Uppföljning av tidigare genomförd granskning av Räddningstjänsten (tidigare Brandförsvaret) Falkenbergs kommun Augusti 2010 Harald Jagner Pernilla Lihnell
Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga... 3 3. Revisionsmetod... 4 4. Uppföljning av tidigare gjorda iakttagelser... 4 4.1 Vision och mål för organisationen... 4 4.1.1 Mål för organisationen... 4 4.1.2 Verksamhetsberättelser och god ekonomisk hushållning... 5 4.2 Räddningstjänstens organisation... 6 4.2.1 Brandmannaorganisationen... 6 4.2.2 Ledning och styrning... 7 4.2.3 Kvalitetssäkring av rutiner... 8 4.2.4 Brandförsvarets hemsida... 8 4.3 Lagen om skydd mot olyckor (LSO)... 10 4.3.1 Riskanalys och handlingsprogram... 10 4.4 Övnings- och utbildningsverksamhet... 11 4.4.1 Övnings och utbildningsverksamhet... 11 4.5 Personal... 12 4.5.1 Över- och fyllnadstid... 12 4.5.2 Rutin vid billån... 12 4.6 Brandförsvar... 13 4.6.1 Förebyggande brandförsvar... 13 4.6.2 Extern utbildning... 14 4.7 Statistik... 15 4.7.1 Larm... 15
1. Sammanfattning Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Falkenbergs kommun gjort en uppföljning av Revisionsrapport - Brandförsvaret Falkenbergs kommun som avser en gransknig som utfördes under 2006-2007. Syftet med granskningen är att översiktligt granska hur Räddningstjänsten har hanterat och åtgärdat de påtalade brister och identifierade förbättringsområden som belysts i revisionsrapporten daterad den 2007-02-28. Flera av de iakttagelser som togs upp i rapporten har Räddningstjänsten arbetat kontinuerligt med och flera av iakttagelserna är antingen helt eller delvis åtgärdade. De områden där förbättringsområden fortfarande kvarstår är framförallt inom: Mål för organisationen Det kvarstår en del arbete för att få målen mer verksamhetsinriktade istället för att enbart utgöras av prestationsmål. Verksamhetsberättelser och god ekonomisk hushållning Viss information i verksamhetsberättelserna avseende det utförda brandskyddet saknas samt att Räddningstjänsten valt att ej kommentera något avseende räddat värde i kronor i verksamhetsberättelsen. Brandmannaorganisationen Det råder fortfarande viss osäkerhet kring ansvarsområden mellan olika tjänster, vilken dels beror på att funktionsbeskrivningarna behöver kommuniceras ut bättre i organisationen samt att det har varit ett flertal organisatoriska förändringar under kort tid som skapat osäkerhet kring befattningarna. Ledning och styrning I och med omorganisationen så har frågan avseende att finna en gemensam värdegrund arbetats aktivt med och det har blivit bättre. Dock finns det en hel del arbete som kvarstår för att känna att hela personalen står med en gemensam värdegrund. Kvalitetssäkring av rutiner Tidigare har det noterats att utryckningen har haft en tydlig organisation samtidigt som organisationen i övrigt upplevdes som något otydlig. Efter de organisatoriska förändringar som har skett och genom omfördelning av ansvar mellan befattningar upplevs situationen snarare som den omvända. Idag råder det viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan styrkeledare och insatsledare. Brandförsvarets hemsida Räddningstjänsten har fortfarande ingen egen portal och det kan vara lite svårt att hitta rätt. För att göra informationen mer lättillgänglig för besökarna kan det (1)
vara lämpligt att lägga till rubriken trygghet och säkerhet på startsidan på kommunens hemsida vilken direkt ska koppla vidare till brandförsvarets hemsida. Riskanalys och handlingsprogram Brandskyddsprotokoll med anmärkningar bör gå vidare till kommunstyrelsen för tillstyrkan eller avslag, vilket tidigare ej har varit fallet. Rutinen har till viss del förbättrats men fortfarande hanteras flertalet av anmärkningarna som uppkommer i tillsynsarbetet på tjänstemannanivå. Rutin för billån Rutinen för billån är oförändrad. Ledningen anser inte att körjournaler behövs då bilarna enbart ska användas i tjänsten. Då det enbart är ett fåtal bilar anser Räddningstjänsten att kontrollen över dessa vara god. Förebyggande brandförsvar Frågeställningen kring ansvar då en brandskyddsgenomgång har utförts och protokollförts av fastighetsägaren eller dennes representant kvarstår. Detta är en generell problematik för hela Räddningstjänsten och inget som kan utredas lokalt. Ansvarsfrågan ställs på sin spets först då något tillbud har inträffat och rättsväsendet tar ställning. (2)
2. Bakgrund och revisionsfråga Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Falkenbergs kommun gjort en uppföljning av Revisionsrapport - Brandförsvaret Falkenbergs kommun som avser en gransknig som utfördes under 2006-2007. Syftet med granskningen är att översiktligt granska hur Räddningstjänsten har hanterat och åtgärdat de påtalade brister och identifierade förbättringsområden som belysts i revisionsrapporten. Förbättringsområden var framförallt inom nedanstående områden och iakttagelserna finns beskrivna med kursiv text i början av varje kapitel: Vision och mål för organisationen Mål för organisationen Verksamhetsberättelse och god ekonomisk hushållning Räddningstjänstens organisation Brandmannaorganisationen Ledning och styrning Kvalitetssäkring av rutiner Brandförsvarets hemsida Lagen om skydd av olyckor Riskanalys och handlingsprogram Övnings och utbildningsverksamheten Övnings och utbildningsverksamheten Personal Övertid Rutin vid billån Brandförsvar Förebyggande brandförsvar Extern utbildning Statistik Larm (3)
3. Revisionsmetod Uppföljning av den tidigare utförda revisionsrapporten har utförts genom att vi har följt upp de förbättringsområden som noterats i den tidigare rapporten. Uppföljningen har skett genom intervjuer med chef för Räddningstjänsten, operativ chef, brandingenjör, övningsansvarig, insatsledare och administrativ assistent. 4. Uppföljning av tidigare gjorda iakttagelser Nedan följer en genomgång av iakttagelser från tidigare utförd granskning och hur Räddningstjänsten har hanterat dessa. I slutet av varje avsnitt finns en slutsats avseende vilka iakttagelser som fortfarande kvarstår och som därmed behöver hanteras av Räddningstjänsten. 4.1 Vision och mål för organisationen 4.1.1 Mål för organisationen Vi anser att styrningen och ledningen av brandförsvaret via Trafik- och räddningstjänstutskottet kunnat utövas tydligare, då det bl a saknas mätbara verksamhetsmål. Politiken sätter numera upp mål för verksamheten och gör tillsyn på kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Uppföljning av politikens mål sker genom medborgarenkäter som utförs vartannat år. Senaste undersökningen gjordes i slutet av 2009. Denna undersökning visade att Räddningstjänsten i Falkenberg hade fått ökat förtroende från medborgarna jämfört med tidigare undersökningar och låg även över det nationella genomsnittet. Tidigare har uppföljningen av Räddningstjänstens verksamhet varit fokuserad mest mot ekonomiska mål. Utvecklingen går dock mot att verksamheten alltmer styrs utifrån verksamhetsspecifika mål. Dock är rapporteringen till kommunens arbetsutskott framförallt fokuserad på ekonomisk uppföljning genom rapportering avseende utfall i jämförelse med budget. (4)
Inför uppdatering av kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor till utgången av 2011 kommer målen i denna bli alltmer verksamhetsinriktade istället för att vara enbart prestationsmål. 4.1.2 Verksamhetsberättelser och god ekonomisk hushållning Vi förutsätter att kommunstyrelsens arbetsutskott i och med den nya räddningschefen framgent kommer att lämna mer utförliga verksamhetsberättelser och på ett något mer fullödigare sätt än 2004 och 2005 års verksamhetsberättelser. Vidare har inte, såsom sägs i handlingsplanen, kommentarer gällande utfört brandskydd i stort inte heller kommenterats från nämnderna i deras verksamhetsberättelser, vilket står i strid med det som ålagts nämnderna och styrelsen vi handlingsplanen. Det är således av yttersta vikt att verksamheten följs upp på ett adekvat sätt så att fullmäktige kan se i vilken utsträckning god ekonomisk hushållning uppnås. Att följa upp om god ekonomisk hushållning föreligger ställer krav på att uppgifter i såväl ekonomisystemet som personaladministrativa systemet är kvalitetssäkrade, så kommunstyrelsens arbetsutskott sannolikt måste redovisa såväl kostnader som arbetade timmar för att visa att produktiviteten ökat eller minskat. Den främsta kommentaren avseende 2004 och 2005 års verksamhetsberättelse var att de ej var tillräckligt utförliga och att en redovisning av räddat värde i kronor ej ingick. Räddningstjänsten har utvecklat sin verksamhetsberättelse sedan 2004 och 2005 och har sedan 2006 använt samma mall för verksamhetsberättelse som övriga enheter inom kommunen. Innehållsmässigt återfinns därmed numera samma information i Räddningstjänstens verksamhetsberättelse som för övriga verksamheter inom kommunen. Avseende redovisning av räddat värde i kronor är det ej något som har lagts till i verksamhetsberättelsen. Räddningstjänsten har valt att inte göra det då de anser att upplysningsvärdet i denna information är diskutabel. Att sätta ett värde på räddad egendom går naturligtvis, men hur kan man åsätta ett räddat liv ett värde? Genom att redovisa enbart denna del syns inte det värde som faktiskt brunnit upp, vilket är resultatet vid flertalet av de bränder som släcks. Enligt kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor ska nämnderna i verksamhetsberättelsen kommentera det utförda brandskyddet. Denna information lämnas fortfarande inte verksamhetsberättelserna. Nämnderna arbetar dock med att uppdatera den information som ska lämnas i samband med det pågående budgetarbetet. Utvecklingen går mot (5)
att informationen i verksamhetsberättelserna ska fokusera på trygghets- och säkerhetsarbete som har utförts. Slutsats: Mål för organisationen Mål för organisationen är något som arbetats aktivt med under senare år. Dock kvarstår det en del arbete, bland annat genom att målen i nästa verksamhetsplan kommer vara mer inriktade mot verksamhetsmål istället för att vara enbart prestationsmål vilket är fallet idag. Verksamhetsberättelser och god ekonomisk hushållning Avseende redovisning av räddat värde i kronor är det ej något som har lagts till i verksamhetsberättelsen. Räddningstjänsten har valt att inte göra det då de anser att upplysningsvärdet i denna information är diskutabel. Enligt handlingsprogrammet för Räddningstjänsten, ska nämnderna i verksamhetsberättelsen kommentera det utförda brandskyddet. Denna information lämnas fortfarande inte verksamhetsberättelserna. 4.2 Räddningstjänstens organisation 4.2.1 Brandmannaorganisationen Enligt uppgift är 25 man minimum för att hålla utryckningsberedskap (=insatsberedskap) i kommunen. Det finns önskemål om att utnyttja brandmästarna i den dagliga organisationen och då måste deras schema ses över. Enligt operativa chefen håller man via Räddsam Halland (samorganisationen för räddningstjänsten i Halland) att se över ledningsorganisationen vad gäller räddningsinsatserna. Det har blivit svårare att rekrytera deltidsbrandmän framförallt till Ullared. Jourersättningen är för en deltidsbrandman för en beredskapsvecka för närvarande 3 022 kr. Den nya lagstiftningen har inte givit direktiv om vilka kompetenser som skall finnas utan det är upp till kommunerna själva att besluta om personalens kompetensprofiler. Vi kan notera att det saknas skriftliga befattningsbeskrivningar för flera av befattningshavarna. När det gäller brandförsvaret tror vi befattningsbeskrivningar hjälper till att förtydliga var och ens roll. Organisationen har genomgått stora förändringar med början i mars 2009. Brandmästarna har numera ett helt eget schema där dagpass är inlagda i enlighet med lämnad rekommendation. (6)
Ledningsorganisationen har genomgått en total översyn där förändringarna är påbörjade och kommer att vara helt implementerade innan utgången av 2010. Detta innebär framförallt ökade rutiner vad gäller kvalitetssäkring av arbetet, formalisering av rutiner och effektiviseringar i resursutnyttjande. Operativa resurser nyttjas så effektivt som möjligt utifrån hjälpbehov. Rekryteringen av brandmän i beredskap (tidigare deltidsbrandmän) på glesbygden är fortsatt svår. För tillfället är styrkan stabil och tillräcklig men ledningen arbetar aktivt för att rekryteringen framöver ska fungera. Detta är dock inte bara ett lokalt problem utan det är problematiskt i hela landet. Kommunerna ska enligt kommunallagen ansvara för kompetensprofiler inom sina respektive verksamhetsområden. Räddningstjänsten har tidigare inte haft några befattningsbeskrivningar, men idag finns funktionsbeskrivningar för de olika befattningarna inom Räddningstjänsten. Det råder dock fortfarande viss osäkerhet kring ansvarsområden mellan olika tjänster, vilken dels beror på att funktionsbeskrivningarna behöver kommunicerar ut bättre i organisationen samt att det har varit ett flertal organisatoriska förändringar under kort tid som skapat osäkerhet kring befattningarna. En risk med att göra för många organisatoriska förändringar som dessutom inneburit att ansvar flyttats mellan medarbetarna är att det är svårt att veta vad som gäller. Detta kan bero på hur individerna accepterat förändringarna och är ganska subjektivt. 4.2.2 Ledning och styrning Genom att brandförsvaret varit utan chef en tid innan nytillträdde chefen kom så har inte löneoch medarbetarsamtalen fungerat. Vår uppfattning är att medarbetarsamtalen numera har alla förutsättningar att kunna hamna på den nivån som samverkansavtalet föreskriver. Viktigt är att medarbetarsamtalen framgent också återkommer löpande. Räddningstjänsten hade vid intervjuögonblicket nyligen påbörjat medarbetarsamtalen. Under arbetet med brandförsvaret i Falkenberg kan vi notera att personalen haft lite olika åsikter, som gör att vi ställer oss frågan hur mycket man diskuterat den gemensamma värdegrunden. Det är viktigt att alla drar åt samma håll. Frågor som; varför är vi här och vad är vi till för bör enligt oss ventileras av och till så man får diskutera och förhoppningsvis uppnå en gemensam bild kring vision och målen. Vill man detta måste tid avsättas. Medarbetarsamtalen utförs en gång per år. Hittills har det varit chefen för Räddningstjänsten som har hållit i samtliga samtal. Under hösten 2010 kommer dock detta förändras och den operativa chefen och brandingenjören kommer att hålla samtal med de brandingenjörer och insatsledare som ingår i deras ansvarsområde. Inom den närmaste tvåårsperioden kommer det att delegeras ytterligare och styrkeledarna kommer att hålla samtalen med de medarbetare som de ansvarar för. (7)
Utifrån utförda intervjuer har det framkommit att medarbetarna anser att samtalen fungerar på ett bra sätt. Förgående års mål följs årligen upp och varje medarbetare får tillsammans med chefen sätta upp nya mål inför det kommande året. I och med omorganisationen så har frågan avseende att finna en gemensam värdegrund arbetats aktivt med och det har blivit bättre. Dock finns det en hel del arbete som kvarstår. Det arbetet som har genomförts avseende att finna en gemensam värdegrund är exempelvis i form av utbildningar inom värdegrunder, delaktighet, relationer och hur vi förhåller oss till varandra. Utbildningarna har genomförts av externa parter då ledningen ansett att det ger utbildningarna mer tyngd och får medarbetarna att ta till sig informationen på ett annat sätt. 4.2.3 Kvalitetssäkring av rutiner Vi tror att räddningstjänstens verksamhet skulle vinna på en diskussion kring kvalitet och hur man kvalitetssäkrar olika rutiner, företeelser, områden mm. Under våra intervjuer har vi noterat bristen på diskussion kring kvalitetssäkringsfrågor men den nytillträdde operativa chefen har för avsikt att för in kvalitetssäkringsbegrepp i verksamheten. Några har påpekat att utryckningen har en tydlig organisation medan den övriga organisationen har en något otydligare ansvarsfördelning vilket ledningen för nuvarande arbetar med. Efter den omorganisation som har skett utförs mycket mer kvalitetssäkring av Räddningstjänstens rutiner. Det är ett pågående arbete där en del kvarstår. Se även ytterligare information under stycke 5. I och med omorganisationen upplever medarbetarna ett ökat fokus på kvalitet och rutiner och är positiva till denna förändring. Tidigare har det noterats att utryckningen har haft en tydlig organisation samtidigt som organisationen i övrigt upplevdes som något otydlig. Efter de organisatoriska förändringar som har skett och genom omfördelning av ansvar mellan befattningar upplevs situationen snarare som den omvända. Idag råder det framförallt osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan styrkeledare och insatsledare. 4.2.4 Brandförsvarets hemsida Det kan diskuteras om inte brandförsvaret bör ha en egen portal på startsidan. Nu måste man gå in på kommunens organisation för att därefter klicka på brandförsvaret. Den 1/7 2007 byter brandförsvaret namn till räddningstjänsten, vilket är en mindre fråga men som bör få genomslag även på hemsidan. Det är bra att datum för senaste ändring finns längst ner på brandförsvarets hemsida men bör också åtföljas med namn på ansvarig för sidan. Vi upplever 112 informationen som bra på brandförsvarets hemsida och på motsvarande sätt är exempel på hur systematiskt brandskyddsarbete kan genomföras bra dokumenterat på hemsidan. (8)
Hemsidan uppdateras och underhålls kontinuerligt. Iakttagelsen gällande ansvarig för sidan har nu beaktats och finns med. Vad gäller tillgängligheten finns fortfarande ingen egen portal och det kan vara lite svårt att hitta rätt. För att göra informationen mer lättillgänglig för besökarna kan det vara lämpligt att lägga till rubriken trygghet och säkerhet på startsidan på kommunens hemsida som direkt kopplar vidare till brandförsvarets hemsida. Slutsats: Brandmannaorganisationen Det är fortfarande svårt att rekrytera brandmän i beredskap men Räddningstjänsten gör vad de kan för att motverka detta. Det råder dock fortfarande viss osäkerhet kring ansvarsområden mellan olika tjänster, vilken dels beror på att funktionsbeskrivningarna behöver kommuniceras ut bättre i organisationen samt att det har varit ett flertal organisatoriska förändringar under kort tid som skapat osäkerhet kring befattningarna. Detta kan bero på hur individerna accepterat förändringarna och är ganska subjektivt. Ledning och styrning I och med omorganisationen så har frågan avseende att finna en gemensam värdegrund arbetats aktivt med och det har blivit bättre. Dock finns det en hel del arbete som kvarstår för att känna att hela personalen står med en gemensam värdegrund. Kvalitetssäkring av rutiner Tidigare har det noterats att utryckningen har haft en tydlig organisation samtidigt som organisationen i övrigt upplevdes som något otydlig. Efter de organisatoriska förändringar som har skett och genom omfördelning av ansvar mellan befattningar upplevs situationen snarare som den omvända. Idag råder det viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan styrkeledare och insatsledare. Brandförsvarets hemsida Räddningstjänsten har fortfarande ingen egen portal och det kan vara lite svårt att hitta rätt. För att göra informationen mer lättillgänglig för besökarna kan det vara lämpligt att lägga till rubriken trygghet och säkerhet på startsidan på kommunens hemsida vilken direkt ska koppla vidare till brandförsvarets hemsida. (9)
4.3 Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 4.3.1 Riskanalys och handlingsprogram Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordnande av förebyggande åtgärder mot olyckor och skall i samverkan med Trafik- och räddningsutskottet och räddningstjänsten närmare presentera riktlinjer för det förebyggande arbetet. I det handlingsprogram som gäller fram till dess nytt antagits anges att kommunstyrelsen skall bevaka att handlingsprogrammet efterlevs. Vidare skall intentioner och mål med handlingsprogrammet inom varje nämndeområde följas upp i verksamhetsberättelsen. Vi anser att den uppföljningen haltar och kan förbättras betydlig. Säkerhetssamordnaren efterlyser en tydligare organisation kring det systematiska brandskyddsarbetet. De brandskyddsprotokoll som vaktmästare och enhetschefer upprättar vid brandsyn och som berör rena ombyggnadsfrågor måste på ett systematiskt sätt gå vidare till kommunstyrelsen för tillstyrkan eller avslag. Om avslag ges i kommunstyrelsen kommer också ansvaret att flyttas över från dem som gör brandsynen till kommunstyrelsen vilket kan ha en stor betydelse vid eventuellt ansvarsutkrävande och skadeståndsansvar. Från och med 1 januari 2005 ska kommunerna ha fastställt ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet i enligt lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778). Räddningstjänsten ett handlingsprogram som upprättades under 2007 och gäller till och med 2011. Av handlingsprogrammet framgår tydligt intentioner och mål med handlingsprogrammet inom varje nämndeområde. Uppföljning av handlingsprogrammet sker numera efter halva tiden (efter 2 år) och i samband med upprättande av nytt handlingsprogram (efter 4 år). De intentioner och mål som ingår i handlingsprogrammet ska följas upp i verksamhetsberättelsen, vilket ej var fallet under 2004-2006. Sedan dess har Räddningstjänsten börjat upprätta sin verksamhetsberättelse i enlighet med den gemensamma mall som tagits fram inom kommunen varmed uppföljningen blir densamma som för övriga enheter Organisationen kring det systematiska brandskyddet uppgavs vara otydlig i samband med den tidigare rapporten. Brandskyddsprotokoll med anmärkningar bör gå vidare till kommunstyrelsen för tillstyrkan eller avslag, vilket inte var fallet. Rekommendationen kvarstår. Rutinen har till viss del förbättrats men fortfarande hanteras flertalet av anmärkningarna som uppkommer i tillsynsarbetet på tjänstemannanivå. (10)
Slutsats: Riskanalys och handlingsprogram Brandskyddsprotokoll med anmärkningar bör gå vidare till kommunstyrelsen för tillstyrkan eller avslag, vilket tidigare ej har varit fallet. Rutinen har till viss del förbättrats men fortfarande hanteras flertalet av anmärkningarna som uppkommer i tillsynsarbetet på tjänstemannanivå. 4.4 Övnings- och utbildningsverksamhet 4.4.1 Övnings och utbildningsverksamhet Enligt operativa chefen gavs utbildning tidigare mycket till den som stod på tur. Idag är diskussionen mer; vem är lämplig för viss uppgift och med den följer utbildningsinsats. Idag styr lämpligheten mycket mer, vilket förefaller vara en utveckling åt rätt håll. Vi har heller inte kunnat finna att man diskuterar hur man skall kvalitetssäkra de olika utbildningarna och följa upp dem efter en viss tid. Den som ansvarar för schemaläggning av internutbildningar/övningar kontrollerar också på individnivå att de som ska genomgå de olika övningarna också gör det i verkligheten. Uppföljning av övningsverksamheten har i och med det nya IT-systemet blivit mycket bättre. Numera finns all information om innehåll, deltagande och kvalitet på övningarna inlagda. Utöver denna uppföljning i efterhand finns även information inför ett övningstillfälle inlagda i systemet. Detta ger en helt annan möjlighet att styra övningarna och förutsättningar för dessa jämfört med tidigare. Ett orosmoment bland de intervjuade i den tidigare rapporten var att övningarna skulle få sämre kvalitet och en lägre frekvens om en förändring gjordes av den dolda löneförmån som fanns för brandmästarna avseende att övningar skedde på övertid togs bort. Vid uppföljningen framkom att övningar utförs i samma utsträckning som tidigare och att inget indikerar på att kvaliteten har blivit sämre när denna ändring gjordes. Slutsats: Övnings och utbildningsverksamhet Inga iakttagelser kvarstår. (11)
4.5 Personal 4.5.1 Över- och fyllnadstid Enligt uppgift så har brandmästarna fått som en dold löneförmån att utbildningsinsatserna skall ske utanför ordinarie schema och med övertid som kompensation vid utbildningstillfällen. Enligt vårt sätt att se på styrning och ledning är det helt fel med planerad övertid vid utbildningsplanering. Övertiden bör arbetas bort och utbildningsinsatsen schemaläggas som annan verksamhet. Ledningen är väl informerad om problematiken och åtgärder pågår för att ändra förhållandet. Övertiden och riktlinjer för övertiden behöver ses över. Övertidsarbete beroende på larmen är liten och uppskattas till 3-4 %. Instruktör övningarna (där övning övervakas av instruktör) har ställts in i höst beroende på övertiden. I övrigt hålls övningar som planerats. Planerad övertid är såvitt vi kunnat förstå också emot gällande avtal. I trafik och Räddningsutskottets protokoll för 2005 och 2006 för övertiden fram som ett problem men vi kan inte finna några förslag till konstruktiva lösningar. Räddningstjänsten hade per 2007 höga skulder avseende övertid och semester. Ledningen har sedan dess arbetat aktivt med att minska dessa skulder. En av de främsta anledningarna till den höga övertidsskulden var att brandmästarna tidigare hade en dold löneförmån där all utbildning skulle ske på övertid. Denna hantering är helt bortplockad nu, all tid som ska läggas på arbetet är schemalagd och ingår i ordinarie ersättning. Vad gäller övertiden innebär detta att den har minskat drastiskt och vad gäller semesterlöneskulden har man börjat arbeta med att minska ner den. Den övertid som registreras är till största delen akut, exempelvis vid större tillbud eller sjukdom. 4.5.2 Rutin vid billån Ur internkontrollsynpunkt så kan det diskuteras om man skall ha körjournaler för de bilar som används i den dagliga verksamheten och om det skall finnas ett bensinkort för respektive bil istället för ett enda för samtliga bilar. Rutinen för billån är oförändrad. Det finns ett antal bilar som brandmän, brandingenjörer med flera behöver i den dagliga verksamheten. När någon behöver bil bokas bilen och nyckeln hämtas i vakten. Vi takning används ett och samma bensinkort med kod, vilket efter tankning redovisas genom att på kvittot ange vilken bil som tankats. Ledningen anser inte att körjournaler behövs då bilarna enbart ska användas i tjänsten. Då det enbart är ett fåtal bilar anse Räddningstjänsten att kontrollen över dessa vara god. (12)
Slutsats: Över och fyllnadstid Inga iakttagelser kvarstår. Rutin för billån Rutinen för billån är oförändrad. Ledningen anser inte att körjournaler behövs då bilarna enbart ska användas i tjänsten. Då det enbart är ett fåtal bilar anser Räddningstjänsten att kontrollen över dessa vara god. 4.6 Brandförsvar 4.6.1 Förebyggande brandförsvar Intäkterna från det systematiska brandskyddsarbetet visar på en dramatisk budgetminskning under 2004-2006. En anledning kan vara den tillfälliga omfokuseringen av brandförsvaret som stormen Gudrun medförde. Dessutom utfördes tillsynerna tidigare av 3,5 tjänster under 2004, vilket idag utförs av 2.0 tjänster (brandingenjörer). En enhetschef inom äldreomsorgen kan tillsammans med vaktmästare gå igenom brandskyddet för sitt boende eller enhet, varefter protokoll upprättas. Det finns en frågeställning där vissa enhetschefer inom äldreboenden frågar sig hur ansvarig hon eller han är om man missat något vid sin kontroll av brandskyddet och om någon äldre person skulle brinna inne? (Räddningschefen anser att man kan jämföra det med det systematiska arbetsmiljöarbetet; vem ansvarar för brister enligt arbetsmiljöverket om någon skadas på arbetsplatsen?) En av de större åtgärderna som utförs inom det förebyggande brandförsvaret är tillsynsbesöken. Utförandet av det förebyggande brandförsvaret har förändrats. Tidigare utfördes ett större antal tillsynsbesök med en mer översiktlig tillsyn. Idag utförs färre tillsyner med en mer fördjupad ansats, vilket ger en högre kvalitet i tillsynsarbetet. Tillsynsobjekten väljs mer utifrån var insatsen behövs bäst, till skillnad från tidigare då det enbart valdes utifrån geografiskt område. Insatserna under den senaste tiden, baserat på nationell statistik, fokuserats på flerbostadshus. Det nya angreppssättet innebär ett högre brandskydd för det utvalda objektet men en lägre intäkt per besök. Skillnaden i utförande har föranlett fler anmärkningar, i princip vid varje tillsyn. Dock är dessa generellt sett av mindre allvarlig karaktär, såsom avsaknad av någon plan eller rutin. Dessa organisatoriska tillsynsmoment ingick inte i tidigare tillsyner varför det blev färre anmärkningar. Frågeställningen kring ansvar då en brandskyddsgenomgång har utförts och protokollförts av fastighetsägaren eller dennes representant kvarstår. Detta är en generell problematik för hela (13)
Räddningstjänsten och inget som kan utredas lokalt. Ansvarsfrågan ställs på sin spets först då något tillbud har inträffat och rättsväsendet tar ställning. 4.6.2 Extern utbildning Brandförsvaret redovisar en kraftig uppgång i intäkter från sålda kurser ibland annat förebyggande brandskydd. Om den 25-30%-iga uppgången i intäkter mellan åren beräknas fortsätta, och 2006 ej var en engångsföreteelse, anser vi att en budgetanpassning bör ske uppåt och ligga i paritet med beräknade intäkter. I rapporten noterades en kraftig uppgång i intäkterna för externt sålda kurser. Intäkterna har sedan 2006 varit på denna nivå och budgeterade intäkter anpassades redan 2007. I budgeten för 2010 uppgår intäkterna till 800 tkr, att jämföra med ett utfall om 746 tkr 2006. Slutsats: Förebyggande brandförsvar Det finns en frågeställning där vissa enhetschefer inom äldreboenden frågar sig hur ansvarig hon eller han är om man missat något vid sin kontroll av brandskyddet och om någon äldre person skulle brinna inne? Frågeställningen kring ansvar då en brandskyddsgenomgång har utförts och protokollförts av fastighetsägaren eller dennes representant kvarstår. Detta är en generell problematik för hela Räddningstjänsten och inget som kan utredas lokalt. Ansvarsfrågan ställs på sin spets först då något tillbud har inträffat och rättsväsendet tar ställning. Extern utbildning Inga iakttagelser kvarstår (14)
4.7 Statistik 4.7.1 Larm Det system som används idag benämns Alarmos och finns på många håll i Sverige. Systemet finns inom hela Halland. Enligt brandchefen finn ett annat system benämnt Core, som vi bedömer som något vassare än Alarmos. Det är dock viktigt att hela räddningstjänstorganisationen har samma tekniska system så man har lätt att kommunicera med varandra. Tidigare använde Räddningstjänsten Alarmos, men i dagsläget används Daedalos. Inom Räddningstjänsten i hela landet används dessa två system och ett tredje, Core. Enligt uppgift från intervjuerna är antalet användare av respektive system ungefär lika många. Dock är det färre kårer som använder Daedalos men då detta system används av kårerna i storstäderna blir antalet användare lika många. Slutsats: Larm Inga iakttagelser kvarstår. (15)