Översiktsplan för Mölndals stad. Kållered. Kapitel 12. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 12 - sid 113



Relevanta dokument
Översiktsplan för Mölndals Stad. Hällesåker. Kapitel 14. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 14 - sid 137

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Markanvändning och bebyggelseutveckling

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

BRASTAD OCH BRODALEN

Förslag till planläggning av Dalarö

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Planbeskrivning Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Behovsbedömning för planer och program

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

SAMRÅD T.O.M

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

15. Vallentuna/Lindholmen

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Kustnära fritidsboende

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Det här är Smedby. Malin Vikman

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Utsälje 1:97. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

P L A N B E S K R I V N I N G

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

Detaljplan för Gällö samhälle

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

Friluftsliv och rekreation

13. Omvandlingsområden

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Bostadsförsörjningsprogram

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Samrådshandling Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/ :S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Planprogram för bostäder inom fastigheterna Sintorp 4:26 och 4:71 i Frillesås

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Verksamhetsområden - Bostäder

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

7 Förstudie väg 1000, Orsa

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

HÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Spånstad 4:19 och 2:14

86 Översiktsplan 2012, Kristianstads kommun

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB PLANDATA... 3

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

Förslag till antagandehandling. Detaljplan för Solberg 1:113 & 1:217, Solgården, Högsäter. Dnr 2009.F0048

Gällande planer m.m.

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Transkript:

Översiktsplan för Mölndals stad Kållered Kapitel 12 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 12 - sid 113

Kapitel 12 - KÅLLERED Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Bebyggelseutveckling Infrastruktur Aktuella projekt Konsekvenser Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning Nuvarande mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Befolkning och boende Arbete och näringsliv Service och verksamheter Föreningar och fritid Kommunikationer Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Riksintressen Gällande planer kap 12 - sid 114

Inledning Översiktsplan 2004 för Mölndals kommun består av en huvudrapport som behandlar kommunen i sin helhet och fyra delar som behandlar kommundelarna utifrån ett mer lokalt perspektiv. Delrapporter har tagits fram för Mölndal, Kållered, Centrala Lindome och Hällesåker Delrapporterna beskriver kommundelarna och föreslår hur de kan förändras i framtiden. De har tagits fram för att ge översiktsplanen lokal förankring och för att fokusera på lokala framtida önskemål. Syftet är att visa och ta tillvara de värden som finns och därmed skapa goda förutsättningar för områdenas utveckling. Samråd Arbetet med kommundelen Kållered började under våren 2000. Ett möte anordnades i Brattåsskolan för att ta del av de boendes synpunkter och önskemål. Synpunkter som framfördes var bland annat att inte bygga runt Tulebosjön, Bölet eller i rekreations- och skogsområden. Gruppboenden och kollektivboenden saknas samt kulturella mötesplatser. Kållereds centrum behöver upprustas samt gång- och cykelbanor förbättras. I samband med mötet togs en utställning och en enkät fram som handlade om utvecklingen i Kållered. En sammanställning av inkomna synpunkter finns på stadsbyggnadskontoret. Översiktsplanen är utställd på biblioteket i Kållered under samrådsstiden En samrådshandling av Översiktsplan 2004 har var utskickad på samråd under juli tom oktober 2004. Under remisstiden fanns planen utställd i stadshuset och på tre bibliotek samt hos handlar`n i Hällesåker. Fem samrådsmöten hölls varav ett i Kållered. Studieförbunden Vuxenskolan och ABF ordnade studiecirklar. Ett hushållsblad med information om översiktsplanen skickades ut till alla hushåll. Inkomna synpunkter från remissinstanser, privatpersoner och samrådsmöten finns sammanställda i separat handling. I Samrådsredogörelse - Översiktsplan 2004 finns ämnesvisa sammanfattningar med kommentarer samt kommunstyrelsens behandling av dessa. Samrådsredogörelsen utgör en separat rapport och finns även på hemsidan, www. oversiktsplan.molndal.se Mål och inriktning Natur och kultur Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Kållered en särprägel Bevara grönstråket i Heljereds dalgång Bebyggelseutveckling Bygga ut Heljered, förtäta vid Sagåsen och utmed Östra Lindomevägen. Förtäta i centrum och komplettera med bebyggelse Utveckla Kållereds köpstad Komplettera med verksamheter vid Ekenleden samt utmed östra Lindomevägen Hålla ett utredningsområde norr om Streteredsvägen öppet för förändringar Kommunikationer Komplettera med ny trafikplats på E6/E20. Förbättra kontakten mellan östra och västra Kållered. Förbättra trafiksituationen och miljön i centrala Kållered Reservera mark för utbyggnad av Västkustbanan. Utställning och antagande Översiktsplanen har varit utställd under juni tom augusti 2005. Efter utställningen ska översiktsplanen behandlas och antas av Mölndals stads kommunfullmäktige under första kvartalet 2006. kap 12 - sid 115

Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö I Kållered med omland finns flera värdefulla kulturmiljöer som utgörs av äldre väl bevarade gårdar, exempelvis Högen och Vommedal. Det är viktigt att värna om dessa miljöer enligt upprättat kulturmiljövårdsprogram. Kulturlandskapet i Alvered och Tulebo föreslås hållas öppet i så stor utsträckning som möjligt. Naturvårdsplanen och grönstrukturprogrammet beskriver de värdefulla naturmiljöer som finns i Kållered samt vilka områden och stråk som bör skyddas och förstärkas. Närheten till Sandsjöbacka naturreservat är en stor tillgång för Kållered och kontakterna dit bör förstärkas. Närströvområdet i Livered och Stretered föreslås säkerställas liksom kontakten mellan de centrala delarna och den omgivande terrängen. De öppna dalkaraktärerna i både Heljeredsdalen och området kring Torrekulla och Alvereds dalgång är viktiga för landskapsbilden. Kontakten mellan den västra och östra delen av Kållered bör förstärkas genom ett övergripande grönstråk. En grönkorridor genom Heljered föreslås utmed Hedbäcken fram till Ekenleden. Stråket föreslås utvecklas till ett attraktivt och stimulerande fritidsområde i samband med att områdets syd- och nordsluttningar exploateras. Detta ger området en egen identitet. De gamla gårdstrukturerna i Kållered fi nns med i kulturmiljövårdsprogrammet och klassas som mycket värdefulla Efterbehandlingen av täktverksamheten i Kållered bör göras med hänsyn till områdets belägenhet vid Sagsjön och den öst-västliga grönstrukturen. Området runt Sagsjön föreslås restaureras så att landskapsbild och vattenmiljön lyfts fram. Detta område är första mötet med staden vid infart från söder, och är ett landmärke i stadsbilden. Vattenfrågor runt Tulebosjön, avrinning, övergödning m.m. kan behöva utredas. Området norr om Tulebosjön har högt grundvatten. Viss igenväxning kan observeras på tidigare odlade områden. Detta bör tas med i kommande arbete med vattenöversikt. Bebyggelseutveckling Ett program för detaljplaner i Heljered har antagits 2001. Inom området föreslås en varierad bostadsutbyggnad som omfattar cirka 500 bostäder. Därtill avses området närmast Ekenleden att utnyttjas för olika verksamheter. Det övergripande grönstråket mellan östra och västra Kållered behöver förstärkas Vid Sagåsen föreslås förtätning av bostäder med blandade upplåtelseformer. I områdena utmed Östra Lindeomevägen och upp mot Tulebosjön föreslås en utbyggnad av villabebyggelse. En omvandling av den offentliga miljön vid Kållereds centrum föreslås genom upprustning av torg och gaturum. Ny bebyggelse i centrala lägen skulle göra området attraktivt, tryggt och trivsamt samt skapa möjligheter för nya bostäder, centrumfunktioner och möten samt sammanbinda den östra och den västra sidan till en helhet. Förbindelsen i östvästlig riktning behöver stärkas och aktiveras. Området i östra Kållered, norr om Streteredsvägen föreslås som strategiskt utredningsområde. Markanvändningen föreslås oförändrad för att inte försvåra framtida användning. Vid framtida bebyggelse i detta område måste ny tillfart sökas från gamla riksvägen i höjd med Torekullamotet. Ytterligare ett utredningsområde finns vid Ekensås. Streteredsområdet är detaljplanelagt och rymmer cirka 150 nya bostäder. En första etapp är byggstartad. Utbyggnad i Heljered, planskiss Nya planer behöver upprättas för redovisade omvandlingsområden i östra Kållered och i Tulebo för att omvandla fritidshus till åretruntbostäder. Omvandlingsområden, omfattar både områden som ska detaljplaneras och anslutas till kommunalt VA och fritidshusområden där VA-översikter ska göras för att utreda fortsatta åtgärder. kap 12 - sid 116

Markanvändningen utmed Ekenleden, från före detta Ekenskolan och söderut, föreslås få en inriktning mot centrumfunktioner som kulturella ändamål, vuxen- och gymnasieutbildning, service, samlingslokaler, kontor, hotell, hantverk m.m. Framtida verksamhetsområde i Sandbäck föreslås bebyggas med lättare industriverksamheter eller trädgårdsodlingar på grund av markens grundförhållanden. Delar av kulturlandskapet vid Livered reserveras för en ny begravningsplats. Infrastruktur Trafikplatser och anslutande vägar kring Kållered Köpstad är idag hårt belastade. En ny trafikplats på E6/E20 samt en breddning av motorväg E6 till sex körfält på delen Kålleredsmotet-Torrekullamotet och Åbromotet-Kallebäcksmotet utreds för närvarande i samarbete med Vägverket. Mark föreslås reserveras för utbyggnad av trafikstrukturen. När Heljeredsområdet bebyggs behöver man även göra en översyn av kollektivtrafiken. Järnvägen kommer på lång sikt att breddas till fyra spår in mot Göteborg. Trafikplatserna i Kållered behöver stärkas. Torrekullamotet behöver på sikt byggas om för att klara tillkomande trafik från Balltorp och nya områden i östra Kållered. En ny trafikplats föreslås i centrala Kållered, för att ta trafik från Kållereds köpstad direkt ut på E6. Samtidigt undersöks möjlighet att förbättra förbindelser i östvästlig riktning. För att förbättra kapaciteten i Kålleredsmotet behöver detta byggas om. På lång sikt, vid utbyggnad av E6 och Västkustbanan, måste en helt ny trafikplats byggas i Kållered. I samband med planering av Heljered föreslogs förbättringar av Kålleredsmotet och anslutningar till Ekenleden samt att kollektivtrafiken kompletteras. Genom att ombesörja goda gång och cykelstråk ges möjligheter till att främja folkhälsan och minska bilberoendet Gång- och cykelförbindelserna i Kållered behöver kompletteras för att knyta samman det överordnade cykelnätet och ge cykeltrafiken en god framkomlighet. Nya cykellänkar behöver byggas utmed vissa lokalgator och utmed sträckor i huvudnätet bör separerade cykelbanor byggas. Exempelvis föreslås kompletteringar av cykelförbindelserna i södra Kållered, Kålleredsmotet och längs med Gamla Riksvägen. Aktuella projekt I Heljered planeras en etappvis utbyggnad av området med totalt cirka 500 bostäder. Den första etappen omfattar ca 100 bostäder i form av småhus. Området inrymmer även verksamheter, förskola samt tomt för särskilda boendeformer. Etapp två och tre förväntas innehålla cirka 200 bostäder vardera. Hela området får ett varierat utbud av bostäder och verksamheter och föreslås innehålla alla upplåtelseformer. Illustration som visar utbyggnadsförslaget i Heljered Utbyggnad pågår i Stretered som ligger i östra Kållered och inrymmer cirka 150 bostäder. Trafikproblemen i Kållered utreds. För att förbättra trafikmiljön i Kållered föreslås bland annat ny trafikplats samt nya av- och påfarter, förbättrad kollektivtrafikförsörjning genom Kållered köpstad och åtgärder för att minska barriäreffekten mellan östra och västra Kållered. Ett utredningsarbete pågår om centrumförnyelse i Kållered. En ny begravningsplats föreslås tillkomma i Livered senast 2007. Detaljplaner för omvandlingsområdet Tulebo skall upprättas för att omvandla fritidshus till åretruntbostäder. Vid Sandåsvägen och Risåsbacke pågår detaljplanearbete för småhustomter. kap 12 - sid 117

Förslag och konsekvenser Viktigt tvärstråk Reservat järnvägsspår Utredningsområde Värdefull natur Befi ntlig markanvändning Förslag till förändring Ny trafikplats Centrumförnyelse Ny begravningsplats Bättre trafikmiljö Värdefull natur Nya bostäder Viktigt grönstråk Nya verksamheter Nya bostäder Förslag Natur och kultur Konsekvenser Åtgärd Mölndals miljömål Folkhälsomål Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Kållered en särprägel Bevara grönstråket i Heljereds dalgång Bebyggelseutveckling Bygga ut tätortsstrukturen i Heljered, förtäta vid Sagåsen och utmed Östra Lindomevägen Utveckla verksamheterna i Kållereds köpstad och komplettera med bebyggelse centralt Komplettera med verksamheter vid Ekenleden samt utmed östra Lindomevägen Hålla ett utredningsområde norr om Streteredsvägen öppet för förändringar Kommunikationer Förbättra trafiksituationen och miljön i centrala Kållered och förbättra kontakten mellan östra och västar Kållered. Komplettera med ny trafikplats på E6/E20 samt reservera mark för utbyggnad av Västkustbanan. - värnar biologisk mångfald och kulturhistoriska värden - berikar boendemiljö - främjar människors hälsa - värnar biologisk mångfald - berikar upplevelsemiljön - lyfter fram vatten - god naturresurshushållning - tar mark i anspråk - skapar bostäder - stärker social- och kommersiell service - stärker köpstaden - ökar trafikarbetet och miljöbelastningen -mark/lokaler återanvänds - arbetstillfällen skapas - ökar trafikarbetet och miljöbelastning - restriktiv mot förändringar i avvaktan på utredning - ny infrastruktur krävs - ökar transportarbetet och miljöbelastningen - berikar boendemiljön - säkrare och tryggare miljö - säkrare trafikmiljö - bättre framkomlighet - tar mark i anspråk - utfärda riktlinjer vid utbyggnad - ta hänsyn till befintlig bebyggelse - utfärda riktlinjer vid utbyggnad - anpassning med hänsyn till bef. bebyggelse - ev. utbyggnadsbehov av skola/ förkola - utökad kollektivtrafik - utbyggnad av gc-, gatuoch VA-nät - gatuutbyggnad - ombyggnad av trafikplats vid E6 - gatu- och VA utbyggnad - ombyggnad av trafikplats vid E6 - på sikt utreda områdets användning - ej tillåta bebyggelse - oförändrad markanvändning - hänsyn till områdets identitet - upprustning med ny bebyggelse för bostäder och mötesplatser - utveckla kulturmiljön - ny infrastruktur - väg och järnvägsutredning -levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö - rikt odlingslandskap - god bebyggd miljö -levande sjöar och vattendrag - god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan Ökad fysisk aktivitet, trygga och goda uppväxtvillkor Ökad fysisk aktivitet, trygga och goda uppväxtvillkor trygga och goda uppväxtvillkor - god bebyggd miljö Trygga och goda uppväxtvillkor. Sunda och säkra miljöer och produkter. Ekonomisk och social trygghet - god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan -god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan Ekonomisk och social trygghet - god bebyggd miljö Sunda och säkra miljöer och produkter. - god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan Sunda och säkra miljöer och produkter. kap 12 - sid 118

Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning Vid sidan om några få stora brukningsenheter fanns vid sekelskiftet mer än etthundra småbruk i Kållered. Flera av de äldre gårdarna finns kvar idag och ligger kvar i sitt ursprungliga läge. Innan det moderna vägnätet byggdes ut var Södra Kyrkvägen huvudleden genom området där bönderna allt sedan medeltiden färdades på väg till kyrkan. Kyrkoanläggningen är välbevarad med en medeltida kyrka som finns i sin helhetsmiljö. Gårdsbebyggelsen med slutna gårdar, den gamla kyrkvägen och kulturlandskapet runt omkring förmedlar bilden av det förindustriella Kållered. Kållered växte upp till tätort kring järnvägsstationen under 1880-talet. Kring stationen samlades småindustrier såsom armaturfabrik, betonggjuteri, bleckvarufabrik och mekaniska verkstäder. 1897 grundades en anstalt för utvecklingsstörda i Stretered. Samhället erbjöd genom sin trafikorientering en bra utveckling för arbetsplatser, handel och bostäder. Befolkning växte och under sextiotalet utvecklades Kållered till större ort. Kållered var tidigare en egen kommun men sammanfördes med Mölndals kommun 1971. Nuvarande mark och vattenanvändning Bebyggelsen är koncentrerad utmed E6 och E20 som delar Kållered i en östlig och västlig del. Kållered är i huvudsak ett villa- och radhussamhälle bortsett från ett flerbostadsområde vid centrum. Bebyggelsen är tät i de centrala delarna och består av bostäder, verksamheter och service. Marken väster om motorvägen utgörs främst av verksamheter och köpcentrum medan den östra delen består av bostäder. I Heljered och Tulebo domineras markanvändningen av jordbrukslandskap. Sydväst om Kållered ligger Sabema Material AB:s täktverksamhet. Västra delen av Kållered gränsar till Sandsjöbacka naturreservat som är värdefullt för natur- och kulturvård samt friluftsliv. Kulturmiljö Kållered omges av ett vackert kulturlandskap. Flera värdefulla kulturmiljöer beskrivs i kulturminnesvårdsprogrammet, bland annat Vommedal, Högen, Stretered och Livered och kyrkomiljön. I Kållered närhet finns flera äldre bevarade gårdar och byar vars placering och utformning speglar områdets historia, från bysamhälle till genomförande av laga skifte. Runt gårdarna finns spår av äldre tiders jordbruk, med stenmurar, åkrar och betesmarker samt delar av den gamla kyrkvägen. Delar av området ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet. Ny bebyggelse ska utformas och placeras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag bevaras. Den lilla byn Tolebo är typisk för socknen, vars topografi med små sprickdalar inte har gynnat större bybildningar, ur Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet, 1995:21 Den nya bebyggelsen har anpassats väl till den äldre för att bevara den värdefulla kulturmiljön Vid Tulebosjön finns en kultplats från yngre bronsåldern och en zon mot norr ska bevaras. I Tulebo mosse finns rester av en träborg som har daterats till 300-talet. I trakterna omkring Tulebo ligger också ett par fornborgar och försvarsposter byggda av sten. Skyddsvärda områden beskrivs vidare under kap 8, allmänna intressen. Naturmiljö Kållered ligger omgivet av naturskön miljö med ekskog och ädellövskog. Flera viktiga topografiska bergskanter omger tätorten och bildar naturliga släpp och avslutningar av bebyggelsen. Viktiga grönstråk som framhäver landskapet är Alveredsdalen och Hagbäcksleden. Kyrkomiljön i Kållered har högt naturvärde och omgärdas av ekskog med rikt fågel- kap 12 - sid 119

liv. Lokala bevarandeintressen i naturmiljön beskrivs i kommunens naturvårdsplan och i grönplanen för Kållered. Flera värdefulla naturområden ingår i Sandsjöbacka naturreservat som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Delar av naturreservatet är även utpekat som ett Natura 2000-område. Hålsjön är av högt naturvärde och är också numera av riskintresse för naturvården. Tulebosjön är en näringsrik sjö med ett stort fågelliv. Området är av högt naturvärde och ingår också i ett viktigt tätortsnära strövområde. Hedbäcken har klassats som ekologiskt känsligt område med hänsyn till dess potentiella intresse för fisket. Strandskydd För att trygga allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv samt växt- och djurliv, råder strandskydd vid sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Speciellt förordnande gäller för Mölndals kommun. Se vidare i kap 8, allmänna intressen. Hålsjön är en av de mest värdefulla naturområden som fi nns i Mölndals kommun. Här fi nns ett rikt fågelliv. Befolkning och boende Befolkningen i Kållered uppgick den 31 december 2003 till 7 170 personer och utgör därmed 12% av Mölndals befolkning. I Kållereds tätort bor det 6 690 personer. Sedan 1990 har befolkningen i Kållered ökat med cirka 400 personer. Enligt befolkningsprognosen fram till och med 2012 beräknas befolkningen öka med cirka 1600 personer. Alla åldersgrupper förutom gruppen 7-15 år beräknas öka. När det gäller familjesammansättningen så består över hälften av hushållen av gifta/ sammanboende vilket är fler än motsvarande siffra för kommunen som helhet. Kållered har också högre andel familjer med barn i åldern 6-17 år än kommunen totalt. Det fi nns en hög andel familjer med barn i åldern 6-17 år i Kållered Nedanstående figur visar den sociala profilen över Kållered jämfört med kommunen som helhet. Som synes är det inte så stora skillnader, man kan dock notera att befolkningens utbildningsnivå är lägre än kommunens genomsnitt. Andelen socialbidragstagare är högre än i kommunen som helhet. Kållered har fler skolbarn och färre äldre medborgare jämfört med kommunen. Antalet enfamiljshushåll är också mindre än kommunens genomsnitt. Social profil för delområde Kållered* Delområde Kållered Hela kommunen kap 12 - sid 120 *Siffrorna i fi guren avser SCB, Befpak 2003, Demopak 2002, Inkopak och Ampak 2001, ohälsodata 1998.

Boende Etableringstrycket på bostäder har ökat i Kållered. Enligt folk- och bostadsräkningen år 1990 fanns det 2 683 bostäder i Kållered och sedan dess har det byggts cirka 150 till. Av bostadsbeståndet är ca 64 % av lägenheterna i småhus och 36 % i flerbostadshus. När det gäller upplåtelseformen 1990 utgjordes cirka 50 % av bostäderna av äganderätt, 36 % hyresrätt och övriga främst bostadsrätter. De äldre institutionsbyggnaderna omvandlas och används för nya ändamål. Ekens centrum innehåller fl era olika butiker vilket ger arbetstillfällen Dalgången ger vackra utblickar och orten kan erbjuda boende med närhet till arbete, fritid och nöjen. I östra Kållered och i Tulebo finns en omfattande fritidshusbebyggelse och en omvandling av dessa till permanentbostäder pågår. Området i östra Kållered på höjden mellan Streteredsvägen och Tulebosjön innehåller institutionsbyggnader och bostäder under omvandling. Arbete och näringsliv I Kållered finns det ca 2100 arbetstillfällen. Efter IKEAs etablering i Kållered för ca 30 år sedan har ett stort externt köpcentra successivt växt fram. Andra stora arbetsplatser är Sabema Material AB och Fagereds yrkesskola. Den absolut största näringsgrenen är handel och kommunikation som utgör hela 61 % av arbetstillfällena. Jämfört med kommunen totalt har Kållered en betydligt större andel arbetsplatser inom handel och kommunikation. Tillverknings- och utvinningssektorn samt vård och omsorg är mindre än kommunen totalt. Antalet sysselsatta i olika näringsgrenar skiljer sig mycket åt om man jämför östra och västra Kållered. I västra delen dominerar handel och kommunikationer medan den östra delen har en ganska jämn fördelning mellan olika näringsgrenar med en viss dominans av tillverkning och utvinning. Av åldersgruppen 16-64 år förvärvsarbetar 73 % av befolkningen i Kållered, vilket är något färre än i kommunen. Av de personer som inte förvärvsarbetar är 3 % arbetslösa, vilket är något fler än i kommunen som helhet. De tre största näringsgrenarna som de boende i Kållered arbetar inom är, handel och kommunikation (22 %), tillverkning och utvinning (21 %), vård och omsorg (14 %). Pendling Pendlingen till och från Kållered är stor, dagligen så pendlar cirka 3000 personer från kommundelen och ca 1750 personer pendlar in. Av de förvärvsarbetande Kålleredsborna har 9 % sin arbetsplats i området. Av de boende som pendlar ut från området pendlar 54 % till annan kommun. Av de som pendlar in kommer 55 % från annan kommun än Mölndal. Service och verksamheter Kommersiell service och verksamheter Kållered har god tillgång till handel och service. Det finns ett brett serviceutbud såsom butiker, bank- och postservice, bibliotek, frisör, restauranger och caféer med mera. I Kållered finns även ett köphandelsområde med ca 70 000 kvm. Kållereds köpstad räknas till en av de större detaljhandelsområdena i regionen efter Göteborgs city och backaplan. Kållereds lokala centrum ger service i form av exempelvis post och bank samt även viss handel. Skola I Kållered finns fyra grundskolor och i en av dem finns även särskola. En skola har verksamhet för äldre elever, skolår 7-9. Skolorna för de yngre eleverna har fritidshem. Det finns fem förskolor, familjedaghem och en öppen förskola. Närmaste gymnasieskola är Fässbergsgymnasiet som har huvuddelen av verksamheten i Mölndal. Särskilt boende och vård Gruppen äldre och omsorgskrävande väntas öka i framtiden vilket ställer krav på tillgängligheten i den yttre miljön och på anpassade bostäder. Det finns idag cirka kap 12 - sid 121

120 personer som är äldre än 85 år. Äldreboende finns i Brattås boendekollektiv, Brattåsgården, Parkgården och Ekgårdens sjukhem. I Kållereds centrum finns tandläkare samt en vårdcentral med läkarmottagning, distriktsköterska och barnavårdscentral. Fritid Skogsområden omger Kållered där det finns löparslingor och stigar. I området finns bland annat gymnastik- och ryttarförening samt möjlighet att ströva i naturen på vandringsleder eller i friluftsfrämjandets regi. Två idrottsplatser med fotbollsplaner finns; Kållereds IF i Stretered samt Ekenplan i Kållered. I Stretered finns också en ishall. Kålleredsgården, Bassment, är en ungdomsstyrd verksamhet med bland annat musikverksamhet. Här finns öppen verksamhet för ungdomar samt gruppverksamheter av olika slag. Torrekulla friluftsområde har vandrarhem, restaurang och konferensmöjligheter och året om anordnas musik- och kulturkvällar. Här finns också elbelysta motionsspår samt promenadstigar som leder in i Sandsjöbacka naturreservat. Vintertid finns här preparerade skidspår. Vid Tållered, Ekensås, finns ett koloniområde. Kommunikationer Apoteket ligger centralt och här fi nns även vårdcentral Torrekulla med vandrarhem och konferens ligger naturskönt och nära den nya golfbana i Alvered. Vägtrafik Genom Kållered går E6/E20 i nordsydlig riktning vilket gör samhället lättillgängligt. Samtidigt som de goda kommunikationerna gynnar näringslivet skapas störande biltrafik och utsläpp samt barriärer som delar Kållered. Trafikstörningar förekommer i Kålleredsmotet och gör framkomligheten begränsad. Bristerna och problemen i det nuvarande trafiksystemet är många vilka beskrivs i Vägverkets studie av trafikproblemen i Kållered. Järnvägstrafik Västkustbanan passerar genom Kållered och delar Kållered i en östlig och en västlig del. Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka-Mölndal-Göteborg och stannar vid pendeltågsstationen vid Kållereds centrum. Kollektivtrafik Västtrafik ansvarar för den lokala trafiken i Mölndals kommun. Pendeltåget mellan Kungsbacka och Göteborg stannar i Kållereds centrum. Det går även flera busslinjer mellan Lindome och Göteborg via Mölndal. Teknisk försörjning Det tar cirka 15 minuter att ta sig in med pendeltåget från Kållered till centralstationen i Göteborg Vatten och avlopp Vattenförsörjningen inom Kållered sker genom anslutning till ledningsnätet i Mölndals tätort. Vatten fås från vattenverket vid Norra Långevattnet och Göteborgs kommuns vattenverk. Vattentäkt finns i Livered och byggnader eller anordningar som kan förorena vattentäkten får inte uppföras. Skyddsområdet ligger till stor del inom fastställd stadsplan för Liveredsområdet. Spillvatten från norra Kållered avleds norrut till Mölndals spillvattenledningsnät i Rävekärr. Spillvatten från större delen av Kållered avleds till en spillvattentunnelanslutning vid Ekenleden. I västra Kållered avleds spillvattnet till en tunnelanslutning i södra delen av området. Spillvattentunneln går därefter vidare mot Riskulla, Göteborg och Ryaverket. kap 12 - sid 122

Avfall För kommunen gäller en avfallsplan som antogs 2001. I Kållered finns sex insamlingsplatser för återvinningsmaterial. På dessa platser finns containers för olika förpackningar, material och tidningar. Miljö- och riskfaktorer Buller och luftföroreningar Med Kållereds läge där stora trafikleder korsar orten uppstår miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. Transporter med farligt gods sker på E6/E20. Detta utgör en risk och kan ge följder vid en olycka. Riskanalyser kan behöva upprättas vid planering och nybyggnad i närhet av leder med farligt gods. Den militära verksamheten i Sisjön medför att markarealer inom och kring skjutfältet är bullerstörda. Bergtäkten Sabema ligger i Kållered vilket ger risk för buller och vibrationer. Trafiksäkerhet Trafikarbetet i Kållered är stort och förväntas öka. Ställverk I Heljered finns ett 130 kv ställverk som ingår i regionnätet för elkraftsförsörjning av Göteborgsregionen. Geoteknik En översiktlig geoteknisk beskrivning av utbyggnadsområden gjordes 1992 och ytterligare undersökningar måste göras för detaljplanering för att klarlägga eventuella restriktioner. I Livered samt väster om Tulebosjön omkring Stretered finns lera och torvområden, liksom norr om Tulebosjön. Även vid Heljered finns lera med varierande djup samt sättningskänslig lergyttja. Tulebosjön är en av kommunens badsjöar Riksintressen De riksintressen som finns Mölndals kommun beskrivs mer utförligt i kapitel 10. I Kållered finns följande riksintressen; Sisjöns skjutfält, Sandsjöbacka naturreservat, Hålsjön, Västkustbanan och E6/E20. Gällande planer I Kållered finns ca 30 detaljplaner och 10 byggnadsplaner som är upprättade enligt plan- och bygglagen. Det finns även två planer som upprättats enligt enkelt planförfarande samt en äldre avstyckningsplan. Flera av byggnadsplanerna utgörs av fritidshusplaner som till övervägande del utnyttjas för åretruntboende. kap 12 - sid 123