Förlängd koncession för befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen, Jönköpings kommun

Relevanta dokument
Befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 20 kv markkabel och luftledning vid Klippans bruk, Klippans kommun, Skåne län

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Sjunnen och Stensborg i Vetlanda kommun

Befintlig 130 kv Nässjö-Hornsö, vid Nässjö i Nässjö kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Befintlig 130 kv luftledning mellan Öråker och Birsta i Sundsvalls kommun

Samrådsunderlag. Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län.

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun

Befintlig 40 kv luftledning mellan Sjöbogöl och Kvillsfors inom Hultsfreds och Vetlanda kommuner

Underlag för samråd November E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen MALMÖ Tel: eon.se

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Ny 130 kv kraftledning mellan Sävsjöström Berg, Uppvidinge kommun, Kronobergs län

Ny ledningskoncession för befintlig 40 kv luftledning mellan Rojkatjärnen och Bredviksnäset, Strömsunds kommun, Jämtlands län

TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Ny markkabel från Hammarforsens kraftverk till ny transformatorstation söder om Hammarstrand, Ragunda kommun, Jämtlands län

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Sjunnen och Stensborg i Vetlanda kommun

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Sjunnen och Stensborg i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Samrådsunderlag. Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län.

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Uddevalla Energi Elnät AB Uddevalla

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken för E.ONs befintliga 20 kv markkabel i Hässleholms kommun

2 Kompletterande samrådsredogörelse

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB

Samrådredogörelse

Förlängning av tillstånd för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ängdalen och Ängsgården, Åstorps kommun

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Juni Ansökan om nätkoncession för linje

Komplettering av ansökan om koncession för ny 130 kv kraftledning från Västerås Kraftvärmeverk Block 7 i Västerås till transformatorstation VM

Innehållsförteckning. 1 Samråd 4

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län

Förlängning av tillstånd för befintlig 45 kv markkabel mellan Hultsfred och Hultsfred C i Hultsfreds kommun

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Bilaga 1. Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bredestad och Aneby i Aneby kommun

Planerad 20 kv markkabel mellan Lövestad och Björkhaga i Sjöbo kommun

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner

KOMPLETTERING TVÅ AV KONCESSIONSANSÖKAN

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Förlängning av tillstånd för befintlig 50 kv luftledning mellan Mårdaklev och Sånabo inom Svenljunga kommun, Västra Götalands län

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor

Befintlig 130 kv luftledning mellan Stjärneholm och Östra Klagstorp i Skurup och Trelleborgs kommuner

Förlängd koncession för 24 kv ledning mellan Kvarnåsen och Buås i Årjängs kommun, Värmlands län

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Ny planerad 50 kv markkabel för anslutning av befintlig 50 kv luftledning till planerad transformatorstation vid Böda i Borgholms kommun, Kalmar län

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Markkabelförläggning av del av 40 kv luftledning i Landsbro i Vetlanda kommun

Förlängning av nätkoncession för linje för 40 kv luftledning mellan Ingebo och Hamra i Vimmerby kommun, Kalmar län

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län

Sökande. Kontaktperson. Samrådsunderlag upprättat av. Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken /20

"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT

Ändring av befintlig 40 kv luftledning L404 sydost om Granloholm, Sundsvalls kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Nya 30 kv markkablar för vindkraftsanslutning i Tvinnesheda, i Uppvidinge kommun, Kronobergs län

Samrådsunderlag. Januari Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon:

Samrådsunderlag. Ansökan om nätkoncession för befintlig 130 kv-ledning mellan station Holmagärde XT 121 och station Varbergs Centrum XT 161

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

Anslutande 50 kv markkablar vid Torsebro transformatorstation, Kristianstad kommun

Transkript:

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Förlängd koncession för befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen, Jönköpings kommun Februari 2018 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se COWI AB Hamntorget 5 252 21 Helsingborg cowi.se Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av och, COWI AB För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/20

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 E.ON Energidistribution AB 7 2 Tillstånd och tillåtlighet 7 2.1 Nätkoncession för linje 7 2.1.1 Samråd 7 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 8 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 8 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet 8 2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 8 2.3 Tillåtlighet 8 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna 8 2.3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 MB) 8 2.3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 MB) 9 2.3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 MB) 9 2.3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 MB) 9 2.3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 MB) 9 2.3.1.6 Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 MB) 9 2.3.1.7 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 MB) 9 3 Alternativutredning 9 3.1 Studerade alternativ 10 3.1.1 Befintlig ledning i nuvarande lokalisering och utformning 10 3.1.2 Nollalternativ 10 3.1.3 Alternativa lokaliseringar och utföranden 10 4 Beskrivning a förordat huvudalternativ 10 4.1 Lokalisering och omfattning 10 4.2 Teknisk utformning 10 sid 3/20

4.3 Drift och underhåll 11 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet 12 5.1 Landskapsbild 12 5.1.1 Intressebeskrivning 12 5.1.2 Konsekvensbedömning 12 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 12 5.2.1 Intressebeskrivning 12 5.2.2 Konsekvensbedömning 13 5.3 Natur- och vattenmiljö 13 5.3.1 Intressebeskrivning 13 5.3.2 Konsekvensbedömning 14 5.4 Kulturmiljö 15 5.4.1 Intressebeskrivning 15 5.4.2 Konsekvensbedömning 15 5.5 Friluftsliv 15 5.5.1 Intressebeskrivning 15 5.5.2 Konsekvensbedömning 15 5.6 Infrastruktur 16 5.6.1 Intressebeskrivning 16 5.6.2 Konsekvensbedömning 16 5.7 Elektromagnetiska fält 16 5.7.1 Intressebeskrivning 16 5.7.2 Konsekvensbedömning 18 5.8 Kumulativa effekter 18 5.8.1 Intressebeskrivning 18 5.8.2 Konsekvensbedömning 18 6 Samlad bedömning 18 7 Referenser 20 Bilagor Intressekartor (skala 1:10 000) sid 4/20

Sammanfattning E.ON Energidistribution AB (tidigare E.ON Elnät Sverige AB) ansöker om förlängd koncession (tillstånd) för en befintlig kraftledning som sträcker sig mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun. Ledningen är en 40 kv luftledning med en total längd om cirka 6,2 km. Samråd har genomförts med kommunen, länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, intresseföreningar, verksamheter och berörda fastighetsägare. Länsstyrelsen har efter genomfört samråd och efter att ha tagit del av upprättad samrådsredogörelse fattat beslut om att förlängd koncession enligt ansökan ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som en del av ansökan har E.ON Energidistribution tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning där de direkta och indirekta effekterna av att förlängd koncession för ledningen meddelas identifierats och beskrivits. Mot bakgrund av de uppgifter som tagits fram bedömer E.ON Energidistribution att en förlängd koncession enligt ansökan ej medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. sid 5/20

regionnät och överför el till underliggande nät, vilket är av stor betydelse för elförsörjningen i regionen. Ledningssträckans anläggningsnummer är 8705 AQ och E.ON:s koncessionsnummer är 7022. 1.2 E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution AB ingår i E.ON-koncernen, vilken utgör en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s nät, vilket är drygt 130 000 km långt en sträcka som motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution ansvarar för planering, byggnation, drift och underhåll av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808, MB). 2.1.1 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I de fall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd dessutom hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd i innevarande ärende har genomförts i en bred krets med kommunen, länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, intresseföreningar, verksamheter och berörda fastighetsägare. Samrådsunderlaget skickades ut skriftligt via post den 5 maj 2017 och digitalt via e-post den 8 maj 2017. Samrådstiden pågick fram till den 16 juni 2017. Utöver direkta utskick informerade E.ON även om samrådet via annonser i tidningen Jönköping NU den 11 maj 2017 samt i tidningen Jönköpingsposten den 8 maj 2017. Samrådsinformation med tillhörande samrådsunderlag har även funnits tillgängligt på E.ON:s hemsida. För en mer detaljerad redogörelse för samrådsförfarandet hänvisas till bilaga 5 i ansökan. sid 7/20

2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har den 9 oktober 2017, i ärende med diarienummer 407-7880-2017, beslutat att förlängning av befintlig koncession ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. 4 MB. 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Energidistribution vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett så kallat servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Då ansökan endast avser förlängning av koncession för en befintlig ledning föreligger inget behov av att söka ovan nämnda övriga tillstånd eller dispenser. 2.3 Tillåtlighet Miljöbalkens andra kapitel, vilket innehåller de så kallade allmänna hänsynsreglerna, tillämpas för all verksamhet och alla åtgärder som kan antas ha en icke försumbar påverkan på människors hälsa eller miljön. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Energidistribution uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna 2.3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 MB) E.ON Energidistribution har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation, drift och underhåll av högspänningsledningar, både vad avser luftledningar och markkablar. Bolaget eftersträvar att i alla avseenden upprätthålla en konstant hög kunskapsnivå, såväl inom hela organisationen som för respektive projekt. Mot bakgrund av detta anser E.ON Energidistribution därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, samt för att skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. sid 8/20

2.3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 MB) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i drift- och underhållsskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. 2.3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 MB) E.ON Energidistribution är certifierat enligt ISO 14001.Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av samtliga produkter och material som hanteras inom verksamheten samt anger hur produktval ska göras. 2.3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 MB) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen och dess tillbehör såsom stolpar och stag kommer de uttjänta eller trasiga delarna att omhändertas för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. 2.3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 MB) Med bakgrund i genomförd alternativutredning anser E.ON Energidistribution att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 2.3.1.6 Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 MB) Föreliggande projekt omfattas inte av några miljökvalitetsnormer. 2.3.1.7 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 MB) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för skyddsåtgärderna och försiktighetsmåtten. E.ON Energidistribution anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som kostnaden och nyttan för åtgärderna. 3 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. sid 9/20

3.1 Studerade alternativ 3.1.1 Befintlig ledning i nuvarande lokalisering och utformning Förordat huvudalternativ utgörs av befintlig ledning med nuvarande lokalisering och utformning Luftledningen sträcker sig mellan befintlig transformatorstation vid Kaxholmen och en avgreningsskarv från en annan 40 kv luftledning vid Holma. 3.1.2 Nollalternativ En utebliven koncessionsförlängning innebär att aktuell ledning får tas ur drift och demonteras. Detta alternativ medför en förlust av överföringskapacitet i E.ON Energidistributions regionnät vilket får konsekvenser för elnätskunder i regionen. Det skulle även innebära att överföringen av el måste ske med andra befintliga ledningar eller med helt nya ledningar. Att demontera befintlig ledning skulle generera en del tillfälliga olägenheter i form av framför allt buller och utsläpp till luft till följd av maskinarbete och transporter, men även skador på omgivande mark och terräng till följd av arbeten och fordonsrörelser. För landskapsbilden medför en demontering inga påtagliga konsekvenser, detta då en ny ledning skulle behöva uppföras. Detta skulle i sin tur medföra nya anspråk på mark, nya markarbeten och eventuella konflikter med olika enskilda och allmänna intressen. E.ON anser att nollalternativet skulle innebära mer betydande konsekvenser och miljöpåverkan än en förlängd koncession för ledningen i befintlig sträckning och utförande. 3.1.3 Alternativa lokaliseringar och utföranden Då fortsatt drift och underhåll av den befintliga ledningen, i enlighet med vad som framgår av ansökan, ej bedöms stå i konflikt med några berörda intressen samt då länsstyrelsen beslutat att förlängning av befintlig koncession ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bedömer E.ON Energidistribution att det ej finns skäl att närmare utreda alternativa lokaliseringar eller utföranden för ledningen. 4 Beskrivning a förordat huvudalternativ 4.1 Lokalisering och omfattning Luftledningen är totalt cirka 6,2 km lång och sträcker sig mellan befintlig transformatorstation vid Kaxholmen och en avgreningsskarv från en annan 40 kv luftledning vid Holma. 4.2 Teknisk utformning Ledningen är i huvudsak byggd i träportalutförande med impregnerade furustolpar (se figur 2). Andra utföranden kan förekomma vid t.ex. vinklar. Stolparnas höjd är cirka 15-20 m. Ledningens faslinor är horisontellt orienterade och avståndet mellan dem är cirka 2 m. sid 10/20

Figur 2: Schematisk bild över luftledning byggd i träportalutförande. Längs ledningen finns en ledningsgata med en bredd om cirka 40 m, vilken kontinuerligt underhållsröjs för att säkerställa att ingen vegetation kan växa sig så hög att den kan nå luftledningen. Ledningens har en nominell spänning om 40 kv och den är utförd enligt, vid tidpunkten för uppförande, gällande svensk standard. Anläggningen har därefter i tillämpliga delar anpassats till bestämmelserna i Elsäkerhetsverkets författningssamling. 4.3 Drift och underhåll E.ON Energidistribution har i egenskap av ledningsägare en skyldighet att hålla kraftledningen i ett sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll och service av en kraftledning har nätägaren rätt att röra sig inom ledningsområdet samt att använda de vägar och stigar som leder till ledningsområdet. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad ledningsgata och dels genom avverkning av enskilda träd i ledningsgatans sidoområden. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med skogligt underhåll menas att den hävdade ledningsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som träd i ledningsgatans kanter avverkas. Underhållsåtgärderna utförs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. Tekniskt underhåll på ledningen utförs vid behov. Det kan handla om att byta ut gamla eller skadade ledningsdelar samt felsöka och genomföra reparationer i samband med eventuella avbrott. E.ON Energidistribution har stor erfarenhet och höga ambitioner avseende hänsyn till naturmiljön vid såväl planerade som akuta åtgärder på elnätet. E.ON Energidistribution strävar alltid efter att minimera negativ påverkan på miljön genom exempelvis val av metod och utrustning. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerställa elförsörjningen väljer E.ON Energidistribution metod efter de förhållanden som för sid 11/20

I Jönköpings översiktsplan redovisas ett par strategiska områden för bostäder i anslutning till det detaljplanerade området. Inom områdena tillåts endast pågående markanvändning, till dess kommunen i översiktsplan, detaljplan eller vid lokaliseringsprövning visat att annan markanvändning är lämplig. Som närmst ligger dessa områden cirka 80 m från stationen i Kaxholmen. Med undantag för huset vid Holma ligger samtliga bostadshus på ett avstånd från ledningen som överstiger 100 m. 5.2.2 Konsekvensbedömning Pågående markanvändning i form av jord- och skogsbruk bedöms kunna bedrivas utan påverkan från ledningen. Inga bostadshus ligger inom ledningens omedelbara närområde. Det närmaste huset ligger på ett avstånd från ledningen av cirka 50 m och övrigt förekommande bostäder ligger på avstånd från ledningen som överstiger 100 m. Bostäderna ligger därmed på sådana avstånd att befintlig ledning ej bedöms ge upphov till några konsekvenser för boende i området. Fortsatt drift av befintlig ledning bedöms ej stå i konflikt med några förekommande detaljeller översiktsplaner. Sammantaget bedöms konsekvenserna för markanvändning, bebyggelse och planer bli obetydliga. 5.3 Natur- och vattenmiljö 5.3.1 Intressebeskrivning Beskrivs från Holma till Kaxholmen Vid Holma ligger en kärrsumpskog, därefter går ledningen genom en mosse (Nedersta mossen, VMI-objekt klass 1). Inom våtmarksområdet ligger en tallsumpskog som sedan korsas. Tallsumpskogen omges av lövskog och är lokalt påverkad av kraftledningen. I anslutning till Visjön öster om ledningen finns ytterligare våtmarker. Vinterhämpling (VU) har noterats öster om väg 985 (Håkarpsvägen) vid Bockamålen i anslutning till kraftledningen. Observationen är ej validerad och gjordes enligt uppgifter i Artportalen år 2005. En kungsörn (NT) observerades, enligt uppgifter i Artportalen, i samma område vid ett tillfälle under år 2004. Observationen av kungsörnen har validerats baserat på observatörens uppgifter. I höjd med Bockamålen passerar två mindre vattendrag kraftledningen och dessa korsar därefter ledningen flera gånger på en sträcka av ca 2,5 km mot Kaxholmen fram till Långeberg. Generellt strandskydd gäller inom 100 meter från sjöar och vattendrag. sid 13/20

Ledningen korsar ett våtmarksområde, som inte ingår i våtmarksinventeringen, på en sträcka av ca 300 m i höjd med Hjälmstorp. På ledningens västra sida utgörs området av sumpskog. Området ligger ca 50 meter från ledningen. Vid Gestra passerar ledningen en nyckelbiotop som utgörs av hagmark med ekar. Inom området finns rikligt med död ved och jätteträd. Området ligger i stora delar på ett avstånd av mer än 100 m från befintlig ledning. Det går även en mindre lokalledning mellan området och befintlig ledning. Vid Gestra korsar ledningen södra hörnet av ett område som finns upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen (UTG-KGN). Området utgörs av hästbete om ca 2 hektar. Området är bergigt och anses ha låga natur- och kulturvärden. De sista 250 metrarna mot Kaxholmen finns tre skyddsvärda träd. Vid Västergården står en död vårtbjörk (44882) på ungefär 35 meters avstånd från kraftledningen. I närheten av björken på ungefär 47 meters avstånd står vid Karsnäs en ek (44882) med 350 cm omkrets. Vid Lunkalyckan, Kaxholmen finns en ek (44881) med omkrets på 302 cm som ligger ca 35 meter nordost om ledningen. De sista ungefär 500 metrarna mot Kaxholmen sträcker sig ledningen genom ett område av riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kapitel 6. Området som benämns Skärstadalen med Landsjön (NRO-06-008f) omfattar ca 4670 hektar och är ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet. Området ingår även i ett naturvårdsområde med nationell bevarandeplan för odlingslandskapet i sin helhet (F8002). Här finns både geologiska, botaniska, zoologiska samt kulturhistoriska värden. 5.3.2 Konsekvensbedömning Förlängd koncession innebär ingen påverkan på förekommande natur- och vattenmiljöer eftersom ledningen finns kvar i samma sträckning och utförande. Riksintresset, Skärstadalen med Landsjön vars värde utgörs av ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet bedöms inte påverkas av ledningens fortsatta existens. Detta eftersom områdets intentioner och syfte inte berörs av att ledningen finns kvar i samma utsträckning och utförande. Under drift förekommer röjning av ledningsgatan vilket görs löpande med ett underhållsintervall på ca 8 år. Då röjs växtligheten under ledningen och eventuellt tas större träd tas bort för att säkra ledningen från fallande träd. Arbetet sker normalt motormanuellt, dvs. till fots med hjälp av röjsåg etc. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka sid 14/20

skyddsåtgärder som är aktuella att vidta beror på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkten för åtgärdens genomförande. Samråd med länsstyrelsen sker alltid inför åtgärder som kan antas medföra att naturmiljön väsentligen kan komma att förändras. Sammantaget bedöms påverkan på natur- och vattenmiljön bli liten. 5.4 Kulturmiljö 5.4.1 Intressebeskrivning Inga fornlämningar eller andra kulturlämningar finns inom 50 meter från ledningen enligt Riksantikvarieämbetets databas (FMIS). 5.4.2 Konsekvensbedömning Inga kända fornlämningar eller andra kulturmiljöer berörs av luftledningen. Underhållsentreprenörerna som utför röjningen är informerade om bestämmelserna i kulturmiljölagen och om att arbete måste avbrytas och länsstyrelsen kontaktas vid händelse av att en okänd fornlämning påträffas. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 5.5 Friluftsliv 5.5.1 Intressebeskrivning Landskapsbilden kring Vättern är utpekat i miljöbalkens 4 kapitel 2, Vättern med öar och strandområden. Området ska därför skyddas mot åtgärder och ingrepp som påtagligt kan skada natur- och kulturvärdena. Ca 450 meter av ledningen mellan Holma och Kaxholmen ligger inom riksintresset. John Bauerleden passerar ledningen sydost om Kaxholmen. John Bauerleden, som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna, har fått sitt namn efter den välkände konstnären John Bauer, som hämtade inspiration från trakten. 5.5.2 Konsekvensbedömning Riksintresset för friluftslivet och John Bauerleden kommer inte att påverkas av den befintliga luftledningen då ledningens kvarvarande inte bedöms ge upphov till någon påverkan på friluftslivets intressen och intentioner. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. sid 15/20

5.6 Infrastruktur 5.6.1 Intressebeskrivning Med början i Holma och 300 meter längs sträckningen ingår området i en korridor för beslutshandling förstudie Götalandsbanan Linköping Borås. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsjärnväg som kommer att passera bland annat Jönköping. Väg 985 är en statlig väg som passerar kraftledningen strax sydväst om Visjön. I området i övrigt förekommer enskilda vägar av vilka merparten är grusvägar. Från Nissamålen norrut mot Långeberg går aktuell ledning parallellt med en lokalnätsledning om 10 kv. Lokalledningen är en luftledning som ingår i E.ON Elnäts områdeskoncession för lokalnätet. Från stationen vid Kaxholmen går det en parallell lokalnätsledning om 10 kv söderut till Gestra. Lokalledningen är en luftledning som ingår i E.ON Elnäts områdeskoncession för lokalnätet. 5.6.2 Konsekvensbedömning Befintlig och planerad infrastruktur bedöms inte påverkas av den befintliga ledningen. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 5.7 Elektromagnetiska fält 5.7.1 Intressebeskrivning Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elektriska apparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas sid 16/20

konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskärmas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. Magnetfält från aktuell ledning Strömlasten kan variera mycket över året och under ett dygn. Hög strömlast förekommer vanligen under t.ex. vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen strömföring. Vid magnetfältsberäkning har ledningens årsmedelströmlast (ca 40 A) använts (se figur 1). Vid mycket kall väderlek kan ledningens strömlast uppgå till ca 93 A, detta inträffar vid något eller några tillfällen per år. Figur 1. Diagrammet redovisar storleken på magnetfältet som en funktion av avståndet från ledningens nollpunkt i stolpmitt för aktuell luftledning vid årsmedelströmlast. sid 17/20

Diagrammet visar hur stort magnetfältet (μt) är på avståndet (meter) från ledningen. Siffran noll motsvarar magnetfältet vid stolpens mitt. Magnetfältet har beräknats för nivån 1 meter ovanför markytan och visar att på ett avstånd av 10 meter uppgår magnetfältet till 0,2 μt, medan magnetfältet strax under ledningen uppgår till 0,55 μt. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från ledningen. Här beräknas magnetfältet uppgå till ca 0,012 μt. 5.7.2 Konsekvensbedömning Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,2 μt på ett avstånd av 10 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostad är ca 50 meter, där det beräknade magnetfältet uppgår till ca 0,012 μt. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa till obetydliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. 5.8 Kumulativa effekter 5.8.1 Intressebeskrivning Aktuell luftledning löper parallellt med befintligt lokalnät på delar av sträckan. Spänningen i lokalnätet bedöms inte påverka det beräknade magnetfältet och bedöms således inte bidra till några kumulativa effekter avseende magnetfältet. Inga övriga kumulativa effekter bedöms vara aktuella längs med befintlig ledningssträcka. 5.8.2 Konsekvensbedömning Inga kumulativa effekter bedöms uppstå på de sträckor där aktuell luftledning löper parallellt med befintligt lokalnät. Spänningen i lokalnätet bedöms inte påverka det beräknade magnetfältet och bedöms således inte bidra till några kumulativa effekter avseende magnetfältet. Det finns heller inga bostäder eller andra ställen där människor stadigvarande vistas i anslutning till ledningen som skulle kunna påverkas. 6 Samlad bedömning E.ON Energidistribution anser att det via genomförd utredning påvisats att påverkan från befintlig ledning på människors hälsa eller miljön, samt på såväl allmänna som enskilda intressen är ringa. Konsekvenserna av ett genomförande av huvudalternativet bedöms mot bakgrund av detta vara obetydliga. I 1 kap. 1 miljöbalken anges att bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. sid 18/20

En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. E.ON Energidistribution bedömer att en förlängd koncession enligt ansökan ej orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, varken genom föroreningar eller via annan påverkan. Den utredning som genomförts som en del av processen att ta fram en koncessionsansökan visar att en förlängd koncession för befintlig ledning ej medför någon negativ påverkan på varken värdefulla natur- och kulturmiljöer eller på den biologiska mångfalden. E.ON Energidistribution bedömer vidare att en förlängd koncession enligt ansökan innebär ett användande av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt som från en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt innebär att en långsiktigt god hushållning tryggas. Det kan även konstateras att fortsatt nyttjande och drift av befintlig ledning kan anses utgöra en hushållning med material, råvaror och energi. Sammanfattningsvis bedöms en förlängning av koncessionen för befintlig ledning i nuvarande sträckning och utförande vara förenlig med miljöbalkens mål och tillämpning. sid 19/20

7 Referenser Artportalen https://www.artportalen.se/ Naturvårdsverket, Skyddad Natur http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Riksantikvarieämbetet, Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Skogsstyrelsen, Skogskartan https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ VISS, Vatteninformationssystem Sverige http://viss.lansstyrelsen.se/ Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen (numera Folkhälsomyndigheten) och Strålsäkerhetsmyndigheten: Magnetfält och Hälsorisker https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/informationsmaterial/mag netfalt-och-halsorisker/ sid 20/20