ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011
Innehåll INLEDNING Kommunledningen har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Finansiell analys 8 Personalredovisning 13 RÄKENSKAPER Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Kassafl ödesanalys 19 Noter 20 Driftredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Resultaträkning fullfond och blandmodell 28 Balansräkning fullfond och blandmodell 29 Särskild redovisning för 30 Vatten- och avloppsverksamhet 30 Redovisningsprinciper 34 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Kommunstyrelse - kommunledningskontor 37 Kommunstyrelse - campus värnamo 40 Upphandlingsnämnd 42 Teknisk nämnd 44 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor 48 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst 51 Kulturnämnd 54 Barn- och utbildningsnämnd 57 Omsorgsnämnd 62 Medborgarnämnd 68 Överförmyndare 74 Kommunens revisorer 76 Finansiering och övrig verksamhet 77 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse 79 Sammanställd resultaträkning 81 Sammanställd balansräkning 82 Sammanställd kassafl ödesanalys 83 Noter till sammanställd redovisning 84 Värnamo Stadshus AB 85 Värnamo Energi AB 86 Finnvedsbostäder AB 87 Studentbostäder i Värnamo AB 88 Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 89 ÖVRIGT Ord- och begreppsförklaringar 90 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret 2011. Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Emma Svensson. Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, telefon: 0370-377 000, e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: 212000-0555. Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder. Bilden på framsidan har Creative Works tagit fram.
2011 VAR ETT BRA ÅR - ETT STORT TACK Ännu ett bokslut är nu klart och vi kan konstatera att även 2011 har varit ett ekonomiskt mycket bra år för Värnamo kommun. Ett starkt resultat är extra viktigt i tider när den ekonomiska osäkerheten är påtaglig. Men det är viktigt att vi som politiker, anställda och skattebetalare ser på hela verksamhetens resultat och inte bara det ekonomiska utfallet. Har vi rätt kvalitet i verksamheten? Har vi ett ledarskap och värderingar som leder till att våra kunder och de som är beroende av vår service är nöjda med det vi levererat? Och har vi gjort insatser under 2011 för att uppnå detta? Verksamhetsberättelsen säger mycket mer än att redogöra för det ekonomiska resultatet. Tydliga mål Vi kan se att det pågår ett intensivt arbete med att införa tydliga mål i verksamheterna. I alla förvaltningar och på alla nivåer bedrivs ett förbättringsarbete och det görs insatser för att uppnå målen. Tillväxt för hela samhället Frågan om hur vi skapar förutsättningar för tillväxt i Värnamo har diskuterats mer än tidigare under 2011 det är en fråga inte bara för kommunen utan för hela samhället: exempelvis för besöksnäringen, näringslivets organisationer, fastighetsägare och köpmän. Och alla de som arbetar eller söker arbete i Värnamo. Ytterst handlar detta om var de nya jobben kommer i Värnamo, de jobb som behövs efter de som försvann i finanskrisens spår. Ett led i detta är att kommunen anställt en tillväxtstrateg som på heltid och långsiktigt kommer att arbeta med dessa frågor. Flera ingredienser Andra viktiga insatser under 2011 för att skapa tillväxt är det fortsatta arbetet med att utveckla Campus Värnamo, beslutet att bygga etapp två av Gummifabriken och beslutet att öka insatserna för att utveckla besöksnäringen. Utan högre kompetenser i linje med de behov som finns i både näringsliv och offentlig sektor lär vi inte få någon tillväxtökning. Viktiga steg har tagits 2011 och arbetet fortsätter. Ett stort tack till alla medarbetare och chefer för år 2011 ni har återigen gjort ett strålande jobb! Mats Hoppe Kommunchef Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande 3
SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +60,4 Mkr (+66,7 Mkr 2010), vilket kan förklaras av att nämnderna redovisar ett överskott om 20,1 Mkr (17,1 Mkr) och att skatteintäkter och utjämning blev 21,4 Mkr högre än budgetrat. Resultatet överstiger det budgeterade resultatet med +41,2 Mkr. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar och sänkt diskonteringsränta avseende pensioner uppgår till +61,3 Mkr, vilket gör att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans. En frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 har belastat årets resultat med 10,1 Mkr. Detta medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per 2011-12-31 uppgår dessa ansvarsförbindelser till 682,7 Mkr (619,9 Mkr per 2010-12-31). Nämndernas resultat Nämndernas överskott kan främst förklaras genom: Barn- och utbildningsnämnd +11,9 Mkr Ny skol- och kostorganisation där varje område agerat med försiktighet i och med osäkerhet kring kostnaderna i de nya områdena samt flera sjukskrivningar under hösten 2011 där tjänsterna inte tillsattes fullt ut. Ytterligare förklaringar är att interkommunala avgifter blev lägre än förväntat, familjecentral inte startade under 2011 samt återföring av uppbokning avseende bidragsberäkning angående tvist med en gymnasieskola. Omsorgsnämnd +5,9 Mkr Intäkter för avgifter från brukare överstiger budget med ca. 2 Mkr, överskott inom hemtjänsten, minskade kostnader för köpta platser på enskilda vårdhem samt lyft från resultatfonden om 4 Mkr till fortbildning och utveckling i verksamheten. Medborgarnämnd -3,7 Mkr Fler externa placeringar av vuxna missbrukare, vilket medfört ett underskott på ca. 4 Mkr. Miljö och stadsbyggnadsnämnd +3,9 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 2,6 Mkr, vilket främst beror på att en del tjänster har varit vakanta och personalkostnaderna därmed blivit lägre samt att medel för vissa projekt inte använts. Räddningstjänsten visar ett överskott om 1,2 Mkr, vilket till stor del beror på att rekrytering och anställning inom trygghetsprojektet genomfördes senare än planerat. Det medför att personalkostnaderna blivit lägre än beräknat. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 95,1 Mkr (141,8 Mkr 2010). De största investeringarna avser VA nordvästra Hindsen (10,1 Mkr), upprustning Finnvedsvallen inför Superettan (8,6 Mkr), upprustning av sporthallen (7,0 Mkr) förskola i Apladalen (6,0 Mkr), ombyggnad av NO-salar på FiGy (4,8 Mkr), markförvärv (4,0 Mkr), ombyggnad av kök på Rörstorpsgården (3,6 Mkr). Årets tomtförsäljningar uppgår till 3,4 Mkr. Budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 168,2 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 73,1 Mkr lägre. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per 2011-12-31 har Värnamo kommun 2.588 årsarbetare, att jämföra med 2.591 per 2010-12-31. Det innebär en minskning om tre årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,05 procentenheter till 4,45 % 2011. Sjukfrånvaron för kvinnorna uppgår till 4,78 % och för männen till 3,2 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt minskat med 0,11 procentenheter till 45,86 %. Det är främst männens långa sjukfrånvarotid som minskat med 12,26 procentenheter. 4
FEM ÅR I SAMMANDRAG Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Antal invånare (per 12-31) 32 934 32 833 32 753 32 823 32 930 Utdebitering allmän kommunalskatt, %* 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 1 189 114 1 160 092 1 154 583 1 128 909 1 092 013 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr 1 912 281 1 874 867 1 805 394 1 793 991 1 700 921 Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 82 820 78 048 73 894 71 893 66 525 Verksamhetens nettokostnader, kkr 1 492 414 1 457 846 1 440 631 1 411 955 1 352 633 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 1 545 179 1 509 430 1 461 494 1 430 714 1 370 117 Finansnetto, kkr 7 674 15 084 13 236 18 355 17 792 Årets resultat före extraordinära poster, kkr 60 440 66 668 34 099 37 114 35 276 Årets resultat, kkr 60 440 66 668 34 099 37 114 35 276 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr 61 260 60 382 33 759 33 554 35 236 Nettoinvesteringar, kkr 95 075 141 836 159 211 150 673 123 303 Anläggningstillgångar, kkr 1 243 431 1 234 546 1 217 288 1 138 510 1 060 278 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 174 697 135 274 77 118 80 094 246 691 Likvida medel, kkr 268 358 294 048 319 323 259 564 117 462 Eget kapital, kkr 1 203 782 1 143 343 1 076 675 1 042 576 1 005 462 Avsättningar, kkr 142 224 182 715 203 419 163 496 145 176 Långfristiga lån, kkr 25 029 0 1 586 1 586 1 586 Kortfristiga skulder, kkr 315 451 337 810 332 049 270 510 272 207 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 682 739 619 851 681 522 660 101 658 240 Rörelsekapital, kkr 127 604 91 512 64 392 69 148 91 946 Anläggningskapital, kkr 1 076 178 1 051 831 1 012 283 973 428 913 516 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning 96,6 96,6 98,6 98,7 98,7 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 96,1 95,6 97,7 97,4 97,5 Nettoinvesteringar i % av nettokostnader 6,4 9,7 11,1 10,7 9,1 Nettoinvesteringar i % av resultat och avskrivningar 66,4 98,0 147,4 138,2 121,1 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,40 1,27 1,19 1,26 1,34 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,4 68,7 66,7 70,5 70,6 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 30,9 31,5 24,5 25,9 24,4 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 7,5 7,7 6,0 6,1 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,3 0,0 0,1 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,2 20,3 20,7 18,4 19,2 Berörda nyckeltal 2007-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändra redovisningsprinciper fr.o.m. 2011. *Skatteväxling 0,33% med Jönköpings läns landsting för överlämning av huvudmannaskap för kollektivtrafik kommer att ske 2012-01-01. 5
AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Målnivå: 58 p hösten 2012. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2012. Mätning görs 2012. 2. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 61 p, bästa kommun 74 p) Målnivå: 68 p hösten 2012. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2012. Kommunens symbol för målstyrning Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun är i slutet på införandefasen av en helt ny målstyrningsmodell. Utbildningen till alla anställda är inom kort klar och de flesta nämnder är också klara med sin översyn av förvaltningsmålen. Det återstår dock vissa utvecklingsarbeten i IT-stödet under 2012 (Hypergene beslutstöd). Under 2012 kommer det också att göras ytterligare insatser för att säkerställa att målstyrningen blir ett ordinarie arbetssätt inom alla verksamheter. Tyngdpunkten i modellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca. 1500 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en tittabehörighet i Hypergene. Kommunens övergripande mål Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig tryggare. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p) del A7 om Trygghet. Utomhus kvällar/nätter, hot/rån/misshandel, inbrott i hemmet. Nulägesnivå: 57 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 60 p, bästa kommun 85 p) Mätning görs 2012. Resursmål Med resursmål avses produktivitet, process, ekonomi, personal. Av resursmålen startar vi enbart med ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: 4,62 % för det enskilda året 2011 och 2,57 % för den aktuella perioden 2009-2014. Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Målet uppnått. 6
4. Investeringar (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär fem år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: +49,7 Mkr Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Målet uppnått. År 2015-2106 ingår inte i beräkningsunderlaget eftersom resultat- eller avskrivningsbudget inte ännu upprättats för dessa år. Från 2012 ändras perioden till tre år framåt respektive 5 år bakåt. Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2011. Målnivå: 70 i medelbetyg vid mätning år 2011. Från år 2012 gäller målnivå 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100. Uppföljningsintervall: Första mätning 2011. Därefter 2013. Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/ tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,7 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 5,9, bästa kommun 7,1). Anställdas Uppfattning 40 % nöjda år 2011. Målnivå: 7,0 hösten 2012,samt 60 % nöjda anställda år 2013. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2012. Nästa medarbetarundersökning 2013. Mätning görs 2012. 7. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED) (RUS). Nulägesnivå: Minskat med 27 % mellan åren 1990-2008, vilket innebär en förbättring med 1 procentenhet sedan förra mätningen som avsåg perioden 1990-2007. (Uppdaterad juli 2011). Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. Målet är uppnått. Målet uppnått. 7
FINANSIELL ANALYS Årets resultat Kommunen redovisar för 2011 ett positivt resultat på 60,4 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten 2011 var på +27,3 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett budgeterat helårsresultat på +19,3 Mkr. Belopp i Mkr 2007 2008 2009 2010 2011 Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +35,2 +33,6 +33,8% +60,4 +61,0 Soliditet 70,6% 70,5% 66,7% 68,7% 71,4% Förändring av eget kapital +3,6% +3,7% +3,3% +6,2% +5,3% Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten skall genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl.a. att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Från och med 2004-12-01 har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna visar i sina bokslut ett överskott mot reviderad budget på sammanlagt +20,1 Mkr. De största överskotten visar barn- och utbildningsnämnden +11,9 Mkr och omsorgsnämnden +5,9 Mkr. Medborgarnämnden visar däremot ett underskott på -3,7 Mkr (se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse). Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet och för 2011 kan också förändring av avsättning för pensioner till följd av sänkt avkastningsränta avräknas. Årets resultat +60,4 Mkr blir då, efter avdrag av realisationsvinsterna på 0,6 Mkr och tillägg för sänkt avkastningsränta på pensionsavsättning 1,4 Mkr sammanlagt +61,3 Mkr. Det innebär att kommunen under 2011 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 med att införa en ny målstyrningsmodell. De övergripande målen gäller från 2010 medan nämndernas verksamhetsmål gäller från 2011. Några nämnder jobbar fortfarande med att ta fram egna mål. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2011 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Därutöver görs nedan en särskild avstämning av de övergripande finansiella målen. Avstämning mot övergripande fi nansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2011: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2011, med avräkning för realisationsvinster och tillägg för effekten av sänkt avkastningsränta 8
på pensionsavsättning, uppgår till 61,3 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 10,1 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 545,2 Mkr. Resultatet blir därmed +4,62 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året 2011. Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2009-2014) uppgår resultatet till +2,57 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 76,1 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen, pensionsräntan och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 154,0 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 78,2 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2007-2014) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 49,7 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare som påverkar skatteintäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2011 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +21,4 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att arbetslösheten inte nått de höga tal som befarades och genom en viss vändning av konjunkturen framförallt under början av året. Utveckling av nettokostnader Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2010 och 2011 uppgår till 2,4 %. I procent är den lika stor som intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. Under perioden 2007-2011 ökade nettokostnaderna med 10,3 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 12,8 %. Utveckling av nettokostnadsandelen Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2010 och 2011 blev 2,4 %. År 2010 var ökningen 3,3 %. Av dessa utgjorde det tillfälliga konjunkturstödet hela 2,2 %. Till år 2011 har en skatteväxling på 0,33 procentenheter gjorts med landstinget till följd av att ansvaret för kollektivtrafiken har flyttats över till landstinget. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 2007 2008 2009 2010 2011 Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,9% 93,7% 93,5% 91,4% 91,2% Avskrivningar av skatter+utjämning 4,9% 5,0% 5,1% 5,2% 5,4% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,7% 98,7% 98,6% 96,6% 96,6% Finansnetto av skatter+utjämning -1,2% -1,3% -0,9% -1,0% -0,5% Verksamhetens nettokostnadsandel minskade under femårsperioden med 2,7 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 16,3 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,5 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. 9
Investeringar Skuldsättning 2007 2008 2009 2010 2011 Total skuldsättning 29,4% 29,5% 33,3% 31,3% 28,6% varav avsättningar 10,2% 11,1% 12,6% 11,0% 8,4% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% 1,5% varav kortfr. skulder 19,1% 18,3% 20,6% 20,3% 18,7% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Nettoinvesteringar/ nettokostnader Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 2007 2008 2009 2010 2011 9,1% 10,7% 11,1% 9,7% 6,4% 70,0% 137,7% 147,4% 98,0% 66,4% Kommunen investerade 2011 för 95,1 Mkr. År 2010 var investeringarna högre (141,8 Mkr) men även då täckte resultat och avskrivningar dessa. Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel alternativt uppta externa lån. Fram till och med 2011 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att f.d. gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning 2007 2008 2009 2010 2011 Materiella tillgångar 71,8% 74,5% 73,4% 72,8% 72,5% Finansiella tillgångar 2,7% 2,5% 2,1% 1,4% 1,2% Summa anläggningstillgångar 74,4% 77,0% 75,4% 74,2% 73,7% Kortfristiga fordringar 4,3% 5,4% 4,8% 8,1% 10,4% Finansiella placeringar, kassa och bank 21,2% 17,6% 19,8% 17,7% 15,9% Summa omsättningstillgångar 25,6% 23,0% 24,6% 25,8% 26,3% 10 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2011 gjordes inlösen med 10,1 Mkr (inkl löneskatt). Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt resterande del av de särskilda avtalspensioner som tecknades med anställda under 2009. Under 2011 sänktes avkastningsräntan i det kommunala pensionssystemet. Det innebär att kommunens framtida kostnader ökar eftersom pensionsavtalet anger att kommunen har betalningsansvar för en viss nivå på pensionsutbetalningarna i framtiden. Av den anledningen har avsättningen ökat med 1,2 Mkr och ansvarsförbindelsen med 38,5 Mkr. Till detta kommer särskild löneskatt med 24,26 %. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt.
Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 2007 2008 2009 2010 2011 256,3 Mkr 217,5 Mkr 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl. pensionsförpliktelser) uppgår till 1.264,4 Mkr, vilket är avsevärt högre än vid förra årsskiftet. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige som anger en maximal nivå (limit) på borgen till de kommunägda bolagen. Nivån har höjts så att den täcker hela det nuvarande och viss del av framtida lånebehov för dessa bolag. Vid årets slut har bolagen dock endast utnyttjat 566,3 Mkr (453,1 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,6 Mkr och övrig borgen på 1,8 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Belopp i kkr Avvikelse prognos juni 2011 Avvikelse bokslut 2011 Skillnad belopp Kommunstyrelse - KLK +120 +2 222 +2 102 Kommunstyrelse - Campus -1 169-349 +820 Upphandlingsnämnd -283 +121 +404 Teknisk nämnd -1 900 +471 +2 371 Msn Miljö-/ stadsbyggnad +784 +2 657 +1 873 Msn Räddningstjänst +208 +1 234 +1 026 Kulturnämnd 0 +249 +249 Barn/utbildningsnämnd -2 000 +11 928 +13 928 Omsorgsnämnd -4 900 +5 936 +10 836 Medborgarnämnd -4 350-3 749 +601 Överförmyndarnämnd -372-453 -81 Kommunens revisorer 0-205 -205 SUMMA NÄMNDER -13 862 +20 064 +33 926 Nämndernas gemensamma avvikelse mot den delårsbokslutet som upprättades i juni är hela +33,9 Mkr. I princip samtliga nämnder visar betydligt bättre resultat än prognosen i juni. Motsvarande differens under 2010 var +14,3 Mkr. Det är naturligt att en viss försiktighet finns i prognoserna under året men detta år är avvikelsen alltför stor. Ett intensivt arbete att skapa verktyg för uppföljning/prognoser och en tydigare redovisning med mer löpande periodiseringar av kostnader och intäkter pågår och måste intensifieras. Under införandet av dessa förändringar har prognosarbetet försvårats, vilket kan förklara en mindre del av skillnaderna. De största budgetöverskotten vid årets slut visar barnoch utbildningsnämnden +11,9 Mkr (10,8 Mkr) och omsorgsnämnden +5,9 Mkr (+10,4 Mkr). Det största budgetunderskottet i verksamheterna visar medborgarnämnden -3,7 Mkr (-5,1 Mkr). Se vidare i driftredovisningen och kommentarer under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl.a. försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Samtliga besparingar är ännu inte genomförda utan arbetet fortsätter i de största nämnderna. Genom särskilda statsbidrag under 2010 (konjunkturstöd 31 Mkr) och 2011 (extra generella statsbidrag med 6 Mkr) har det tredje steget för barn- och ut-bildningsnämnden och omsorgsnämnden skjutits fram till år 2012. I nuläget ser 2012 också ut att bli ett hyggligt år. Åren därefter ser dock betydligt besvärligare ut. I den utredning av utjämningssystemet som gjorts föreslås att utjämningsbidraget till Värnamo kommun ska minska med cirka 14 Mkr årligen. Viss osäkerhet råder dock för närvarande om och i så fall när denna förändring ska genomföras. Löneavtalen för de anställda beräknas framöver blir sannolikt högre än vad de varit de senaste åren. Många kostnadsförändringar i samma riktning innebär att ansträngt budgetläge inför 2014-2015. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan har inletts. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. 11
Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten. Efter en mellanperiod på två år då kommunens invånarantal sjunkit har under 2010 och 2011 befolkningen åter ökat, detta år med 101 personer (+80 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Utfall Antal invånare Förändring 2005-12-31 32 700 2006-12-31 32 841 +141 2007-12-31 32 930 +89 2008-12-31 32 823-107 2009-12-31 32 753-70 2010-12-31 32 833 +80 2011-12-31 32 934 +101 12
PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen 2011. Anställda Förvaltning 2010 2011 Tillsvidareanställda Års arbetare Års arbetare Tidsbegr månadsanställda Tillsvidareanställda Års arbetare Tidsbegr månadsanställda Års arbetare Barn- och utbildningsförv. 1 169 1 099 114 99 1 168 1 099 103 82 Fritidsförv. 32 30 2 2 - - - - Kommunledningskontoret 68 66 7 6 63 61 6 5 Kulturförv. 21 20 4 4 23 22 4 3 Medborgarförv. 124 118 40 38 136 130 34 33 Miljö- och stadsbyggn. 34 32 1 1 38 36 2 2 Omsorgsförv. 1 015 855 38 31 1 020 869 26 21 Räddningstj. 38 38 1 1 38 37 3 3 Tekniska kontoret 153 149 2 2 166 162 13 13 Upphandlingsförv. - - - - 11 10 - - Totalt 2 654 2 407 209 184 2 663 2 426 191 162 Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har den 31 december 2011 ökat med 19 och antalet tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har minskat med 22 jämfört med samma tidpunkt 2010. Sammantaget innebär det en minskning med tre årsarbetare. Kommunens organisation förändrades den 1 januari 2011. Upphandlingsavdelningen som tidigare ingick i kommunledningskontoret blev en egen förvaltning. Verksamheten inom mark och exploatering flyttades från kommunledningskontoret till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Lönekostnadsförändring Fritidsförvaltningen upphörde som förvaltning; idrottsverksamheten överfördes till tekniska kontoret och fritidsverksamheten till medborgarförvaltningen. Antalet kommuninvånare har under året ökat med 101 personer. Dessutom har antalet tillsvidareanställda ökat, vilket leder till att såväl antal tillsvidareanställda samt årsarbetare per 1000 kommuninvånare har ökat. Andelen tillsvidareanställda i kommunen har ökat med 0,7 procentenheter och andelen timavlönade har ökat marginellt med 0,1 procentenhet. Däremot har andelen tidsbegränsat månadsanställda minskat med 0,8 procentenheter. 2010 2011 Förändring 2011/2010 i kkr Förändring 2011/2010 i % Lönekostnad månadsavl (kkr.) 723 036 748 736 25 700 3,6 Lönekostnad timavlönade (kkr) 58 262 59 127 865 1,5 Totala lönekostn (kkr) 781 298 807 863 26 565 3,4 I genomsnitt per månad (kkr) 65 108 67 322 2 214 3,4 Per månad/årsarbetare (kkr) 24,1 24,6 0,5 2,2 Antal kommuninvånare 32 833 32 934 101 0,3 Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 23,8 24,5 0,7 2,9 Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även samtliga skattepliktiga kostnader knutna till anställningen. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. 13
De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 3,4 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 500 kronor eller 2,2 procent, vilket främst förklaras av medellöneökningen på 2,25 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 700 kronor eller 2,9 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2011/2010 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2011/2010 Förvaltning Sjukfrånvarotid 2011 (%) Andel >=60 dagar 2011 (%) Barn- och utbildningsförv. 3,86 53,30 0,04 0,03 Kommunledningskontoret 3,60 49,12 0,19 19,36 Kulturförv. 2,34 14,92 0,61 14,92 Medborgarförv. 7,59 43,77 0,11 3,66 Miljö- och stadsbyggn. 3,07 61,57 0,66 0,19 Omsorgsförv. 5,25 41,26 0,14 2,18 Räddningstj. 1,59 13,01 1,39 35,51 Tekniska kontoret 2,74 37,47 0,59 3,08 Upphandlingsförv. 3,17 27,70 - - Totalt 4,45 45,86 0,05 0,11 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,05 procentenheter från 4,50 procent 2010 till 4,45 procent 2011. I ett längre tidsperspektiv har den totala sjukfrånvaron minskat med 0,37 procentenheter från 4,82 procent 2007 till 4,45 procent 2011. Medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvarotid och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvarotid. Den långa sjukfrånvarotiden har totalt minskat med 0,11 procentenheter till 45,86 procent. Andel sjukfrånvarotid längre än 60 dagar har ökat på kulturförvaltningen, omsorgsförvaltningen, miljö- och stadsbyggnadskontoret samt barn- och utbildningsförvaltningen Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 2011 (%) Andel >=60 dagar 2011 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2011/2010 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2011/2010 Kvinnor 00-29 3,55 17,73 0,22 0,03 Män 00-29 2,19 0 0,10 15,65 Totalt 00-29 3,24 14,97 0,10 2,50 Kvinnor 30-49 5,05 50,42 0,24 1,50 Män 30-49 2,77 23,21 0,69 22,08 Totalt 30-49 4,64 47,47 0,30 0,97 Kvinnor 50-99 4,78 50,40 0,20 3,73 Män 50-99 3,74 44,17 0,23 6,17 Totalt 50-99 4,52 49,14 0,20 1,75 Totalt kvinnor 4,78 48,04 0,02 2,12 Totalt män 3,20 33,94 0,19 12,26 Totalt 00-99 4,45 45,86 0,05 0,11 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 14
Männens långa sjukfrånvarotid har minskat med 12,26 procentenheter och kvinnornas har stigit 2,12 procentenheter. Den långa sjukfrånvarotiden för männen har minskat i samtliga åldersintervall. Den största minskningen bland männen uppgår till 22,08 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 30-49 år. Den långa sjukfrånvarotiden för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall förutom för åldersgruppen 29 år och yngre. Den största ökningen bland kvinnorna uppgår till 3,73 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har ökat med 12 procent. Sjuklönekostnader Förvaltning Dag 2-14 (80 %) 2011 (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) 2011-2010 (kkr) Dag 15-90 (10 %) 2011 (kkr) Jmf dag 15-90 (10 %) 2011-2010 (kkr) Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf 2011-2010 (kkr) Barn- och utbildningsförv. 2 978 221 225 5 315 Fritidsförv. - 113-4 163 Kommunledningskontoret 231 69 22 10 110 Kulturförv. 50 4 2 2 8 Medborgarförv. 1 059 221 32 5 301 Miljö- och stadsbyggn. 87 17 6 10 38 Omsorgsförv. 3 698 0 238 37 52 Räddningstj. 74 1 2 7 11 Tekniska kontoret 429 138 29 9 205 Upphandlingsförv. 32 32 0 0 45 Totalt 8 638 554 556 37 720 Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). De totala sjuklönekostnaderna har ökat för flera förvaltningar. För kommunen totalt är det sjukfrånvaro dag 2-14 som står för ökningen medan sjukfrånvaro dag 15-90 minskat. Övertid, fyllnadstid, timlön Intjänad semester och innestående komptid bokförs från 2011 löpande som kostnad. När uttag sker blir detta ingen kostnad. Övertid Den största ökningen av sjuklönekostnaderna finns inom barn- och utbildningsförvaltningen, medborgarförvaltningen, tekniska kontoret och kommunledningskontoret. För dessa förvaltningar är det främst sjuklönekostnaderna för dag 2-14 som ökat. Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 928 820-108 Fritidsförv. 328 - -328 Kommunledningskont. 75 83 8 Kulturförv. 79 165 86 Medborgarförv. 137 373 236 Miljö- och stadsbyggn. 21 69 48 Omsorgsförv. 1 095 1 086-9 Räddningstj. 179 212 33 Tekniska kontoret 1 236 1 672 436 Upphandlingsförv. - 1 1 Totalt 4 078 4 481 403 Tabell 6. Kostnader för övertid i kkr per förvaltning. 15
Fyllnadstid Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 1 095 2 357 1 262 Fritidsförv. 51 - -51 Kommunledningskontoret 44 54 10 Kulturförv. 22 14-8 Medborgarförv. 45 195 150 Miljö- och stadsbyggn. 1 7 6 Omsorgsförv. 4 549 5 470 921 Räddningstj. 161 364 203 Tekniska kontoret 59 82 23 Upphandlingsförv. - 4 4 Totalt 6 027 8 547 2 520 Tabell 7. Kostnader för fyllnadstid i kkr per förvaltning. Timlön Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 6 354 6 972 618 Fritidsförv. 784 - -784 Kommunledningskontoret 232 166-66 Kulturförv. 178 179 1 Medborgarförv. 13 315 302 Miljö- och stadsbyggn. 21 19-2 Omsorgsförv. 34 829 36 004 1 175 Räddningstj. 1 818 1 602-216 Tekniska kontoret 374 941 567 Upphandlingsförv. - 0 0 Periodiseringpost, ej fördelad per förvaltning 3 426 3 426 Totalt 44 603 49 624 5 021 Tabell 8. Kostnader i redovisningen för fyllnadstid i kkr per förvaltning. I 2011 års bokslut är timlönerna för december periodiserade och belastar 2011. Kostnaderna för timlöner har ökat med 3,6 procent på kommunnivå om man bortser från periodiseringsposten som är ny för 2011. 16
RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Verksamhetens intäkter (Not 1) 367 102 365 437 Verksamhetens kostnader (Not 2) -1 776 696-1 745 235 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 409 594-1 428 025-1 379 798 Avskrivningar (Not 3) -82 820-82 000-78 048 Verksamhetens nettokostnader -1 492 414-1 510 025-1 457 846 Skatteintäkter (Not 4) 1 220 561 1 197 765 1 214 380 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 324 617 325 978 295 050 Finansiella intäkter (Not 6) 10 049 6 830 19 852 Finansiella kostnader (Not 7) -2 375-1 260-4 768 Årets resultat 60 440 19 288 66 668 Avstämning mot balanskrav för kommuner; Resultat enligt resultaträkning 60 440 66 668 Avgår reavinster vid försäljning -639-6 286 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning 1 459 0 Justerat resultat enligt balanskrav 61 260 60 382 17
BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 2011-12-31 2010-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) 1 128 658 1 114 282 Maskiner och inventarier (Not 9) 95 051 97 233 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) 19 721 23 031 Summa anläggningstillgångar 1 243 431 1 234 546 Omsättningstillgångar Förråd 3 891 8 154 Kortfristiga fordringar (Not 11) 170 806 127 120 Kassa och bank (Not 12) 268 358 294 048 Summa omsättningstillgångar 443 055 429 322 Summa tillgångar 1 686 486 1 663 868 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) 1 203 782 1 143 343 Därav årets resultat 60 440 66 668 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) 29 073 32 831 Andra avsättningar (Not 15) 113 151 149 884 Summa avsättningar 142 224 182 715 Skulder Långfristiga skulder (Not 16) 25 029 0 Kortfristiga skulder (Not 17) 315 451 337 810 Summa skulder 340 480 337 810 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 686 486 1 663 868 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 682 739 619 851 avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser 1 264 413 665 354 18
KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Bokslut 2011 Bokslut 2010 Årets resultat 60 440 66 668 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) 67 358 57 344 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 127 798 124 012 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -43 687-60 104 Ökning/minskning förråd 4 263 1 948 Ökning/minskning kortfristiga skulder -22 360 5 761 Kassaflöde från den löpande verksamhet 66 014 71 617 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -95 075-138 897 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 62 33 475 Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) 0-212 939 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) 9 799 225 672 Kassaflöde från investeringsverksamheten -85 214-92 689 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 100 000 Amortering av långfristiga skulder 0-101 586 Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 20) -6 490-2 617 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -6 490-4 203 Årets kassaflöde -25 690-25 275 Likvida medel vid årets början 294 048 319 323 Likvida medel vid årets slut 268 358 294 048 19
NOTER 2011 2010 Not 1 Intäkter Taxor, avgifter och ersättningar 177 294 165 054 Bidrag 86 147 94 518 Försäljning verksamhet och entreprenad 54 152 45 098 Övrig försäljning 46 863 64 337 Momsbidrag bostadsrätter 616 0 Förändring skogskonto 2 030-3 570 Summa intäkter 367 102 365 437 Not 2 Kostnader Lämnade bidrag 78 339 86 491 Entreprenad, köp av verksamhet 164 104 166 457 Lönekostnader, inkl. sociala avgifter 1 200 453 1 170 291 Lokal- och markhyror 60 206 57 487 Bränsle, energi och vattenkostnader 51 454 56 330 Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier 53 629 52 517 Transporter och resor 48 234 42 776 Övriga kostnader 134 378 116 050 Förändring fastighetsunderhållsreserv -13 287-2 899 Förändring deponireserv 0-192 Förändring VA-investeringsfond 6 609 6 750 Förändring avsättning flyktingmottagning -7 382-6 514 Förändring fritidsanläggningar underhållsfond -39-309 Summa kostnader 1 776 696 1 745 235 Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enl plan 53 045 49 379 Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan 29 775 28 669 Summa avskrivningar 82 820 78 048 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 191 972 1 198 584 Preliminär slutavräkning innevarande år 23 868 14 952 Slutavräkningsdifferens föregående år 4 722 843 Summa skatteintäkter 1 220 561 1 214 380 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 202 996 172 836 Kostnadsutjämningsbidrag 8 075 1 836 Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 27 513 29 395 Regleringsbidrag/regleringsavgift 33 467 8 414 Kommunal fastighetsavgift 52 566 50 593 Generella statsbidrag (konjunkturstöd) 0 31 976 Summa generella statsbidrag och utjämning 324 617 295 050 20