Lösningsförslag. Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik

Relevanta dokument
Högskolan i Skövde (SK, YW) Svensk version Tentamen i matematik

Lösningsförslag v1.1. Högskolan i Skövde (SK) Svensk version Tentamen i matematik

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Preliminärt lösningsförslag till del I, v1.0

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2016 Skrivtid 9:00-13:00

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Lösningar till tentamen i kursen Envariabelanalys

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Uppgift 1. (3p) a) Bestäm definitionsmängden till funktionen f ( x) c) Bestäm inversen till funktionen h ( x)

Matematiska Institutionen L osningar till v arens lektionsproblem. Uppgifter till lektion 9:

Tentamen i Envariabelanalys 1

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

TENTAMEN. Ten2, Matematik 1 Kurskod HF1903 Skrivtid 13:15-17:15 Fredagen 25 oktober 2013 Tentamen består av 4 sidor

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

Kontrollskrivning 25 nov 2013

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Jonny Lindström MVE475 Inledande Matematisk Analys

TENTAMEN HF1006 och HF1008

a) Bestäm samtliga asymptoter (lodräta/vågräta/sneda). b) Bestäm samtliga stationära punkter och deras karaktär (min/max/terrass). c) Rita grafen.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

UPPSALA UNIVERSITET Envariabelanalys IP1/Hösten L.Höglund, P.Winkler, S. Zibara Ingenjörsprogrammen Tel: , ,

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

2x 2 3x 2 4x 2 5x 2. lim. Lösning. Detta är ett gränsvärde av typen

Tentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag

TENTAMEN HF1006 och HF1008

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 12 januari 2016 Skrivtid:

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

TENTAMEN HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Preliminärt lösningsförslag

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

vinkelräta (1p) då a r = (0,1,0), b r =(0,1,2k) och c r =(1,0,1)? b) Beräkna arean av triangeln ABC då (2p) A= ( 3,2,1), B=(4,3,2) och C=(3,3,3)

1. (a) Beräkna gränsvärdet (2p) e x + ln(1 x) 1 lim. (b) Beräkna integralen. 4 4 x 2 dx. x 3 (x 1) 2. f(x) = 3. Lös begynnelsevärdesproblemet (5p)

TENTAMEN HF1006 och HF1008

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

= ye xy y = xye xy. Konstruera även fasporträttet med angivande av riktningen på banorna. 5. Lös systemet x

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Blandade A-uppgifter Matematisk analys

Planering för Matematik kurs E

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Lösningar kapitel 10

6. Samband mellan derivata och monotonitet

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

x 1 1/ maximum

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 26 okt 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard. Prov i matematik Prog: Datakand., Frist. kurser Derivator o integraler 1MA014

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 10 dec 2012

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 4 juni 2008 Tid:

Lösning till kontrollskrivning 1A

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 22 aug 2011 Tid: :15 Lärare:Armin Halilovic

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 9 januari Skrivtid:

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningsförslag, version 1.0, 13 september 2016

a) Ange alla eventuella punkter där f är diskontinuerlig. b) Ange alla eventuella punkter där f är kontinuerlig men inte deriverbar.

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1210 och 5B1230 Matematik IV, för B, M, och I.

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Studietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU23

MATEMATIK Chalmers tekniska högskola Tentamen , kl och v 4 =

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standard LMA515 Matematik KI, del B.

KOMPLETTERANDE UPPGIFTER TILL MATEMATISK ANALYS - EN VARIABEL AV FORSLING OCH NEYMARK

Lösningsförslag, preliminär version 0.3, 29 december 2017

Tentamen i matematik. Högskolan i Skövde

Denna tentamen består av två delar. Först sex enklare uppgifter, som vardera ger maximalt 2 poäng. Andra delen består av tre uppgifter, som

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

Transkript:

Lösningsförslag Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik Kurs: MA15G Matematisk Analys MA13G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 9-3-7 kl 8.3-1.3 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel utöver bifogat formelblad. Ej räknedosa. Tentamen bedöms med betyg 3, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst 16 poäng från uppgifterna 18. Var och en av dessa åtta uppgifter kan ge maimalt 3 poäng. För var och en av uppgifterna 16 kan man välja att i stället för att lämna svar utnyttja sitt resultat från motsvarande dugga (duggaresultatlista bifogas). Markera detta genom att skriva ett D istället för ett kryss i uppgiftsrutan på omslaget. För betyg 4 krävs utöver godkänt resultat från 18 minst 5% (1 poäng) från uppgift 91, för betyg 5 minst 75% (18 poäng). Lämna fullständiga lösningar till alla uppgifter (Skriv inte mer än en uppgift på varje blad.). Del I. (D1.1) 1. Uppgift 18 räknas för godkänt betyg. Varje uppgift kan ge upp till 3 poäng. För godkänt (betyg 35) krävs minst 16 poäng. Uppgift 16 kan en och en ersättas av duggapoäng. Låt f(t) = t 1 och g(u) = u 1. Bestäm inversen (g f) 1 () (där 1), till sammansättningen g f. Vi har att y = (g f) 1 )() = g f(y) = g( y 1) = y 1 1 ( + 1) = y 1 y = ( + 1) + 1. Alltså har vi (g f) 1 () = ( + 1) + 1. (D1.). Uttryck det komplea talet (1 i)1 ( 3 + i) 8 på formen a + bi, (där a och b är reella tal och i = 1). Vi har att a+bi = re iθ = r(cos θ+i sin θ) där r = a + b och θ = arctan(b/a) om a > och θ = arctan(b/a) ± π om a <. Alltså har vi (1 i) 1 ( 3 + i) = ( e π/4 ) 1 (e π/6 ) 8 = 6 e 3π 8 e 4π/3 = 6 e π 8 e 4π/3 8 ( = e π/3 = 1 4 (cos( π/3) + i sin( π/3)) = 1 ) 1 3 4 i = 1 8 3 8 i.

(D.1) 3. Låt f() = arctan() + 1 1+. Bestäm alla eventuella stationära punkter till f, dvs värden på där f () =. Vi har f () = 1 1 + (1 + ) = 1 + ( 1) (1 + ) = (1 + ), så f () = 1 = =. Funktionen f har alltså den enda stationära punkten 1. (D.) 4. Låt f() = e sin. Bestäm det största och det minsta värde f() antar på intervallet π, och för vilka de antas. Eftersom f är deriverbar på hela intervallet kan största och minsta värde bara antas i intervallets ändpunkter eller där f () =. Vi har f () = e sin + e cos = (cos sin )e, så på intervallet π gäller att > om < π/4, f () = om = π/4, < om > π/4. (D3.1) 5. (D3.) 6. Största värdet är alltså f(π/4) = e π/4 /, medan minsta värdet måste antas antingen för = eller = π. Vi har f() = och f(π) = så minsta värdet är f() = f(π) =. Beräkna integralen 1 1 + 1 + 1 d. + 1 + 1 d = 1 ln( + 1) + arctan 1 = 1 ln (ln ln 1) + arctan 1 arctan = + π 4. Kurvan y = 1 avskiljer tillsammans med linjerna y =, y = respektive = e ett område i den tredje kvadranten. Beräkna arean av detta område. (Uttrycket för arean får innehålla talet e, basen för den naturliga logaritmen). = y = 1 så arean är 1 e ( 1 ) d+ Kurvan y = 1 1 ( ) d = ln ligger under -aeln för <, och skär linjen y = då 1 + e ) ( = ln 1 +ln e + 1 1 = 1+ 1 = 3.

7. Bestäm den allmänna lösningen till dierentialekvationen y () + y () + y() =. Den karakteristiska ekvationen r + r + 1 = har dubbelroten r = 1, vilket ger att den homogena dierentialekvationen y () + y () + y() = har den allmänna lösningen y = (C 1 +C )e och den allmänna lösningen till den inhomogena dierentialekvationen y () + y () + y() = är då y = y p () + (C 1 + C )e, där y = y p () är en partikulärlösning. Vi bestämmer en partikulärlösning genom att göra en lämplig ansats. Vi ansätter y p () = A + B och får y p () + y p() + y p = A + A + B. Alltså löser y = y p = A + B dierentialekvationen om A = 1 A = 1 A + B = B =. Allmänna lösningen till dierentialekvationen är alltså y() = + (C 1 + C )e. 8. Antag att dy d = y, för y >. Vad är värdet y(1) om y() = 4? Vi har att y dy d = y (1) 1/ dy d = () y 1/ dy = d (3) y 1/ = 1 + C (4) y = ( 1 4 + C/). (5) Begynnelsevillkoret y() = 4 i ekvation (4) ger C = 4, och lösningen y = ( 1 4 + ). Alltså är y(1) = ( 1 4 + ) = 81 16. Del II. Följande uppgifter räknas för betyg 4 och 5. Varje uppgift kan ge upp till 6 poäng. 4 9. Beräkna integralen e d. 4 e d u=, =u, d=u du = ue u u du = = 8e 4ue u + u e u du = u e u 4ue u du 4e u = 8e 8e + 4e u = 4(e 1). 3

1. Lös dierentialekvationen y + y = ln, (där > och y är en funktion av ) med villkoret y(1) =. Vi har y + y = ln y + y = ln Vi multiplicerar med den en integrerande faktor e ln = och får y + y = ln d d ( y) = ln y = ln d y = 1 1 ln 1 d y = 1 1 ln d y = 1 ln 1 4 + C y = 1 ln 1 4 + C Villkoret y(1) = ger så lösningen är 1 4 + C = C = 1 4 y = 1 ln 1 4 + 1 4. 11. Låt f() = + 1 och skissa kurvan y = f(). Ange speciellt alla eventuella skärningar med koordinatalar, asymptoter, lokala etrempunkter och i vilka intervall f() är väande respektive avtagande. Kurvan skär inte y-aeln då f() inte är denierad för =. Skärningen med -aeln får vi genom att lösa ekvationen f() =. f() = + 1 = = 1. Kurvan skär alltså -aeln i = 1 (eller kanske snarare tangerar, då = 1 är en dubbelrot). Kurvan har lodräta asymptoter svarande mot division med noll, vilket sker då = och då =. linjerna = och = är alltså lodräta asymptoter. Vågräta asymptoter är linjer som kurvan närmar sig då eller då. Vi ser att y = f() = + 1 = 1 / + 1/ 1 / 1 då ±. Kurvan har alltså asymptoten y = 1 både då och då. Vi bestämmer lokala etrempunkter och var f() är väande respektive avtagande genom att studera tecknet på f (). f () = ( )( ) ( + 1)( ) ( 1) ( ) = (( )). 4

Vi kan göra en tabell över derivatans teckenväling och väande/avtagande hos f(). 1 f () + + f() lok. ma. Vi ser att f() är väande på intervallen (, ) och (, 1] och avtagande på intervallen [, ) och (, ), samt har ett lokalt maimum då =, där derivatan välar från positiv till negativ. 1. En kropp är rotationssymmetrisk kring en ael av längd π cm. Om är avståndet från ena ändan så är tvärsnittet en cirkelskiva med radie 1 + sin cm. Hur stor är kroppens volym? (Svaret kan ges som ett uttryck som innefattar π.) Vi får kroppens volym V genom att integrera tvärsnittsarean A() = π(1 + sin ) med avståndsdierentialen d: V = π/ = π A()d = π/ π/ π(1 + sin ) d = π π/ (1 + sin + sin ) d (1 + sin + 1 ( (1 cos()) d = π cos + 1 1 ) 4 sin() π/ ( π = π + π ) 4 ( + ) = 3π 4 + π. SKn v.4 1-5-18 5