Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag för kvalitetsredovisningen.... 3 Normer och värden... 4 Demokratiarbete... 6 Övergång och samverkan... 8 Skola och hem...10 Kunskaper och lärande...11 Kunskaper och lärande Ht-2010...12 Idrott och hälsa...14 Åtgärder för utveckling Höjdenskolan 1-6 (Grundsärskola) läsår 2010/2011...16 Eget prioriterat område inför nästkommande år/läsår...17 2

Inledning Personal Vi har under året haft 4 åa i grundsärskolan, samt 75% fritidspedagog på fritidshemmet, som från ht varit integrerat med övriga fritidshemmet på skolan.. En lärare har under ht arbetat 75% så då har vi haft en ersättare på 25% ca en dag/vecka. Genom att arbeta i arbetslag tillvaratar vi den samlade kompetensen hos personalen. För att vi ska kunna tillgodogöra oss kompetensen fullt ut och kunna tillgodose elevernas olika behov är det viktigt att vi har möjlighet till gemensam planeringstid regelbundet. Mycket av vår planeringstid går åt till att etablera och upprätthålla kontakter med olika personalgrupper från habiliteringen, specialpedagog, korttids boende, bussbolag, föräldrar m.fl. Beskrivning av hur verksamheten är organiserad. Verksamheten har under vt varit organiserad i två grupper. Vi har delat grupperna delvis utifrån barnens ålder, men även utifrån deras utvecklingsnivå. Under året har det gått totalt åtta elever i våra grupper. En elev slutade efter vårterminen för att börja på högstadiet och en ny elev började i årskurs ett vid höstterminens start. Vi har i högre utsträckning försökt integrera våra elever i andra grupper; t.ex. förskolan, förskoleklassen, grundskolans årskurser 1-2 och särskolans årkurser 7-10. Det är mycket positivt med denna utökade kontakt med andra elever och detta är något som vi vill vidareutveckla i den mån det är möjligt. Det pedagogiska arbetet. Det pedagogiska arbetet planeras utifrån målen i läroplanen (Lpo 94), kursplanerna, särskolans arbetsplaner och varje elevs individuella utvecklingsplan. Våra elever kräver i hög utsträckning individuella planeringar. Vi har fått handledning från SPSM samt från vår specialpedagog. På grund av ändrade förutsättningar t.ex. personal-förändringar på habiliteringen så har vi inte haft kontakt med habiliteringen i den utsträckning vi önskat. Vi har under vt haft ett utvecklingsarbete för att organisera om verksamheten inför ht starten. Underlag för kvalitetsredovisningen. Som underlag för vår kvalitetsredovisning har vi använt läroplanen, kursplanerna, våra lokala arbetsplaner och diskussioner i arbetslaget. Vi har också använt valda delar ur Skolverkets material BRUK (bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet). I vår resultatredovisning hänvisar vi till BRUK. Kriterierna i BRUK står för följande: A = kriteriet kännetecknar inte alls skolan, B = diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts, C = personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, D = arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, E = skolan kännetecknas till stor del av kriteriet, F = detta kriterium kännetecknar skolan. 3

Normer och värden Vad säger läroplanen? Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. Verksamhetens mål- vad ska uppnås? Varje elev ska känna gemenskap och trygghet i skolan. Utveckla den sociala förmågan hos varje elev, utifrån elevernas sociala individuella mål. Göra likabehandlingsplanen känd. Integrera våra elever i skolans olika verksamheter ( i den mån det är möjligt) för att öka deras sociala förmågor och hitta positiva förebilder för våra elever. Insatser- vad gör vi? Vi är alltid minst två vuxna ute på rasterna. Eleverna bestämmer klassens regler och vi gör ett kollage av dessa med bilder och text i klassrummet samt att alla elever gör en egen bok med regler och bilder till dem. Vi samarbetar med andra klasser på skolan för att utveckla elevernas sociala kompetenser och för att våra elever ska känna sig trygga med andra elever på skolan. Vi har samarbetsövningar och arbetar i olika gruppkonstellationer. Vårt tema Jag och Färgelanda. Resultat Vi har under vårterminen sett att behovet av personal ute på rasten och har därför utökat med minst en till vuxen och vissa dagar är vi upp till 5 personal från särskolan ute med eleverna på rast. Vi har elever integrerade i olika klasser i grundskolan, en elev är integrerad i förskoleklassen under en lektion i veckan. En elev är integrerad på grundskolans fritids. Två elever är integrerade i en årskurs 2 i grundskolan där de deltar i idrott och andra lektioner. En elev är integrerad med 7-10 på högstadiets särskola. Fritidsverksamheten samverkar mer med grundskolans fritidshem, elever deltar åt båda hållen i dessa verksamheter. Vi deltar i friluftsdagar, utflykter, trafikdagar, provsmakning på Ica och filmstunder. Vi har bjudit in grundskolan på utställningar och vi har varit och tittat på deras utställningar. Vi har arbetat aktivt med samarbetsövningar aktivt under idrottslektionerna. Vi har också arbetat aktivt med att hjälpa våra elever med sysselsättningar under rasterna, där samarbetsövningar ofta är ett inslag. Vi försöker att få med våra elever i de aktiviteter som erbjuds på rasterna såsom fotboll, bandy, hopprep och bollkastning. 4

Bedömning och analys Genomsnittsbedömning för BRUK: A2.1 (grundläggande demokratiska värden) ligger vårt resultat på E. A2.9 ( kränkande behandling- åtgärder vid förekomst.) ligger vårt resultat på E. A 2.7 och A2.8 har vi utvärderat tillsammans med grundskolan. Åtgärder för utveckling A2.1 Vi valde B på, Tid avsätts för samtal i personalgruppen om de demokratiska värdenas innebörd och hur de omsätts i praktiken. Vi tycker att den här punkten är viktig därför att det påverkar vårt förhållningssätt och som det ser ut nu så finns inte den tiden för att diskutera i arbetslaget. Vi sätter upp den som en stående punkt på våra arbetslagsträffar, där vi i arbetslaget diskuterar kring detta. Vi känner att vi i arbetslaget har goda kunskaper kring de demokratiska formernas innebörd men vi behöver ha en gemensam diskussion kring detta. Vi utvärderar detta vid nästa terminsslut. A2.9 Vi valde C på Vi i personalen får vid behov professionell handledning. Vi känner att vi skulle vilja ha mer handledning ibland annat hur man handskas med beteendeproblematik eftersom vi har många elever med just denna problematik. Vi arbetslaget lägger till denna punkt till vår kompetensutvecklingsplan. 5

Demokratiarbete Vad säger läroplanen? Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Verksamhetens mål- vad ska uppnås? Kunna hänga upp sina kläder och väska, hålla ordning i kapprummet. Lyssna på sina klasskamrater när de pratar, prata i tur och ordning. Vara rädd om skolans material. Utveckla elevernas delaktighet och planering av sitt eget skolarbete utifrån sina egna förutsättningar. Insatser- vad gör vi? Vi använder oss mycket av bilder för att visa vart saker ska vara. Sociala berättelser och seriesamtal. Vi har fruktstunder/samlingar där alla får komma till tals. Vi uppmuntrar egna initiativ från våra elever och stöttar dem i att genomföra dessa. Vi har klassråd för att diskutera elevernas åsikter som sedan också framförs till elevrådet. Resultat Vi började terminen tillsammans som ett arbetslag med gemensamma intentioner. Under vårterminen skedde många förändringar i vår verksamhet, ny personal, personal som fick lämna verksamhet för att stötta upp en enskild elev. En elev som pga stora problem fick en anpassad studiegång påverkade den övriga verksamheten på olika sätt. Många schemaändringar och mycket olika personal inne i verksamheten. Personalen har känt sig splittrad och detta har påverkat möjligheten att ha ett gemensamt förhållningssätt och förankra det i verksamheten och hos barnen. Vi har inte haft någon avsatt tid gemensamt för att lyssna till andras åsikter och diskutera. Bedömning och analys Genomsnittsbedömning för BRUK: A1.3 (demokratiska arbetsformer) ligger vårt resultat på mellan D & E. A3.3 (arbetsformer) ligger vårt resultat på F De elever vi anser har förmågan att delta i sin planering försöker vi göra delaktiga. Vi ställer frågor som vad vill du? och vad gillar du?. Många har dock svårt att delta i sin planering i någon högre utsträckning då de inte har förståelse för eller kan se nyttan av ansvarstagande/inflytande. Våra elever behöver en mycket tydlig struktur, därför är det nödvändigt att vi pedagoger hjälper 6

dem att strukturera upp planeringen. Åtgärder för utveckling Vi har skattat Vi är medvetna om vår betydelse som förebilder och har återkommande diskussioner om hur vi är genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen. och Vi är goda förebilder för ett demokratiskt förhållningssätt, genom att själva samspela, lyssna och ta hänsyn till varandras åsikter Vi planerar in en gemensam tid varje vecka för diskussioner kring detta i vårt arbetslag där förhållningssätt och värdegrundsfrågor diskuteras regelbundet. 7

Övergång och samverkan Vad säger läroplanen? Skolans skall främja elevernas harmoniska utveckling. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Mål- vad ska uppnås? Eleven ska följas av en röd tråd där byten av skola eller personal sker på ett tryggt sätt Eleverna i särskolan ska delta utifrån sina egna förutsättningar i de aktiviteter som Höjdenskolan gör tillsammans. Eventuell integrering av särskolans elever på Höjdenskolans fritidshem. Insatser- vad gör vi? Gemensamma friluftsdagar, våren Gemensamma pysseldagar, vid högtider Gemensamma terminsavslutningar och Luciafirande Höjden har gemensamma ordningsregler och en gemensam Likabehandlingsplan för förskoleklass, fritidshem, skola och särskola. Vi integrerar våra elever i klasser i grundskolan utifrån deras förutsättningar. Personal på särskolan skriver en plan för hur särskolans elever skulle kunna delta i grundskolans fritidshem i framtiden. En elev deltar redan nu i grundskolans fritidshem. Resultat Vi har en positiv erfarenhet av att integrera elever från särskolan i grundskolan men också i grundskolans fritidshem. Vi har sett en social utveckling hos de elever som under terminen varit integrerade i grundskolans verksamheter. Utifrån den barngrupp som finns idag i särskolans fritidshem finns det goda möjligheter till en större integrering i grundskolans fritidshem. I vår verksamhet strävar vi efter att integrera våra elever i grundskolan i större utsträckning utifrån deras förutsättningar. Bedömning och analys Genomsnittsbedömning för BRUK: A 7.2 (med fritidshem) ligger vårt resultat som ligger mellan C & D. Det skattas lågt på skolans ledning skapar förutsättningar för att alla ska kunna delta på samma villkor, Arbetslagen har gemensam tid för pedagogiska diskussioner och reflektion, Arbetslaget har tid för planering, uppföljning och utvärdering och All personal i arbetslaget ges de förutsättningar och det stöd som behövs för att utforma och genomföra samarbetet mellan 8

fritidshem och skolan. Åtgärder för utveckling Det är viktigt att arbetslagen på de olika fritidshemmen får tid för gemensam planering eftersom det kräver mycket från all personal att integrera grundsärskoleelever på grundskolans fritidshem. Det finns en plan inför hösten att öka samarbetet mellan de olika fritidshemmen. 9

Skola och hem Vad säger läroplanen? Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Verksamhetens mål- vad ska uppnås? Att ha en god kontakt med elevernas föräldrar. Föräldrar ska kunna känna sig delaktiga i elevernas skolgång. Föräldrar ska känna sig välkomna att besöka oss. Insatser- vad gör vi? Vi bjuder in föräldrar att vara med i skolan för att se hur vi arbetar. Eleverna har kontaktböcker där vi har daglig kontakt med föräldrar. Varje dag skriver varje elev om sin dag på datorn med stöd av vuxen. Detta skickas hem dagligen. Resultat Under terminen har majoriteten av elevernas föräldrar varit på besök hos oss. Vi upplever att vi har en god kontakt med föräldrarna och att de flesta föräldrarna känner sig delaktiga i sina barns skolgång. Bedömning och analys Genomsnittsbedömning för BRUK: A 5.1 (föräldrainformation) ligger vårt resultat på F A 5.3 (förhållningssätt till föräldrar) ligger vårt resultat på F Åtgärder för utveckling Inför kommande läsår ska vi vara tydligare med att vi vill at föräldrar hör av sig någon eller några dagar innan sitt besök så vi kan förbereda eleverna på besöket. Under terminen har föräldrar dykt upp på morgonen utan att kontakta skolan innan sitt beslut. 10

Kunskaper och lärande Resultat vt-2010 Vi gjorde en gemensam arbetsplan i början av läsåret, vissa delar känner vi oss mycket nöjda med, men kunskapsdelen måste vi utveckla så att den blir mer individanpassad. Vi har haft svårt att arbeta efter den eftersom vi från början var 2 olika grupper där kunskapsnivåerna var mycket spridd. Ordinarie personal har varit i tre olika grupper, eftersom en av personalen fick arbeta som resurs utanför klassrummet med en elev. Under terminen har vi inte haft tid till diskussion eller haft möjlighet att revidera den på grund av tidsbrist. Vi skulle vilja ta fram en arbetsplan som är mer anpassad efter individer och som fungerar för alla i gruppen. Vissa delar i kunskapsdelen fungerar bättre men vi måste arbeta vidare med detta för att få den bättre till hösten. Vi har haft svårigheter att få till bra skriftliga omdömen i Unikum både på grund av vår arbetsplan och på grund av Unikums utformning. Min skolsituation fliken känns inte anpassad för vår verksamhet med utvecklingsstörda elever. Övrig utveckling fliken känns inte heller anpassad efter vår verksamhet. Vi känner att Unikum främst är till för homogena grupper där man kan arbeta efter samma mål, vår grupp är heterogen vilket skulle innebära att varje elev skulle ha en egen arbetsplan för att det ska stämma överens med Unikums utformning. Vi skulle vilja utforska lite mer vad det finns för möjligheter för förändringar. Bedömning och analys Genomsnittsbedömning för BRUK: A 3.1 (det dagliga arbetet) ligger vårt resultat på mellan C & D A 3.2 (individualisering) ligger vårt resultat på E. Vi har skattat återkommande kollegiala samtal pedagogisk diskussion och reflektion förs om arbetet i arbetsgrupp eller motsvarande. och Personalen utbyter erfarenheter och kunskaper för att förbättra arbetet. lågt ( B resp. A) Åtgärder för utveckling Under hösten kommer vi förhoppningsvis att ha mer gemensam planering i arbetslaget detta hoppas vi kan göra att vi får mer tid för ovanstående. Vi planerar också att arbeta mer som en grupp istället för att vara i två grupper för att utnyttja resurserna i personalen på ett bättre sätt. Detta kommer att kräva mycket tid för planering. 11

Kunskaper och lärande Ht-2010 Verksamhetens mål & metoder att nå målen Se arbetsplan reviderad Ht-2010 i den finns det verksamhetsmål beskrivna för alla ämnen. Resultat Under hösten har det skett stora förändringar för oss. Vi har gjort en ny arbetsplan som vi är mycket nöjda med och som är mer individanpassat efter vårt elevunderlag. Det finns planer på att anpassa bedömningsverktyget UNIKUM så det passar vår verksamhet bättre. Vi känner att vårt förändringsarbete har höjt kvalitén på vår undervisning. Vi har också delat upp ämnena mellan oss pedagoger så vi har ansvar för några ämnen var vilket leder till att det finns en tydlighet i ansvarsfördelningen mellan oss pedagoger. Detta gynnar också eleverna eftersom varje pedagog har möjlighet att planera och anpassa undervisningen efter elevernas förmågor i respektive ämne. Uppföljningen av elevernas lärande och utveckling har blivit bättre. Verksamheten är också mer tydligt strukturerad då vi har lyckats anpassa vårt dagsschema efter gruppen samtidigt som det också är individanpassat. Vi har ett schema som gör att vem som helst som kommer in i verksamheten vet precis hur dagen ska bli och denna tydlighet underlättar verksamheten. Förut hade alla elever varsitt schema vilket gjorde det svårt att få en översikt över hur dagarna var planerade för varje elev och sedan få elevernas olika scheman att samspela. Lokalerna vi har flyttat till var mycket mindre än de vi hade på Höjdenskolan men nu när vi är på plats har vi lyckats få lokalerna att fungera så vi kan bedriva en bra undervisning. Bedömning och analys A 3.3 Arbetsformer ligger vårt resultat mellan E och F där vi ligger närmare F. A 3.4 Kreativitet och skapande verksamhet mellan E och F. A. 3.10 Kunskap och bedömning E A 3.11 Individuell utvecklingsplan (IUP) F Bedömning och analys Det som drar ner vårt resultat är elevernas delaktighet i beslut om innehåll och arbetsformer. De flesta av våra elever saknar förmågor att själva kunna planera sin undervisning. Därför ligger den här biten på oss pedagoger. När det gäller att uppmuntra våra elever att prova nya tankar, idéer och lösningar så finns det svårigheter pga. våra elevers bristande förmågor kring att reflektera och komma fram till egna slutsatser. Klimatet på skolan vet vi inte så mycket om just nu eftersom vi just har börjat på en ny skola. Vi har ett mycket accepterande klimat i klassrummet och hoppas att det kommer att bli så på den övriga skolan också. I och med den nya skollagen och de nya läroplanerna har varit mycket diskussioner kring bedömning just det här året. Annars erbjuds detta inte regelbundet för oss i särskolan. Vi har inga betyg som det ser ut just nu. Vi är mycket duktiga och noggranna med vårt IUP arbete. 12

Åtgärder för utveckling Vi behöver redskap i vårt IUP-arbete för att bygga mer på elevers intresse när vi skapar deras individuella mål. 13

Idrott och hälsa Vad säger läroplanen? Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har en förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Vad säger kursplanen? Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven Eleverna ges möjlighet till att utveckla en god kroppsuppfattning. Eleverna ges möjlighet till att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga och en positiv självbild. Mål- vad ska uppnås? Alla deltar utifrån sina egna förutsättningar, deltar i aktiviteter samt duschar efter lektionen. Eleven tvättar sina händer efter toalett och innan besök i matsalen. Måltiden ska vara en stunds samvaro i lugn och ro. Barnen ska förstå kostens betydelse för hälsan och vikten av god hygien. Insatser- vad gör vi? Schemalagd idrott en gång i veckan med stor variation i planeringen Samarbets och rörelselekar Vi låter barnen duscha och byta om i sin egen takt vid varje idrottstillfälle Regelbundna uteaktiviteter Promenader i närsamhället och aktiviteter i skogen Barnen uppmuntras att ta del av det salladsbord som erbjuds varje dag Vi förbereder barnen på vad som serveras just i dag Vi påminner om vikten av god handhygien Eleverna får ge förslag på lekar och aktiviteter som de gillar Resultat Under terminen har vi haft elever som har deltagit i grundskolan och i grundsärskolans idrottslektioner. Vi har upplevt detta som mycket positivt för dessa elever. Gruppen vi har är väldigt 14

spridd vilket gör det svårt att tillgodose allas behov och därför är det viktigt att låta de elever som behöver extra utmaningar få det i grundskolan. Gruppen har ändå växt tillsammans under våren och samarbetsövningarna har bidragit till att eleverna bemöter varandra på ett mer positivt sätt. Åtgärder för utveckling Vi skulle vilja integrera fler elever in i grundskolan för att delta på deras idrottslektioner. Vi ska träffa 7-10 på grundsärskolan första veckan på nästa läsår, då tar vi upp frågan om det finns möjlighet att låta elever från oss delta på deras idrottslektioner. Vi ska också undersöka möjligheterna till integrering av elever i de grundskoleklasser som finns kvar på höjden fram till vecka. 44. Kompetensutvecklingsplan 2010/2011 Utbildning i beteendeproblematik, inte bara utåtagerande beteende utan hur man arbetar med oönskade beteenden och hur man som lärare blir uppmärksam på sitt egna beteende. Vad man som lärare behöver vara medveten om för att bryta oönskade beteenden. Tecken som stöd utbildning. Symwriter. Reading recovery- läsinlärning när inte de vanliga metoderna fungerar. Autism Att arbete med språkstörningar Utvärdering. Vi har under hösten fått fortbildning i Symwriter och köpt in flera licenser till verksamheten. 15

Åtgärder för utveckling Höjdenskolan 1-6 (Grundsärskola) läsår 2010/2011 - Tid avsätts för samtal i personalgruppen, eftersom vi har omorganiserat vår organisation har vi nu återkommande tid varje vecka för att diskutera hur vi ska arbeta och diskutera vårt förhållningssätt i verksamheten. Vi kan nu gemensamt bestämma och planera vårt arbete. Detta ökar elevernas trygghet och möjligheterna att utveckla elevernas sociala förmågor. - Vi i personalen får vid behov professionell handledning. Under terminen kommer vi att få handledning av personal på SPSM, vår specialpedagog hjälper till att göra en kartläggning av våra elever och vi får även handledning av habilitering. - Under detta läsår kommer våra elever att vara integrerade i grundskolans fritidshem och personal på båda fritidshemmen har gemensam planering varje vecka. - Vara tydliga med att vi vill att föräldrar kontaktar skolan dagen innan de kommer på besök. Vissa av våra elever behöver förberedas på besök och aktiviteter dagen innan. Tydlighet i att det är föräldrarna som ansvarar för ändringar av elevernas skolskjutsar. - Vi har haft kontakt med andra klasser i grundskolan och grundsärskolan 7-10 men har på grund av scheman inte kunnat integrera våra elever på idrottslektioner. Eftersom vi flyttar vecka 44 så avvaktar vi med samarbeten både inom idrott och i andra ämnen fram till dess eftersom det då kommer att ske ännu fler schemaändringar för både grundskolan-och grundsärskolan. Utvärdering Under hösten har det skett många förändringar i vår verksamhet, vi har fått ny personal, ändrat gruppkonstellationer och flyttat vår verksamhet till nya lokaler. Flytten har gått mycket bra och elever och personal känner sig hemma i de nya lokalerna.vi ser en större trygghet i elevgruppen och att eleverna har utvecklat sina sociala förmågor. Vi har nu återkommande tid som vi i arbetslaget värdesätter där vi diskuterar/planerar vårt arbete och vårt förhållningssätt. SPSM har varit på besök under hösten och vi har en god kontakt med habiliteringen. Vi träffar regelbundet habiliteringspersonal för handledning och uppföljning. För våra elever har integreringen i grundskolans fritidshem varit mycket utvecklande. Både personal, föräldrar och barn är mycket positiva och det fungerar mycket bra. Fritidspersonal från vår verksamhet har upplevt att planeringen varit alltför sällan var tredje vecka istället för vad vi önskade skulle vara varje vecka. 16

Vi har bjudit in föräldrar för besök men varit tydliga med att vi förväntar oss att de hör av sig innan de kommer. Vi har skickat hem information till föräldrar att det är deras ansvar att kontakta skolskjutsar vid ändringar eller sjukdom, detta fungerar i de flesta fall. Vi planerar att integrera elever i större utsträckning framöver men det viktigaste under höstens flytt har varit att få gruppen att känna sig trygg i sin miljö i klassrummet och ute på skolgården. Vi har deltagit i gemensamma aktiviteter med grundskolan i den mån det har varit möjligt. Vi har haft gemensam avslutning innan jul med årskurs 2 & 3, tre elever från vår grupp har varit på badresa tillsammans med årskurs 3 och vi har haft gymnastik tillsammans med årskurs 2 under hösten. Eget prioriterat område inför nästkommande år/läsår Att arbeta med den nya organisationen utifrån en helhetsidè med vision och verksamhetsidé och få en väl fungerande arbets- och utvecklingsorganisation med en röd tråd och en helhetssyn på verksamheten F-6 och särskola 1-6. 17