Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt svårighet att initiera fysiska och mentala aktiviteter 8 kända gener, oftast dominant Parkinsonism: skador i dopaminsystemet, ger en likartad bild Händelsekedja Hjärnbark Motorisk kontroll Viljemässig motorik, planering Förlust av neuron, fr a i substantia nigra (SN) ger minskande exciterande signaler (dopamin) till caudatus och putamen orsakar minskad hämning av globus pallidus som reglerar aktivitet i thalamus Vilket slutligen leder till minskad aktivering av kortex Basala ganglier Hjärnstam Ryggmärg Muskler Lillhjärnan Reflexer, rytmiska rörelser Igångsättning & avslutning av rörelser Finjustering & motorisk inlärning Reflexer, rytmiska rörelser, balans, muskeltonus Susanna Vestberg 1
Parkinsons sjukdom & depression Ca 40 % utvecklar depression/dystymi per 10års-period med sjukdomen Biologiska och psykologiska teorier Likartade symtom för Parkinsons och depression: ändrad sömnrytm, ändrad vikt/aptit, brist på energi, koncentrationssvårigheter och obeslutsamhet, mimikstelhet och hämning Parkinsons sjukdom & kognitiv påverkan Ca 75 % utvecklar demens om de lever >10 år efter diagnos (Arsland & Kurz,2009) Subkortikal demens basala ganglierna Kortikal demens högre frekvens än i övriga populationen (4-6 ggr) Behandling L-dopa som omvandlas till dopamin Deep brain stimulation Stamcells transplantation http://www.med.lu.se/forskning/forskningens_ dag/tidigare_aar/forskningens_dag_2008/vide o/widner Huntingtons sjukdom Huntingtons chorea, danssjuka 1/10 000 i USA Motoriska svårigheter Psykisk störning Främst subkortikala strukturer (basala ganglierna), även kortex drabbas Ärftlig debuterar vanligen 30-50 år Susanna Vestberg 2
Psykiska störningar www.youtube.com/watch?v=4hgfuvvy HYQ 7 min Skademekanismer av muterat huntingtin-protein Ökat utsläpp av neurotransmittorer Nedsatt frisättning av Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF) Anhopningar av protein som stör mitokondrie-funktionen Resulterar i nedsatta funktioner även i andra celler Demens (DSM 5 Major neurocognitive disorder) Nedsatt minne Ytterligare minst en annan kognitiv nedsättning: t ex språk, praktisk förmåga, rumslig uppfattning, exekutiv funktion, social förmåga En betydande påverkan på funktionen i arbetet/socialt. Minst 6 månader Nedsättning jämfört med tidigare funktionsnivå De+mens = själ, förnuft, senil = ålderdomssvag, ålderdoms- Susanna Vestberg 3
Indelning av demenssjukdomar Primärdegenerativa Vaskulära Andra sekundära, t ex: normaltryckshydrocephalus, metabola störningar, nutritionella (Homocystein/B12, B1), intoxikationer, infektioner, hjärntumörer, skalltrauma m fl. Primärdegenerativa demenssjukdomar Temporoparietal dominans: Alzheimers sjukdom (tidig & sen debut), Down s syndrom med demens av AD typ Frontotemporal dominans, t ex Frontallobsdegeneration, Picks sjukdom Subkortikal dominans, t ex Huntingtons sjukdom Annan, t ex: Parkinsons sjukdom med demens, demens med Lewy body Prevalence of dementia subtypes Alzheimer + vascular dementia 22% Frontotemporal dementia 4% Vascular dementia 24% Other dementia 9% Alzheimer's disease 42% 524 neuropathologically examined demented patients Brunnstrom et al., Arch Gerontol Geriatr, 2009 Lewy bodies 9.4% of all patients Susanna Vestberg 4
Alzheimers sjukdom (AD) Alois Alzheimer 1906 Auguste D Patologiska hjärnförändringarnas utbredning överensstämmer med symtombilden (dysfunktionerna). Den vanligaste demenssjukdomen. AD, fas I typisk utveckling Långsam utveckling Trötthet & nedsatt koncentration Minnessvikt Språklig nedsättning Orienteringsförmågan nedsatt Känslomässiga reaktioner: ängslan, självosäkerhet, depression, paranoida föreställningar AD, fas II Successiv försämring av minne och orientering Dyspraxi Dysfasi Dysgnosi Väsentligen bevarad personlighet Läs- och skrivsvårigheter (god man) Hallucinationer Tillfälliga försämringar Susanna Vestberg 5
Oföretagsamhet AD, fas III Neuropatologiska fynd Omvårdnadsbehov Stel motorik/lutande kroppshållning Epilepsi Inkontinens Återkomst av primitiva reflexer Varför? Tau-proteinet bildar extra-cellulära nystan skadar axonet Beta-amyloid bildar intra-cellulära plack skadar cellkroppen och dess funktion Inflammatoriska processer? Skador i kärlen? MFR Läkemedel kan påverka hjärnans funktion genom att bromsa den naturliga nedbrytningen av acetylkolin, en signalsubstans som Alzheimersjuka har brist på. Susanna Vestberg 6
Frontotemporal demens (FTD) FTD beteendevarianten Primär progressiva afasier (PPA) Semantisk demens (SD) Icke-flytande progressiv afasi (PNFA) FTD beteendevarianten Frontala områden: Orbitofrontal cortex Mediala frontal cortex Ibland även: Corticobasal degeneration (CBD) Progressiv supranukleär paress (PSP) FTD med motorneuronsjukdom ( t ex ALS) FrontoTemporal Demens, bv Klinik 1 FrontoTemporal Demens Klinik 2 Smygande debut Affektiva symptom: Långsam progress Depression Tidig förlust av sjukdomskänsla Personlighetsförändring: insiktslös omdömeslös hämningsbortfall aggressiv, rastlös apatisk mentalt rigid stereotyp okoncentrerad impulsiv Suicidala tankar Hypokondriska, bisarra föreställningar Emotionell avtrubbning, bristande empati Bristande spontanitet, amimi Hyperoral A Johanson Utnyttjarbeteende (utilization behaviour) A Johanson Susanna Vestberg 7
FrontoTemporal Demens, bv Kognitiv funktion Expressiv språkstörning Nedsatta exekutiva funktioner (t ex planering, organisation, inhibition) 3 Stroke Ca 25 000 nyinsjuknade/år i Sverige Blodpropp (85 %) Blödning (10-15 %) A Johanson Rumslig orientering Praktisk förmåga Receptiv språkfunktion Relativt välbevarade Propp & blödning hemorragisk infarkt Woolsey et al (2003) Susanna Vestberg 8
Ischemic penumbra 2/3 inträffar i media-artären: Hemipares Hemianestesi Hemianopsi Stroke, forts. Högersidig neglekt spatiala svårigheter Vänstersidig dysfasi dyslexi dysgrafi dyspraxi Stroke - skademekanismer syre- och glukosbrist glutamattoxicitet inflammatoriska processer ödem (hjärnsvullnad) diaschisis övergående dysfunktion i områden med kopplingar till det skadade området degenerativa processer, t ex förkalkningsprocesser Susanna Vestberg 9
Hjärnskada - återhämtning Betydelsen av aktivitet och stimulans Axon återväxt, sprouting (presynaptiskt) Rehabilitering Supersensitivity (postsynaptiskt): ökat antal receptorer, mer effektiva receptorer Kortikal omorganisation Aktivering ADL Trötthet korta pass! Öka medvetenhet om förändrade funktioner Initialt ofta fokus på motorik och språk personlighetsförändring noteras över tid Utgå från personens behov och motivation! Funktionell träning! Ofta svårt att generalisera Susanna Vestberg 10