-100 -100 Kapacitet Bruttoinvesteringar, mkr -212-299 -335-265 -166 Nettoinvesteringar, mkr -4-142 -211-175 -72 Tillgångar, mkr 2 868 2 727 2 937 2 944 2 975 Skulder (inkl. avsättningar), mkr 454 411 383 383 383 Eget kapital, mkr 2 414 2 226 2 456 2 448 2 464 Kommunens mål för soliditet = 75 % 84 82 84 83 83 Risk och kontroll Likviditet exkl. kapitalförvaltning 31 dec, mkr 204 139 136 18 28 Kommunens mål för likvida medel i förhållande till externa utgifter = 4 % 8 7 8 3 1 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja Kommunkoncernen

Årets resultat i respektive bolag (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag -27-53 -48-48 -48 AB Sollentunahem -155-106 - - - Sollentuna Energi AB 25 39 41 - - Ränta på revers, utdelning, koncernbidrag (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag 59 52 47 47 47 varav AB Sollentunahem 20 21 17 17 17 varav Sollentuna Energi AB 39 32 31 31 31

Viktiga omvärldsfaktorer Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna. Därefter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringslivet och arbetsmarknaden i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden. Samhällsekonomin och kommunerna Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns utgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till företagssektorn. Kommunerna svarar för ca två tredjedelar och landstingen för ca en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten skall öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka. Den internationella konjunktur-utvecklingen har varit fortsatt god även om en viss dämpning har konstaterats jämfört med 2004. Det är främst den svaga utvecklingen i Europa som motverkar en starkare global tillväxttakt. Den svenska tillväxten var något svagare än väntat under första halvåret under 2005, särskilt under första kvartalet, vilket lett till en liten nedjustering av BNP-prognosen 2005 till 2,7 procent. Inhemsk efterfrågan är nu drivkraften i den svenska ekonomin. Den privata konsumtionen förefaller ha tagit fart och investeringarna ökar i god takt samtidigt som en viss förbättring av exportutvecklingen förutses under nästa år. Tillväxten under 2006 beräknas därmed uppgå till knappt 3 procent. Den låga inflationen, risken för att arbeten flyttas ut till låglöneländer samt en svag sysselsättning har inneburit att löneökningstakten dämpats mer än väntat. Sysselsättningen beräknas ökar med ungefär en halv procent i 2005. Nästa år förutses en ökning med 1 procent. År 2007 och 2008 väntas en måttlig sysselsättningsökning. Under avsnittet fem år i sammandrag framgår bl.a. de budgetförutsättningar som använts för perioden 2006-2008. Befolkning Befolkningsökningar/-förändringar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. Enligt prognosen för 2005-2014 kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till drygt 64 500 personer fram till år 2014. Detta är en ökning med drygt 5 600 personer, eller med cirka 10 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 560 personer per år. Störst ökning kommer att ske år 2007, då flest bostäder beräknas vara inflyttningsklara. Historiskt sett har en befolkningsutveckling sett ut som förväntat i prognosen för kommunen totalt. I framtiden kommer det däremot att finnas skillnader i hur befolkningsstrukturen

kommer att se ut i de olika kommundelarna, beroende på när, hur och i vilken omfattning nybyggnation av bostäder planeras. Ett fortsatt ökande födelseöverskott, samt ett positivt flyttningsnetto med tanke på planerad nybyggnation, förväntas stå för befolkningsökningen. De senaste årens stora flyttningsnetto började minska under 2001, då färre personer flyttade till kommunen och fler flyttade härifrån. Flyttströmmar är inte stabila över tiden utan påverkas av bl. a. konjunkturläget, vilket naturligtvis är svårt att förutse. På lokal nivå har bostadsbyggandet stor betydelse. Bostadsmarknad För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Totalt fanns det 24 940 lägenheter i kommunen vid början av 2005. Fördelningen var 52 procent i flerbostadshus och 48 procent i småhus. Upplåtelseformerna är till 37 procent hyresrätter, 24 procent bostadsrätter och 39 procent äganderätter. Under perioden 2005-2014 skapas förutsättningar för att bygga cirka 300 lägenheter per år. Näringsliv I Sollentuna kommun finns närmare 4 000 registrerade företag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. Svenskt Näringsliv anser att Sollentuna kommun är en av de kommuner som har det bästa företagsklimatet i landet. (Sollentuna rankades som tredje bästa kommun i senaste undersökningen). Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenöranda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är några av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat. Viktiga utvecklingsområden i kommunen under de kommande åren är bl.a. Silverdal med vetenskapsparken Silverdal Science Park, Kronåsen, södra Häggvik och Väsjön. Vid årsskiftet 2005/2006 flyttar Pfizer AB med ca 500 medarbetare in i sitt nya huvudkontor i Silverdal. I området södra Häggvik pågår detaljplanearbete i samarbete med markägarna AP fastigheter och Bonnierfastigheter. Här kommer sannolikt ett mycket spännande handelsområde med inslag av bostäder och kontor att växa fram. Försäljningen av mark i Kappetorp industriområde har genomförts. Här har mindre industri- och entreprenadföretag kunnat köpa mark för sin expansion. Försäljningen av mark i Kronåsen, öster om E4, har startat. Här finns ett stort etableringsintresse från bilbranschen. Kommunens målsättning under det kommande året är att återta Sollentunas position som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Arbetsmarknad AMS rapport för augusti 2005 anger att arbetsmarknaden i riket är fortsatt svag men blir långsamt bättre. Antalet nyanmälda lediga jobb ökar. Samtidigt är arbetslösheten i riket fortfarande hög: 5,5 procent eller drygt 263 000 personer. Detta är en ökning med närmare 12 000 personer jämfört med augusti 2004. Antalet arbetslösa i Sollentuna kommun har sedan årsskiftet endast förändrats marginellt. I augusti 2005 var 1 191 personer (3,2 %) utan arbete. Antalet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år har sedan årsskiftet ökat från 132 personer till i augusti 203 personer. Den internationella och nationella konjunkturen får av naturliga skäl ett stort genomslag på den regionala utvecklingen i Sverige.

Framtidsutsikter Sollentuna kommuns ekonomi är i grunden stabil. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu och 10-15 år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Att fyrtiotalisternas stora intåg i äldreomsorgen sammanfaller med att nästa stora kull, sextiotalisterna, går i pension gör inte ekvationen lättare. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. För att kunna möta den utvecklingen måste vi börja agera redan idag. Kommunerna måste intensifiera sitt effektiviseringsarbete och riksdagen måste besluta hur den välfärd som kommunerna står för skall definieras och finansieras. Det är därför hög tid att diskutera lösningar på hur vi skall finansiera den framtida välfärden. Det kan handla om höjda kommunala taxor, fortsatta effektiviseringar och prioriteringar i verksamheterna, skattehöjningar, obligatoriska försäkringar samt ett ökat eget ansvar. Men det tar tid. Exempelvis tog pensionsreformen många år att genomföra, från problemidentifiering till riksdagsbeslut. Det överskuggade problemet är den förskjutning som sker i befolkningsstrukturen mot en ökad andel äldre. Kan kommunerna ge samma service i framtiden som idag? I den senaste långtidsutredningen från Svenska kommunförbundet framgår att detta inte blir någon lätt match. I dagsläget finns det inga tecken på några åtgärder av mer genomgripande slag eller andra statliga åtgärder i form av ökade bidrag eller ökade skattebaser som skulle medföra att Sollentuna kommun uppnår en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Erfarenheterna i kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som skall vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning är viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång. Det finns inte några enkla svar på hur välfärden skall finansieras i framtiden för att invånarna skall uppleva den som legitim, och dessutom vara ekonomiskt hållbar. En strategi måste väljas i tid för hur hela välfärden skall finansieras framöver. Den måste innehålla flera delar: Se över och avgränsa det kommunala uppdraget. Fortsätta att effektivisera inom verksamheterna och finna nya sätt att organisera verksamheten, t.ex. genom ökad samverkan med andra kommuner, landsting och privata aktörer. Göra tydligt för medborgarna vad de kan förvänta sig av sina skattepengar. Planera infrastruktur och bostäder för framtiden för att möta ett ökat antal äldre invånare. Konstruera taxor och avgifter för att kunna styra och påverka efterfrågan. Öka kapitalintäkterna genom försäljning av kommunens tillgångar.

Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi (belopp i miljoner kronor). 10 öres förändring av kommunalskatten 12 mkr 1 procents löneförändring 19 mkr varav egen verksamhet varav entreprenader m.m. 12 mkr 7 mkr 1 procents avgiftsförändring 2 mkr 1 procents KPI förändring (netto) 2 mkr 1 000 kommuninvånare 36 mkr 100 heltidstjänster (lön och PO) 36 mkr 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 22 mkr Med lika löneökningar och oförändrad sysselsättning täcker skatteintäkterna ca 80-90 procent av lönekostnadsökningarna.

God ekonomisk hushållning Som utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Denna innebär att man skall ha en god ekonomisk hushållning både i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Lagregeln om balanskravet tillämpades för första gången 2000. Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet på ekonomisk balans omfattar indirekt bolagen eftersom bidrag från kommuner och landsting skall redovisas som en kostnad för att täcka förluster. För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs bl.a. ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, dvs. årets resultat skall vara positivt. Fr.o.m. 2001 gäller kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning även sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Avsikten är att tydliggöra förhållandet att den finansiella analysen av en kommun även skall innefatta de företag där kommunen har ett betydande inflytande. I kommunens förvaltningsberättelse skall särskilda upplysningar om den ekonomiska utvecklingen i företagen samt en bedömning av olika risker i samband med företagens verksamhet lämnas. God ekonomisk hushållning kan beskrivas enligt följande: Balans mellan intäkter och kostnader. Löpande verksamheter finansieras av skatter och avgifter och inte med försäljningsintäkter, lån eller genom ianspråktagande av tidigare uppbyggt kapital. Ett ekonomiskt överskott som förhindrar att det egna kapitalet minskar i takt med inflationen. Förvaltning av kommunens medel på ett sätt som ger god avkastning och betryggande säkerhet. Underhåll av realkapital (fastigheter, gator, ledningar, m.m.). God framförhållning i den fysiska planeringen. En god utveckling i de kommunala bolagen. En väl fungerande organisation. I slutet av maj 2004 presenterade regeringen sin proposition om God ekonomisk hushållning (2003/2004:105). De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1 december 2004, de är tillämpliga för budget- och redovisningsåret 2005 och åren därefter. Jämfört med hittillsvarande regler kan regelförändringarna sammanfattas med följande punkter. Mål och riktlinjer skall finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat förlängs till 3 år. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning konkretiseras. Krav på upprättande av åtgärdsplaner vid negativa resultat. Delårsrapport skall behandlas av fullmäktige. Revisionen skall granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport.

Laglighetsprövning av balanskravet i budgetbeslutet upphör. Huvudinriktningen i förslaget kan sägas ligga inom samma ramverk som tidigare regler. Det betyder att god ekonomisk hushållning även fortsättningsvis innebär att en kommun i normalfallet har ett rimligt överskott i både den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och s.k. synnerliga skäl, som ofta benämns som "balanskrav", är även fortsättningsvis det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man skall efterleva lagstiftningen. Flera av de föreslagna förändringarna kan ses som justeringar av vissa fyrkantigheter i det tidigare regelverket. Jämfört med nuvarande lagstiftning föreslås regler som i högre grad inriktas på politiska åtgärder vid negativa resultatutfall snarare än på strikta budgetregler. När det gäller efterlevandet och uppföljningen av lagstiftningen sker en fokusering på de demokratiska instrument som finns inom varje kommun. Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen blir tydligare än tidigare. Regelverken runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet inte kan laglighetsprövas med hänvisning till balanskravsreglerna. Om det finns synnerliga skäl kan den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Dessa regler kan i viss mån uppfattas som en uppmjukning av hittillsvarande strikta budgetregelverk. Den ökade vikten som läggs på räkenskapernas utfall kommer till uttryck genom krav på framtagandet av särskilda åtgärdsplaner när underskott har konstaterats. Kommuner skall även anta verksamhetsmål och finansiella mål, dessa skall följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen ges en direkt utpekad roll att uttala sig om efterlevnaden av denna lagstiftning. Den lagstadgade delårsrapporten skall behandlas av fullmäktige, den skall också innehålla en avstämning av fastställda mål och av balanskravet. Dessa förändringar är en uppstramning jämfört med tidigare regelverk. Sollentuna kommun har bl.a. beslutat om nya mål för den finansiella planeringen fr.o.m. 2005 med anledning av den nya lagstiftningen. I bilaga återfinns kommunens riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun. Dessutom har kommunstyrelsen som en del av sin uppsikt beslutat att fastställa en strategi för att hantera budgetavvikelser på nämnderna. Bakgrunden är att det under 2003 uppstod ett överskridande för barn- och ungdomsnämndens verksamhet i slutet av året. Ett överskridande som nämnden borde ha känt till betydligt tidigare under året. Strategin går i huvudsak ut på att nämnderna skall ta fram en åtgärdsplan i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott när en betydande budgetavvikelse uppstår. Åtgärdsplanen godkänns av kommunstyrelsen och därefter rapporterar nämnden fortlöpande vad som händer. Om det visar sig att beslutade åtgärder inte är tillräckliga kan kommunstyrelsen begära en revision för att bl.a. utveckla planering, uppföljning och styrning inom nämndens ansvarsområde. Mål för den finansiella planeringen Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen och av bolagsordningar samt ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets

finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen 2006 och framåt Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Därmed formuleras målen enligt följande för 2006: Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning. Målet baseras på följande procentuella andelar av skattenettot: Verksamheter - 99 Avskrivningar - 3 Finansnetto + 3 Värdesäkring av eget kapital - 1 Summa - 100 Eftersom finansnettot är positivt används minustecken för att markera kostnader. Värdesäkringen av det egna kapitalet avser egentligen behov av överskott. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Det första målet/måttet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen/måtten utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan - betalningsförmågan - på kort respektive lång sikt. Under avsnittet fem år i sammandrag framgår bl.a. målen för perioden 2006-2008. Sollentuna kommuns verksamhetsmässiga mål för 2006 och framåt Enligt lagen skall kommuner och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen. I bilaga återfinns hur nämndernas mål är kopplade till den övergripande politiska inrikningen för att bl.a. uppnå god ekonomisk hushållning. Mål för den finansiella planeringen i kommunens bolag Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag (SFAB) bildades i slutet av 2003. Ändamålet med bolagets verksamhet är att svara för bolagskoncernens övergripande utveckling och strategiska planering samt styrning av de ekonomiska och finansiella resurserna i bolagskoncernen. I bolagskoncernen ingår även dotterbolagen; AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB.

SFAB skall drivas så att bolagskoncernens resultat tillåter såväl konsolidering av bolagen som utdelning från dotterbolagen. Inom ramen för vad tillämplig lagstiftning tillåter skall bolagets inriktning vara att lämna avkastning till ägaren. Fr.o.m. 1 juli 2005 och framåt är räntesatsen på skuldebrevet avseende kommunens lån till SFAB den genomsnittliga statslåneräntan + 1 procentenhet. Räntan skall erläggas per den 31 december årligen. Moderbolaget betalar räntan med de årliga intäkterna genom utdelning från dotterbolagen.

Resultaträkning (beloppen i miljoner kronor, mkr) Resultaträkningen visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns som specifikation avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultaträkningen framgår också avskrivningar, skattenetto och finansnetto. Nettot av samtliga poster uttrycks som årets resultat (vilket är liktydigt med förändring av eget kapital). För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet dvs årets resultat skall vara positivt. Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budget Budget Plan Plan 2005 2006 2007 2008 Not Verksamhetens nettokostnader 1-2 027-2 128-2 228-2 327 Avskrivningar -60-60 -60-60 Realisationsvinster bolag/fastigheter 0 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 087-2 188-2 288-2 387 Skatteintäkter 2 2 145 2 221 2 321 2 451 Generella statsbidrag och utjämning 2-116 -86-95 -100 Finansiella intäkter 3 62 57 57 57 Finansiella kostnader 3-4 -4-4 -4 Årets resultat 0 0-9 17

Balansräkning (beloppen i miljoner kronor vid respektive års utgång, mkr) Balansräkningens uppgift är att visa kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid bokföringsmässig balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet, och definieras som tillgångar avsättningar skulder = egen kapital. Budget Budget Plan Plan 2005 2006 2007 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 375 2 580 2 705 2 726 Omsättningstillgångar 352 357 239 249 Summa tillgångar 2 727 2 937 2 944 2 975 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 226 2 456 2 448 2 464 Avsättningar 90 98 113 128 Långfristiga skulder 3 2 2 2 Kortfristiga skulder 408 381 381 381 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 727 2 937 2 944 2 975