Foto: Bjarte Falck Olsen. Personalredovisning 2008 2009-03-09



Relevanta dokument
Personalekonomisk redovisning 2012

Kompletteringar KF 29/4 2013

Personalredovisning 2011

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 2009

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013

Personalekonomisk redovisning 2013

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

Personalöversikt 2009

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Personalöversikt 2008

Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN

PERSONALBOKSLUT Knivsta kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare.

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige Diarienummer Carola Lilja

Personalredovisning 2009

Tillförsikt inför framtiden

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

R E H A B I L I T E R I N G

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE

Avtalsextra 21 april 2016

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Attraktiv arbetsgivare

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Personalredovisningblankett Koncernen Stockholms Stadshus AB

Jämställdhetsplan 2007/2008

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Kommunens anställda har ökat med tio medarbetare, från 542 till 552 anställda.

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Årsrapport Samrehabnämnden 2014

Medarbetarna i siffror

Fördelning av fast anställda och visstidsanställda

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Syftet med personalhandboken är att ge vägledning och fungera som uppslagsbok för alla anställda gällande bland annat personalfrågor och policies.

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Sammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare Ålder Pensionsavgångar Arbetstid Närvaro- och frånvarotid 27-34

Arbetsmiljöbarometern

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Våra utbildningar våren 2016

Datum. Ärenden 4. Personalredovisning 2014 KS2015/82 Björn Ringholm, personalchef. 5. Revisionsberättelse 2014 för Bollebygds kommun

Personalbokslut 2013 Diarienummer: KS

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Avesta kommun. Utveckling och hantering av kommunens sjukfrånvaro. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10


Jämställdhetsplan för Värnamo kommun

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Södertörns nyckeltal 2009

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 ( )

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Personalredovisning 2009

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Vårdcentralen Ankaret

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Riktlinjer för pensionslösningar i Mullsjö kommun. Antaget av KF Reviderad av Kommunstyrelsen , 29

Ferie & Uppehåll av 21

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

MERVÄRDEN. Nyckeltal för fastighetsbranschen

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

personalekonomisk redovisning 2015 Borås Stad Personalekonomisk redovisning

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Transkript:

Foto: Bjarte Falck Olsen Personalredovisning 28 29-3-9

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Personalkostnader 4 3. Personalrörlighet 5 4. Arbetad tid och frånvaro 1 5. Frisk- och sjukstatistik 11 6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 16 7. Arbetsmiljö- och hälsosatsningar 18 2

1. Inledning Personalkostnadernas andel av nettodriftskostnaderna för 28 är 66,5 procent, vilket är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med 27. I Målis (Mål i Salem) finns Personalkontorets mål och indikatorer redovisade. Ett mål är att medarbetarnas sjukfrånvaro ska minska med minst en halv procentenhet per år, vilket har uppnåtts. De nya sjukförsäkringsreglerna som trädde i kraft i juli 28 har inneburit att Försäkringskassan bland annat genomför tidigare avstämningsmöten som är till gagn för medarbetarnas återgång i arbete. Arbetslinjen är i fokus och det finns en bortre gräns för sjukfrånvaro på 365 dagar. Sjukfrånvaron enligt den obligatoriska redovisningen har minskat med 1,1 procentenheter. Under året har vi haft fokus på rehabilitering, arbetsmiljö och hälsa. Det andra målet är att kommunens medarbetare ska känna sig delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Målet följs upp vartannat år och uppföljning kommer att ske 29. Ett nytt samverkansavtal har tecknats under året. För att främja delaktigheten i verksamheterna kommer seminarier för samtlig personal att genomföras under 29. Alla verksamheter ska även genomföra ett utvecklingsarbete med stöd av dialogverktyget FAS- arbetsliv. Nyckeltal 28 27 Antal invånare 15 177 invånare 15 65 invånare Antal månadsavlönade 949 anställda 986 anställda Andel tillsvidareanställda 91,9 % 89,6 % Andel heltidssysselsatta 75,6 % 76 % Andel kvinnor 78 % 78 % Medelålder 45,5 år 45,2 år Antal pensionsavgångar 24 anställda 19 anställda Antal varaktiga sjukersättningar 4 anställda 5 anställda Arbetad tid av överenskommen tid 75,4% 74,5% Ingen redovisad sjukfrånvaro 29,3 % 29,1 % Sjukdagar per anställd och år 14,6 dagar 17,6 dagar Korttidssjukfrånvaro per anställd och år 5,9 dagar 5,5 dagar Antal sjuka i mer än 1 månad 58 anställda 8 anställda Total sjukfrånvaro enligt obligatorisk redovisning 6,8 % 7,9% Andel långtidssjukfrånvaro mer än 6 dagar 57 % 65,4 % Utbetalda bruttolöner exklusive PO-påslag 259 milj kr 247 milj kr Attraktionskraften för en arbetsgivare är knuten till chefs- och medarbetarutveckling, delaktighet, trivsel på arbetsplatsen samt trygghetsfrågor som tillsvidareanställning och önskad sysselsättningsgrad. En noggrann analys av denna redovisning med förslag till effektivitets- och förbättringsområden kommer att ske under året. 3

2. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av nettodriftskostnaderna för 28 är 66,5 %. Totalt utbetalda bruttolöner uppgick till drygt 259 miljoner kronor och har därmed ökat med 11,7 miljoner kronor jämfört med 27. I nedanstående tabell redovisas några av de lönekostnader som ingår i den totala bruttolönekostnaden. Personalomkostnader, såsom arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och kollektivavtalad pension är inte inräknade i redovisningen. 12 1 8 Mkr 6 4 2 Timlön AB Timlön PAN Jour & beredskap Övertid & fyllnadstid Obersättning Sjuklönekostnad 28 1,4 3,7,9 2,5 5,3 4,2 Tabell 2.1. Några av lönekostnaderna i den totala bruttolönekostnaden. Den genomsnittliga lönen för månadsavlönade var 22 37 kronor. Löneskulder Semesterlöneskuld: Ferielöneskuld: Uppehållslöneskuld: Okompenserad över- och mertid: Utbetalda pensioner: Pensionsskuld Förmånsbestämd tjänstepension: Ansvarsförbindelse: 9,7 miljoner kronor 6 miljoner kronor,4 miljoner kronor,9 miljoner kronor 7,5 miljoner kronor 11,1 miljoner kronor 22,5 miljoner kronor Ansvarförbindelsen innefattar intjänade förmåner enligt tidigare pensionsavtal. Den förmånsbestämda tjänstepensionen gäller de arbetstagare som har en lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. 4

3. Personalrörlighet I Salems kommun finns det totalt 949 månadsanställda, vilket är en minskning med 37 anställda. Andelen tillsvidareanställda är 91, 9 % vilket är en ökning med 2,3 procentenheter från föregående år. I jämförelse med 27 har antalet visstidsanställda minskat med 26 personer. Antal anställda Antal anställda % exkl. timavlönade Månadsavlönade 949 varav tillsvidareanställda 872 91,9 visstidsanställda 77 8,1 Beredskapsavtalet (BEA) 8 Personliga assistenter (PAN) 66 Totalt 1 24 Anställda fördelat per förvaltning Antal månadsavlönade är 949 personer, varav 743 kvinnor och 26 män. Andelen kvinnor är därmed 78 % och andelen män 22 %. Fördelningen män och kvinnor är oförändrad i jämfört med 27. 6 5 4 Antal 3 2 1 KS MSB BOU SOC KOF Kvinnor 37 9 451 235 11 Män 18 32 115 37 4 Tabell 3.1 Antal anställda uppdelat på kön och förvaltning. 5

Anställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön Andelen heltidsanställda utgör 75,6 % och har från föregående år minskat med,4 procentenheter. För kvinnorna innebär det en ökning med,3 procentenheter och för männen är det en minskning med 3,2 procentenheter. 1% 8% 6% 4% 2% % Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid 75-99% 74% eller lägre 28 73,5% 82,6% 14,3% 6,3% 12,2% 11,2% 27 73,2% 85,8% 15,% 6,9% 11,9% 7,3% Tabell 3.2 Andelen anställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön. Nyanställda och avgångar för tillsvidareanställda Under 28 har 4 personer avgått med varaktig sjukersättning på hel- eller deltid. 24 personer har avgått med ålderspension. 2% 15% 1% 5% % Börjat Slutat Kv 1,6% 13,4% Män 12,% 17,9% Tabell 3.3 Personalrörlighet fördelat på kvinnor och män. 6

Tillsvidare- och visstidsanställda I personalredovisningen är anställda emellanåt indelade i personalkategorier utifrån befattningskoder och här nedan framgår vilka befattningsbenämningar som ingår i de indelade personalkategorierna: Förskola Förskollärare, fritidspedagog, arbetsledare inom barnomsorg, dagbarnvårdare barnskötare Vård och omsorg Arbetsledare inom omsorg, vårdbiträde, vårdare, undersköterska, skötare, sjuksköterska, socialsekreterare, övrig vård- och omsorgspersonal Skola Skolledare, gymnasielärare, grundskolelärare, annan lärare, elevassistent, övrig skolpersonal Kultur och Fritid Fritidsledare, bibliotekspersonal, övrig fritids- och kulturpersonal Teknik Måltidspersonal, städpersonal, kommunalarbetare, ingenjörer, vaktmästare, övrig personal inom teknik Administration Chef, handläggare, kontorspersonal Tillsvidare och visstidsanställda per personalkategori Drygt hälften av 77 visstidsanställda finns inom förskola och skola. Sedan föregående år har förskolan dock minskat andelen visstidsanställda med 14 procentenheter medan skolan har ökat sin andel med 15 procentenheter. En av anledningarna är att förskolan har fler tillsvidare anställda vikarier än året innan för att täcka frånvaron. Kultur& Fritid 5% Teknik 13% Adm 6% Förskola 2% Kultur& Fritid 4% Teknik 12% Adm 1% Förskola 6% Vård & Omsorg 28% Skola 28% Vård & Omsorg 32% Skola 45% Tabell 3.4. Andelen tillsvidareanställda Tabell 3.5. Andelen visstidsanställda 7

Tillsvidareanställda och visstidsanställda indelade per kön och personalkategori Det har under året inte skett några större förändringar i uppdelningen mellan kvinnor och män. 4% 3% 2% 1% % Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur& Fritid Teknik Administration Kv 19% 21% 24% 2% 8% 5% Män 1% 8% 4% 2% 5% 1% Tabell 3.6 Tillsvidareanställda indelade på kön och personalkategori 4% 3% 2% 1% % Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur& Fritid Teknik Administration Kv 4% 33% 31% 3% 4% 1% Män 3% 12% 1% 1% 8% % Tabell 3.7 Visstidsanställda indelade på kön och personalkategori. 8

Åldersstruktur Medelåldern för alla anställda är 45,5 år och har ökat med,3 år. För tillsvidareanställda är medelåldern 46 år. För tillsvidareanställda kvinnor är medelåldern 46,2 och för män 45,2 år. Medelåldern för alla visstidsanställda är 39,6 år. För visstidsanställda kvinnor är medelåldern 38,6 och för män 42,8 år. Kvinnor Män 4% 3% 2% 1% % 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år och över Tabell 3.8 Andelen tillsvidareanställda kvinnor och män indelade i ålderskategorier Kvinnor Män 4% 3% 2% 1% % 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år och över Tabell 3.9 Andelen visstidsanställda kvinnor och män indelade i ålderskategorier. 9

Pensionsavgångar Tio anställda har valt att arbeta efter fyllda 65 år. Såväl lärare, barnskötare, städare och administratör finns representerade. De som under 29 uppnår 65 års ålder arbetar inom olika verksamheter. Vi bedömer därmed inte någon större kompetensbrist vid kommande pensionsavgångar under 29. 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 215 Kvinnor 15 2 24 2 28 24 27 Män 3 5 9 5 6 7 3 Totalt 18 25 33 25 34 31 3 Tabell 3.1. Antal anställda som uppnår 65 års ålder under en sjuårsperiod. 4. Arbetad tid och frånvaro I följande redovisning ingår tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade. Procentsatsen är uträknad i förhållande till arbetstiden enligt avtal. Av den totala arbetstiden utgör 75,4 % arbetad tid vilket är en ökning med,9 procentenheter från föregående år. Sparad semester: 7 92 dagar, vilket är en minskning med 981dagar från 27. Okompenserad övertid: 5 397 timmar, vilket är en ökning med 299 timmar från 27. % Arbetad tid Semester/ Ferier Sjukfrånvaro Övrig sjukrelaterad sjukfrånvaro Övrig frånvaro Kvinnor 74,7 11,1 5,6 1,2 7,3 Män 77,6 12,4 4,3 1,1 4,6 Totalt 75,4 11,4 5,3 1,2 6,7 Tabell 4.1 Andel arbetad tid och frånvaro indelat på kvinnor och män. 1

5. Frisk- och sjukstatistik Friskstatistik Här redovisas andelen anställda som inte har någon redovisad sjukfrånvaro under det gångna året. Högst andel anställda utan någon redovisad sjukfrånvaro finns inom administrationen och lägst andel finns inom förskolan. Glädjande nog har medarbetarna inom Teknik, Kultur och Fritid och Förskolan ökat sin andel sedan föregående år. Skolan har ökat sin andel marginellt. 5 4 % 3 2 1 Salem Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur & Fritid Teknik Administration 26 32,6 24,4 36,6 32,7 32, 31,9 44,4 27 29,1 18,5 34,6 29,7 27,1 26,6 44,3 28 29,3 19,4 34,7 27,4 34,9 28,5 37,3 Tabell 5.1 Andel anställda helt utan rapporterad sjukfrånvaro uppdelat på personalkategorier under de senaste tre åren. Lång- och korttidssjukfrånvaro Här redovisas hur den totala sjukfrånvaron är uppdelad i olika tidsperioder. En lite oroväckande trend är att andelen korttidssjukfrånvaro (1-14 dagar) ökar. Mer positivt är att långtidssjukfrånvaron minskar. Män står för högre andel korttidssjukfrånvaro, medan kvinnor står för högre andel långtidssjukfrånvaro. 5 4 % 3 2 1 Karensdag Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91-25 26 27 28 Tabell 5.2 Sjukfrånvaro i procent uppdelat i tidsperioder under de senaste fyra åren. Beräkningen utgår från antalet sjukfrånvarotimmar. 11

Männen har en högre andel frånvaro dag 1-14 än kvinnorna. 5% 4% 3% 2% 1% % Karensdag Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91- Kvinnor 12,9% 35,2% 18,8% 33,% Män 16,6% 4,2% 14,8% 28,4% Total 13,6% 36,1% 18,1% 32,2% Tabell 5.3 Andel sjukfrånvaro indelat på kön och sjukperioder. Antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar har sjunkit med 3 dagar. Antalet sjukdagar har sjunkit inom alla förvaltningar förutom inom Kultur och Fritidsförvaltningen, som visar en marginell ökning men de har redan lägst antal sjukdagar. 3 25 2 15 25,3 23,4 23,9 22, 16,6 1 5 15,9 17,6 14,6 21 22 23 24 25 26 27 28 Tabell 5.4. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd och år med omfattning. 25 2 15 Dagar 1 5 Salem KS MSB BOU SOC KOF 26 15,9 19,3 13 16,2 15,7 5 27 17,6 22,1 2 15,9 2,3 8,9 28 14,6 15,8 18 13,5 16,3 9,1 Tabell 5.5. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd uppdelat på förvaltning under de senaste tre åren. 12

Ett positivt resultat är att medarbetarna inom personalkategorin Teknik har minskat sina sjukfrånvarodagar med 8,5 dagar per anställd och år. 35 3 25 Dagar 2 15 1 5 Kultur & Fritid Förskola Skola Teknik Vård & Omsorg Administration 27 1,2 23,2 11,7 28,8 18,1 9,8 28 12, 21,7 8,4 2,3 16,6 8,3 Tabell 5.6. Genomsnittligt antal sjukdagar indelat på personalkategorier. Korttidssjukfrånvaro Som korttidssjukfrånvaro redovisas all sjukfrånvaro från dag 1-14. Det är arbetsdagar med omfattning som redovisas, vilket innebär att den beräknade omfattningen blir en halv dag om en person är sjukfrånvarande fyra av sina åtta timmar. Korttidssjukfrånvaron har tyvärr ökat inom alla förvaltningar förutom inom Kommunstyrelsens förvaltning. 8 6 Dagar 4 2 Salem KS MSB BOU SOC KOF 26 5,2 5,3 5,4 5,2 5,5 4,5 27 5,5 5,2 5,5 5,3 6 5,3 28 5,9 5,2 5,9 5,6 6,7 6,9 Tabell 5.7. Korttidssjukfrånvaro (1-14 dagar) under de senaste tre åren. 13

Långtidssjukfrånvaro I jämförelse med 31 december, 27 är det 17 färre anställda som har varit sjuka i mer än sex månader. Fyra arbetstagare har slutat med varaktig sjukersättning på hel- eller deltid. 7 6 58 5 4 33 Antal 28 3 2 16 1 9 1-3 mån 3-6 mån >6 mån Totalt Tabell 5.8. Antal anställda med långtidssjukfrånvaro på hel- och deltid. Mätningen görs vid samma tidpunkt en gång om året (31 december). Diagnoser för långtidssjuka Diagnoser som ingår under samlingsbegreppen utmattningsdepression och psykiska problem står för nästan hälften av sjukfrånvaron som är längre än 28 dagar. Diagnos 25 26 27 28 Utmattningsdepression och psykiska problem Under denna rubrik finns diagnoser som stress, krisreaktion, depression och ångest Cancer, reumatologiska och neurologiska sjukdom Under denna rubrik finns diagnoser som reumatism och cancer Rörelseorganen Under denna rubrik finns diagnoser som rygg-, nack-, skulder-, axel- och knäproblem samt frakturer Hjärt- och kärlsjukdomar Under denna rubrik finns diagnoser som stroke Infektion, andningsorganendokrina sjukdomar mm Under denna rubrik finns diagnoser som bronkit, kol och struma Övrigt Under denna rubrik finns diagnoser som graviditet, synproblem 31% 43% 41% 44% 11% 14% 13 % 16% 33% 22% 37% 29% 7 % 3% 4% 2% 5% 4% 1% 2% 13 % 13% 3% 7% Tabell 5.9. Diagnoser för långtidssjuka. Mätningen görs en gång om året den 31 december. 14

Rehabiliterande insatser på individ- och gruppnivå Rehabiliteringsplaner Rehabiliteringsplaner genomförs på alla som blir sjuka i mer än 28 dagar eller har fler än fem frånvarotillfällen under en 12 månadersperiod. Vi har ett bra samarbete med Försäkringskassan som kommer till kommunen endag i månaden och har avstämningsmöten med nysjuka och övriga som har behov av samordning från Försäkringskassan. 18 16 14 12 1 Antal 8 6 4 2 Salem KS MSB BOU SOC KOF 26 27 28 Tabell 5.1. Genomförda rehabiliteringsplaner under de senaste tre åren. Nya sjukförsäkringsregler De nya reglerna från halvårsskiftet 28 har bidragit till att rehabiliteringsprocessen måste gå ännu snabbare än tidigare. Arbetsgivaren ska undersöka om det finns anpassningsmöjligheter på arbetsplatsen eller en tillfällig omplacering i kommunen innan den sjukskrivne varit frånvarande i mer än 9 dagar. Inom dag 91-18 ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. En medicinsk bedömning ska genomföras och klargöra den sjukskrivnes arbetsförmåga i förhållande till sitt ordinarie arbete, alla vakanta arbeten i kommunen samt arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Finns det ingen omplaceringsmöjlighet inom den kommunala verksamheten, men arbetstagaren har arbetsförmåga till något annat arbete hos annan arbetsgivare bör den sjukskrivne ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Reglerna ger arbetstagare möjlighet att ta tjänstledigt i högst ett år från dag 91 för att prova annat arbete. På grund av de nya reglerna har vi märkt en förändring i sjukskrivningsbeteendet med kortare sjukskrivningstider och snabbare successiv återgång i arbetet till högre sysselsättningsgrad. Träffpunkt Salem Regelbundna träffar anordnas för personal som varit sjukskrivna i mer än en månad på heltid. Ett syfte med träffarna är att sjukskrivna ska erbjudas regelbunden kontakt med kommunen och få information om vad som händer i organisationen. Ett annat syfte är att få träffa andra i liknande situation och få lyssna på olika teman som kan vara stärkande för rehabiliteringen och återgången i arbetslivet. Under 28 har deltagarna bland annat provat på körsång, bildterapi och mindfulness. I snitt har 6-7 sjukskrivna medarbetare deltagit på träffarna. 15

6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Från och med 1 juli 23 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Alla anställningar oavsett anställningsform redovisas. Det innebär att såväl timavlönade som anställda på beredskaps- och PAN- avtalet ingår i underlaget. Det huvudsakliga syftet är att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränser. Sju nyckeltal på sjukfrånvaro skall redovisas. Tidigare redovisad sjukfrånvaro i detta dokument avser månadsavlönade på avtal AB och är inte jämförbar med den obligatoriska redovisningen. Total sjukfrånvarotid 15% 1% 5% % Salem KS MSB BOU SOC KOF 25 8,2% 11,% 8,2% 9,1% 5,8% 5,2% 26 7,5% 7,5% 7,6% 8,2% 6,3% 3,2% 27 7,9% 8,3% 8,4% 8,% 8,% 4,2% 28 6,8% 6,4% 9,2% 6,9% 6,3% 5,7% 25 26 27 28 Tabell 6.1 Total sjukfrånvarotid per anställd och år indelat på förvaltningar och hela kommunen under de senaste fyra åren. Beräkning: total sjukfrånvarotid dividerat med sammanlagd ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro Andelen långtidsfrånvaro i förhållande till den totala sjukfrånvaron utgör 57 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning med 8,4 procentenheter jämfört med 27. 1% 8% 6% 4% 2% % Salem KS MSB BOU SOC KOF 25 67,1% 82,2% 59,3% 67,5% 6,7% 56,2% 26 61,8% 64,3% 63,2% 65,5% 52,7%,% 27 65,4% 71,4% 7,% 65,% 64,5% 45,8% 28 57,% 67,2% 72,3% 57,3% 51,9% 26,% 25 26 27 28 Tabell 6.2. Andel långtidssjukfrånvaro indelat på förvaltningar under de senaste tre åren. Beräkning: summa tid med långtidssjukfrånvaro (6 dagar eller fler) dividerat med total sjukfrånvarotid. 16

Sjukfrånvarotid indelat på kvinnor och män 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Salem KS MSB BOU SOC KOF Kvinnor 7,2% 9,% 1,4% 7,6% 6,4% 4,2% Män 5,4% 1,6% 11,6% 4,% 5,4% 8,2% Tabell 6.3. Sjukfrånvarotid indelat på kön och förvaltning. Sjukfrånvarotid indelat i åldersgrupper Inom MSB har anställda 3 år och äldre den högsta sjukfrånvaron. 1% 8% 6% 4% 2% % Salem KS MSB BOU SOC KOF 29 år och yngre 3,8% 1,1% 4,3% 4,8% 3,2% 2,% 3-49 år 7,1% 8,3% 9,5% 7,5% 5,6% 8,6% 5 år och äldre 7,1% 5,6% 9,6% 6,6% 8,2% 2,5% Tabell 6.4 Total sjukfrånvarotid indelat i åldersgrupper och per förvaltning. Beräkning: summa sjukfrånvarotid per åldersgrupp dividerat med sammanlagd ordinarie arbetstid. 17

7. Arbetsmiljö- och hälsosatsningar Förebyggande arbetsmiljö- och hälsosatsningar på organisationsnivå Samverkan Ett nytt samverkansavtal tecknades 28. Det nya avtalet sätter extra fokus på arbetsmiljöoch hälsofrågor, där det primära syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. För att kunna skapa dessa förutsättningar kommer alla arbetsgrupper under 29-21 att genomföra ett utvecklingsarbete med hjälp av dialogverktyget FAS Arbetsliv. 78 blivande handledare har utbildats i samarbete med AFA försäkring. Utbildningar Personalkontoret anordnar årligen en arbetsmiljöutbildning på två dagar för nytillträdda chefer och skyddsombud. Syftet är att stärka kompetensen i arbetsmiljöfrågor så att vi tillsammans kan skapa arbetsplatser där ledare och medarbetare trivs, utvecklas och mår bra. En halvdagsutbildning för alla chefer och skyddsombud hade ett extra fokus på jämställdhet i förhållande till hälsa och arbete. Under det gångna året har 55 medarbetare från olika förvaltningar genomgått en förebyggande utbildning i konsten att hantera och undvika hot- och våldsituationer. Temat på årets chefsdag var hälsofrämjande ledarskap, möjlighetsorienterat förhållningssätt, hälso- och livsstilskompetens, friskfaktorer och arbetsplatsen som en arena för hälsa. Under våren anordnades en rehabiliteringsutbildning för alla chefer. Syftet var dels att informera och förbereda verksamheterna på de nya sjukförsäkringsreglerna och dels att presentera hur våra olika samarbetspartners kan stödja verksamheterna i arbetsmiljö och rehabiliteringsfrågor. Försäkringskassan, Starck & Partner och företagshälsovården Avonova fanns på plats för att presentera hur de kan vara ett stöd för verksamheterna. Alla nya chefer har inbjudits till kommunens chefsutbildningsprogram. Det systematiska arbetsmiljöarbetet Under året har personalkontoret fortsatt att sätta fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kvalitetssäkra att alla arbetsgrupper kontinuerligt undersöker och bedömer risker i arbetet, åtgärdar riskerna samt följer upp resultatet av åtgärderna. Syftet är att förebygga olyckor och sjukdom samt lyfta fram friskfaktorer som kan främja trivsel, kreativitet och välmående. Ett annat viktigt moment i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att anmäla tillbud och arbetsskador samt, i den mån det går, åtgärda det som orsakat tillbudet eller arbetsskadan. Sammanställning av arbetsskador och tillbud rapporteras varje månad på samverkansgrupperna tillika skyddskommittéerna. 18

5 45 4 35 3 Antal 25 2 15 26 27 28 1 5 Salem KS MSB BOU SOC KOF Tabell 7.1. Antal anmälda arbetsskador under de senaste tre åren. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på grupp- och individnivå Hälsoinsatser i några av verksamheterna Under 28 har Driften, Serviceavdelningen, Jägargården, Fritidsgården Huset och Vuxenenheten/Familjenheten fått stöd. Stödinsatserna har varit olika beroende på syfte och mål. Några av de utförda insatserna har varit hälsoprofilbedömningar, hälsoundersökningar, stresshantering, hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet, kostföreläsning, gyminstruktion i grupp, kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Hälsoinspiratörer Det finns fem utbildade och aktiva hälsoinspiratörer som är med och motiverar medarbetare till hälsomedvetna livsstilsval. Inspiratörerna träffas regelbundet på nätverksträffar för kunskapsutbyte så att de kan sprida vidare hälsokunskap, goda idéer och tips. Under 28 har inspiratörerna bland annat genomfört stegräknartävlingar på Säbyhemmet, friskvårdsenkäter på Säbyhemmet och MSB- kontoret. På Rönninge skola har hälsoinspiratören varit med och arrangerat personalsociala aktiviteter en gång i månaden, såsom volleyboll och pingisturnering. För att skapa reflektion och diskussion kring hälsa och livsstilsval har tre inspiratörer påbörjat studiecirkel om hälsa och livsstilsval, som genomförs under 6 träffar á 2 minuter på ordinarie arbetsplatsträffar. Till studiecirkeln används utbildningsmaterialet Instruktionsboken till Livet. Friskvårdsförmåner och aktiviteter Friskvårdskort erbjuds alla medarbetare med ett stort utbud av friskvårdsaktiviteter i Säby sim- och sporthall som drivs av Medley AB. I kortet ingår styrketräning, motionssimning och vattengymnastik och hälsoprofilbedömning. Hälsoprofilen utformas från ett samtal om levnadsvanor (kost, träning, stress), mätning av skelett vid handleder och knän samt ett cykelergometertest. Cirka 41 medarbetare har under 28 använt sitt friskvårdskort, vilket har resulterat i 6373 besök på Medley. Personalen har även möjlighet till en timmes friskvård på betald arbetstid om arbetet så tillåter. 19

7 6 5 4 3 Antal besök 2 1 22 23 24 25 27 28 Tabell 7.2. Antal besök med friskvårdskortet i Säby sim- och sporthall. (För 26 finns ingen tillförlitlig statistik då Medley AB övertog driften från Spaqua Gym AB). All personal kan även använda utrustningen för bordtennis, styrketräning, boxning och pilates i motionslokalen i kommunalhuset. Motionslokalen har under året även blivit utrustats med massagerum. Under två dagar i veckan kan medarbetare boka in sig på massage. Stavar för stavgång finns till utlåning i receptionen. I tennishallen finns två tider/vecka där kommunanställda kan spela tennis. Under året har det funnits möjlighet att delta i yoga, afrikansk dans och kick- boxning. Alla månadsanställda med en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på minst sex månader erbjuds även en friskvårdspeng på 5 kronor som kan nyttjas till godkända friskvårdsförmåner enligt Skatteverkets regler. Cirka 3 personer har nyttjat denna friskvårdsförmån. 2