SV Översiktlig analys Genmförandet av EU-rätten i praktiken: Eurpeiska kmmissinens tillsynsansvar enligt artikel 17.1 i fördraget m Eurpeiska uninen 2018
2 Innehåll Punkt Sammanfattning I-VIII Inledning 01-09 Genmförandet av EU-rätten i praktiken 01-04 Översikt över kmmissinens övervakningsverksamhet 05-08 Ett behv av insyn, redvisningsskyldighet ch revisin 09 Analysens inriktning ch mfattning samt analysmetd 10-14 Övervakning av tillämpningen av EU-lagstiftningen 15-128 En kmplex efterlevnadsmiljö att övervaka 15-42 Många ch skiftande EU-lagar att övervaka 15-20 Varje plitikmråde har sina egna särdrag 21-26 Betydande skillnader föreligger mellan medlemsstaterna 27-42 Kmmissinens strategi: pririteringar, rganisatin ch resurser 43-64 Mål ch pririteringar för övervakningsverksamhet 43-51 Fördelning av ansvar ch resurser för övervakningsverksamhet 52-59 Övervakning ch samrdning på kmmissins- ch generaldirektratsnivå 60-64 Förvaltning: övervakning, verkställande ch främjande av efterlevnad 65-116 Kntrll av genmförandet av nya eller ändrade EU-direktiv 65-73 Handläggning av klagmål ch identifiering av ärenden på eget initiativ 74-84 Utredning av ärenden genm EU Pilt 85-89 Verkställande av EU-lagstiftning genm överträdelseförfarandet 90-99 Verktyg för att främja efterlevnad 100-107 Säkerställande av transparens på mrådet för efterlevnad ch övervakning 108-116
3 Offentlig revisin av hur EU-lagstiftningen efterlevs 117-128 Offentlig revisin på natinell nivå 117-124 Offentlig revisin på EU-nivå 125-128 Att gå vidare: utmaningar ch möjligheter 129-137 Kmmissinen har möjlighet att ytterligare stärka övervakningen i överensstämmelse med sina skyldigheter enligt fördraget 129-136 Offentlig revisin av övervakningen av hur EU-lagstiftningen efterlevs 137 Bilagr Bilaga I Omfattning: generaldirektrat ch plitikmråden Bilaga II Tillvägagångssätt: källr ch metder Bilaga III Verktyg för att främja efterlevnad Genmförandeplaner Riktlinjer Förklarande dkument Kmmittéer, nätverk, expertgrupper ch arbetsseminarier Paketmöten Resultattavlr Akrnymer ch förkrtningar Teamet bakm den översiktliga analysen
4 Sammanfattning I Framgången hs stra delar av Eurpeiska uninens plitik är berende av att medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftningen i praktiken i sina jurisdiktiner. Kmmissinen har en skyldighet enligt artikel 17.1 i fördraget m Eurpeiska uninen att övervaka medlemsstaternas tillämpning av uninsrätten. Denna rll sm fördragens väktare är avgörande för att säkerställa EU:s övergripande resultat ch redvisningsskyldighet. Kmmissinens övervakningsverksamhet fkuserar på hanteringen av risken för att medlemsstaterna ptentiellt begår överträdelser av EUlagstiftningen sm skulle kunna leda till frmella överträdelseförfaranden i enlighet med artikel 258 i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt (EUF-fördraget). II Sm EU:s revisinsrgan kntrllerar vi vid våra granskningar huruvida medlemsstaterna främst följer EU-lagstiftningen endast där efterlevnad av EUlagstiftningen är en förutsättning för att medlemsstaterna ska få utbetalningar från EU:s budget. Vi kan även undersöka hur kmmissinen utför ch redvisar sin övervakningsverksamhet. Sm svar på en begäran från Eurpaparlamentet beslutade vi att genmföra en översiktlig analys sm mfattar de huvudsakliga egenskaper hs EU:s rättsliga landskap sm gör övervakningen av medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen till en utmaning, kmmissinens mål, pririteringar ch resurser för sin övervakningsverksamhet, de huvudsakliga prcesser sm kmmissinen använder sig av för att förebygga, upptäcka ch krrigera medlemsstaternas ptentiella överträdelser av EUlagstiftningen, kmmissinens arrangemang för att säkerställa insyn i dess övervakningsverksamhet ch resultaten av denna, på vilket sätt ffentlig revisin på natinell nivå ch EU-nivå bidrar till att säkerställa tillämpning ch övervakning av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. III En översiktlig analys är ingen granskning. Den innehåller beskrivningar ch analyser sm baseras på ffentliggjrd infrmatin samt infrmatin vars ffentliggörande deltagarna i vår analys samtyckte till. Våra huvudsakliga infrmatinskällr var enkäter till representanter för kmmissinens generaldirektrat (GD) ch medlemsstaterna, analyser av uppgifter sm tillhandahållits av kmmissinen, utfrågningar av institutinella intressenter samt granskningar av granskningsrapprter.
5 IV Vi fann att kmmissinen står inför en kmplex rättslig miljö på EU-nivå ch på medlemsstatsnivå. Ett antal faktrer påverkar risken för att överträdelser sker ch gör övervakningen av tillämpningen av EU-lagstiftningen till en utmaning. Det kan till exempel handla m mfattningen av det regelverk sm ska övervakas ch kmplexiteten hs många rättsliga instrument, särdragen hs lika plitikmråden, inbegripet tillgången på EU-medel ch alternativ till överträdelseförfarandet, vissa utmärkande drag hs medlemsstaternas lagstiftnings- ch övervakningsarrangemang, inbegripet lagstiftningsförfarandets längd, preferenser för införlivande ch administrativ kapacitet. V I vår översiktliga analys belyser vi hur kmmissinen hittills har hanterat dessa utmaningar genm att fastställa pririteringar för efterlevnadsåtgärder ch riktmärken för hantering av medbrgarnas klagmål ch misstänkta överträdelser, rganisera sin övervakning efter plitikmråde ch införliva den i den vidare agendan för bättre lagstiftning, systematiskt kntrllera införlivande, utnyttja medbrgares klagmål ch genmföra utredningar för att fastställa misstänkta fall av bristande efterlevnad, förstärka samarbetet ch infrmatinsutbytet med medlemsstaterna genm en uppsättning verktyg för främjande av efterlevnad, kmmunicera direkt med intressenter ch rapprtera ffentligt m sin övervakningsverksamhet på en mängd lika sätt, inbegripet en särskild årsrapprt. VI Vi ger även exempel på det arbete sm medlemsstaternas högre revisinsrgan ch revisinsrätten har utfört när det gäller efterlevnad ch övervakning på natinell nivå ch på EU-nivå.
6 VII Sammanfattningsvis lämnar vi några synpunkter på hur kmmissinen skulle kunna ta itu med de återstående utmaningarna när det gäller dess övervakningsansvar. I synnerhet uppmanar vi kmmissinen att överväga att ytterligare förstärka sin övervakningsfunktin genm att tillämpa strategin för bättre lagstiftning på sin plicy för efterlevnadsåtgärder ch göra en lägesanalys av sparsamheten, effektiviteten ch ändamålsenligheten i sin övervakningsverksamhet, utveckla en mer samrdnad strategi för alla sina avdelningar avseende utnyttjandet av EU:s budget för att bidra till att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftningen, uppmana sina avdelningar på lika plitikmråden att dela medlemsstaternas kunskaper ch expertis, inbegripet resurser, där så är lämpligt, främja efterlevnad på ett sätt sm är mer inriktat på enskilda medlemsstaters behv ch mer knsekvent på lika plitikmråden, utveckla fastställda pririteringar ch riktmärken för efterlevnadsåtgärder när det gäller handläggning av ärenden i en övergripande ram för hantering av övervakningsverksamhet, tillhandahålla mer aggregerad infrmatin ch analys för intressenter i sin årsrapprt m handläggningen av ärenden, inbegripet m ärendenas varaktighet ch anledningarna till att ärenden avslutas. VIII Avslutningsvis belyses i denna översiktliga analys revisinsrättens utrymme för att utföra arbete beträffande kmmissinens av övervakning hur EU-lagstiftningen tillämpas av medlemsstaterna, till exempel hur EU:s budget bidrar till att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar EUlagstiftningen i praktiken, hur kmmissinens övervakningsstruktur ser ut på specifika EU-plitikmråden, aspekter av kmmissinens handläggning av klagmål ch överträdelseärenden, vilken kvalitet kmmissinens rapprtering av övervakningsverksamhetens resultat har.
7 Inledning Genmförandet av EU-rätten i praktiken 01 Genmförandet av EU-rätten i praktiken är avgörande för att leverera resultat till medbrgarna ch skydda deras rättigheter ch friheter. Medlemsstaterna måste uppfylla sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen, inbegripet att införliva relevanta EUrättsakter i natinell lag ( genmförande ) samt tillämpa dem i sin jurisdiktin ( tillämpning ) 1. EU:s rättsliga instrument är de nyckelredskap sm EU använder för att uppnå sina mål, ch rättsstatens principer är ett av EU:s kärnvärden 2 sm alla medlemsstater ch EU-institutiner måste värna m. 02 EU:s lagar gäller direkt eller indirekt berende på vilken typ av lag det handlar m 3. Fördragen, förrdningar ch beslut blir autmatiskt bindande i hela EU det datum de träder i kraft, medan medlemsstaterna måste införliva EU-direktiv i sin natinella lagstiftning senast ett angivet datum innan de tillämpas. I själva verket har medlemsstaterna ett avsevärt utrymme att avgöra hur de ska genmföra ch tillämpa EU-lagstiftningen. Kmmissinen ansvarar för att övervaka medlemsstaternas genmförande ch tillämpning av EU-lagstiftningen ( efterlevnad ) i enlighet med artikel 17.1 i fördraget m Eurpeiska uninen (EU-fördraget). 03 Kmmissinen strävar efter att förebygga, upptäcka ch krrigera medlemsstaters bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen. Den gör det genm att övervaka medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen ch vidta åtgärder för att främja ch verkställa efterlevnaden ( övervakningsverksamhet ). Kmmissinens övervakningsverksamhet fkuserar specifikt på att identifiera ch agera i ärenden sm rör bristande efterlevnad sm skulle kunna leda till verkställande genm överträdelseförfarandet enligt artiklarna 258 ch 260 i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt (EUF-fördraget) ( ptentiella överträdelser ). I ruta 1 identifieras de fyra huvudtyperna av ptentiella överträdelser. 1 Artikel 4.3 i EU-fördraget. 2 Artikel 2 i EU-fördraget. 3 Kmmissinen ger en översikt över EU-lagstiftningen på https://eurpa.eu/eurpean-unin/law_sv.
8 Ruta 1 Typer av ptentiella överträdelser Kmmissinen identifierar följande fyra huvudtyper av ptentiella överträdelser: 1) Medlemsstaternas underlåtenhet att inm en tidsfrist till kmmissinen anmäla åtgärder sm vidtagits för att införliva ett direktiv i natinell lagstiftning. 2) Medlemsstaternas lagstiftning brister i överensstämmelsen med eller efterlevnaden av kraven i ett EU-direktiv. 3) Åsidsättande av fördragen, förrdningar ch beslut i fall där medlemsstaternas lagstiftning inte ligger i linje med kraven i fördragen, förrdningar ch beslut. 4) En medlemsstat tillämpar EU-lagstiftningen felaktigt eller inte alls. 04 Inte alla typer av bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen från medlemsstaternas sida ger upphv till överträdelseförfaranden. På vissa plitikmråden tillhandahåller EU:s rättsliga instrument andra frmer av finansiella eller icke-finansiella sanktiner. Kmmissinen behandlar inte sådana ärenden sm m de faller inm ramen för dess övervakningsverksamhet enligt artikel 17.1 i EUfördraget. Översikt över kmmissinens övervakningsverksamhet 05 Kmmissinen använder ett antal metder ( verktyg ) för att övervaka ch verkställa efterlevnad (dvs. upptäcka ch krrigera efterlevnad). För nya direktiv övervakar kmmissinen efterlevnad genm att kntrllera huruvida medlemsstaterna har anmält sina natinella genmförandeåtgärder innan tidsfristen löper ut ( anmälan ), till full införlivat bestämmelserna i direktivet i natinell lagstiftning ( införlivande ) ch på ett krrekt sätt återspeglat samtliga bestämmelser i direktivet ( överensstämmelse ). 06 När det gäller identifiering av de andra typerna av ptentiella överträdelser handlägger kmmissinen klagmål från enskilda eller rganisatiner ch genmför utredningar på eget initiativ av ptentiella överträdelser. Kmmissinen handlägger klagmål med hjälp av ett särskilt it-system (CHAPs) ch har möjlighet att undersöka ptentiella överträdelser med hjälp av en nlinedatabas ch ett kmmunikatinsverktyg ( EU Pilt ). EU Pilt är ett verktyg för att samla in ch utbyta infrmatin m ptentiella överträdelser med medlemsstater sm, i vissa fall, kan
9 användas för att uppnå efterlevnad. I figur 1 visas antalet klagmål ch ptentiella överträdelser sm kmmissinen behandlade under periden 2010 2016 4. Figur 1 Ptentiella överträdelseärenden sm kmmissinen har handlagt 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Registrerade klagmål Inleddda EU Pilt-ärenden Inledda överträdelseförfaranden Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen. 07 Kmmissinen har enligt artikel 258 i EUF-fördraget befgenhet att efter eget mdöme inleda överträdelseförfaranden mt medlemsstater sm den anser har begått överträdelse av EU-lagstiftningen. Förfarandet bemyndigar kmmissinen att väcka talan mt en medlemsstat vid Eurpeiska uninens dmstl ch begära att den senare ålägger en eknmisk påföljd enligt artikel 260 i EUF-fördraget. I ruta 2 fastställs de viktigaste stegen i det frmella överträdelseförfarandet. 4 Vid den tidpunkt då denna analys genmfördes hade kmmissinen inte ffentliggjrt uppgifterna för 2017.
10 Ruta 2 Det frmella överträdelseförfarandet De viktigaste stegen i prcessen för kmmissinen är följande: 1) Kmmissinen översänder enligt artikel 258 i EUF-fördraget en frmell underrättelse till den berörda medlemsstaten med en begäran m en förklaring inm en fastställd tidsfrist. 2) Om medlemsstatens svar inte är tillfredsställande avger kmmissinen ett mtiverat yttrande ch uppmanar medlemsstaten att rätta sig efter yttrandet inm en viss tidsfrist. 3) Om medlemsstaten inte rättar sig efter det mtiverade yttrandet kan kmmissinen besluta att föra ärendet vidare till EU-dmstlen enligt artikel 258 i EUF-fördraget. Om en medlemsstat inte har uppfyllt skyldigheten att underrätta kmmissinen kan kmmissinen i detta skede yrka på eknmiska påföljder enligt artikel 260.3 i EUF-fördraget. 4) Om dmstlen anser att medlemsstaten inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt uninsrätten berdrar den medlemsstaten att vidta de åtgärder sm krävs, ch kmmissinen kntrllerar att medlemsstaten följer dmstlens dm. 5) Om medlemsstaten inte vidtar de åtgärder sm krävs, får kmmissinen frtsätta överträdelseförfarandet enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget genm att väcka talan vid dmstlen efter en frmell underrättelse till medlemsstaten. I så fall kan kmmissinen yrka på ch dmstlen ålägga eknmiska påföljder i frm av standardbelpp ch/eller vite per dag eller annan specificerad perid. 08 Utöver övervakning ch verkställande har kmmissinen även utvecklat ett antal andra verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa EU-lagstiftningen krrekt ch i rätt tid ( verktyg för att främja efterlevnaden ) för att undvika ( förebygga ) eller lösa överträdelseärenden innan talan väcks vid dmstlen ( krrigera ). Ett behv av insyn, redvisningsskyldighet ch revisin 09 För att värna m legitimiteten ch förtrendet måste medbrgarna ch andra intressenter se att medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftningen i praktiken. Detta innebär säkerställande av insyn, redvisningsskyldighet ch ffentlig revisin när det gäller medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen ch kmmissinens
11 övervakningsverksamhet. Sm vi har nterat 5 utgör EU-plitik sm förlitar sig på instrument utanför budgeten en särskild utmaning vad gäller redvisningsskyldighet. Sm EU:s revisinsrgan granskar vi för det mesta huruvida medlemsstaterna följer EU-lagstiftningen där efterlevnad av den är en förutsättning för att medlemsstaterna ska få utbetalningar från EU:s budget eller är avgörande för att resultat ska nås. Vi kan även undersöka hur kmmissinen utför ch redvisar sin övervakningsverksamhet. 5 Revisinsrättens översiktliga analys - Luckr, överlappningar ch utmaningar: En översiktlig analys av EU:s förfaranden för ansvarsutkrävande ch ffentlig revisin (2014), punkt IV led vi.
12 Analysens inriktning ch mfattning samt analysmetd 10 Kmmissinens övervakning av medlemsstaternas tillämpning av EUlagstiftningen är ett kmplext ämne sm mfattar många av EU:s plitikmråden. Sm svar på en begäran från Eurpaparlamentet beslutade revisinsrätten att genmföra en översiktlig analys. Syftet med den översiktliga analysen är att beskriva ch analysera EU:s arrangemang för att övervaka medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen. 11 Vår undersökning fkuserade på kmmissinens övervakningsverksamhet i dess rll sm fördragens väktare enligt artikel 17.1 i EU-fördraget när det gäller överträdelseförfarandet. Vi täckte in de av EU:s plitiska mråden där medlemsstaterna måste tillämpa EU-lagstiftningen i sina jurisdiktiner ch den övervakningsverksamhet sm bedrivs av kmmissinens generaldirektrat (GD) sm ansvarar för dessa mråden (se bilaga I). Vi täckte inte in andra EU-institutiners övervakningsverksamhet. 12 En översiktlig analys är ingen granskning. Den innehåller beskrivningar ch analyser sm baseras på ffentligt tillgänglig infrmatin. Denna översiktliga analys inbegriper även infrmatin vars ffentliggörande deltagarna i undersökningen samtyckte till för analysens syfte. Vår analys mfattade en analys av uppgifter sm kmmissinen tillhandahållit m sin övervakningsverksamhet, en enkät bland generaldirektraten, en enkät bland medlemsstaterna, utfrågningar av viktiga intressenter inm institutinerna samt en undersökning av revisinsrättens ch medlemsstaternas högre revisinsrgans relevanta granskningsrapprter (se bilaga II). 13 Resultaten av vår översiktliga analys rapprteras i avsnitt sm belyser de viktigaste utmärkande dragen hs EU:s kmplexa efterlevnadsmiljö sm gör övervakningen av medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen till en utmaning, kmmissinens strategi för att använda de befgenheter, verktyg ch resurser sm står till dess förfgande för att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar EUlagstiftningen, hur kmmissinen förvaltar sin övervakningsverksamhet ch säkerställer insyn,
13 hur ffentlig revisin kan bidra på natinell nivå ch på EU-nivå till att säkerställa effektiv ch ändamålsenlig tillämpning ch övervakning av EU-lagstiftningen. 14 Avslutningsvis uppmärksammar vi vissa utmaningar ch möjligheter när det gäller den frtsatta utvecklingen av övervakningen ch granskningen av hur EU-lagstiftningen tillämpas. Övervakning av tillämpningen av EUlagstiftningen En kmplex efterlevnadsmiljö att övervaka Många ch skiftande EU-lagar att övervaka 15 Kmmissinen måste övervaka tillämpningen av en str mängd rättsakter av lika slag med bestämmelser sm gäller för medlemsstaterna. EU:s regelverk ändras ckså över tid eftersm EU:s plitik ch befgenheter utvecklas ch EU antar ch ändrar de lagar sm medlemsstaterna måste tillämpa. Ptentiellt alla brtt mt bestämmelser i EU-lagstiftningen sm gäller medlemsstaterna kan leda till ett överträdelseförfarande. Ptentialen för överträdelser ch den övervakningsverksamhet sm kmmissinen bedriver berr på vilken typ av lag det handlar m (se ruta 2). Exempelvis utlöser direktiv särskild övervakningsverksamhet när det gäller deras anmälan ch införlivande i natinell lagstiftning. 16 Kmmissinen ffentliggör ingen uppskattning av det ttala antalet rättsliga instrument sm den övervakar. Alla direktiv skapar skyldigheter för medlemsstaterna. För många andra rättsliga instrument gäller dck enbart vissa bestämmelser medlemsstaterna. Till följd av detta är det i princip svårt att göra en uppskattning av antalet EU-lagar sm skulle kunna leda till överträdelseärenden baserat på det ffentliga registret över EU-lagstiftning 6. 17 I vår enkät bad vi de generaldirektrat sm ansvarar för de relevanta plitikmrådena att redgöra för det antal EU-lagar de övervakar. Sammantaget rapprterade de att de övervakar mkring 5 600 lagar, varav ungefär en fjärdedel är direktiv, en tredjedel förrdningar ch resten andra typer av rättsakter (se figur 2). 6 Den ffentliga databasen Eurlex.
14 Även m siffrrna för direktiv ch förrdningar är relativt jämförbara mellan plitikmrådena är siffrrna för andra rättsakter svårare att ta fram på ett knsekvent sätt. Figur 2 Typer av EU-lagstiftning sm övervakas av kmmissinens generaldirektrat 1 392 25 % 1 703 30 % 2 516 45 % Direktiv Förrdningar Andra rättsakter Källa: Revisinsrättens enkät till kmmissinens generaldirektrat. 18 Ett antal utmärkande drag hs EU:s lagar kan öka risken för bristande efterlevnad. I våra enkäter uppgav både generaldirektraten ch medlemsstaterna att följande utmärkande drag var prblematiska när det gällde genmförandet eller tillämpningen av EU-lagstiftningen: Sakfrågans kmplexitet ch tekniska natur ch EU-lagstiftningens tydlighet. 19 Medlemsstaterna rapprterade även på lika sätt ett antal andra faktrer sm bidrar till de svårigheter de upplever med att på ett krrekt sätt ch i rätt tid tillämpa EU-lagstiftningen, i synnerhet betydande brist på anpassning mellan nya EU-krav ch befintlig lagstiftning på natinell eller reginal nivå, skillnader i tlkningen av bestämmelser i EU-lagstiftningen mellan dem ch kmmissinen, antalet tillgängliga alternativ på deras nivå vid tillämpningen av direktivet.
15 20 I själva verket medför varje EU-rättsakt sina egna särskilda utmaningar för medlemsstaterna när det gäller en krrekt tillämpning i rätt tid. Varje plitikmråde har sina egna särdrag 21 Antalet ch typen av rättsakter sm övervakas av generaldirektraten varierar betydligt mellan plitikmrådena (se figur 3). I vår enkät hör närmare en tredjedel av rättsakterna med bestämmelser eller skyldigheter för medlemsstaterna till mrådet hälsa ch livsmedelssäkerhet (SANTE), ch mer än en fjärdedel av direktiven hör till mrådet miljö. När det gäller balansen mellan användningen av förrdningar ch direktiv rapprterade generaldirektraten för åtta plitikmråden att de mestadels använder förrdningar, sju generaldirektrat rapprterade att de använder en jämn blandning av direktiv ch förrdningar ch tre generaldirektrat rapprterade att de mestadels använder direktiv. Medlemsstaterna rapprterade att den största svårigheten låg i att säkerställa krrekt tillämpning i rätt tid av EU-lagstiftningen på plitikmrådena miljö (ENV), transprt ch rörlighet (MOVE), energi (ENER), finansiell stabilitet, finansiella tjänster ch kapitalmarknadsuninen (FISMA) samt inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små ch medelstra företag (GROW). Dessa hör till de mråden sm har det högsta antalet EU-lagar att övervaka ch det högsta antalet överträdelseärenden sm rör införlivande. Figur 3 Avsevärda skillnader mellan kmmissinens generaldirektrat när det gäller antal ch typ av EU-lagar sm övervakas 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Direktiv Förrdningar Andra rättsakter Källa: Revisinsrätten på grundval av en enkät till kmmissinens generaldirektrat.
16 22 Det är även str variatin mellan EU:s plitikmråden när det gäller i vilken utsträckning de blandar lagstiftnings- ch budgetinstrument. Medan ni plitikmråden mestadels inbegriper lagstiftningsverksamhet 7 inbegriper de övriga ni antingen en balans mellan lagstiftnings- ch budgetinstrument eller mestadels förvaltning av EU-utgifter. Det finns även avsevärda skillnader i strleken på de medel sm förvaltas ch används på de lika plitikmrådena samt i de regler för eknmisk förvaltning sm gäller. I vissa plitikmråden får medlemsstaterna ansöka m EUmedel för EU-prgram eller EU-prjekt sm skulle kunna förenkla deras tillämpning av EU-lagarna. Medlemsstaterna får exempelvis föreslå att de eurpeiska struktur- ch investeringsfnderna (ESI-fnderna) används till att stödja viktiga infrastrukturprjekt sm krävs för att uppfylla EU:s miljönrmer eller ansöka m bidrag för tekniskt bistånd till åtgärder för att stärka deras rättssystem. 23 Kmmissinens befgenheter att upptäcka ch krrigera medlemsstaternas bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen varierar ckså mellan plitikmrådena ch är i många fall kpplade till de tillgängliga EU-medlen. I vår enkät rapprterade de flesta av generaldirektraten (13 av 18) att de har vissa särskilda utredningsbefgenheter att upptäcka bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen för åtminstne vissa delas av sitt plitikmråde 8. Strax över en tredjedel av generaldirektraten (sju av 18) ansåg att ökade befgenheter rörande inspektin eller utredning sannlikt skulle bidra till att förbättra efterlevnaden av EU-lagstiftningen. De flesta av dessa generaldirektrat ansåg redan att de har relativt stra utredningsbefgenheter (fyra av sju). 24 Över en tredjedel av generaldirektraten (sju av 18) rapprterade att de har särskilda sanktinsbefgenheter eller krrigerande befgenheter gentemt medlemsstaterna utöver överträdelseförfarandet. Den huvudsakliga krrigerande befgenhet sm generaldirektraten rapprterade (fem av sju) knöt an till mråden sm inbegriper EU:s utgifter. Enligt de förrdningar sm reglerar EU-medel har generaldirektraten förvaltnings- ch kntrllsystem sm hjälper till att upptäcka fall av bristande efterlevnad ch göra finansiella krrigeringar (se figur 4). På exempelvis jrdbruksmrådet upptäcker AGRI 9 bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen genm mekanismen för granskning av överensstämmelse ch använder avslutandet av räkenskaperna för att övertyga medlemsstaterna att anpassa sina förvaltnings- ch 7 Generaldirektraten sm rapprterade mestadels lagstiftningsverksamhet: CLIMA, COMP, ENER, ENV, FISMA, JUST, MARE, REGIO ch SANTE. I 8 bilaga II beskrivs hur vi refererar till resultaten av våra enkäter. 9 Vi refererar till generaldirektraten i vår enkät genm deras fficiella förkrtningar enligt bilaga I.
17 kntrllsystem ch undvika att finansiella krrigeringar görs. Liknande arrangemang finns med avseende på ett antal andra fnder med delad förvaltning 10. Figur 4 Finansiella krrigeringar ch återkrav 2017 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Belpp (miljner eur) Jrdbruk Reginalplitik Fiske Sysselsättning ch sciala frågr Källa: Revisinsrätten på grundval av kmmissinens årliga förvaltnings- ch resultatrapprt. 25 Dessutm har kmmissinen rätt att kräva tillbaka lagligt statligt stöd från mttagarna. Om medlemsstaten inte rättar sig i tid kan kmmissinen besluta att föra ärendet vidare till dmstlen utan att inleda ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget. Vidare får kmmissinen, inm ramen för den eurpeiska planeringsterminen 11, rekmmendera att en medlemsstat vidtar åtgärder för att stärka sitt rättssystem. Om den inte gör det kan EU-medel hållas inne. 26 I själva verket har varje plitikmråde en unik prfil när det gäller antalet ch typerna av gällande lagstiftningsinstrument ch huruvida särskilda befgenheter finns för att utreda eller utdöma påföljder för medlemsstaternas bristande efterlevnad av vissa EU-lagar. Den tillit kmmissinen sätter till överträdelseförfarandet för att se till att EU-lagstiftningen följs varierar därför på ett betydande sätt mellan plitikmrådena. Betydande skillnader föreligger mellan medlemsstaterna 27 Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaternas plitiska, rättsliga ch knstitutinella arrangemang vilka inverkar på hur de tillämpar EU-lagstiftningen i praktiken. I våra enkäter rapprterade generaldirektraten ch medlemsstaterna hur 10 Andra fnder med delad förvaltning med mekanismer för finansiell krrigering inkluderar Eurpeiska reginala utvecklingsfnden, Eurpeiska scialfnden, Sammanhållningsfnden ch Eurpeiska fiskerifnden. 11 Den eurpeiska planeringsterminen är en cykel för samrdning av den eknmiska plitiken ch finansplitiken inm EU. Den utgör en del av EU:s ram för eknmisk styrning. Dess fkus ligger på sexmånadersperiden i början av varje år, därav namnet termin.
18 faktrer med anknytning till medlemsstaternas rättssystem, finansiella ch administrativa kapacitet samt natinella övervakningsarrangemang kan inverka på deras efterlevnad av EU-lagstiftningen samt kmmissinens förmåga att övervaka den. Strukturer ch strategi för lagstiftning 28 Medlemsstaterna rapprterade betydande skillnader när det gäller deras lagstiftningsförfaranden, de berörda myndighetsnivåerna ch den strategi sm föredras för att säkerställa införlivandet ch tillämpningen av EU-lagstiftningen. Dessa skillnader bidrar till att fastställa antalet, typen av ch valet av tidpunkt för natinella genmförandeåtgärder. 29 Våra enkäter till generaldirektraten ch medlemsstaterna tyder på att längden på en medlemsstats lagstiftningsförfarande är en viktig avgörande faktr för den tid det tar att införliva direktiv. Flera medlemsstater (ti av 27) ch generaldirektrat (åtta av 17) uppgav att prblem med avseende på lagstiftningsprcessen fta utgör en del av prblemen med införlivandet eller tillämpningen av EU-lagstiftningen. Flera medlemsstater (åtta av 26) rapprterade att reginala myndigheter i åtminstne vissa fall spelade en rll i lagstiftningsprcessen. Förseningar i antagandet av natinella genmförandeåtgärder förekmmer även m de flesta av medlemsstaterna (23 av 27) rapprterade att de vid behv har en mekanism för priritering av införlivande av direktiv eller påskyndande av rättsprcessen. 30 Risken för ett sent införlivande berr i viss utsträckning på direktivets kmplexitet ch tidsfristen för genmförandet. Dessa tidsfrister har överenskmmits sm en del av en EU-lagstiftningsprcess sm inbegriper EU-institutinerna ch medlemsstaterna. I vår enkät ansåg de flesta av medlemsstaterna att tidsfristerna för införlivande är tillräckligt långa för väl avgränsade direktiv med ett måttligt antal rättsliga skyldigheter på mråden sm inte är starkt reglerade på natinell nivå. De flesta av medlemsstaterna ansåg dck även att tidsfristerna för införlivande sällan var tillräckligt långa för direktiv med ett strt antal rättsliga skyldigheter, ett vitt tillämpningsmråde eller inverkan på många natinella lagar. Medlemsstaternas svar tyder på att förseningar i införlivandet av direktiv delvis kan tillskrivas den mängd samrdning eller samråd sm krävs i medlemsstaten för att införliva direktivet. 31 Medlemsstaterna har även lika preferenser för införlivande. Genmförandet av direktiv kan för medlemsstaternas del inbegripa att välja mellan att ändra ch/eller anta ny natinell lagstiftning. Samtidigt sm ett fåtal medlemsstater uttryckte en preferens för att ändra natinell lagstiftning, där så är möjligt, rapprterade de flesta av medlemsstaterna att de föredrar att hitta en balans mellan de två strategierna.
19 Medlemsstaterna rapprterade på lika sätt att valet berdde på sådana faktrer sm det berörda direktivets karaktär, den gällande natinella lagens karaktär ch huruvida införlivandet av direktivet var en del av större natinella refrmer sm äger rum på det berörda plitikmrådet. 32 Det varierade även mellan medlemsstaterna när det gäller vilka typer av lagstiftningsinstrument sm de använder för att införliva EU-direktiven i sin rättsrdning. Medlemsstaternas uppskattningar för periden 2014 2016 av förhållandet mellan lagstiftning på hög nivå (t.ex. parlamentariska beslut) ch lagstiftning på lägre nivå (dvs. delegerad/underrdnad lagstiftning) varierade betydligt. Samtidigt sm de flesta av medlemsstaterna rapprterade en högre andel lagstiftning på lägre nivå rapprterade mer än en fjärdedel en högre andel primärrätt. Uppskattningarna för lagstiftning på hög nivå varierade mellan 5 % ch 80 % ch för lagstiftning på lägre nivå mellan 20 % ch 90 %. 33 Det finns även en betydande variatin mellan medlemsstaterna när det gäller antalet natinella genmförandeåtgärder ch deras mfattning för ett visst EUdirektiv. I vår dataanalys nterade vi en krrelatin mellan antalet natinella genmförandeåtgärder ch antalet överträdelseärenden sm inletts under periden 2014 2016 för ett visst direktiv (se figur 5). I vår enkät uppgav flera medlemsstater att antalet natinella genmförandeåtgärder sm krävs är en viktig avgörande faktr för den tid det tar att införliva direktiv. Figur 5 Antalet natinella genmförandeåtgärder kan öka risken för överträdelser 40 Antal överträdelseförfaranden sm inletts 35 30 25 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Genmsnittligt antal natinella genmförandeåtgärder Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen.
20 34 Samtidigt sm flera medlemsstater (ti av 26) rapprterade att de har en plicy eller ett rättsligt krav för att undvika natinell överreglering av EU-direktiv 12 erkände de flesta av medlemsstaterna att de ibland lägger till ytterligare bestämmelser vid införlivandet av direktiv för att tillgdse natinella behv eller intressen. De berörda medlemsstaterna förklarade att detta kunde göras för att minimera ändringarna i den natinella lagstiftningen eller m införlivandet av ett EU-direktiv utgjrde en del av en större refrm av plitikmrådet på natinell nivå. Medlemsstaterna uppmanas att infrmera kmmissinen m eventuella överregleringsåtgärder 13 via kmmissinens elektrniska verktyg för anmälan av natinella genmförandeåtgärder 14. 35 Vissa medlemsstater ch generaldirektrat nterade även att plitiska överväganden på medlemsstatsnivå i vissa fall har bidragit till att EU-rättsakter inte genmförts eller tillämpats krrekt eller i tid. Dessa inbegriper fall där medlemsstaterna har andra plitiska pririteringar än kmmissinen, eventuellt inte har samtyckt till lagstiftningen eller vissa bestämmelser i den, har betydande inhemska särdrag eller natinella intressen, eller där deras valcykel eller plitiska stabilitet har inverkat på antagandet av lagstiftningen. Administrativ ch finansiell kapacitet 36 Tillräcklig administrativ kapacitet spelar en viktig rll i att säkerställa att EUlagstiftningen tillämpas krrekt ch i rätt tid. I våra enkäter framkm följande: Flera medlemsstater (åtta av 19) ansåg att administrativ kapacitet är en viktig avgörande faktr för de natinella genmförandeåtgärdernas överensstämmelse med EU-lagstiftningen. 12 Natinell överreglering avser tillägg av skyldigheter i natinella genmförandeåtgärder sm går utöver kraven i EU-lagstiftningen. 13 Det interinstitutinella avtalet mellan Eurpaparlamentet, Eurpeiska uninens råd ch Eurpeiska kmmissinen m bättre lagstiftning av den 13 april 2016. 14 För närvarande använder sig inga medlemsstater av möjligheten att infrmera m natinella överregleringsåtgärder via det tillgängliga elektrniska anmälningsverktyget (MNE).
21 De flesta av medlemsstaterna (13 av 22) klassificerade det lagstiftningsarbete sm krävs för att införliva EU-lagstiftning i den natinella rättsrdningen sm väldigt utmanande med tanke på de persnalresurser ch den kmpetens sm finns tillgänglig. De flesta av medlemsstaterna (14 av 22) ch generaldirektraten (13 av 14) uppgav även att bristfällig administrativ kapacitet åtminstne ibland var en del av de prblem sm medlemsstaterna stöter på vid införlivandet eller tillämpningen av EU-lagstiftningen. Generaldirektraten med ansvar för plitikmrådena sysselsättning, transprt ch rättsliga frågr betnade att den administrativa kapaciteten var ett prblem för särskilda grupper av medlemsstater. 37 Otillräcklig finansiell kapacitet kan ckså spela en rll i medlemsstaternas bristande efterlevnad av vissa bestämmelser i EU-lagstiftningen. Detta gäller exempelvis i fall där det krävs avsevärda investeringar för att uppfylla EU:s nrmer. I sådana fall kan ESI-fnderna eller andra av EU:s utgiftsprgram stå tillgängliga för medlemsstaterna. Medlemsstaternas egna övervakningsstrukturer 38 Eftersm medlemsstaterna ansvarar för att tillämpa EU-lagstiftningen i praktiken inrättar de sina egna strukturer för övervakning av införlivandet av direktiven, säkerställande av att EU-lagarna tillämpas krrekt ch för handläggningen av överträdelseärenden. Även m strukturerna varierar tenderar de flesta medlemsstater att ha en högre grad av centralisering för övervakning av införlivandet av direktiv ch handläggning av överträdelseärenden än de har för övervakning av att EUlagstiftningen tillämpas krrekt. 39 Nästan alla medlemsstater (21 av 22) rapprterade att ministeriet sm ansvarar för ett särskilt plitikmråde ckså ansvarar för införlivandet av EU-direktiv på det mrådet, i vissa fall samrdnat med berörda reginala myndigheter sm deltar i lagstiftningsprcessen. Nästan alla medlemsstater (25 av 27) rapprterade även att de har ett särskilt rgan sm ansvarar för samrdning av införlivandet av direktiv. I de flesta fall är detta rgan även ansvarigt för kntrll av överensstämmelse med EUlagstiftningen. I ett fåtal fall är dess rll dck begränsad till att tillhandahålla vägledning ch stöd. Dessutm rapprterade nästan alla medlemsstater att de har inrättat centraliserade strukturer för övervakning av införlivandet av direktiv, ch vissa medlemsstater använder it-system sm tillhandahåller påminnelser ch meddelanden m kmmande tidsfrister.
22 40 Nästan alla medlemsstater (21 av 22) rapprterade att huvudansvaret för övervakning av tillämpningen av EU-lagstiftning ligger på det ministerium sm ansvarar för det berörda plitikmrådet. Flera medlemsstater (12 av 27) rapprterade att de har ett särskilt rgan sm ansvarar för att övervaka tillämpningen av EUlagstiftningen. På ett liknande sätt rapprterade de flesta av medlemsstaterna (15 av 27) att huvudansvaret för handläggning av överträdelseärenden ligger på fackministeriet eller myndigheten inm det berörda plitikmrådet. Ett fåtal medlemsstater (tre av 27) rapprterade att detta ansvar var centraliserat. Samtliga medlemsstater (27 av 27) rapprterade att de har ett rgan på central nivå sm ansvarar för samrdning av ch tillsyn över överträdelseärenden. 41 De flesta av de natinella samrdningsrganen eller centrala myndigheterna med ansvar för EU-lagstiftning faller inm ansvarsmrådet för ministerierna för utrikesfrågr eller EU-frågr, ch några hör till justitieministeriet ch några till staten (t.ex. premiärministerns, förbundskanslerns eller generalsekreterarens kansli). Även m nästan alla medlemsstater rapprterade att de har någn frm av centraliserad övervakning av införlivanden ch överträdelseförfaranden är det få sm rapprterar resultaten ffentligt. I de flesta medlemsstaterna tar de ansvariga myndigheterna fram icke-ffentliga rapprter för antingen regeringen eller parlamentet. 42 I själva verket har varje medlemsstat sin egen särskilda metd för att säkerställa att EU-lagstiftningen tillämpas krrekt ch i rätt tid i deras jurisdiktin. Kmmissinens strategi: pririteringar, rganisatin ch resurser Mål ch pririteringar för övervakningsverksamhet 43 Kmmissinens strategi för att övervaka tillämpningen av EU-lagstiftningen är utfrmad med hänsyn till de utmaningar sm strleken ch karaktären på EU:s regelverk innebär, särdragen för de lika plitikmråden där överträdelser kan förekmma ch medlemsstaternas specifika system för lagstiftning ch övervakning. 44 Mt bakgrund av denna kmplexa efterlevnadsmiljö har kmmissinen utvecklat sin strategi för att övervaka tillämpningen av EU-lagstiftningen under många år i
23 enlighet med ett antal meddelanden sm utfärdades 2002 15, 2007 16 ch 2016 17. När vi gick igenm dessa meddelanden identifierade vi ett antal centrala principer, mål ch utmärkande drag i kmmissinens strategi för övervakning av EU-lagstiftningen enligt artikel 17.1 i EU-fördraget. De främsta underliggande principerna för den nuvarande strategin, sm i de flesta fall utgår från EU:s rättsliga ram, är följande: Det är en förutsättning att EU-lagstiftningen upprätthålls för alla rättigheter ch skyldigheter sm följer av fördragen. Det finns en systematisk risk för att bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen leder till att EU:s plitiska mål inte uppnås. Medlemsstaterna bär det största ansvaret för att säkerställa att EU-lagstiftningen tillämpas ch att enskilda medbrgare får tillgång till dmstlsprövning. Medlemsstaterna är skyldiga att samarbeta ljalt för att utreda misstänkta överträdelser. Kmmissinen har befgenhet att efter eget mdöme inleda ch avsluta överträdelseförfaranden ch begära att dmstlen förelägger påföljder. Infrmatinsutbytet med medlemsstaterna ska behandlas knfidentiellt under det administrativa förfarandet vid överträdelser. Kmmissinen är skyldig att följa gd förvaltningssed vid handläggning av klagmål från medbrgare m påstådda överträdelser. 45 Dessa principer är fast förankrade i kmmissinens övervakningssystem. Inm ramen för dessa principer har kmmissinen utvecklat en strategi för att förebygga, upptäcka ch krrigera överträdelser av EU-lagstiftningen. De huvudsakliga målen för strategin är att göra EU-lagar lättare att genmföra, tillämpa ch verkställa, göra det möjligt för medbrgarna att övervaka ch hävda sina rättigheter, 15 Meddelande från kmmissinen m bättre övervakning av EG-rättens tillämpning, KOM(2002) 725 slutlig av den 11 december 2002. 16 Meddelande från kmmissinen En Eurpeisk Unin sm bygger på resultat tillämpningen av gemenskapsrätten, KOM(2007) 502 slutlig av den 5 september 2007. 17 Meddelande från kmmissinen EU-rätten: Bättre resultat genm bättre tillämpning, C(2016) 8600 final av den 21 december 2016.
24 stärka förbindelserna ch samarbetet med medlemsstaternas myndigheter för att identifiera ch lösa överträdelserelaterade prblem, skyndsamt ch beslutsamt hantera allvarliga överträdelser samtidigt sm utnyttjande av överträdelseförfaranden i nödan undviks, säkerställa insyn i medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen ch kmmissinens övervakningsverksamhet. 46 För att uppnå dessa mål har kmmissinen även knstaterat att det finns ett antal specifika risker sm man behöver gardera sig mt vid hanteringen av ptentiella överträdelser. Dessa risker är framför allt följande: Medbrgarna har realistiska förväntningar när det gäller hur överträdelseförfarandet är beskaffat å ena sidan ch möjligheten att få tillgång till dmstlsprövning eller ersättning i enskilda fall å andra sidan. Medlemsstaterna förhalar skeendet genm att använda sig av förfarandeåtgärder till att utreda ch handlägga ärenden för att få ytterligare tid till att genmföra ch tillämpa specifika rättsliga instrument eller förhala eknmiska påföljder så länge sm möjligt. 47 För att nå målen ch hantera riskerna har kmmissinen utvecklat en strategi sm mfattar ett antal centrala funktiner ch verktyg. Vad gäller själva EU-lagarna har kmmissinen sedan 2002 införlivat övervakningsplitiken i sin mer mfångsrika strategi för bättre lagstiftning. Ett huvudmål för bättre lagstiftning är att främja tydliga ch enkla EU-lagar. Kmmissinen har utvecklat specifika verktyg för bättre lagstiftning för att se till att hänsyn tas till frågr sm rör tillämpning ch genmförande i varje skede av den plitiska cykeln, inbegripet utvärderingsskedet. 48 Vad gäller att öka medbrgarnas inflytande sätter kmmissinen str tillit till klagmål sm en viktig infrmatinskälla för att upptäcka överträdelser. För att uppmuntra till klagmål förser kmmissinen medbrgarna med infrmatin m deras rättigheter enligt eurpeisk ch natinell lagstiftning. Det finns även ett antal förfarandegarantier för klagmål gällande handläggningen av deras klagmål. Kmmissinen ger även medbrgarna råd m tillgång till dmstlsprövning på natinell nivå. Kmmissinen har dessutm utvecklat ett antal mekanismer för alternativ tvistlösning för hantering av enskilda ärenden sm avser bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen från medlemsstaternas sida. Till exempel har EU i anslutning till den inre marknadens funktin inrättat mekanismen Slvit för att hjälpa medlemsstaterna att själva lösa ärenden där enskilda medbrgares eller
25 företags rättigheter enligt EU-lagstiftningen i en medlemsstat har kränkts av ffentliga myndigheter i en annan medlemsstat. 49 Beträffande samarbetet med medlemsstaterna har kmmissinen utvecklat ett antal verktyg för att främja efterlevnad, i syfte att förutse ch lösa prblem med att genmföra ch tillämpa EU-lagstiftningen samt hantera överträdelser. Kmmissinen uppmanar även medlemsstaterna att i förekmmande fall ansöka m eknmiskt stöd från EU:s budget för att öka den administrativa kapaciteten ch finansiera den infrastruktur sm krävs för att tillämpa vissa bestämmelser ch direktiv. Genm den eurpeiska planeringsterminen kan en medlemsstat beviljas medel från EU:s budget på villkr att den genmför strukturrefrmer för att stärka sitt rättssystem. 50 Vad gäller inriktningen på allvarliga överträdelser ingår en förteckning över pririterade överträdelser i kmmissinens meddelanden (se ruta 3). I dessa meddelanden förklaras även kmmissinens tillvägagångssätt beträffande begäran till dmstlen att ålägga medlemsstaterna påföljder vid överträdelser enligt artikel 260.2 ch 260.3 i EUF-fördraget. Kmmissinen har ckså utvecklat riktmärken för att handlägga klagmål ch hantera överträdelser på ett skyndsamt sätt. Ruta 3 Kmmissinens förteckning över pririterade överträdelser Kmmissinen pririterar att inleda överträdelseförfaranden i ärenden sm inbegriper följande: Underlåtenhet att anmäla åtgärder ch felaktigt införlivande. Bristande efterlevnad av dmstlens dmar. Förhållanden sm skadar EU:s eknmiska intressen. Kränkningar av EU:s exklusiva befgenheter. De natinella rättssystemens kapacitet att upprätthålla EU-lagstiftningen. Upprepad underlåtenhet från en medlemsstats sida att krrekt tillämpa EUlagstiftningen. 51 Kmmissinen har under flera år utarbetat årsrapprter m resultaten av sin övervakningsverksamhet sm ett viktigt sätt att skapa insyn. Kmmissinen avger även
26 ffentliga svar på framställningar ch frågr från Eurpaparlamentet i ärenden sm rör misstänkta överträdelser ch undersökningar av Eurpeiska mbudsmannen m hanteringen av klagmål. Dessutm för kmmissinen ett ffentligt register över alla överträdelsebeslut ch ffentliggör infrmatin m beslut ch dmstlens dmar genm pressmeddelanden. Fördelning av ansvar ch resurser för övervakningsverksamhet 52 Kmmissinen är indelad i generaldirektrat sm har ansvar för lika specifika plitikmråden. Generalsekretariatet har en central rll när det gäller att samrdna kmmissinens lagstiftningsverksamhet. Kmmissinens övervakningsfunktin ingår i denna struktur. Det generaldirektrat sm utarbetar ett lagstiftningsförslag ansvarar även för att övervaka tillämpningen av den lag sm det resulterar i. Om fler än ett generaldirektrat är invlverade i att utarbeta ett lagstiftningsförslag anges vilket generaldirektrat sm har huvudansvar i kmmissinens årliga arbetsprgram. 53 För sin lagstiftning har varje ansvarigt generaldirektrat till uppgift att utföra kntrller av införlivandet ch överensstämmelsen när det gäller medlemsstaternas genmförandeåtgärder, handlägga klagmål ch ärenden sm inleds på eget initiativ, utreda ärenden genm samarbete ch infrmatinsutbyte med medlemsstaterna, föreslå huruvida överträdelseförfaranden ska inledas ch följa upp ärenden, främja medlemsstaternas efterlevnad med hjälp av en uppsättning verktyg. 54 Det ansvariga generaldirektratet har även i uppgift att registrera sin övervakningsverksamhet i tre it-system sm är gemensamma för hela kmmissinen (se figur 6): CHAPs en databas för registrering ch uppföljning av klagmål sm inkmmit från enskilda medbrgare ch rganisatiner. EU Pilt en plattfrm för kmmissinens ch medlemsstaternas samarbete ch infrmatinsutbyte m misstänkta överträdelser av EU-lagstiftningen, sm i vissa fall kan användas för att åstadkmma efterlevnad.
27 NIF databasen för handläggning av frmella överträdelseärenden ch registrering av kmmissinens beslut beträffande de lika stegen i det frmella överträdelseförfarandet (se ruta 2). Figur 6 Handläggning av klagmål ch hantering av överträdelser Kntrller av nya EU-direktiv - anmälan - införlivande - Överensstämmelse Inled överträdelseförfarande Inled EU Pilt-ärende Inled överträdelseförfarande Klagmål - enskilda - rganisatiner Registrera klagmål CHAPs Inled EU Piltärende EU Pilt NIF Beslut Inled överträdelseförfarande Hänskjutande EUdmstlen Inled EU Pilt-ärende Ärenden på eget initiativ Inled överträdelseförfarande Identifiera Utred Verkställ Upptäckt Krrigering Källa: Revisinsrätten. 55 Det finns avsevärda skillnader mellan generaldirektratens övervakningsfunktiner. De flesta generaldirektraten har integrerat viss övervakningsverksamhet i plitiska direktrat. I mkring en tredjedel av generaldirektraten är de plitiska direktraten även ansvariga för övervakning ch efterlevnadsåtgärder. I de övriga generaldirektraten utförs övervakning ch kntrll av efterlevnad av en särskild rättstjänst inm generaldirektratet eller en särskild enhet inm ett direktrat sm inte deltar i lagstiftningsarbetet. Nästan alla generaldirektrat rganiserar sin handläggning av klagmål, EU Pilt-förfaranden ch överträdelseärenden efter plitisk sektr, rättsligt instrument eller medlemsstat. I hälften av generaldirektraten handläggs ärenden m ptentiellt bristande efterlevnad av de plitiska tjänstemän sm har störst ansvar för lagstiftningen i fråga. I en tredjedel av generaldirektraten har juridiska tjänstemän det främsta ansvaret för handläggning av ärendena. 56 Där lagstiftning ch övervakningsfunktiner inbegriper avdelningar från lika direktrat säkerställer generaldirektraten intern samrdning genm arbetsgrupper, nätverk eller tillfälliga arbetsstrukturer. Alla generaldirektrat utser samrdnare för
28 handläggning av överträdelseärenden, ch mer än en tredjedel av generaldirektraten har utsett samrdnare för direktiv. Kmmissinen säkerställer övergripande samrdning av sin övervakningsverksamhet genm en särskild enhet vid generalsekretariatet ch ett internt nätverk. Varje generaldirektrat har en kntaktpersn för överträdelser sm fungerar sm kntaktpersn för generalsekretariatet ch företräder generaldirektratet i nätverket. Nätverket handlägger alla förvaltningsärenden sm rör övervakning ch verkställande av EUlagstiftningen i medlemsstaterna, främjar samstämmighet ch överensstämmelse mellan generaldirektraten ch sammanträder två gånger m året. De generaldirektrat sm har gemensamma resurser (dvs. hör till samma familj ) har undergrupper inm nätverket. 57 Kmmissinen har viss centraliserad övervakningsverksamhet. En enhet inm generalsekretariatet ansvarar för att övervaka att medlemsstaterna anmäler införlivandeåtgärder, att generaldirektraten slutför sina kntrller av införlivande ch överensstämmelse samt att generaldirektraten handlägger klagmål, EU Piltärenden ch överträdelseförfaranden (bland annat kntrlleras att generaldirektraten har registrerat infrmatinen krrekt i de relevanta it-systemen). Kmmissinens juridiska avdelning ger rådgivning i ärenden under det administrativa förfarandet ch sköter förbindelserna med dmstlen under rättsprövningen. BUDG ansvarar för att uppbära påföljder sm dmstlen ålagt medlemsstaterna. 58 Eftersm generaldirektraten rganiserar sina övervakningsfunktiner på lika sätt finns det inga lättillgängliga uppgifter m hur stra persnalresurser sm är invlverade. Enligt beräkningar från 13 av de 18 generaldirektraten är mellan 15 ch 20 % av den persnal sm arbetar vid kmmissinen inm plitikmråden sm kräver att medlemsstaterna ska tillämpa EU-lagstiftningen invlverade i övervakningsverksamhet. Det finns dck avsevärda skillnader mellan dessa generaldirektrat vad gäller det absluta antalet anställda sm arbetar med dessa frågr ch den andel av persnalen sm varje generaldirektrat avsätter till övervakningsverksamhet. Exempelvis är cirka 550 anställda (54 %) invlverade i övervakningsverksamhet inm SANTE, vilket kan jämföras med färre än ti anställda vid CLIMA (5 %). Inga generaldirektrat planerade att öka sina persnalresurser på krt sikt mt bakgrund av kmmissinens nuvarande persnalplitik ch flödet av lagstiftningsförslag. 59 På det hela taget hör större delen av den persnal sm är invlverad i övervakningsverksamhet till generaldirektrat med hög ärendebalans. I vår enkät std de tre generaldirektrat sm tillhandahöll högst beräkningar för över 60 % av den ttala andelen invlverad persnal.
29 Övervakning ch samrdning på kmmissins- ch generaldirektratsnivå 60 Kmmissinen leder ch samrdnar sin övervakningsverksamhet centralt ch på generaldirektratsnivå. Under årens lpp har kmmissinen fastställt ett antal riktmärken för de generaldirektrat sm handlägger klagmål, EU Pilt-ärenden ch överträdelser (se ruta 4). Generalsekretariatet kntrllerar generaldirektratens arbete i förhållande till dessa riktmärken sm en del av de förfaranden sm utförs två gånger ch syftar till att säkerställa samstämmighet. Ruta 4 Riktmärken för handläggning av klagmål ch överträdelseärenden Kmmissinen har fastställt följande riktmärken för generaldirektratens handläggning av klagmål ch överträdelseärenden: Ett år för att utreda ett klagmål ch antingen avsluta ärendet eller inleda ett överträdelseförfarande (varje försening måste förklaras för den klagande). Ett år för att hänskjuta ett ärende till dmstlen sm avser underlåtenhet att anmäla åtgärder eller för att avsluta det. Sex månader från ch med tidsfristen för införlivande/anmälan för att avsluta kntrller av införlivande. 16 till 24 månader från ch med anmälan för att avsluta kntrller av överensstämmelse. Ti veckr för att bedöma medlemsstaternas svar på kmmissinens begäran i EU Pilt. Åtta till 18 månader för att hänskjuta eller avsluta ärenden enligt artikel 260 i EUF-fördraget (tlv till 24 månader för ärenden sm först hänskjutits till dmstlen före den 15 januari 2011). Särskilda mål för generaldirektraten beträffande hantering av eftersläpningar av långsamma ärenden. 61 I vår enkät uppgav de flesta generaldirektrat (15 av 18) att de systematiskt övervakar sin handläggning av klagmål, EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden för att kunna analysera arbetsbelastningen, kntrllera utvecklingen eller utarbeta planeringar. Endast tre generaldirektrat med väldigt få ärenden uppgav att de inte systematiskt övervakar sina ärenden (ECFIN, CLIMA ch COMP). Generaldirektraten
30 rapprterar m handläggning av ärenden till sina respektive kmmissinsledamöter sm en del av kmmissinens månatliga cykel för överträdelser. De flesta avdelningar sm ansvarar för att övervaka ärenden (13 av 18) rapprterar regelbundet till sin generaldirektör. Andra generaldirektrat rapprterar bara på generaldirektratsnivå när det behövs, exempelvis för att lyfta fram ärenden sm kräver ytterligare styrning. I de flesta rapprter redvisas antalet ärenden ch deras utfall samt resultaten av förfarandet för samstämmighet ch allmänna frågr sm rör efterlevnadsåtgärder. Ett fåtal generaldirektrat rapprterade även infrmatin m sina centrala resultatindikatrer ch m hur persnalresurserna används. 62 Eftersm endast vissa generaldirektrat övervakar medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen kräver kmmissinen inte att generaldirektraten systematiskt ska redgöra för sin övervakningsverksamhet i sina årliga verksamhetsrapprter. Hälften av generaldirektraten i vår enkät (ni av 18) uppgav att de fastställer resultatindikatrer för sin handläggning av kntrller av införlivande, klagmål, EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden. I de flesta fall använder sig dessa generaldirektrat av vissa eller samtliga av de riktmärken sm fastställts av kmmissinen (se ruta 4). Vår granskning av de årliga verksamhetsrapprterna för periden 2014 2016 visade att lika generaldirektrat väljer att inrikta sig på lika aspekter av sin övervakningsverksamhet. De rapprterade indikatrerna inbegrep följande: Införlivande andel mttagna anmälningar i prcent från medlemsstaterna före utgången av tidsfristen (FISMA), medlemsstaternas införlivandegrad eller brist på införlivande med avseende på direktiv (GROW, MOVE, JUST ch MARKT) ch antal direktiv för vilka kmmissinens kntrller av överensstämmelse inte avslutats inm ett år (JUST). Klagmål ttalt antal klagmål sm handlagts under året (EMPL ch JUST), andel klagmål i prcent sm avslutats inm ett år (JUST) ch antal månader i genmsnitt sm krävts för att handlägga ett ärende (FISMA). EU Pilt antal ärenden sm inletts ch avslutats under året (ENV ch TAXUD). Överträdelser andel ärenden i prcent avseende underlåtenhet att anmäla åtgärder sm handlagts av kmmissinen inm respektive tidsfrist (MOVE ch FISMA), andel ärenden i prcent sm antingen avslutats eller hänskjutits till dmstlen inm en viss tidsperid (JUST), antal inledda, avslutade eller pågående ärenden (TAXUD, ENV ch SANTE), antal ärenden sm pågått i över tre år (MOVE), andel ärenden i prcent avseende bristande överensstämmelse sm avslutats inm respektive tidsfrist (FISMA), andel ärenden i prcent sm lagts fram för
31 beslut av kmmissinen, uttryckt sm andel i prcent av det ttala antalet pågående ärenden (TAXUD) ch överträdelseärendets längd (GROW). 63 De flesta generaldirektrat (elva av 18) uppgav att de har inrättat strukturer för utbyte av erfarenheter inm generaldirektratet mellan ansvariga persner för övervakning ch efterlevnadsåtgärder ch ansvariga persner för EU-plitik ch lagstiftning. Dessa strukturer är antingen rganisatriska (fem av 11) eller utgörs av särskilda grupper, sammanträden eller utbildningstillfällen (sex av 11). På liknande sätt uppgav nästan hälften av alla generaldirektrat (åtta av 18) att erfarenheter utbyts med de persner sm ansvarar för utvärdering ch kntrll av ändamålsenligheten, antingen genm rganisatriska strukturer (fyra av åtta) eller särskilda grupper, sammanträden eller utbildningstillfällen (fyra av åtta). På central nivå säkerställer kmmissinen samrdning genm att generalsekretariatets enhet för tillämpning av EU-rätten är placerad inm generalsekretariatets direktrat för smart lagstiftning ch arbetsprgrammet, tillsammans med enheterna för utvärdering, lagstiftningens ändamålsenlighet ch resultat samt för knsekvensbedömning. 64 Vad gäller utvärdering ch internrevisin har kmmissinen hittills inte gjrt någn övergripande utvärdering av sin övervakningsstrategi eller övervakningsverksamhet, även m det har gjrts vissa undersökningar på generaldirektratsnivå. Kmmissinens tjänst för internrevisin (IAS) utför revisin av generaldirektratens strukturer för övervakning ch åtgärder för att se till att EUlagstiftningen följs. Sedan 2014 har tjänsten för internrevisin utfört flera revisiner av generaldirektrat med ett strt antal direktiv eller överträdelseärenden sm en del av ett revisinsprgram sm ska genmföras i detta hänseende. Förvaltning: övervakning, verkställande ch främjande av efterlevnad Kntrll av genmförandet av nya eller ändrade EU-direktiv 65 Ett nytt eller ändrat direktiv (se figur 7) kräver att medlemsstaterna anmäler de åtgärder sm vidtagits för att genmföra direktivet i den natinella rättsrdningen till kmmissinen. Medlemsstaterna måste göra denna anmälan senast ett visst datum (vanligtvis två år efter det att direktivet antagits) ch underrätta kmmissinen m natinella genmförandeåtgärder.
32 Figur 7 Antagna EU-direktiv under periden 2014 2016 80 70 60 28 50 40 30 20 46 23 18 10 0 9 2014 2015 2016 15 Nya Reviderade Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från Eurlex. 66 Om en medlemsstat inte anmäler genmförandeåtgärder till kmmissinen inm utsatt tidsfrist stämmer generalsekretariatet av ärendet med det ansvariga generaldirektratet innan en underrättelse m underlåtenhet att göra anmälan utarbetas sm kmmissinen antar ch skickar till medlemsstaten. De flesta överträdelseärenden sm inleds av kmmissinen avser sent införlivande av direktiv (se figur 8). Figur 8 De flesta överträdelseärenden avser sent införlivande 1 200 1 000 800 600 310 204 141 400 200 584 543 847 0 2014 2015 2016 Ärenden rörande sent införlivande Övriga överträdelseärenden Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen.
33 67 När kmmissinen har fått in anmälningar bedömer den m medlemsstaterna har genmfört EU-direktiven fullt ut ch på rätt sätt med hjälp av en tvåstegsstrategi sm innefattar kntrller av införlivande ch överensstämmelse. När kmmissinen kntrllerar införlivandet undersöker den m medlemsstatens anmälan innehåller natinella genmförandeåtgärder för varje skyldighet sm ingår i EU-direktivet (fullständighet). Vid en kntrll av överensstämmelsen jämför kmmissinen bestämmelserna ch skyldigheterna i EU-direktivet artikel för artikel med texten i de natinella genmförandeåtgärderna (krrekthet). 68 Det är det ansvariga generaldirektratet för respektive direktiv sm utför dessa kntrller av införlivande ch överensstämmelse ch sm beslutar m kntrllernas mfattning. Nästan alla generaldirektrat uppgav att de kntrllerar införlivandet av samtliga bestämmelser eller skyldigheter i varje direktiv för samtliga medlemsstater. De flesta generaldirektrat uppgav att de även kntrllerar överensstämmelsen mellan samtliga bestämmelser i varje direktiv ch de natinella genmförandeåtgärderna för samtliga medlemsstater, medan ett fåtal generaldirektrat inriktade sina kntrller enbart på de viktigaste bestämmelserna eller på den bestämmelse där överträdelserisken bedömdes vara störst. Enligt kmmissinens nya strategi för efterlevnadsåtgärder, sm gäller sedan 2017, måste generaldirektraten utföra systematiska kntrller av införlivande ch överensstämmelse. 69 Den viktigaste faktrn bakm respektive generaldirektrats arbetsbelastning i fråga m kntrller av införlivande ch överensstämmelse utgörs av det antal direktiv sm har trätt i kraft inm deras plitikmråde under den senaste tiden. Detta varierar avsevärt med tiden till följd av kmmissinens arbetsprgram ch EU:s lagstiftningsförfarande. Under tidsperiden 2014 2016 var det TAXUD, ENV, GROW, ENER ch CLIMA sm uppgav sig ha högst antal kntrller i vår enkät. Eftersm generaldirektraten inte behöver registrera sina kntrller på ett enhetligt sätt i en central databas var det emellertid inte möjligt för alla generaldirektrat att ange några siffrr, ch de siffrr sm angavs är eventuellt inte helt jämförbara. 70 Kntrller av införlivande ch överensstämmelse är en utmaning att utföra. Generaldirektraten behöver mfattande kunskaper m medlemsstaternas rättssystem ch språk ch ska utföra kntrllerna inm vissa tidsfrister. Enligt de flesta generaldirektrat är det en utmaning att genmföra kntrllerna i tid på grund av de relativt snäva tidsfristerna i vissa fall ch behvet av persnal med nödvändig kmpetens ch expertis.
34 71 Hur lång tid sm krävs för att genmföra dessa kntrller av införlivande ch överensstämmelse berr på ett flertal faktrer. De faktrer sm de flesta generaldirektrat angav var följande: EU-direktivens längd, kmplexitet ch/eller nyhetsgrad. Kvaliteten på infrmatinen från medlemsstaterna m deras införlivandeåtgärder ch dess punktlighet. De natinella genmförandeåtgärdernas antal ch kmplexitet. Tillgången till resurser (inbegripet översättningstjänster ch juridisk/språklig kmpetens) mt bakgrund av knkurrerande pririteringar inm generaldirektratet. 72 Eftersm generaldirektraten inte behöver registrera sina kntrller på ett enhetligt sätt i en central databas finns det inga fficiella uppgifter m tidsåtgången. De uppgifter sm angavs av generaldirektraten i vår enkät visade på avsevärda skillnader mellan plitikmrådena. Ett generaldirektrat påpekade att det kan ta cirka fyra till sex år från datumet då tidsfristen för införlivande löper ut till dess att kntrllen av överensstämmelse ska vara avslutad. Generaldirektraten uppgav att kntrller av överensstämmelse tar betydligt längre tid att genmföra än kntrller av införlivande. Ett generaldirektrat påpekade att tvåstegsstrategin är användbar men att den försinkar den övergripande bedömningen. Generaldirektratet i fråga föreslg att kmmissinen ska överväga att göra det möjligt att inbegripa prblem med bristande överensstämmelse i överträdelseärenden sm avser bristande införlivande. För att påskynda förfarandet har ett annat generaldirektrat undersökt möjligheten att använda sig av språkteknik för autmatiska kntrller. 73 De flesta generaldirektrat sm har ett strt antal direktiv att kntrllera använder sig emellanåt av uppdragsavtal. Det främsta skäl sm generaldirektraten uppgav till att låta utföra kntrller genm uppdragsavtal var att det saknades persnalresurser internt, liksm att det saknades kunskaper i de berörda medlemsstaternas språk eller rättssystem. Där uppdragsavtal förekmmer uppgav generaldirektraten att deras persnal verifierar det arbete sm utförts av externa entreprenörer. De flesta av generaldirektraten var antingen tillfreds eller mycket tillfreds med det externt utförda arbetet i fråga m fullständighet, krrekthet ch punktlighet. Inget generaldirektrat uppgav att det var missnöjt med resultaten av de kntrller sm utförts externt. Ett generaldirektrat påpekade dck att uppdragsavtal kan medföra att det ttalt sett tar längre tid att genmföra kntrllerna.
35 Handläggning av klagmål ch identifiering av ärenden på eget initiativ 74 Kmmissinen identifierar främst ptentiella överträdelser sm avser bristande överensstämmelse med fördrag, förrdningar ch beslut samt ärenden sm avser bristande tillämpning av direktiv genm handläggning av klagmål ch undersökningar på kmmissinens eget initiativ. I vår enkät ansåg generaldirektraten överlag att klagmål är den viktigaste infrmatinskällan till att upptäcka dessa typer av ptentiella överträdelseärenden. 75 Generaldirektraten mttar klagmål på flera lika sätt, bland annat direkt till generaldirektratet eller via kmmissinens webbplats. Kmmissinen handlägger även framställningar sm lämnas till den sm klagmål från Eurpaparlamentet. Sedan 2017 måste generaldirektraten begära att de klagande fyller i ett standardfrmulär för klagmål. Detta initiativ syftar till att göra det möjligt att framöver bättre kunna kategrisera klagmålet ch den klagande. 76 Kmmissinen tar emt klagmål från flera lika kategrier av klagande, bland annat medbrgare, företag ch intressegrupper. Eftersm generaldirektraten inte behöver kategrisera de klagande finns det inga fficiella uppgifter m fördelningen av de lika kategrierna av klagande. De uppskattningar sm gjrdes av 13 generaldirektrat i vår enkät uppvisar avsevärda skillnader mellan plitikmrådena. Ti generaldirektrat uppgav att de tar emt fler klagmål från enskilda än från rganisatiner, medan sex generaldirektrat beräknade att 90 % eller mer av deras klagmål kmmer från enskilda. Generaldirektraten uppgav att de tg emt fler klagmål från rganisatiner inm mrådena beskattning, energi ch klimatplitik. Baserat på ett viktat genmsnitt av generaldirektratens uppskattningar visar vår enkät att generaldirektraten tar emt cirka två tredjedelar av sina klagmål från enskilda ch en tredjedel från rganisatiner.
36 Ruta 5 Klagmål från rganisatiner Kmmissinen tar emt klagmål från ett eller flera lika slags rganisatiner berende på plitikmråde. De främsta rganisatinsslag sm är invlverade i de lika plitikmrådena är följande: Organisatiner sm företräder prducenter, knsumenter, företag eller medbrgare AGRI, CLIMA, EAC, FISMA, GROW, HOME, JUST, MARE, MOVE ch SANTE. Icke-statliga rganisatiner/ffentliga rgan CNECT, EMPL, ENV, HOME, JUST, MARE, REGIO, SANTE ch HOME. Advkatbyråer ECFIN, ENER, MOVE ch TAXUD. 77 Förfarandena för handläggning av klagmål fastställs i ett meddelande från kmmissinen 18. Generaldirektraten måste registrera klagmålen i CHAPs-systemet. Kmmissinen är skyldig att svara de klagande direkt ch hålla dem underrättade m alla åtgärder sm vidtas (eller inte vidtas) för att följa sina regler för gd förvaltningssed ch garantera insyn. 78 Det ansvariga generaldirektratet bedömer först m ett klagmål ska undersökas. Kmmissinen har fastställt kriterier för de ärenden där generaldirektraten inte bör utreda ett klagmål. De flesta klagmål leder inte till någn undersökning i EU Pilt-systemet eller till ett överträdelseförfarande (se figur 9). 18 COM(2012) 154 final Uppdatering av klagandens ställning i ärenden m uninsrättens tillämpning åtföljt av bilagan till C(2016) 8600 final EU-rätten: Bättre resultat genm bättre tillämpning.
37 Figur 9 De flesta klagmål leder inte till överträdelseärenden 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 679 466 457 3 426 3 056 3 237 2014 2015 2016 Avslutade Drivna Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen. 79 Kmmissinen ffentliggör inte några uppgifter m skälen till att den inte utreder klagmål. I vår enkät uppgav de flesta generaldirektrat (13 av 18) att de inte kntrllerade skälen. De vanligaste skäl sm generaldirektraten uppgav till varför ett klagmål inte ledde till en utredning var följande: Det har inte förekmmit någn överträdelse av EU-lagstiftningen eller den fråga sm tagits upp av den klagande hör inte till EU:s befgenheter. Den klagande har inte lämnat tillräckliga indikatiner på allmän praxis (dvs. praxis sm inte är begränsad till den klagande). Den klagandes prblem kan lösas genm natinella dmstlar eller genm en alternativ mekanism (t.ex. Slvit). Den klagande har inte lämnat tillräckligt med infrmatin trts uppmaningar m att göra klagmålet fullständigt. Klagmålet avser en medlemsstats införlivande av ett direktiv på ett allmänt sätt sm genmgår kntrller av införlivande eller överensstämmelse. Det finns en pågående begäran m förhandsavgörande från dmstlen enligt artikel 267 i EUF-fördraget i samma ärende. Det finns ett EU-mfattande eller natinellt lagstiftningsförslag under behandling sm rör den klagandes prblem. Det pågår en natinell rättegång i samma ärende.
38 80 Vad gäller de psitiva aspekterna av handläggningsförfarandet för klagmål uppgav generaldirektraten följande: Det utgör en direkt infrmatinskälla m medlemsstaternas genmförande ch tillämpning av EU-lagstiftningen. Det ger kmmissinen verktyg att stödja EU-medbrgarna direkt på ett transparent ch användarvänligt sätt sm även kan göra det möjligt för medbrgarna att bättre förstå hur EU styrs ch vilket ansvar EU har. Det är inriktat på att enbart utreda relevanta klagmål. 81 Beträffande begränsningarna beskrev generaldirektraten flera lika faktrer sm gjrde det till en utmaning att handlägga klagmål effektivt ch ändamålsenligt ch tillfredsställa de klagande, bland annat följande: Flera klagande har realistiska förväntningar på kmmissinens befgenheter ch kapacitet att lösa specifika ärenden eller lämnar tillräcklig infrmatin m sina ärenden. Verksamheten är kmplex ch tidskrävande, ch kräver betydande kmpetens ch mdömesförmåga, samtidigt sm den leder till relativt få överträdelseförfaranden. Det sätt sm kmmissinen är rganiserad på kan göra det svårt att handlägga många klagmål sm rör samma prblem eller enskilda klagmål sm är relevanta för fler än en av kmmissinens avdelningar. 82 Generaldirektraten uppgav att de handlade ett mycket varierande antal klagmål under periden 2014 2016. Till exempel uppgav TAXUD att det handlade cirka 950 ärenden per år, medan CLIMA ch ECFIN handlade färre än ti ärenden per år, jämfört med ett genmsnittligt antal på ca 200 ärenden per år för samtliga generaldirektrat. 83 I fråga m ärenden på eget initiativ, för de mråden där sådana förekmmer, ansåg generaldirektraten att befgenheten att inspektera, utreda eller kntrllera var den viktigaste källan till att identifiera förmdade överträdelseärenden. Omkring en tredjedel av generaldirektraten ansåg att kntrller av ändamålsenligheten ch utvärderingar samt rapprter i press ch medier var viktiga infrmatinskällr. Generaldirektraten underströk även att ett antal andra infrmatinskällr var mycket viktiga inm deras plitikmråden, bland annat
39 natinella inspektinsrapprter (ENV), rapprter från EU:s tillsynsrgan (FISMA) ch granskningsrapprter (REGIO). Generaldirektraten på de plitikmråden där Slvitmekanismen tillämpas ansåg inte att denna tillhörde de viktigaste infrmatinskällrna för att identifiera ptentiella överträdelseärenden. 84 Generaldirektraten uppgav även att de handlade ett mycket varierande antal ärenden på eget initiativ under periden 2014 2016. Exempelvis redvisade ENER att det under denna perid handlade över 200 ärenden per år, medan REGIO, EAC ch ECFIN inte handlade några alls. Likaså uppgav generaldirektraten att de handlade mycket varierande kvter av ärenden på eget initiativ. De flesta generaldirektraten handlägger många fler klagmål än ärenden på eget initiativ, förutm ENER, SANTE ch MARE. Dessa generaldirektrat tar emt relativt få klagmål men har utredningsbefgenheter sm leder till ärenden på eget initiativ. På det hela taget handläggs fler ärenden på eget initiativ än klagmål (se figur 10). Figur 10 Fler ärenden sm inleds på eget initiativ än klagmål leder till utredningar 1 400 1 200 1 000 473 800 295 229 600 400 200 840 628 680 0 2014 2015 2016 Ärenden på eget initiativ Klagmålsbaserade ärenden Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen. Utredning av ärenden genm EU Pilt 85 I fråga m misstänkta överträdelser kan generaldirektraten utreda ärendet med medlemsstaten i fråga med hjälp av mekanismen EU Pilt 19. EU Pilt är ett elektrniskt verktyg för att i förtrende samla infrmatin m medlemsstaternas misstänkta 19 Plattfrmen var från början ett piltprjekt på kmmissinens förslag sm inbegrep 15 frivilliga medlemsstater 2008, medan övriga medlemsstater anslöt sig mellan 2010 ch 2013.
40 överträdelser av EU-lagstiftningen. I vissa fall kan mekanismen användas för att åstadkmma efterlevnad utan att man behöver ta till det frmella överträdelseförfarandet. 86 EU Pilt är ett sätt för kmmissinen ch medlemsstaterna att föra en strukturerad dialg inm fastställda tidsfrister. Generaldirektraten skapar först ärenden i EU Pilt för varje ptentiellt överträdelseärende. Generaldirektratet skickar därefter en förfrågan till den berörda medlemsstaten, sm har ti veckr på sig att svara. Generaldirektratet har sedan ti veckr på sig att utvärdera svaret. Berende på hur utvärderingen utfaller beslutar generaldirektratet att antingen avsluta ärendet, begära ytterligare infrmatin eller föreslå att kmmissinen inleder ett frmellt överträdelseförfarande. 87 I vår enkät ansåg nästan alla medlemsstater att kmmissinen tillhandahåller lämplig infrmatin i EU Pilt m ptentiella överträdelser. Medlemsstaterna framhöll att EU Pilts främsta psitiva aspekter är att den bidrar till att undvika överträdelseförfaranden ch främja skyndsamma lösningar för att kmma till rätta med bristande efterlevnad, bidrar till ömsesidig förståelse av EU-lagstiftningen ch medlemsstaternas genmförandeåtgärder, främjar en samarbetskultur mellan kmmissinens generaldirektrat ch natinella myndigheter, är ett användarvänligt sätt att strukturera kmmunikatin inm utsatta tidsfrister, bidrar till att samrdna ch öka medvetenheten inm medlemsstaterna m frågr sm rör efterlevnad, ökar medbrgarnas egenmakt genm att bidra till utredningar av en medlemsstats misstänkta kränkningar av deras rättigheter. 88 Vad gäller mekanismens begränsningar påpekade ett fåtal medlemsstater (5 av 27) att generaldirektratens långsamma svar i vissa fall undergrävde EU Piltmekanismens ändamålsenlighet i fråga m att lösa specifika ärenden. Ett fåtal medlemsstater påpekade även att kmmissinen sedan 2017 har upphört att systematiskt använda sig av EU Pilt för att handlägga vissa slags ärenden innan den inlett överträdelseförfarandet, sm en del av sin nya strategi för efterlevnadsåtgärder. Dessa medlemsstater varnade för att det i slutändan kan kmma att ta längre tid att lösa sådana ärenden på ett skyndsamt sätt. Vissa medlemsstater påpekade ckså att
41 EU Pilt-plattfrmen hjälper dem att få en översikt över ch handlägga ärenden på ett samrdnat sätt. 89 När EU Pilt infördes 2008 ledde det till att färre nya överträdelseförfaranden inleddes under ett antal år, eftersm nya ärenden först utreddes genm plattfrmen. Till följd av detta sjönk även antalet pågående överträdelseärenden under några år. År 2016 översteg antalet nya överträdelseärenden antalet nya EU Pilt-ärenden (se figur 11). Figur 11 EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Öppna överträdelseärenden Inledda överträdelseförfaranden Inleddda EU Pilt-ärenden Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen. Verkställande av EU-lagstiftning genm överträdelseförfarandet 90 Kmmissinen åtnjuter egen bestämmanderätt i fråga m att inleda det frmella överträdelseförfarandet. Så snart ett generaldirektrat har knstaterat att det finns tillräckliga bevis för en förmdad överträdelse utarbetar det ett beslut så att kmmissinen kan inleda förfarandet. Artiklarna 258 ch 260 i EUF-fördraget anger vilka steg sm ingår i förfarandet (se ruta 2), ch dessa gäller för alla slags ärenden. Varje steg i förfarandet ger dels medlemsstaten en möjlighet att uppfylla sina skyldigheter, dels kmmissinen en möjlighet att avsluta ärendet. 91 Kmmissinen måste gdkänna varje steg i det frmella överträdelseförfarandet. I samråd med kmmissinens rättstjänst utarbetar generaldirektraten förslag till kmmissinens beslut i specifika ärenden. Den enhet inm generalsekretariatet sm ansvarar för att övervaka EU-lagstiftningens tillämpning för upp respektive förslag på dagrdningen till kmmissinens sammanträden. Kmmissinen fattar beslut i
42 överträdelseärenden vid ett tital sammanträden varje år (dvs. varje månad med undantag för smmarmånaderna). Hur många beslut sm behandlas per sammanträde varierar betydligt berende på hur många ärenden sm väntar. 92 Under det administrativa förfarandet i det frmella överträdelseförfarandet (steg 1 ch 2) försöker kmmissinen samarbeta med medlemsstaterna för att lösa prblemet ch undvika att hänskjuta ärendet i nödan till dmstlen. I vår enkät uppgav de flesta generaldirektraten (15 av 18) att de kmmunicerade med medlemsstaterna under det administrativa förfarandet genm plitiska eller administrativa skrivelser samt diskuterade avgjrda ärenden med medlemsstaternas företrädare i paketmöten eller andra frum. Ett fåtal medlemsstater påpekade att det var svårt att samrdna svaren på de administrativa skrivelserna. I praktiken avslutar kmmissinen de flesta ärenden under det administrativa förfarandet, innan de hänskjuts till dmstlen (steg 3). 93 I fråga m utmaningar ansåg nästan alla generaldirektrat (17 av 18) att det är en utmaning att hinna handlägga överträdelseärenden i tid, ch de flesta av dem (15 av 17) ansåg att den kmpetens ch expertis sm krävs för detta är en str bidragande faktr. Medan nästan alla medlemsstater (23 av 24) uppgav att tidsfristerna för att svara på frmella underrättelser ch mtiverade yttranden (steg 1 ch 2) i regel var tillräckliga för enkla ärenden, ansåg de flesta av dem (20 av 24) att de sällan var tillräckligt långa för mycket kmplexa ärenden. De flesta medlemsstater (tlv av 23) ansåg att kmmissinens underrättelser ch yttranden är en lämplig grund för ett svar. Flera andra medlemsstater (elva av 23) ansåg att dessa endast var delvis lämpliga. Ett fåtal medlemsstater uppgav att kmmissinens dkument ibland saknar tydlighet ch att kvaliteten varierar berende på generaldirektrat eller ärende. 94 När ett ärende väl har hänskjutits till dmstlen berr det på dmstlens handläggningsförfarande hur lång tid det tar innan en dm avkunnas i ärendet (steg 4). Hur lång tid ett ärende tar vid dmstlen kan ber på flera faktrer, framför allt hur kmplext ärendet är. Om kmmissinen hänskjuter ärendet på nytt till dmstlen enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget (steg 5) kan det ta avsevärt längre tid att lösa ärendet. Hur lång det tar innan dmstlen avgör m eknmiska påföljder ska åläggas en medlemsstat berr på hur lång tid medlemsstaten har fått på sig att rätta sig efter den föregående dmen, hur lång tid kmmissinen tar på sig för att skicka en ny underrättelse till medlemsstaten m att denna frtsatt brister i efterlevnad samt hur lång tid det tar för dmstlen att avkunna en dm. 95 Kmmissinen avgör själv eller drar tillbaka många ärenden innan en dm avkunnas av dmstlen (steg 4 ch 5). Därmed leder endast en liten andel
43 överträdelseförfaranden till eknmiska påföljder för medlemsstaterna enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget (steg 5). I dessa fall kan överträdelseförfarandet ha tagit flera år. Påföljderna är tillämpliga på daglig basis till dess att medlemsstaten anmäler att den följer dmen (viten). Om en medlemsstat uppvisar efterlevnad innan en slutlig dm avkunnas kan dmstlen förelägga ett standardbelpp sm mtsvarar den föregående tidsperiden av bristande efterlevnad. Det är BUDG sm gör denna beräkning ch sm uppbär vitena. 96 Det ansvariga generaldirektratet har i uppgift att övervaka alla eventuella efterföljande prblem med bristande efterlevnad eller ytterligare ärenden av bristfällig tillämpning från medlemsstatens sida genm klagmål eller undersökningar på eget initiativ. 97 Vad gäller psitiva aspekter underströk de flesta generaldirektraten (13 av 18) överträdelseförfarandets rll för att utöva påtryckningar på medlemsstaterna att följa EU-lagstiftningen, avskräcka från bristande efterlevnad ch belysa svårigheter med att genmföra lagstiftningen. Olika generaldirektrat underströk även det psitiva med förfarandets höga nivå, strukturerade utfrmning ch insynsvänliga beskaffenhet, kmmissinens egen bestämmanderätt i fråga m att använda sig av förfarandet ch resultatens synlighet. Dessutm ansåg ett antal generaldirektrat att överträdelseförfarandet är ett bra sätt för kmmissinen att signalera till medlemsstaterna ch medbrgarna att den tar allvarligt på bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen. I vår enkät uppgav nästan alla medlemsstater (25 av 26) att de eknmiska påföljder sm föreläggs av dmstlen i överträdelseärenden har en kraftigt avskräckande verkan. Under periden 2014 2016 uppgick medlemsstaternas ttala eknmiska påföljder på grund av bristande efterlevnad av en dm från dmstlen till 339 miljner eur 20. 98 I fråga m begränsningar för överträdelseförfarandet underströk flera generaldirektrat (åtta av 18) förfarandets längd. Olika generaldirektrat framhöll även förfarandets betungande karaktär (ärenden kräver en hög bevisnivå ), behvet av betydande kunskap ch kmpetens, 20 Eurpeiska uninens allmänna budget utfall för budgetåren 2014, 2015 ch 2016 enligt artikel 711 Vite eller standardbelpp sm åläggs medlemsstater sm underlåter att efterkmma en dm av Eurpeiska uninens dmstl i fråga m icke uppfyllda skyldigheter enligt fördraget.
44 kmmissinens långdragna ch kmplexa interna beslutsprcess, behvet av att avgöra m ärenden ska handläggas eller avslutas, överträdelseärendenas knfrntativa karaktär, svårigheterna med att handlägga plitiskt känsliga ärenden ch ärenden avseende delvis bristande efterlevnad, utmaningen att säkerställa lika behandling av medlemsstater, den kntraprduktiva aspekten av att inleda överträdelseförfaranden i vissa fall. 99 Beträffande kmmissinens egen bestämmanderätt i fråga m det frmella överträdelseförfarandet ansåg flera medlemsstater (ni av 22) att den underlättar ett ändamålsenligt genmförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Flera andra medlemsstater (ti av 22) ansåg att den endast delvis underlättar ett ändamålsenligt genmförande. Ett fåtal medlemsstater (tre av 22) ansåg att den inte underlättar ett ändamålsenligt genmförande. Den främsta r sm flera av medlemsstaterna (ti av 22) uttryckte var att kmmissinen inte längre systematiskt använder sig av EU Piltmekanismen för infrmatinsutbyte m vissa slags ärenden innan ett överträdelseförfarande inleds. Figur 12 visar hur många veckr det i genmsnitt tg under periden 2014 2016 för att handlägga klagmål, utföra undersökningar genm EU Pilt ch handlägga överträdelseärenden innan de avslutades. Av figuren framgår att överträdelseärenden baserade på klagmål tg cirka 140 veckr att lösa, varav mkring halva tiden gick åt till att undersöka klagmålet genm EU Pilt innan det frmella överträdelseförfarandet inleddes.
45 Figur 12 Tidsåtgång för att lösa överträdelseärenden Antal veckr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 52 48 34 72 59 74 26 31 29 2014 2015 2016 Genmsnittlig tid innan ett överträdelseförfarande avslutades Genmsnittlig tid sm EU Pilt-ärende innan ett överträdelseförfarande inleddes Genmsnittlig tid sm klagmål innan en utredning påbörjades Källa: Revisinsrätten på grundval av uppgifter från kmmissinen. Verktyg för att främja efterlevnad 100 Utöver övervaknings- ch efterlevnadsåtgärder förfgar kmmissinen över en uppsättning verktyg sm kan användas i lika skeden av den plitiska cykeln för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa EU-lagstiftningen krrekt ch i tid ( verktyg för att främja efterlevnad ). När kmmissinen utarbetar förslag kan den kräva att det ansvariga generaldirektratet ska upprätta en genmförandeplan sm beskriver medlemsstaternas största utmaningar ch de åtgärder sm medlemsstaterna förväntas vidta. Den kan även utfärda riktlinjer för medlemsstaterna m hur de ska tlka, genmföra ch tillämpa EU:s rättsliga instrument. Ett direktiv kan även kräva att medlemsstaterna ska tillhandahålla förklarande dkument sm anger hur de har införlivat direktivets bestämmelser i sin natinella lagstiftning. 101 Under genmförande- ch tillämpningsfaserna har kmmissinen tillgång till ett antal mötesbaserade verktyg. Dessa inbegriper kmmittéer sm inrättats genm ett direktiv ch består av företrädare för medlemsstaterna, kmmissinens samrdnade nätverk sm består av företrädare för medlemsstaterna med ansvar för genmförande, expertgrupper sm inrättats av kmmissinen för att bistå med rådgivning eller arbetsseminarier sm kmmissinen kan genmföra med specifika medlemsstater. Inm vissa plitikmråden genmför generaldirektraten även så kallade paketmöten med specifika medlemsstater för att diskutera frågr sm rör genmförande ch överträdelseärenden. Vid sidan av dessa mötesbaserade verktyg
46 kan kmmissinen även använda resultattavlr eller barmetrar för att belysa hur väl medlemsstaterna har genmfört EU-lagstiftningen. 102 Generaldirektraten ansvarar för att använda dessa verktyg för att bistå medlemsstaterna i fråga m de rättsliga instrumenten inm deras plitikmråde. Kmmissinen har inget centralt register över hur alla dessa verktyg används av generaldirektraten. I våra enkäter 21 frågade vi generaldirektraten ch medlemsstaterna m hur de använder varje verktyg ch hur ändamålsenliga dessa är, inbegripet deras psitiva aspekter ch begränsningar. Vi frågade även medlemsstaterna m den administrativa börda sm vissa verktyg medför för dem samt deras preferenser när det gäller att använda respektive verktyg mer eller mindre fta. Vi presenterar resultaten av vår analys för respektive verktyg i bilaga III. Figur 13 ger en översikt över hur högt generaldirektraten ch medlemsstaterna rangrdnade de viktigaste verktygen. Figur 13 Ändamålsenlighet hs verktyg för att främja efterlevnad Ändamålsenlighet (1: mycket låg till 5: mycket hög ) 1 2 3 4 5 Genmförandeplaner (kmmissinen) Riktlinjer för tlkning ch genmförande av EU-lagstiftning Förklarande dkument (med jämförelsetabeller) Förklarande dkument (utan jämförelsetabeller) Kmmit téer Nätverk Expertgrupper Arbestsseminarier Paketmöten Resultattavlr ch barmetrar Generaldirektrat Medlemsstater Källa: Revisinsrätten på grundval av en enkät vid kmmissinens generaldirektrat ch i medlemsstaterna. 21 När vi utarbetade våra frågr utgick vi från de frågr sm Eurpaparlamentets utredningsavdelning för medbrgerliga rättigheter ch knstitutinella frågr ställde i strukturerade intervjuer med tjänstemän vid kmmissinen ch i medlemsstaterna 2013 för Eurpaparlamentets utsktt för rättsliga frågr.
47 103 I allmänhet klassificerade generaldirektraten ch medlemsstaterna verktygen sm ändamålsenliga (dvs. sm åtminstne medelmåttigt ändamålsenliga, med en päng på 3 ). Överlag klassade generaldirektraten främjandeverktygens ändamålsenlighet någt högre än medlemsstaterna. Detta berr till str del på att generaldirektraten rangrdnade förklarande dkument med jämförelsetabeller ch paketmöten betydligt högre än medlemsstaterna. 104 Genmförandeplaner är det verktyg sm används minst. Generaldirektraten ch medlemsstaterna betraktar dem även sm minst ändamålsenliga av alla verktyg. Även m dessa ansågs belysa viktiga utmaningar för genmförandet, ansågs de samtidigt ha begränsad användbarhet eftersm de fta utarbetas för tidigt i förfarandet ch inte beaktar de enskilda medlemsstaternas lika särdrag. 105 Riktlinjer hör till de verktyg sm används mest. Både generaldirektraten ch medlemsstaterna betraktade dem sm mycket ändamålsenliga, framför allt vid kmplex lagstiftning. Riktlinjer ansågs spela en viktig rll för att säkerställa en samsyn i fråga m EU-direktiven, även m de inte tillhandahåller en definitiv tlkning av EUlagstiftningen. De flesta medlemsstater var av åsikten att riktlinjer brde användas i högre grad. 106 Förklarande dkument med jämförelsetabeller betraktades sm mycket ändamålsenliga av generaldirektraten för att underlätta kntrller av införlivande ch överensstämmelse avseende natinella genmförandeåtgärder. Flera medlemsstater uppgav att de utarbetade sådana dkument för egen användning sm en del av sina förfaranden för att säkerställa krrekt införlivande av EU-direktiven ch rangrdnade dem sm mycket ändamålsenliga. De medlemsstater sm inte utarbetade förklarande dkument med jämförelsetabeller uppgav däremt att de var mycket betungande att utarbeta. Flera lika generaldirektrat ch medlemsstater ansåg även att förklarande dkument bidrar till rättslig säkerhet ch transparens vad gäller EU-lagstiftningens genmförande i praktiken. 107 De flesta medlemsstater uppmanade kmmissinen att i större utsträckning använda sig av mötesbaserade verktyg. Detta trts den stra administrativa börda sm det innebär att delta i sådana frum. Några medlemsstater påpekade dck att generaldirektratens metder skiljer sig åt sinsemellan ch att det finns utrymme för kmmissinen att utveckla en mer riktad ch enhetlig metd för användningen av dessa verktyg. Trts att medlemsstaterna ansåg att resultattavlr kan bidra till att uppmuntra medlemsstaterna att förbättra sin efterlevnad ville de flesta inte se en ökad användning av dem.
48 Säkerställande av transparens på mrådet för efterlevnad ch övervakning 108 Kmmissinen har höga förväntningar på transparens på sig från medbrgare ch berörda intressenter vad gäller handläggningen av alla slags överträdelseärenden, medlemsstaternas efterlevnad av EU-lagstiftningen ch kmmissinens egen övervakningsverksamhet: De enskilda klagande förväntar sig att bli underrättade m vilka åtgärder sm ska vidtas för att lösa deras prblem ch hur ärendet framskrider. Medlemsstaterna förväntar sig att behandlas rättvist ch knsekvent vad gäller övervakning ch kntrll av efterlevnad. EU:s lagstiftare förväntar sig att bli underrättade m medlemsstaternas genmförande ch tillämpning av den EU-lagstiftning sm de har antagit. Mer allmänt förväntar sig andra EU-institutiner, såsm Eurpeiska eknmiska ch sciala kmmittén (EESK), Eurpeiska reginkmmittén (ReK) ch Eurpeiska mbudsmannen, ch den breda allmänheten att bli underrättade m både medlemsstaternas efterlevnad av EU-lagstiftningen ch m hur kmmissinen utför sin övervakningsverksamhet. 109 Kmmissinen använder sig av ett antal verktyg för att kmmunicera med ch rapprtera till dessa lika mttagare m specifika ärenden, medlemsstaternas efterlevnadsprblem ch kmmissinens egen övervakningsverksamhet, samtidigt sm den garanterar sekretess där så krävs. 110 Vad gäller specifika ärenden är skriftlig krrespndens den främsta metden för att kmmunicera med enskilda klagande. Syftet med krrespndensen är att hålla de klagande underrättade m kmmissinens handläggning av klagmålet ch förklara skälen till kmmissinens beslut att inte utreda klagmålet eller att avsluta ärendet. Kmmissinen har fastställt ett antal administrativa garantier för klagande (se ruta 6).
49 Ruta 6 Administrativa garantier för klagande I enlighet med gd förvaltningssed garanterar kmmissinen de klagande att den ska göra följande: Registrera ch bekräfta mttagandet av deras klagmål inm 15 arbetsdagar. Skriftligen underrätta dem m alla beslut m att närmare undersöka ärendet tillsammans med den berörda medlemsstaten. Underrätta dem m alla beslut m att avsluta ärendet eller inleda ett frmellt överträdelseförfarande. Förklara alla beslut m att avsluta ett ärende i en skrivelse m en förestående avslutning ch ge den klagande fyra veckr för att inkmma med synpunkter. Underrätta den klagande efter ett år m klagmålet inte har avslutats eller m ett överträdelseförfarande har inletts. 111 När kmmissinen har inlett ett frmellt överträdelseförfarande kan den klagande följa de efterföljande stegen i förfarandet via kmmissinens ffentliga register över överträdelseförfarandebeslut ch relevanta pressmeddelanden. Pågående ärenden sm hänskjutits till dmstlen kan följas via dmstlens egen webbplats. 112 Vad gäller medlemsstaternas efterlevnad av EU-lagstiftningen fastställer vissa EU-lagar i översynsklausuler att kmmissinen ska upprätta genmföranderapprter 22 m direktivens införlivande. Frågr sm rör införlivande kan även belysas i andra frmer av ffentliggjrda översyner i efterhand, exempelvis kntrller av ändamålsenligheten ch utvärderingar. 113 För direktiv sm särskilt avser den inre marknaden tillhandahåller kmmissinen indikatrer ch infrmatin angående en rad frågr sm rör genmförande ch tillämpning i resultattavlan för den inre marknaden. Denna resultattavla inbegriper ett antal indikatrer, bland annat m införlivandet av direktiv, överträdelseärenden ch EU Pilt-ärenden (se ruta 7). 22 Dessa kallas även övervakningsrapprter eller införlivanderapprter.
50 Ruta 7 Indikatrer i resultattavlan för den inre marknaden avseende medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen Införlivande Andel icke införlivade direktiv (% av alla direktiv sm inte införlivats) Utveckling under de senaste sex månaderna (förändring av antalet icke införlivade direktiv) Mycket försenade direktiv (två år eller mer) Ttal försening av införlivande (i månader) för försenade direktiv Andel direktiv sm inte införlivats krrekt (% av alla direktiv sm inte införlivats krrekt) Överträdelse Antal pågående överträdelseförfaranden Förändring under de senaste sex månaderna (förändring av antalet överträdelseärenden) Överträdelseförfarandenas längd (i månader) Förfluten tid efter dmstlens dm (i månader) EU Pilt Genmsnittlig tid sm det tagit för varje medlemsstat att svara på kmmissinens förfrågan jämfört med riktmärket på ti veckr 114 Mer allmänt kmmunicerar kmmissinen resultaten av sin övervakningsverksamhet ch andra aspekter av sitt arbete genm årsrapprten m kntrllen av uninsrättens tillämpning. Kmmissinen utarbetar denna rapprt främst för Eurpaparlamentets räkning. Eurpaparlamentets utsktt för rättsliga frågr granskar denna rapprt ingående varje år ch använder den sm grund för ett betänkande från Eurpaparlamentet. Kmmissinen har under flera år haft en knsekvent strategi för årsrapprtens innehåll ch presentatin men har lagt till ytterligare infrmatin ch analyser på Eurpaparlamentets begäran. Inm ramen för detta har EESK uppmanat kmmissinen att begära in ett yttrande över årsrapprten från kmmittén för att göra det möjligt att registrera åsikter från det rganiserade civilsamhället m tillämpningen av EU-lagstiftningen. EESK har även uppmanat
51 kmmissinen att fästa större vikt vid ffentlig infrmatin m överträdelser i allmänhet 23. Även ReK har påpekat vikten av att öka allmänhetens tillgång till infrmatin m EU-lagstiftningens tillämpning med tanke på den viktiga rll sm lkala ch reginala myndigheter spelar när det gäller att genmföra EU-lagstiftningen i praktiken 24. 115 Under periden 2014 2016, sm vi har analyserat, bestd kmmissinens årsrapprter av en välillustrerad rapprt på hög nivå (ca 30 sidr) ch två bilagr med utförlig infrmatin ch diagram för var ch en av de 28 medlemsstaterna samt varje relevant plitikmråde. Sammanfattningen beskriver EU:s överträdelseplitik, understryker hur kmmissinens övervakningsverksamhet bidrar till Junckerkmmissinens relevanta pririteringar ch förklarar kmmissinens respektive medlemsstaternas ansvar för att EU-lagstiftningen tillämpas. Sammanfattningen innehåller även en analys av de viktigaste aspekterna av kmmissinens handläggning av klagmål ch överträdelseärenden ch avgörandena från dmstlen, inbegripet illustrerande exempel. I flera frågr av allmänt intresse för intressenter tillhandahåller kmmissinen dck ingen infrmatin eller analys (se ruta 8). 23 Yttrande från EESK m övervakningen av genmförandet av EU:s lagstiftning av den 18 ktber 2017. 24 Denna synpunkt framfördes av tjänstemän vid ReK i ett skriftligt svar på frågr sm ställdes under utarbetandet av denna översiktliga analys.
52 Ruta 8 Årsrapprter m kmmissinens övervakningsverksamhet Analyser sm kmmissinen gör: Ttalt antal handlagda klagmål ch överträdelseärenden under året. Femårig utveckling av klagmål ch överträdelseärenden. Antal pågående klagmål ch överträdelseärenden. Infrmatin m förebyggande verksamhet, inbegripet utvalda verktyg för att främja efterlevnad (dvs. riktlinjer, genmförandeplaner ch förklarande dkument). Infrmatin m hur väl medlemsstaterna har respekterat förfarandenas tidsfrister. Analyser sm saknas: Genmsnittlig längd på varje steg i förfarandena för handläggning av klagmål ch överträdelseärenden. Förhållande mellan utvecklingen av klagmål, EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden. Tid sm handläggning av klagmål ch ärenden har pågått. Infrmatin m användning av andra verktyg för att kntrllera efterlevnad (t.ex. de viktigaste mötesbaserade verktygen). Infrmatin m hur väl kmmissinen har arbetat enligt riktmärken för handläggning av klagmål ch överträdelseärenden. 116 I detta sammanhang knstaterar vi att Eurpeiska mbudsmannen på grundval av en strategisk undersökning 2017 föreslg att kmmissinen bör ge mer infrmatin m utfallet av dess arbete med att lösa faktiska överträdelser av EU-lagstiftningen under det administrativa förfarandet ch m hur lång tid detta i genmsnitt har tagit i sin årsrapprt m kntrllen av uninsrättens tillämpning 25. 25 Strategisk undersökning OI/5/2016/AB m kmmissinens punktlighet ch öppenhet vid handläggning av överträdelseklagmål.
53 Offentlig revisin av hur EU-lagstiftningen efterlevs Offentlig revisin på natinell nivå 117 Sm en del av vår analys uppmanade vi medlemsstaternas högre revisinsrgan att kartlägga granskningsrapprter avseende tillämpningen av EUlagstiftningen under periden 2013 2017, för att få en överblick över de högre revisinsrganens arbete på detta mråde. Av 185 granskningsrapprter från 13 högre revisinsrgan analyserade vi de 62 rapprter sm vi bedömde vara mest relevanta för inriktningen ch mfattningen på vår översiktliga analys. Dessa granskningsrapprter återspeglade aspekter av både regelefterlevnadsrevisin ch effektivitetsrevisin. 118 Även m de högre revisinsrganens granskningar mfattade en mängd lika plitikmråden avsåg de flesta av dem miljö ch energi, beskattning ch transprt. Flera av de miljö- ch energiplitiska rapprterna (24 rapprter) var inriktade på genmförandet av kmplexa direktiv, exempelvis ramdirektivet för vatten eller ramdirektivet m avfall. Det näst vanligaste plitikmråde sm tgs upp var skatteplitik (ni rapprter), där mer än en rapprt mfattade delsektrerna e-handel ch mms. Det tredje vanligaste plitikmrådet var transprt (åtta rapprter), sm mfattade lika aspekter från järnväg till vägtransprt. Av övriga plitikmråden förekm även eknmiska ch finansiella styrelsefrmer, jrdbruk, reginal utveckling ch andra särskilda aspekter sm är kpplade till den inre marknaden i rapprterna, inbegripet frågr sm ffentlig upphandling eller statligt stöd. 119 I ett fåtal effektivitetsrevisiner av medlemsstaternas ffentliga förvaltning undersöktes rsakerna till försenat införlivande men endast inm ramen för ett enskilt plitikmråde eller ett specifikt rättsligt uninsinstrument. I de flesta fallen avsåg revisinsmålen utfallet av en natinell plitik inm ett mråde där vissa bestämmelser i EU-lagstiftningen var i kraft. I dessa fall bedömde de högre revisinsrganen i första hand hur ändamålsenliga de natinella plitiska åtgärderna var för att uppnå dessa mål. Granskningarna innehöll i regel inte någn bedömning av de natinella förfarandena för införlivande ch genmförande av EU-lagstiftningen i den natinella lagstiftningen. 120 Trts detta hänvisades det i ett strt antal granskningsrapprter åtminstne till tidsramarna för EU-lagstiftningens införlivande, ch förseningar nterades. I ett fåtal fall analyserade de högre revisinsrganen skälen till dessa förseningar ch utvärderade andra ptentiella brister eller inknsekvenser i införlivandet av EUlagstiftningen i den natinella lagstiftningen. I en granskningsrapprt knstaterades att det fanns en risk med ett sent införlivande baserat på en analys av den natinella
54 lagstiftningen i förhållande till åtaganden sm härrörde från EU-lagstiftningen. En annan granskningsrapprt innehöll en översikt över det natinella förfarandet för införlivande av EU-direktiv. Dessutm tg vissa av rapprterna upp frmella överträdelseärenden eller EU Pilt-ärenden sm var kpplade till temat för granskningen, ch ett fåtal högre revisinsrgan tillhandahöll även en översikt över knsekvenserna av bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen, inbegripet eknmiska följder. 121 Ett fåtal granskningar sm mfattade pågående överträdelseärenden innehöll en kvalitativ bedömning av överensstämmelsen mellan bestämmelser i den natinella lagstiftningen ch EU-lagstiftningen. En granskningsrapprt innehöll en analys av den natinella genmförandeåtgärd sm utarbetats för att införliva ett direktiv. En annan rapprt innehöll rekmmendatiner sm beaktades när det berörda direktivet genmfördes. I ytterligare en rapprt beräknades kstnaderna för anpassningar i samband med genmförandet av kraven i ett nytt direktiv sm höll på att införlivas. 122 I flera fall var granskningsrapprterna inte begränsade till staten, utan utvärderade i stället åtgärder sm antagits på reginal ch lkal nivå för att genmföra åtaganden enligt EU-lagstiftningen. 123 Vi knstaterade att ett högre revisinsrgan i ett fall hade utfört en myndighetsövergripande effektivitetsrevisin av hur ändamålsenligt EU-lagstiftningen hade genmförts av den natinella förvaltningen, där det utvärderade de bakmliggande förfaranden ch faktrer sm påverkade både hur punktligt ch krrekt EU-lagstiftningen genmfördes (se ruta 9).
55 Ruta 9 Granskning av de natinella förfarandena för genmförande av EUlagstiftningen Syftet med denna granskning var att undersöka vilka interna administrativa aspekter ch aspekter avseende den perativa miljön sm ger de förutsättningar sm krävs för ett effektivt genmförande av EU-lagstiftningen. I granskningen undersöktes följande: 1) Om genmförandet av EU-lagstiftningen hade förbättrats under årens lpp (med åtskillnad mellan sent införlivande ch felaktigt genmförande). 2) Om staten hade säkerställt ändamålsenliga villkr för genmförande (genm bedömning av situatinen inm lika ministerier, stödåtgärder, vägledning ch planering). 3) Om genmförandet var förenligt med EU-lagstiftningen ch principerna för gd lagstiftning (genm bedömning av transparens, genmförandeinstrument, pririteringar ch ansvarsfördelning). 4) Om staten på ett ändamålsenligt sätt hade utnyttjat det handlingsutrymme sm direktiven medger (genm undersökning av frågr sm egen bestämmanderätt ch transparens samt verktyg sm jämförelsetabeller eller knsekvensbedömningar). 124 Slutligen tillhandahöll ett antal högre revisinsrgan översikter i årsrapprter av införlivandet av EU-lagstiftningen (vanligtvis baserat på ffentlig EU-statistik) ch överträdelseärenden mt medlemsstaten. Offentlig revisin på EU-nivå 125 Revisinsrätten ansvarar för revisinen av EU:s inkmster ch utgifter. Detta inbegriper efterlevnad av EU:s budgetförrdningar. Det innefattar även effektivitetsrevisin av plitik ch utgiftsprgram. I detta sammanhang mfattar revisinsrättens granskningar i vissa fall frågr sm rör medlemsstaternas efterlevnad av EU-lagstiftningen. 126 Vi gick igenm revisinsrättens särskilda rapprter för periden 2014 2017. Vi kunde knstatera att elva av 106 rapprter behandlade frågr med anknytning till medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen eller kmmissinens övervakningsverksamhet enligt artikel 17.1 i EU-fördraget.
56 127 Till största delen gällde iakttagelserna i våra särskilda rapprter med anknytning till tillämpning av EU-lagstiftningen fall där EU-direktiven inte hade införlivats krrekt eller i tid, med risk för att undergräva resultaten inm ett visst plitikmråde. I vissa fall hade vi även gjrt iakttagelser m den tid sm det tg att lösa överträdelser. Vad gäller kmmissinens övervakningsverksamhet innehöll en granskning en utvärdering av kntrller av införlivande ch överensstämmelse sm utförts av kmmissinen på det energiplitiska mrådet. Vi hade även ffentliggjrt en rapprt sm var särskilt inriktad på utfallet av kmmissinens arbete med att säkerställa ett ändamålsenligt genmförande av ett direktiv 26. 128 Våra resultat, iakttagelser ch slutsatser i dessa rapprter belyser ett antal prblem sm generaldirektraten ch medlemsstaterna tar upp i våra enkäter, exempelvis följande: EU-lagstiftningens tydlighet Vi nterade att det i vissa fall kvarstår hinder för genmförande på grund av att tjänstedirektivet är vagt frmulerat ch att kmmissinen har varit mtvillig till att vidta överträdelseåtgärder delvis på grund av att den rättsliga grunden inte är tillräckligt gedigen 27. Natinell överreglering Vi nterade att verksamhetsutövare ch andra marknadsaktörer i lika medlemsstater kan mfattas av andra krav ch regler än de sm särskilt fastställs i EU-lagstiftningen eller riktlinjer för utsläppshandelssystemet 28. Medlemsstaterna har svårt att införliva direktiv i tid Vi nterade att tidsfristen för införlivande endast iakttgs av åtta medlemsstater, medan den sista medlemsstaten slutförde sitt införlivande två år ch fem månader efter denna tidsfrist 29. Effekten av medlemsstaternas eknmiska begränsningar Beträffande dricksvattendirektivet drg vi slutsatsen att vattenkvaliteten ch tillgången till 26 Särskild rapprt nr 5/2016: Har kmmissinen sett till att tjänstedirektivet genmförs ändamålsenligt? 27 Särskild rapprt nr 5/2016. 28 Särskild rapprt nr 6/2015: Integriteten i ch genmförandet av EU:s utsläppshandelssystem. 29 Särskild rapprt nr 5/2016.
57 vatten hade förbättrats i tre medlemsstater, men att det frtsatt behövdes stra investeringar 30. Medlemsstaterna frtsätter att brista i överensstämmelse I fråga m att bekämpa matsvinn knstaterade vi att det sedan lång tid tillbaka råder en mtsägelse mellan EU:s ch medlemsstaternas regler för vad sm är lagligt att sälja när det gäller prdukter med passerat bästföredatum 31. Generaldirektraten har svårt att kntrllera införlivande ch överensstämmelse Vi drg slutsatsen att kmmissinens kntrller av införlivande ch överensstämmelse inte garanterade ett framgångsrikt genmförande av de rättsakter sm syftar till att uppnå EU:s mål 32. Överträdelseförfaranden inleds med fördröjning Vi knstaterade att förfarandet mt en medlemsstat inleddes fyra år efter att kntrllen av överensstämmelse hade utförts 33. EU Pilt-ärenden behandlas med str fördröjning Vi drg slutsatsen att samtidigt sm EU Pilt var ett ändamålsenligt verktyg för samarbetet mellan medlemsstaterna ch kmmissinen ledde det fta till att överträdelseförfaranden inleddes med fördröjning 34. I de fall där bristande efterlevnad avhjälptes under utredningen nterade vi dessutm att detta inte bidrg till att fastställa en etablerad rättspraxis för EU på mrådet i fråga 35. 30 Särskild rapprt nr 12/2017: Genmförandet av dricksvattendirektivet: vattenkvaliteten ch tillgången till vatten har förbättrats i Bulgarien, Ungern ch Rumänien, men det behövs frtsatt stra investeringar. 31 Särskild rapprt nr 34/2016: Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan. 32 Särskild rapprt nr 16/2015: Förbättra försörjningstryggheten genm att utveckla den inre marknaden för energi: mer behöver göras. 33 Särskild rapprt nr 12/2017. 34 Särskild rapprt nr 12/2017. 35 Särskild rapprt nr 5/2016.
Att gå vidare: utmaningar ch möjligheter Kmmissinen har möjlighet att ytterligare stärka övervakningen i överensstämmelse med sina skyldigheter enligt fördraget 129 Kmmissinen har utvecklat sin övervakning av EU-lagstiftningens tillämpning under många år för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 17.1 i EU-fördraget. Inm ramen för detta har den utvecklat en strategi för att svara mt de största utmaningarna med att övervaka ch se till att EU-lagstiftningen följs i medlemsstaterna. Vi identifierade ett antal mråden där vi kunde knstatera att det frtfarande finns utmaningar. 130 Kmmissinen har införlivat sin övervakningsfunktin i en mer mfångsrik strategi för bättre lagstiftning. Denna kmmer frtlöpande att medföra fördelar ch möjligheter, så att nya ch marbetade lagar blir så enkla ch lätta att tillämpa sm möjligt. Inm ramen för detta skulle kmmissinen kunna överväga att göra en lägesanalys av övervakningsplitiken, sm mfattar relevanta aspekter av övervakningsverksamhetens sparsamhet, effektivitet ch ändamålsenlighet. 131 Inm vissa plitikmråden kan medlemsstaterna ansöka m stöd ch teknisk hjälp från EU:s budget för åtgärder sm kan öka deras eknmiska ch administrativa kapacitet att genmföra ch tillämpa EU-lagstiftningen krrekt ch i tid. Budgetinstrumenten ger ckså kmmissinen ytterligare möjligheter att förebygga, upptäcka ch krrigera bristande efterlevnad. Kmmissinen skulle kunna överväga att utveckla en knsekvent ch samrdnad strategi för användning av EU-medel för att öka sin förmåga att främja, övervaka ch genmdriva medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen både inm ch mellan lika plitikmråden. 132 Kmmissinens övervakningsfunktin är rganiserad efter plitikmråde, ch flera generaldirektrat sammanför lagstiftningsansvar med övervakningsansvar. Detta leder till fördelar, bland annat när det gäller att hantera de innebende risker för bristande efterlevnad sm viss EU-lagstiftning är förenad med. Vår analys visar hur andra innebende risker sm påverkar mer än ett plitikmråde berr på specifika förhållanden på medlemsstatsnivå. Vi lyfter även fram kmmissinens strukturer för utbyte av infrmatin ch gd praxis mellan generaldirektraten. Dessutm belyser
59 vår analys de utmaningar sm vissa generaldirektrat har när det gäller att i tid säkerställa tillgång till kunskaper ch expertis i fråga m medlemsstaterna. Kmmissinen skulle kunna överväga att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra utbytet av kunskaper ch expertis i fråga m medlemsstaterna mellan de lika plitikmrådena, bland annat genm gemensamma resurser, där så är lämpligt. 133 Kmmissinen har stärkt förbindelserna ch samarbetet med medlemsstaternas myndigheter genm ett antal verktyg för infrmatinsutbyte. Bland annat har medlemsstaterna nterat att sådana verktyg hjälper dem att samrdna sin egen verksamhet. Vi anser att kmmissinen skulle kunna överväga att ytterligare utveckla verktygen för att säkerställa ett samrdnat infrmatinsflöde mellan kmmissinen ch medlemsstaterna beträffande misstänkta ch faktiska överträdelseärenden för att ta hänsyn till den ändrade strategin för efterlevnadsåtgärder sedan 2017. 134 Generellt kunde vi knstatera att medlemsstaterna anser att kmmissinen ska frtsätta att utveckla sina verktyg för att främja efterlevnad trts den administrativa börda sm dessa medför för medlemsstaterna. Kmmissinen skulle kunna överväga att förbättra samrdningen mellan sina tjänster i fråga m utveckling ch utnyttjande av sådana verktyg för att säkerställa ett mer riktat ch knsekvent tillvägagångssätt inm de lika plitikmrådena sm tar vederbörlig hänsyn till de bördr sm detta medför för medlemsstaterna. Vi har även belyst medlemsstaternas utrymme för att tillhandahålla ännu fler ch bättre förklarande dkument. Dessa dkument spelar en viktig rll för att säkerställa att medbrgarna har insyn i den natinella lagstiftning sm verkställer deras rättigheter enligt EU-lagstiftningen samt för att öka kmmissinens förmåga att effektivt ch ändamålsenligt kntrllera att medlemsstaterna har införlivat EU-lagstiftningen fullständigt ch krrekt. EU:s lagstiftande myndigheter skulle kunna överväga att systematiskt kräva att medlemsstaterna ska tillhandahålla tydliga ch knsekventa förklaringar av hur de har genmfört EU-direktiv. 135 Kmmissinen har fastställt pririteringar ch riktmärken för handläggning av ärenden ch flera generaldirektrat granskar ch rapprterar redan sin övervakningsverksamhet i sina årsrapprter. Kmmissinen skulle kunna överväga att utveckla dessa befintliga kmpnenter i en övergripande ram med indikatrer ch mål för övervakningsverksamhetens sparsamhet, effektivitet ch ändamålsenlighet. En sådan ram skulle kunna utgöra grunden för utveckling av ett mer strategiskt ch knsekvent tillvägagångssätt för att hantera övervakningsrelaterade resurser ch förfaranden över tid.
60 136 Kmmissinen har höga förväntningar på sig i fråga m transparens. Kmmissinen använder sig av många lika verktyg för att kmmunicera med ch rapprtera till intressenter m sin övervakningsverksamhet, bland annat genm månatliga pressmeddelanden m beslut i överträdelseärenden ch en årsrapprt sm innehåller vittmfattande ch utförlig infrmatin på hög nivå. Vår analys har uppmärksammat ytterligare infrmatin sm kan vara av allmänt intresse för intressenter. Kmmissinen skulle kunna överväga att utveckla sin årliga rapprtering ytterligare för att ta hänsyn till intressenters förväntningar, genm bland annat mer infrmatin m kmmissinens övergripande handläggning av ärenden samtidigt sm de klagandes ch medlemsstaternas rättigheter till sekretess iakttas. Offentlig revisin av övervakningen av hur EU-lagstiftningen efterlevs 137 Vår översiktliga analys visar att medlemsstaternas högre revisinsrgan ch revisinsrätten har granskat hur medlemsstaterna ch kmmissinen säkerställer att EU-lagstiftningen följs främst sm ett led i effektivitetsrevisiner av ffentliga utgifter inm särskilda plitikmråden. Det är emellertid få granskningar sm har inriktats specifikt på de övervakningsstrukturer på natinell ch eurpeisk nivå sm syftar till att säkerställa att EU-lagstiftningen tillämpas krrekt ch i tid. Denna översiktliga analys belyser att det finns utrymme för revisinsrätten att granska kmmissinens övervakning av medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen, till exempel hur EU:s budget bidrar till att hjälpa medlemsstaterna att msätta EUlagstiftningen i praktiken, hur kmmissinens övervakningsstrukturer ser ut inm specifika EUplitikmråden, hur kmmissinens handläggning av klagmål ch överträdelseärenden ser ut, vilken kvalitet kmmissinens rapprtering av övervakningsverksamhetens resultat har.
61 Bilagr Bilaga I Omfattning: generaldirektrat ch plitikmråden AGRI: Jrdbruk ch landsbygdsutveckling* CLIMA: CNECT: COMP: ECFIN: EAC: EMPL: ENER: ENV: FISMA: GROW: SANTE: HOME: JUST: MARE: MOVE: REGIO: Klimatplitik Kmmunikatinsnät, innehåll ch teknik* Knkurrens Eknmi ch finans Utbildning, ungdm, idrtt ch kultur Sysselsättning, scialplitik ch inkludering* Energi* Miljö* Finansiell stabilitet, finansiella tjänster ch kapitalmarknadsuninen* Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små ch medelstra företag* Hälsa ch livsmedelssäkerhet* Migratin ch inrikes frågr* Rättsliga frågr ch knsumentfrågr* Havsfrågr ch fiske* Transprt ch rörlighet* Reginal- ch stadsplitik TAXUD: Skatter ch tullar* * Markerar de 13 plitikmråden sm ingår i kmmissinens årsrapprt m kntrllen av uninsrättens tillämpning.
62 Bilaga II Tillvägagångssätt: källr ch metder Vi analyserade data från kmmissinens främsta it-system för handläggning av klagmål ch överträdelseärenden (CHAPs, EU Pilt ch NIF). Vi genmförde en enkät bland 18 av kmmissinens generaldirektrat (se bilaga I). Enkäten innehöll frågr m generaldirektratens plitikmråde, rganisatin, handläggning av ärenden, verktyg för att främja efterlevnad ch system för övervakning ch rapprtering under periden 2014 2016. Vid hänvisningar till resultaten av enkäten använder vi i allmänhet följande frmuleringar: Nästan alla alla utm ett eller två av de generaldirektrat sm svarat. De flesta fler än hälften av de generaldirektrat sm svarat. Flera fler än en tredjedel men mindre än hälften av de generaldirektrat sm svarat. Vissa fler än tre men färre än en tredjedel av de generaldirektrat sm svarat. Ett fåtal upp till tre av de generaldirektrat sm svarat. Vid hänvisningar till resultaten anger vi i vissa fall det ttala antalet svar på frågan (dvs. x svar/y svarande). Vi genmförde en enkät bland medlemsstaterna. 27 av de 28 medlemsstaterna svarade på vår enkät. Svaren samrdnades av de juridiska rådgivarna vid medlemsstaternas ständiga representatiner ch tillhandahölls så att de enskilda medlemsstaterna inte kunde identifieras. Alla medlemsstater svarade inte på alla frågr. Vid hänvisningar till resultaten av medlemsstatsundersökningen använder vi samma tillvägagångssätt sm i vår enkät bland generaldirektraten enligt beskrivningen van. Vi utförde intervjuer med viktiga intressenter inm EU-institutinerna från Eurpaparlamentet, Eurpeiska eknmiska ch sciala kmmittén, Eurpeiska reginkmmittén ch Eurpeiska mbudsmannen.
63 Vi granskade ett antal kmmissinsdkument, bland annat meddelanden m efterlevnadsåtgärder, generaldirektratens årliga verksamhetsrapprter ch årsrapprter m kntrllen av uninsrättens tillämpning. Vi granskade elva relevanta granskningsrapprter från revisinsrätten ch 62 relevanta rapprter från medlemsstaternas högre revisinsrgan från periden 2013 2017.
64 Bilaga III Verktyg för att främja efterlevnad Genmförandeplaner Kmmissinen utarbetar genmförandeplaner för rättsakter sm man anser kan gynnas av stödåtgärder. Genmförandeplanen åtföljer kmmissinens lagstiftningsförslag tillsammans med en knsekvensbedömning. I genmförandeplanen fastställs vilka utmaningar sm medlemsstaterna ställs inför vad gäller tekniska aspekter, överensstämmelse ch tidsplan, ch även kmmissinens stödåtgärder anges (dvs. övriga verktyg sm främjar efterlevnad ch sm kan användas). Genmförandeplaner kan även mfatta medlemsstaternas åtgärder ch övervakningsstrukturer. Kmmissinen utarbetar relativt få genmförandeplaner (under periden 2014 2016 var det mellan en ch fyra varje år inm tre plitikmråden). Vissa generaldirektrat utarbetar även interna genmförandeplaner. Överlag klassificerade generaldirektraten ch medlemsstaterna dessa planer sm medelmåttigt ändamålsenliga. Samtidigt sm de flesta av de medlemsstater sm besvarade enkäten (ti av 18) inte önskade se en ökad användning av kmmissinens genmförandeplaner, ville ett fåtal av dem sm betraktade dem sm ändamålsenliga gärna använda dem ännu mer. Vad gäller de psitiva aspekterna knstaterade generaldirektraten att planerna bidrar till att förutse prblem ch hantera flera stödåtgärder. Medlemsstaterna gav skiftande synpunkter, allt från att planerna var användbara inm vissa mråden till att de bidrg till ett effektivt genmförande, främjade medlemsstaternas åtaganden, underlättade samsyn ch tillhandahöll en tidsplan för genmförande. Beträffande planernas begränsningar nterade generaldirektraten att de ibland utarbetades för tidigt ch därefter krävde en uppdatering, fta saknade ett åtagande från medlemsstaternas sida ch medförde en administrativ börda för medlemsstaterna. Medlemsstaterna underströk även på lika sätt att genmförandeplanerna inte alltid var utfrmade med hänsyn till de likheter sm finns mellan medlemsstaterna, att de begränsade medlemsstaternas egen bestämmanderätt ch att de endast indirekt främjade efterlevnad.
65 Riktlinjer Kmmissinen tillhandahåller skriftlig vägledning till medlemsstater ch/eller intressenter m hur de ska genmföra ch tillämpa vissa uninsrättsliga instrument. Riktlinjer innehåller en tlkning av EU-lagstiftningen sm är bindande för kmmissinen. Riktlinjer måste antas av kmmissinen. Riktlinjer hör till de verktyg sm används i störst utsträckning. Generaldirektraten uppgav att de främst utarbetar riktlinjer där de förutser att det finns utmaningar med genmförandet, men även i vissa fall sm ett svar på svårigheter med genmförandet eller på begäran av medlemsstaterna. Både generaldirektraten ch medlemsstaterna rangrdnade riktlinjer sm ett av de mest ändamålsenliga verktygen. Beträffande psitiva aspekter uppgav generaldirektraten att riktlinjer främjar samsyn, tydliggör rättsliga bestämmelser ch ringar in specifika prblem. Medlemsstaterna uppgav att vägledning är särskilt användbar vid kmplex lagstiftning. De underströk på lika sätt den psitiva funktin sm riktlinjer har när det gäller att förklara kmmissinens ståndpunkt, tydliggöra prblem med genmförandet, bidra till rättslig säkerhet, underlätta införlivande ch minska risken för likartad praxis i medlemsstaterna. Vad gäller begränsningar påpekade generaldirektraten att kmmissinen har begränsade rättsliga befgenheter att tlka EU-lagstiftningen, att medlemsstaterna inte alltid var villiga att följa kmmissinens riktlinjer, att det kan krävas avsevärda arbetsinsatser för att utarbeta riktlinjer samt att de kan vara för långa eller kmma för sent. Flera lika medlemsstater påpekade att riktlinjer inte tillhandahåller en definitiv tlkning av EU-lagstiftningen. De underströk även att riktlinjer inte alltid ligger på rätt detaljnivå eller tillräckligt återspeglar de enskilda medlemsstaternas förhållanden. I vissa fall begränsade riktlinjerna dessutm medlemsstaternas egen bestämmanderätt, minskade kmmissinens flexibilitet att reagera på förutsedda mständigheter ch byggde inte på tillräckliga samråd med medlemsstaterna. ReK påpekade även sm svar på våra frågr att säkerheten kring vägledningarnas rättsliga status ch inknsekvenser mellan EU-lagstiftningen ch vägledningsdkumenten i vissa fall förvirrade de lkala ch reginala myndigheterna. På det hela taget var medlemsstaterna mer psitiva än negativa till riktlinjernas tydlighet, aktualitet, mfattning ch detaljnivå. De flesta medlemsstater (tlv av 20) var av åsikten att riktlinjer brde användas i högre grad.
66 Förklarande dkument Medlemsstaterna kan utarbeta dkument sm förklarar förhållandet mellan direktivets innehåll ch mtsvarande delar i deras natinella införlivandeinstrument. Förklarande dkument åtföljer medlemsstaternas anmälan av införlivandeåtgärder. Dessa kan krävas i själva rättsakten. Kmmissinen gör en bedömning av respektive rättsligt instrument ch föreslår huruvida förklarande dkument ska begäras in. Kmmissinen föreslår vanligtvis inte att det ska finnas krav på förklarande dkument när det handlar m direktiv med få rättsliga skyldigheter inm väl avgränsade plitiska sektrer sm inte är starkt reglerade på natinell nivå. Förklarande dkument kan innehålla eller utarbetas i frm av jämförelsetabeller. Kmplexa direktiv kan innehålla krav på att medlemsstaterna ska förse kmmissinen med förklarande dkument m sina natinella införlivandeåtgärder. Alla generaldirektrat med ett större antal direktiv klassificerade förklarande dkument med jämförelsetabeller sm mycket ändamålsenliga. De ansåg även att förklarande dkument utan jämförelsetabeller var betydligt mindre ändamålsenliga. De flesta medlemsstater (18 av 23) klassade förklarande dkument med jämförelsetabeller sm ändamålsenliga, medan ett fåtal medlemsstater inte gjrde det (fem av 23). Flera medlemsstater utarbetar jämförelsetabeller, eller liknande uppställningar, för eget ändamål. För de övriga medlemsstaterna utgör det en betydande ytterligare administrativ börda att utarbeta jämförelsetabeller. De flesta medlemsstater uppgav att de vanligtvis utarbetar jämförelsetabeller m de mbeds tillhandahålla ett förklarande dkument (17 av 23). De flesta generaldirektrat ansåg att det är bra m medlemsstaterna följer en standardmall (med jämförelsetabeller) när de utarbetar förklarande dkument. Medan vissa medlemsstater (7 av 23) var av åsikten att en standardmall skulle göra dem mer benägna att utarbeta förklarande dkument med jämförelsetabeller, var ett fåtal medlemsstater (tre av fem), sm inte utarbetar sådana dkument, av mtsatt åsikt. Vad gäller psitiva aspekter underströk generaldirektraten att väl utarbetade förklarande dkument ger en gd översikt över medlemsstaternas natinella genmförandeåtgärder. Flera lika generaldirektrat påpekade att detta hjälpte kmmissinen att förstå de rättsliga prblemen i specifika medlemsstater ch göra jämförelser mellan medlemsstaterna. Generaldirektraten ansåg att väl utarbetade förklarande dkument även hjälpte såväl medlemsstaterna sm kmmissinen att säkerställa ett fullständigt ch krrekt införlivande, ch att de i vissa fall minskade generaldirektratens behv att låta utföra kntrller genm uppdragsavtal. Flera lika medlemsstater bekräftade att förklarande dkument är viktiga för att hjälpa både
67 medlemsstaterna ch kmmissinen. De underströk även de förklarande dkumentens psitiva bidrag i fråga m de natinella genmförandeåtgärdernas rättsliga säkerhet ch transparens. I fråga m begränsningar framhöll flera lika generaldirektrat att medlemsstaterna inte behövde utarbeta förklarande dkument ch att de heller inte alltid var villiga att utarbeta dem. De knstaterade även att kvaliteten på medlemsstaternas förklarande dkument varierade avsevärt, framför allt i fråga m hur tydlig, fullständig ch användbar infrmatinen var i dem. Medlemsstaterna belyste den administrativa börda sm dkumenten medförde, bristen på inriktning på lagstiftningens avsedda resultat ch behvet av att uppdatera dkumenten för att ta hänsyn till efterföljande ändringar i den natinella lagstiftningen. De flesta medlemsstaterna (13 av 19) ansåg att det vre lämpligt att begära förklarande dkument enbart för mycket kmplexa direktiv. Medan de flesta medlemsstater (elva av 21) ansåg att det inte behövdes någn förändrad mfattning av användningen av förklarande dkument var fler medlemsstater för en ökad användning än mt detta. De medlemsstater sm föredrg en minskad användning (fyra av fem) tenderade att vara de sm använde sig av förklarande dkument minst. Medlemsstaterna klassificerade bördan att utarbeta förklarande dkument med jämförelsetabeller sm relativt hög jämfört med andra verktyg ch högre än att utarbeta förklarande dkument utan jämförelsetabeller. Kmmittéer, nätverk, expertgrupper ch arbetsseminarier När det gäller de främsta mötesbaserade verktygen använder sig kmmissinen av kmmittéer, nätverk, expertgrupper ch arbetsseminarier för att främja ett fullgtt genmförande av EU-lagstiftningen inm alla plitikmråden med ett betydande antal direktiv: Kmmittéer: Kmmittéer kan inrättas genm direktiv för att bistå kmmissinen med genmförandet. Dessa består av företrädare för medlemsstaterna ch leds av kmmissinen. Företrädarna kan vara experter sm ger råd ch deltar i inbördes utvärdering. Kmmittéerna avger frmella yttranden över förslag till genmförandeakter. Nätverk: För att stärka samarbetet kan kmmissinen inrätta infrmella nätverk av medlemsstaternas företrädare med ansvar för genmförandet av specifik EUlagstiftning. Natinella företrädare deltar frivilligt i dessa nätverk. Nätverken kan även inbegripa företrädare för intressenter.
68 Expertgrupper: Kmmissinen kan inrätta expertgrupper för att få rådgivning i frågr sm rör genmförandet av EU-lagstiftning. Arbetsseminarier: Kmmissinen anrdnar arbetsseminarier för att samråda med medlemsstaterna samt underlätta ch främja genmförandet av uninsrättsliga instrument. Arbetsseminarier kan anrdnas på teknisk nivå eller på hög plitisk nivå (ch inbegripa en kmmissinsledamt ch/eller högt uppsatta tjänstemän från medlemsstaterna). Generaldirektraten ch medlemsstaterna klassade dessa verktyg sm medelmåttigt till mycket ändamålsenliga, medan medlemsstaterna rangrdnade dem någt högre än generaldirektraten. I genmsnitt klassade medlemsstaterna ch generaldirektraten expertgrupper sm någt mer ändamålsenliga än de övriga tre verktygen. Av de fyra verktygen använder generaldirektraten expertgrupper ftast, därefter arbetsseminarier. De flesta generaldirektrat använder sig även fta av nätverk ch arbetsseminarier. Medan kmmittéer används åtminstne ibland inm de flesta plitikmråden är de sällsynta inm ett fåtal mråden (fem av 15). De flesta av de berörda generaldirektraten uppgav att de systematiskt använder sig av kmmittéer ch expertgrupper för lagstiftning inm sina plitikmråden. Samtidigt uppgav de att de tenderar att använda sig av nätverk ch arbetsseminarier enbart i fall där de förväntar sig svårigheter med genmförandet. De flesta medlemsstaterna föredrg att endast ta till dessa verktyg när kmmissinen förutsåg svårigheter med genmförandet eller sm ett svar på förfrågningar från medlemsstaterna. Endast ett fåtal medlemsstater ansåg att kmmissinen brde använda dem systematiskt för alla nya direktiv eller all ny plitik. Vad gäller deltagandet uppgav de flesta medlemsstaterna (18 av 27) att de deltg åtminstne ibland i kmmittéer, nätverk, expertgrupper ch arbetsseminarier. Ett fåtal medlemsstater (två av 27) uppgav att de alltid deltar. I vilken utsträckning andra intressenter än kmmissinen ch medlemsstaternas företrädare (t.ex. medlemsstaternas högre revisinsrgan, företrädare för det civila samhället sv.) deltar i kmmittéer, nätverk ch expertgrupper varierar. De flesta generaldirektraten (ti av 16) anrdnar arbetsseminarier krt efter att det rättsliga instrumentet har antagits, men de kan vid behv även anrdnas före antagandet eller senare. De flesta medlemsstater ansåg att arbetsseminarier är mest givande krt efter att det rättsliga instrumentet har antagits (tlv av 17) eller ett par månader senare för att det ska vara möjligt att göra en första bedömning av utmaningarna med införlivandet (fyra av tlv). Ett fåtal medlemsstater (fyra av 17)
69 ansåg att arbetsseminarier var mer givande i samband med att lagstiftningen utarbetades eller antgs. Samtidigt sm externa berörda aktörer deltar ibland i kmmittéerna inm ett fåtal mråden (fyra), deltar de mer frekvent i nätverk ch expertgrupper inm ett större antal plitikmråden. Deltagandet varierar även mellan medlemsstaterna. De flesta medlemsstater sm svarade (14 av 27) uppgav att intressenter från deras medlemsstat deltar ibland eller sällan, medan endast två medlemsstater uppgav att intressenter deltar ftare. Vad gäller psitiva aspekter kunde generaldirektraten se möjligheter med alla fyra verktyg i fråga m att gynna samarbete, diskutera specifika frågr med medlemsstaterna, främja samsyn beträffande lagstiftningen, utbyta erfarenheter ch belysa gd praxis. Generaldirektraten underströk även särskilt att kmmittéerna bidrar till välgrundade beslut ch att expertgrupperna har en viktig rll i att ta fram vägledning. De lika medlemsstaterna knstaterade samma allmänna psitiva aspekter, ch betnade de möjligheter sm dessa verktyg ger för att utfrska gemensamma utmaningar ch lösningar på prblemen med att tillämpa EUlagstiftningen. Medlemsstaterna underströk även särskilt den tillgång sm kmmittéer ch expertgrupper ger till expertis ch den möjlighet sm nätverken ger till mindre frmella samråd. Beträffande begränsningar framhöll lika generaldirektrat lösningarnas ickebindande karaktär, behvet av att följa upp resultaten av mötena, medlemsstaternas vilja att delta i vissa fall, kvaliteten på deltagarnas expertis ch invlverade resurser. Olika medlemsstater underströk att de frågr sm tas upp vid mötena fta inte är relevanta för övriga medlemsstater, att det måste vara rätt persner sm deltar i mötena, att det finns en risk för överlappningar mellan dessa verktyg, att insynen i användningen av dem är tillräcklig ch att det finns utrymme för att ratinalisera användningen av dem generellt sett. Flera medlemsstater nterade även att dessa verktyg kan vara relativt betungande vad gäller tid, pengar ch invlverade persner. Sammantaget klassificerade medlemsstaterna den administrativa börda sm dessa fyra mötesbaserade verktyg medför sm medelmåttig, medan arbetsseminarier klassades sm mer betungande än de övriga tre verktygen. Trts den börda sm de mötesbaserade verktygen medför uppmanade de flesta medlemsstater (tlv av 20) kmmissinen att använda dem i större utsträckning. Inga medlemsstater ansåg att dessa verktyg skulle användas i mindre utsträckning.
70 Paketmöten Kmmissinen anrdnar paketmöten med företrädare för en medlemsstat från natinell, reginal eller lkal nivå för att lösa ett antal prblem med bristande efterlevnad (dvs. svårigheter med införlivande, EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden). Dessa anrdnas vanligtvis inm respektive plitikmråde på tillfällig basis. Till skillnad från när det gäller övriga mötesbaserade verktyg använder sig endast ett fåtal generaldirektrat (fem av 15) systematiskt av paketmöten. Detta gäller en del av de generaldirektrat sm har högst antal pågående överträdelseärenden (fem av sju av de generaldirektrat sm har över 100 pågående ärenden). Två generaldirektrat uppgav att de använder sig av alternativ till paketmöten: GROW uppgav att det för en dialg m efterlevnad med tre medlemsstater, ch CNECT uppgav att det varje år gör faktainsamlingsbesök i samtliga medlemsstater inm ett visst plitiskt mråde. De generaldirektrat sm använder sig av paketmöten betraktade dem sm mycket ändamålsenliga. Nästa alla medlemsstater sm svarade (22 av 23) ansåg att paketmöten är ändamålsenliga. Även m de flesta medlemsstater (tlv av 23) klassade paketmöten högt, klassades de lägre än de övriga fyra mötesbaserade verktygen tillsammans. Vissa, men inte alla, medlemsstater tar tillfället i akt att delta i paketmöten. Vad gäller psitiva aspekter uppgav lika generaldirektrat att paketmöten ger möjlighet att diskutera frågr sm rör en specifik medlemsstat, öka förståelsen för en medlemsstats svårigheter ch infrmera sig m den senaste utvecklingen i en medlemsstat samt främja samarbete ch ömsesidigt förtrende med natinella myndigheter. Medlemsstaterna underströk på lika sätt att paketmöten ger dem inblick i kmmissinens ståndpunkter, bidrar till ömsesidig förståelse ch möjliggör ett utbyte av åsikter i flera frågr. Medlemsstaterna ansåg även att paketmöten är ett bra sätt att hantera flera frågr ch ärenden på samma gång, bland annat när dessa är övergripande. Vad gäller begränsningar påpekade lika generaldirektrat att det finns en risk för att man inte hittar lösningar, att det medför en str administrativ börda att förbereda ch anrdna möten, att man litar på att det är rätt persner sm närvarar från medlemsstaterna ch att det råder brist på insyn i förfarandet. På liknande sätt påpekade medlemsstaterna att paketmöten kan medföra en betydande administrativ börda ch att de är berende av att man kan sammanföra alla berörda persner, vilket kan vara svårt m det är mer än ett statligt departement sm är invlverat. Medlemsstaterna påpekade även att paketmöten inte anrdnas tillräckligt regelbundet m de överhuvudtaget förekmmer inm vissa plitikmråden, att de ibland är
71 inriktade på att hantera alltför många kmplexa prblem på en ch samma gång ch att de inte alltid leder fram till skyndsamma lösningar. På samma sätt sm när det gällde övriga mötesbaserade verktyg klassade de flesta medlemsstater den administrativa börda sm paketmöten medför sm medelmåttig. De flesta medlemsstater sm svarade (tlv av 20) uppmanade kmmissinen att anrdna fler paketmöten. Flera medlemsstater ansåg att det inte bör ske några förändringar av hur paketmötena används. Endast en medlemsstat, sm uppgav att paketmöten förekmmer i hög grad, efterlyste användning av paketmöten i mindre grad. Resultattavlr Kmmissinen kan ffentliggöra resultattavlr (eller barmetrar) för att allmänheten ska kunna jämföra medlemsstaternas resultat när det gäller att uppnå specifika mål, bland annat i fråga m att krrekt ch i tid tillämpa EU-lagstiftningen inm vissa plitikmråden. Även m kmmissinen ffentliggör en rad resultattavlr 36 är det endast resultattavlan för den inre marknaden sm innehåller indikatrer ch infrmatin sm avser införlivandet av direktiv, EU Pilt-ärenden ch överträdelseärenden 37. Resultattavlan för den inre marknaden mfattar de direktiv sm anses inverka på den inre marknadens funktin. Detta inbegriper direktiv sm är direkt knutna till fri rörlighet för persner, varr, tjänster ch kapital över gränserna inm EU samt direktiv med direkt inverkan på den inre marknaden. Dessa direktiv är knutna till plitikmråden sm beskattning, sysselsättning, scialplitik, utbildning, kultur, flkhälsa, knsumentskydd, energi, transprt, miljö 38, infrmatinssamhället ch medier. I genmsnitt klassade de berörda generaldirektraten resultattavlr sm medelmåttigt ändamålsenliga ch att de gav medlemsstaterna måttlig mtivatin att följa EUlagstiftningen. Medlemsstaterna klassade resultattavlrnas ändamålsenlighet ch den mtivatin sm de ger att öka efterlevandegraden högre. 36 T.ex. resultattavla för rättskipningen i EU, eurpeisk resultattavla för innvatin ch resultattavla för statligt stöd. 37 Kmmissinens årsrapprt m kntrllen av uninsrättens tillämpning innehåller resultat av kmmissinens övervakningsverksamhet för respektive medlemsstat. 38 Med undantag för naturskydd.
72 Vad gäller psitiva aspekter uppgav generaldirektraten att resultattavlr ger en användarvänlig resultatöversikt, gör det möjligt att jämföra medlemsstaterna över tid ch skapar en ömsesidig press att främja insyn, medvetenhet ch allmänhetens engagemang. Flera medlemsstater underströk liknande fördelar. De påpekade även att resultattavlr kan bidra till att hjälpa medlemsstaterna att fastställa vad de ska inrikta sig på för att förbättra efterlevnaden. I fråga m begränsningar underströk lika generaldirektrat medlemsstaternas vilja att uppå efterlevnad, bristen på plitisk specificitet, de kstnader ch den börda det medför att utarbeta resultattavlr samt risken för att medlemsstaterna reagerar negativt. Medlemsstaterna påpekade på lika sätt att resultattavlr tillhandahåller förenklade bedömningar, innehåller vissa vilseledande indikatrer, inte tar hänsyn till att många prblem är knutna till specifika delar av lagstiftningen ch inte rättvist återspeglar att medlemsstaterna har lika utgångslägen ch rättssystem. Medlemsstaterna påpekade även att ändamålsenligheten för resultattavlan för den inre marknaden är begränsad på grund av att data ffentliggörs med fördröjning, att rapprteringsperiden inte följer kalenderåret ch att det saknas sanktiner vid bristande efterlevnad. De flesta medlemsstater sm svarade (15 av 18) önskade inte se vare sig ökad eller minskad användning av resultattavlr. Endast två medlemsstater skulle vilja att resultattavlr används i större utsträckning, ch enbart en medlemsstat föredrg att de skulle användas i mycket mindre utsträckning. På det hela taget var de medlemsstater sm besvarade vår enkät emt att kmmissinen använder sig av resultattavlr i högre grad.
73 Akrnymer ch förkrtningar BUDG: Generaldirektratet för budget dmstlen: Eurpeiska uninens dmstl EESK: Eurpeiska eknmiska ch sciala kmmittén ESI-fnder: Eurpeiska struktur- ch investeringsfnder ETS: EU:s utsläppshandelssystem EU: Eurpeiska uninen EUF-fördraget: Fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt EU-fördraget: Fördraget m Eurpeiska uninen Eurlex: EU-lagstiftningens fficiella ffentliga register GD: Eurpeiska kmmissinens generaldirektrat; en fullständig förteckning över de generaldirektrat sm ingår i vår undersökning finns i bilaga I ReK: Eurpeiska reginkmmittén revisinsrätten: Eurpeiska revisinsrätten
74 Teamet bakm den översiktliga analysen Denna översiktliga analys gjrdes av revisinsavdelning V där ledamten Lazars S. Lazaru är rdförande sm är specialiserad på EU:s finansiering ch förvaltning. Arbetet med analysen leddes av ledamten Le Brincat med stöd av Neil Kerr (kanslichef) ch Annette Farrugia (attaché), Albert Gasperni (förstechef), James McQuade (uppgiftsansvarig) ch Michael Spang, Attila Hrvay-Kvacs ch Jitka Benesva (revisrer). Från vänster till höger: Annette Farrugia, Albert Gasperni, Le Brincat, Neil Kerr, Jitka Benesva, James McQuade ch Attila Hrvay-Kvacs.
PDF ISBN 978-92-847-0662-4 di:10.2865/225224 QJ-01-18-807-SV-N HTML ISBN 978-92-847-0705-8 di:10.2865/943754 QJ-01-18-807-SV-Q Eurpeiska uninen, 2018 För all användning eller återgivning av ftn eller annat material sm Eurpeiska uninen inte har upphvsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphvsrättsinnehavaren. QJ-AB-14-001-EN-C ISSN 1831-0834