Skånes kust i omvandling - anpassning till ett förändrat klimat

1 Koncernkontoret Område samhällsplanering Enheten för miljöstrategier Helena Tsiparis Peter Askman BILAGA 2 Datum 2015-02-03 Dnr 1300749 1 (12) Skånes kust i omvandling - anpassning till ett förändrat klimat

2 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Övergripande mål och vision... 4 1.3 Ansvar och mandat... 4 2. Omvärldsanalys... 5 2.1 Genomförda insatser... 8 3. Resultat... 9 3.2 Strategiska övervägande för det fortsatta arbetet... 10 3.1 Kommande insatser... 11

3 1. Inledning Fördjupad handlingsplan för Skånes kust och hav är ett komplement till Miljöstrategiska programmet som antogs av Region Skåne 2012. Det är en handlingsplan med insatser för friska hav och invånare, smarta klimatanpassningar, utveckling av maritima näringar, turism, fiske, hamnar, båtliv samt naturvärden. Smart anpassning till klimatförändringar, tillsammans med utveckling av det maritima näringsklustret har bedömts som särskilt betydelsefulla för Skåne och har prioriterats i detta arbete. När det gäller det kustrelaterade klimatanpassningsarbetet, som behandlas i detta dokument, är målet att beskriva Region Skånes roll och att formulera en plan för arbetet framåt. 1.1 BAKGRUND Klimatet är under förändring och uppvärmningen av jorden fortsätter att öka. Den globala medeltemperaturen cirka 0,8 grader högre nu än den förindustriella nivån vilket medför konsekvenser för vattensystemen och vattnets kretslopp. Det kommer till uttryck i att exempelvis nederbördsmönstren förändras, glaciärer smälter och havsnivåer stiger. På grund av de fördröjda effekterna av tidigare och nuvarande växthusgasutsläpp kommer klimatförändringarnas konsekvenser bli allt större under kommande årtionde, oavsett uppvärmningsscenario och hur framgångsrika begränsningsinsatserna är. Därför har samhället i många fall inget annat val än att vidta anpassningsåtgärder för att hantera klimateffekterna och dess ekonomiska, miljömässiga och sociala kostnader. I Klimat- och sårbarhetsutredningens (SOU 2007:60) slutbetänkande drogs slutsatsen att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna och att anpassningsarbetet behövde påbörjas redan då. Samlade och flexibla strategier som bygger på ett brett deltagande och samverkan gör det billigare att tidigt vidta planerade anpassningsåtgärder än att betala priset för passivititet. Skånes kustkommuner märker idag av ett förändrat klimat, exempelvis genom ökad erosion och flera kommuner har under senare tid riktat uppmärksamhet på behoven av klimatanpassning längs kusten, framförallt i samband med den fysiska planeringen, men även kopplat till insatser för att motverka havets eroderande effekter på Skånes stränder. Enligt en IPCC vetenskapliga rapport om klimatförändringar som publicerades 2013, höjs havsytan för närvarande cirka 3,2 mm per år (2,8-3,6 mm per år). Det finns olika beräkningar för vad som kommer att hända i framtiden, beroende på hur stora utsläppen av växthusgaser kommer att bli. Olika modeller ger en beräknad ökning av havsnivån som varierar mellan 0,26 m och 0,98 m fram till år 2100. Enligt SMHIs klimatanalys för Skånes län beräknas extremvattenståndet år 2100 variera mellan 2,15 och 2,60 m. Havsvattenståndets ökning beror på många olika faktorer, globalt sett är de viktigaste; havets utvidgning vid uppvärmning, bidrag från smältande glaciärer samt de stora landisarna på Grönland och Antarktis. Världshaven kommer med stor sannolikhet att fortsätta höjas lång tid efter 2100. Havsnivån runt svenska kuster har stigit betydligt snabbare jämfört med det globala snittet under de två senaste decennierna. Tack vare landhöjning i norra och mellersta delarna av

4 landet, där marken pressades ned under senaste istiden och fortfarande reser sig, märks än så länge havsnivåhöjningen bara i södra Sverige. I Skåne hotas enligt länsstyrelsens prognos på sikt 23 000 hus av stigande vatten. Eftersom kusten i Skåne är relativt kraftigt exploaterad med byggnader, vägar och anläggningar av olika slag, har det byggts in en sårbarhet i samhällssystemet och konsekvenserna av ett förändrat klimat förknippas som en följd med höga kostnader. Kustremsan präglas även av att det finns många värdefulla naturområden som ligger i direkt anslutning till stränderna. Länsstyrelsen i Skåne rekommenderar att nybyggnation inte görs i områden som ligger lägre än 3 meter över havet. Stora tätbebyggda områden finns dock redan under denna nivå, till exempel nästan hela Falsterbonäset. 1.2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISION Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 är framtagen för att formulera och skapa en bred samsyn kring en gemensam målbild för Skåne med sikte på år 2030. Region Skåne har, som regional utvecklingsaktör, en viktig roll i det gemensamma arbetet tillsammans med Skånska aktörer, som krävs för att nå dit. Utvecklingsstrategin grundar sig på fem prioriterade ställningstagande varav ställningstagandet Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet inkluderar strategiskt miljö- och klimatarbete. Delstrategin Säkerställa att platsen Skåne mår bra innebär bland annat att Region Skåne även behöver förhålla sig till vårt gemensamma vatten, inklusive klimatanpassning av Skånes kust och hav. Region Skånes miljöstrategiska program är en strategi för det gemensamma utåtriktade miljöstrategiska arbetet. Det miljöstrategiska arbetet syftar till att göra miljöfrågorna till integrerade och naturliga delar i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden och samhällssektorer där Region Skåne verkar. I programmet klargörs en riktning på det utåtriktade miljöarbetet i form av insatsområden och visioner, samt mål och förslag på åtgärder för att uppnå dessa. Programmet har ett tydligt utvecklingsperspektiv och ska utgöra stöd för politiska prioriteringar och beslut om insatser på miljöområdet. Insatsområde Friskt och livskraftigt hav och vatten i programmet tar inte specifikt upp kust/klimatanpassningsfrågorna eller utvecklingen av det maritima näringsklustret. Däremot bedöms frågorna som centrala för regional utveckling kopplat till Skånes hav och kust att Regionala tillväxtnämnden 2013 beslutade att en fördjupad handlingsplan behövdes som komplettering till det miljöstrategiska programmet. 2011 togs en internationell innovationsstrategi för Skåne fram, som ska vara ett verktyg för utveckling och tillväxt i Skåne. Strategins yttersta mål är en inkluderande, smart och hållbar tillväxt. Visionen är att Skåne ska utvecklas till en attraktiv internationell innovationsmiljö. I en sådan miljö kan innovationer kopplade till klimatanpassning ta plats och utgöra viktiga komponenter för utvecklingen av Skånes kust. 1.3 ANSVAR OCH MANDAT Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Klimatanpassningsfrågorna är en integrerad del av ordinarie verksamhet och man stödjer och samordnar länets aktörer i klimatanpassningsarbetet. Sedan några år arbetar länsstyrelserna

5 med att ta fram planeringsunderlag, skapa nätverk samt genomföra omvärldsbevakning. Länsstyrelserna färdigställde 2014 på uppdrag av regeringen och efter samråd med berörda aktörer regionala handlingsplaner för klimatanpassning. Handlingsplanen för Skåne ska verka som vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet och behandlas i avsnitt 2 Omvärldsanalys. Länsstyrelsens uppdrag handlar framförallt om att samordna och vägleda kommunernas klimatanpassningsarbete. Det har framkommit en viss oro hos tjänstemän på länsstyrelsen att Region Skåne går in i frågor där länsstyrelsen har ett ansvar, mandat och uppdrag. 1 Det som Region Skåne ser som sin roll i dessa processer är att koppla dessa frågeställningar till behoven för regional utveckling. Samverkan är avgörande för att arbeta framgångsrikt i klimatanpassningsfrågan och i det avseendet är Region Skåne beroende av en bra dialog med framförallt länsstyrelsen. Kommunerna har ett tydligt ansvar för klimatanpassning i den fysiska planeringen. I plan- och bygglagen finns sedan maj 2011 ett förtydligande som innebär att planläggning ska ske med hänsyn till bland annat klimataspekter. Vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900 11:10) har länsstyrelsen skyldighet att se över att kommunernas planer följer detta och att marken är lämplig för bebyggelse. Om det är nödvändigt kan en detaljplan upphävas som inte beaktar översvämningsrisken på ett godtagbart sätt. Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin, RUS (se ovan). I Region Skånes roll ingår att verka som inspiratör och samlande kraft för den regionala utvecklingen, men också att vara aktör för vissa genomförandeinsatser. Här ingår även frågor som att arbeta med regionala, strategiska förhållningssätt till havsnivåhöjningarnas och erosionens påverkan på Skånes kust. 2. Omvärldsanalys Internationellt EU:s strategi för klimatanpassning presenterades 2013, med fokus på att förbättra kunskap och beredskap för anpassning till klimatförändringar på lokal, regional och nationell nivå samt på EU nivå. I strategin beräknar europeiska kommissionen att den lägsta kostnaden för 1 Länsstyrelsens uppdrag inom klimatanpassning: Förordningen om ändring i förordningen(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 8. Samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.

6 att inte anpassa sig till klimatförändringar sträcker sig från 100 miljarder euro per år till 2020 till 250 miljarder euro till 2050 för EU som helhet. En rad av de åtgärder som förselås i strategin har genomförts, bland annat den webbaserade European Climate Adaptation Platform (Climate-ADAPT) som lanserades i mars 2012. Den innehåller de senaste uppgifterna om anpassningsåtgärder i EU tillsammans med flera användbara verktyg för policystöd. EU har börjat integrera klimatanpassning i flera av sina politikområden och finansieringsprogram. Hittills har 15 EU-medlemsstater antagit en strategi för klimatanpassning, Sverige är inte ett av dem. Ett viktigt projekt i sammanhanget är flaggskeppsprojektet BaltAdapt som finansierades av Östersjöprogrammet, ett EU Interreg program under förra programperioden 2007-2013. Syftet var, med fokus på hav och kust, att utveckla en gemensam strategi för klimatanpassning i Östersjön. Projektet har tagit fram en gedigen databas med faktaunderlag samt rekommendationer för åtgärder. Nationellt På uppdrag av regeringen drivs ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI sedan 2012. Uppdraget löper till och med år 2015. Centrumets roll är att vara en nod för kunskap om klimatanpassning samt att vara en mötesplats för aktörer i samhällets klimatanpassning. SMHI har även ett uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. I samverkan med flera myndigheter och andra aktörer kartläggs vad som har gjorts sedan 2008 års klimatproposition. Uppdraget syftar till att ge ett aktuellt underlag för att kunna bedöma framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat och ska redovisas till Miljödepartementet i februari 2015. I höstas kom remissversionen av Miljömålsberedningens delbetänkande: Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50). Där lyfts det fram att en ökad anpassning behövs till ett förändrat klimat för att nå miljökvalitetsmålen. En rad förslag tangerar den uppfattning Region Skåne har av vilka frågor som är viktiga; bland annat stöd till kommunerna, kunskapsunderlag, tydligare ansvarsfördelning, finansiering samt lagstiftning. I början av 2014 presenterade regeringen en rad bedömningar rörande bland annat ekosystemtjänster i propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 201/14:141). Ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Regeringen lyfter här fram integreringen av värdet av ekosystemtjänster i beslutsprocesser och behovet av förstärkt vägledning till länsstyrelser och kommuner för hanteringen av ekosystemtjänster ibland annat den fysiska planeringen. Man ser även behov av bättre kommunikation kring dessa tjänster samt bättre kompetens och kunskap. Regeringen ser därutöver viktiga möjligheter kopplat till innovationer för ekosystembaserade lösningar och produkter. I samband med propen gav regeringen ett antal uppdrag grundat på ovanstående aspekter till berörda myndigheter.

7 På Lunds universitet pågår det forskning samt ett brett internationellt utbyte kopplat till erosionsprocesser och metoder för att skydda kustzoner. På Högskolan i Kristianstad finns god kunskap kring ekosystemtjänster. Bland annat har man fått pengar från Naturvårdsverket att driva ett projekt med Lund universitet, Malmö Högskola och flera skånska kustkommuner där fokus ligger på implementering av ekosystemtjänster i den kommunala planeringen. Climattools är ett avslutat projekt som har drivits av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet var att ta fram verktyg som underlättar för samhällsplanerare och beslutsfattare att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringen. Försäkringsbolagen är en aktör som är viktigt i klimatanpassningsarbetet. Länsförsäkringar tog i höstas initiativ till att sammankalla en rad aktörer till ett seminarium för att diskutera hur vi tillsammans kan arbeta med klimatanpassning. Tillsammans med relevanta aktörer, bland annat Klimatsamverkan Skåne, vill man hitta konkreta åtgärder för att minska konsekvenserna av stormar och skyfall i de mest utsatta områdena i södra Sverige under de närmaste åren. Regionalt Erosionsskadecentrum är ett samarbetsorgan mellan kustkommuner och andra organisationer i södra Sverige med fokus på erosionsfrågor. Arbetet är begränsat till de tekniska delarna och de vill verka aktivt för att driva utvecklingen av miljöanpassad och kostnadseffektiv erosionsteknik. De har ett väl utvecklat nätverk och fungerar som en bra plattform för kunskapsutbyte mellan kustkommunerna men har begränsat handlingsutrymme. Vad gäller kusterosion har diskussionen svängt något från hårda skydd till att innefatta även mjuka skydd. I projekt Skånestrand kartlägger Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, geologin längs Skånes havsstränder, på havsbotten och på land med syfte att kartorna ska kunna bland annat användas för fysisk planering. Projektet inventerade också sträckor med aktiv erosion och med erosionsskydd på stränderna. För att kunna se eventuella trender i stranderosionen har strandlinjen från Lantmäteriets historiska ortofoton (flygbilder som korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken) från några olika år jämförts med dagens strandlinje. Längs de flesta strandavsnitt sker växelvis erosion och pålagring av sand och långsiktiga trender är sällsynta. Stranden vid Löderup har dock eroderats upp till ca 200 m sedan 1975. Samtidigt har stranden vid Sandhammaren vuxit sig bredare. Förutsättningarna och känsligheten för stranderosion varierar starkt längs Skånes kust, på grund av att geologin varierar. De kusttyper som är mest känsliga för erosion är flacka sandstränder och branta klintkuster. Resultatet av projektet kommer att kunna användas som underlag i kommunernas planering och anpassningsstrategier. Länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning Länsstyrelsen i Skåne har på uppdrag av regeringen tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne under 2014. Syftet med handlingsplanen är att skapa en vägledning för kommande arbete med klimatanpassning i Skåne, den ska kunna fungera som ett stöd i både det regionala och lokala arbetet. Rapporten har varit en bra utgångspunkt för vårt arbete, dels genom att ge en tydlig bild av hur arbetet kommer drivas framåt av

8 länsstyrelsen, dels genom att klargöra vilka aspekter, väsentliga för regional utveckling, som inte ingår och där Region Skåne bör ta initiativ till kompletterande insatser. 2.1 GENOMFÖRDA INSATSER Handlingsplanen har tillkommit efter dialog med olika aktörer, främst med länsstyrelsen i Skåne och Skånes kustkommuner. Under perioden hösten 2013-2014 har det genomförts en rad skånska initiativ som kopplar till de aktuella frågeställningarna. Det har därför inte funnits behov av en särskild, av Region Skåne genomförd workshop eller konferens, utan resultat av andra events har kunnat tillgodogöras. Förslag till insatser grundar sig till största del på genomförda insatser nedan. - Ett internationellt projekt med fokus på kunskaps- och erfarenhetsutbyte startade på Region Skånes initiativ i maj 2014 och pågår till maj 2015. Projektet, med finansiering från Svenska Institutet (SI) heter A multifunctional approach to climate change adaptation and coastal protection in the Baltic Sea och har fokus på multifunktionella klimatanpassningsåtgärder - hur man kan skapa åtgärder för klimatanpassning och samtidigt gynna fler värden så som turism, naturvärden, ekonomiska värden etc. I projektet ingår partners från Lettland, Litauen, Polen, Lunds Universitet, länsstyrelsen och Ystad kommun. Projektet har även sonderat behov och möjligheter för ett mer långtgående EU-projekt. - Region Skåne har varit partner i EU projektet PartiSEApate med fokus på havsplanering, inklusive frågor om klimatanpassning vid kusten. - Vid Mötesplats Skåne arrangerades ett seminarium temat hur vill vi att kusten ska se ut om 50-100 år. - Besök hos en del av Skånes kustkommuner, med tjänstemän från olika delar av respektive kommunal organisation, från planerare till miljöstrateger. Här ingick fördjupade diskussioner kring kommunernas arbete med klimatanpassning och de behov man ser framför sig. - Stefan Jendteg, miljöekonom på länsstyrelsen i Skåne län tog under 2014 på uppdrag av Region Skåne fram rapporten Vilka kustnära ekosystemtjänster finns i de skånska kommunerna och hur kan vi värdera dessa ekonomiskt. Underlag till rapporten har kustkommunerna tillhandahållit. Rapporten ger en bild av viktiga ekosystemtjänster längs Skånes kust och beskriver hur de kan värderas utifrån deras betydelse för människors välbefinnande. Den beskriver även behovet av kartläggning och beskrivningar av övriga ekosystemtjänster längs kusten. - Studieresa till Holland och Tyskland ledd av länsstyrelsen där gruppen som främst bestod av kommuntjänstemän fick kunskap om klimatanpassningsstrategier i länderna. - Deltagande i forskningscirkel med fokus på planering av hav och kust med fördjupningar och diskussioner om bland annat klimatanpassning.

9 3. RESULTAT Erosion Stranderosion är en viktig fråga för många kustkommuner då stränderna är förknippande med stora värden (rekreation, turistnäring etc.). I synnerhet i Ystad kommun har man arbetat med strandfodring för att motverka erosionen av stränderna. Även i flera andra kommuner tittar man på detta alternativ för att bibehålla stränderna. I länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning understryker man att det är det viktigt för kommunerna att även titta på reträtt som ett alternativ. Det är dock få av Skånes kustkommuner som överväger reträtt då det många gånger finns högt tryck på användning av marken. Här ser vi att länsstyrelsen har en tydlig roll i att bistå kommunerna med underlag för att beskriva möjligheter och konsekvenser av strandfodring. Ekosystemtjänster Klimatanpassning längs kusten har i Skåne främst fokuserat på att skydda infrastruktur och byggnader där det är lätt att se en direkt koppling till nyttan för människor och att koppla ett monetärt värde till. Däremot har det knappast varit fokus på de ekosystemtjänster och naturvärden som kommer att påverkas av bland annat stigande havsnivåer. Orsakerna till detta är flera, exempelvis det faktum att urholkningen av ekosystemtjänsterna sker i många små steg, där det enskilda inte uppfattas som särskilt allvarligt samtidigt som man inte ser helheten av det stora antalet ingrepp. Vi är även vana vid att inte behöva betala för ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänster innebär att lyfta fram den mångfald av värden som ekosystemen skapar i from av varor och tjänster som kommer mänskliga samhällen till nytta. Här behövs nya sätt att tänka i beslutsprocesser, sätt att värdera och synliggöra ekosystemtjänsterna för att det inte ska prioriteras bort då det finns ett högt exploateringstryck. Regeringen har lyft fram vikten av att ekosystemtjänster vägs in i beslutsprocesser, exempelvis fysisk planering. Det kommer bland annat till uttryck i regeringens proposition i våras (se avsnitt Omvärldsanalys, nationellt). Stefan Jendtegs arbete visar att kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete med ekosystemtjänster och värdering av dessa längst kusten. Ett nästa steg är bland annat att genomföra pilotstudier och värdering av ekosystemtjänster i en kommun samt utvärdering av metoder för beräkning. Dialog med kustkommuner I Region Skånes dialog med flera av Skånes kustkommuner har det blivit tydligt att det finns många frågor kring klimatanpassningsarbetet längs kusten och att behovet av vägledning, dialog och samverkan är stort. Dialogen med kommunerna har varit öppen och förutsättningslös och inte begränsad av vilken roll Region Skåne har. Därmed är kommunernas önskan inte alltid i linje med vad Region Skåne som utvecklingsaktör bör driva förhållande till länsstyrelsens roll. Nedan listas resultatet från kommundialoger med resonemang kring hur behovet hanteras och vilken roll Region Skåne bör ha:

10 Kommunerna är medvetna om konsekvenserna av havsnivåhöjning men saknar strategier för mål och åtgärder vad vill vi med kusten i ett längre perspektiv? En skånsk samsyn behöver utvecklas (policy, filosofi, ansvar, regional strategi) som ett komplement till Länsstyrelsens myndighetsbaserade arbete och ansvar från ett regionalt utvecklingsperspektiv. Helhetsgrepp om planering av hav, kust och vatten där klimatanpassningsfrågor vid kusten är en del av hav/kustplaneringsprocessen. Detta behov av att få en samlad bild, handlar främst om att man inte vill fastna i detaljfrågor med för snäva perspektiv Staten (och i förlängningen lagstiftningen) fokuserar på ny bebyggelse och hur den ska skyddas/placeras. - Är en regional plattform för skånska kustkommuner möjlig som säkerställeratt ekosystemen och deras tjänster inte kommer till korta? Behov av en verktygslåda med åtgärder och att minska gapet mellan forskning och beslut om/genomförande av åtgärder Metoder hur man kan värdera Skånes kust och göra prioriteringar samt utveckla förhållningssätt saknas. Finansiering av åtgärder är en viktig fråga för kommunerna Skånes behov och perspektiv behöver lyftas nationellt Det finns konflikter i lagstiftningen som behöver belysas 3.2 STRATEGISKA ÖVERVÄGANDE FÖR DET FORTSATTA ARBETET Insatserna ska bidra till att vi i ett längre perspektiv säkerställer att platsen Skåne mår bra enligt den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. Därför kommer det att vara centralt i det fortsatta arbetet att Region Skåne bidrar till att skapa ett långsiktigt, hållbart perspektiv på en levande kust även med de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. Vi vill i denna fortsatta process vidga perspektivet i en strävan efter att etablera nya synsätt på gränssnittet mellan hav och land: istället för att enbart tala om angrepp, försvar, reträtt i förhållande till stigande havsnivåer behöver vi även diskutera hur vi kan leva med havets dynamik. Kan vi etablera ett mer flexibelt och adaptivt synsätt på havsnivåer, kustskydd och kustutveckling, det vill säga kan man låta kusten ätas upp på vissa håll medan samhälleliga funktioner och naturvärden skyddas på andra håll. I rapporten Klimatsäkrat Skåne som tagits fram av Lunds Universitet på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne (KSS) lyfts vikten av samverkan om klimatarbetet ska vara framgångsrikt. Klimatanpassningsarbetet kopplat till kusten bör även integreras med det övergripande klimatanpassningsarbetet, till exempel genom KSS. Samverkan är väldigt viktigt för klimatarbetet och de konstellationer som existerar redan bör utnyttjas för samverkansarbetet. Strukturbild Skåne är ytterligare ett väletablerat forum där klimatanpassningsarbetet kan fångas upp. Klimatanpassning ger möjligheter för näringslivet då insatser delvis behöver vara innovationsdrivna. Här kan man ta avstamp i innovationsstrategin för att utveckla ett sådant koncept. Näringslivet behöver mobiliseras kring frågorna och det är viktig att nyttja de

11 plattformar som redan existerar. Vi behöver framöver löpande överväga hur vi kan nyttja Skånes innovationsområden för att stärka klimatanpassningsarbetet längst Skånes kust. För Region Skåne ligger styrkan i våra insatser i stor utsträckning i att kunna driva på samverkan mellan kommuner, akademi, Kommunförbundet i Skåne, länsstyrelsen och näringslivet och få till stånd ett vidare geografiskt betraktelsesätt som kan komplettera det naturligt begränsade kommunala perspektivet. 3.1 KOMMANDE INSATSER Under hösten 2014 har Region Skåne deltagit i en forskningscirkel om planering av havet och kusten där även klimatanpassningsperspektivet kommer in. Initiativet har bemötts av ett gott engagemang av representanter för kustkommuner, akademin samt några organisationer och konsulter och kommer att fortsätta. Region Skåne kommer att vara involverad och nyttja det nätverk som har skapats genom forskningscirkeln. Vi vill verka för att ta fram en samlad regional ansats för att hantera stigande havsnivåer och kusterosion. I länsstyrelsens handlingsplan tas reträtt upp som ett alternativ för kommunerna att applicera i översiktsplaneringen där man då ska reservera områden där hav och erosion får ta över. Få kommuner planerar reträtt som en åtgärd i dagsläget, som jämförelse med Storbritannien där detta alternativ har kommit högt på åtgärdslistan efter senare års översvämningar. I CEC-rapporten Klimatsäkrat Skåne lyfts behovet av en strategi för reträtt från kusten som en samlad regional ansats fram och man talar om möjligheten att reservera mark i utvalda områden och därmed skapa möjlighet för specifika naturtyper att flytta och i förlängningen säkerställas. På detta sätt säkerställs ekosystemtjänster som exempelvis områden som buffrar mot översvämning och erosion, våtmarker som reglerar vattenflöden och fångar upp föroreningar, rekreationsområden, barnkammare förolika djurarter med mera. Detta beslutsunderlag ska underlätta ställningstaganden såsom var strandfodring respektive sanduttag kan vara en långsiktig effektiv och hållbar åtgärd, var det är ekonomiskt försvarbart att även till ett högt pris skydda befintlig bebyggelse, var reträtt kan vara den miljömässigt och samhällsekonomiskt bästa åtgärden osv. På så vis kan vi stötta de skånska kommunerna i arbetet med att ta fram beslutsunderlag för strandfodring och andra kustsskyddande åtgärder. En workshopserie med tema hur vi vill att kusten ska se ut om 50-100 år och hur vi ska nå dit ska bidra till en plattform för samverkan och ge inriktning på det fortsatta arbetet. Syftet är inte minst att föra fördjupade diskussioner kring relevanta frågor kopplade till klimatanpassningsbehovet vid kusten. Bland annat avser vi att ta reda på brister i beslutsunderlag, lyfta fram det som görs nationellt i frågan om ekosystemtjänster och värdering av dessa och hur de bör kunna användas i förhållande till fysisk planering. Även den forskning som görs internationellt på området avses lyftas fram genom gästande experter. Möjligheterna till ett EU-projekt med lämpliga andra regioner runt Östersjön kommer också att undersökas, med fokus på att finna synergieffekter mellan regioner och aktörer i specifika

12 frågor, inklusive uppväxling av regionala medel. Inom Interreg-programmen är det endast Nordsjöprogrammet som specifikt har klimatanpassning som prioriterat område. Därutöver finns inom Life och Horizon2020, som är mer forskningsinriktade, utlysningar som omfattar klimatanpassning. Insatser: - En workshopserie under 2015-2016 för regional dialog kring ett antal nyckelfrågor. Den ska ha till syfte att vara kunskapshöjande, öka förståelsen för olika utgångspunkter i valet av anpassningsstrategier och inte minst visa var kunskapen behöver kompletteras. Pågående arbete med ekosystemtjänster och värdering av dessa, och hur sådan värdering kan fångas upp i planering av klimatanpassning längs kusten. Även eventuell initiering av EU-projekt ingår. - Region Skåne avser att i samverkan med länsstyrelsen, kommuner, Kommunförbundet Skåne, akademin att initiera ett FoU-relaterat projekt som leder fram till ett kunskapsoch beslutsunderlag för skånska kustkommuner som ska underlätta för strategiska beslut om klimatanpassningar längs kusten. - Etablering av nätverk för det fortlöpande arbetet med ovanstående projekt - Bevaka och sondera möjligheterna för internationellt samarbete genom EU projekt och stöd kommunerna i projektsondering kopplat till klimatanpassningsarbete. - Säkerställa kontinuitet i erfarenhetsutbytet mellan östersjöregionerna inte minst med utgångspunkt i kontakterna från det genomförda SI-projektet. Kontakterna som skapats i SI-projektet ger förutsättningar för ett internationellt projekt. - Ta fram en strategi för påverkansarbete nationellt i frågan. Finansiering Insatser för klimatanpassningsarbetet, bland annat: Arbete med att samordna FoU-projekt för kommunalt beslutsunderlag enligt ovan samt framtagande av ansökan 2015, workshopserie, arbete med påverkansstrategi Totalt: 500 000 kronor för arbetsinsatser kopplat till projektutformning och workshops m.m. Finansiering bör ske från anslag 30010.