Hållbarhetsutredning USBE Umeå universitet

Hållbarhetsutredning USBE Umeå universitet Genomförd September 203 November 204

Innehåll. Introduktion.... Bakgrund....2 Ledningssystem för hållbar utveckling....2. GAP-analys... 2.3 Metod... 3 2. Omfattning och organisation... 4 2. Omfattning... 4 2.. Hållbarhetsbegreppet... 4 2.2 Organisation... 4 3. Utbildning och kommunikation... 7 4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling... 8 4. Utbildning... 8 4.2 Forskning... 9 4.3 Samverkan... 4.4 Tjänsteresor och fordon... 2 4.5 Energiförbrukning... 4 4.6 Upphandling och inköp... 5 4.7 Avfall... 6 4.8 Pappersförbrukning... 6 5. Mål, lagar och regler... 6 5. Hållbar utveckling i allmänhet... 6 5.. Nationella mål och lagar... 6 5..2 Universitetets mål, policys och rutiner... 8 5..3 USBE:s åtaganden... 9 5.2 Utbildning... 2 5.2. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 2 5.2.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 2 5.2.3 USBE:s åtaganden... 2 5.3 Forskning... 2 5.3. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 2 5.3.2 Universitetets mål, policys och rutiner samt lokala/regionala mål, föreskrifter... 2 5.3.3 USBE:s åtaganden... 22 5.4 Samverkan... 22 5.4. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 22 5.4.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 22 5.4.3 USBE:s åtaganden... 22 5.5 Tjänsteresor och fordon... 23 5.5. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 23 5.5.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 24 5.6 Energianvändning... 24 5.6. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 24 5.6.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 25 5.7 Upphandling... 26 5.7. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 26 5.7.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 26 5.8 Avfall... 27 5.8. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 27 5.8.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 28 5.9 Annan lagstiftning... 28

5.9. Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 28 5.9.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 28 5.9.3 Dokumentation av nödlägen... 29 6. Policy, mål och handlingsplan för USBE... 29 6. Hållbarhetspolicy... 29 6.2 Hållbarhetsmål och uppföljningskriterier... 29 6.3 Definition av hållbarhetsbegreppet inom USBE... 30 6.4 Handlingsplan 204-205... Bilaga. Kurser med hållbar utveckling - Företagsekonomi... 2 Bilaga 2 Klassning (a-d) av moment på USBE-kurser (aug 204)... 5 Bilaga 3 Tidsplan i projektplan för upprättande och implementering... 2

. Introduktion. Bakgrund Umeå School of Business and Economics, USBE, har under 203 fattat beslut om att stärka inslagen och följa upp progressionen av hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan genom att ta i bruk den internationella miljöledningsstandarden ISO400. Standarden ger förutsättningar att kvalitetssäkra verksamheten via en extern ackreditering och certifiering. Standarden ska användas som ett verktyg för att integrera aspekter av både miljöpåverkan och hållbar utveckling i USBE:s verksamhet. Enligt gällande lagstiftning ska universitet och högskolor befrämja arbetet för en hållbar utveckling och minska negativ miljöpåverkan: Högskolelagen (992:434) kap 5 ; Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter där Umeå universitet, liksom andra myndigheter, är skyldiga att ha ett miljöledningssystem, dvs. ett systematiskt miljöarbete vilket, genom ständiga förbättringar, ska leda till minskad miljöverkan. Föreliggande utredning utgör en grund för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling, vilket i praktiken utgör en grund för verksamhetens strävan att öka inslag av sådant som främjar en hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan, i vilket en miljöpåverkan inkluderas. Utredningen identifierar och redogör för de betydande aspekterna vad gäller hållbar utveckling samt för relevant lagstiftning, organisationen för ledningssystemet och olika aktörers ansvar, roller och befogenheter..2 Ledningssystem för hållbar utveckling Ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE syftar till att systematisera och strukturera USBE:s arbete med att bredda och öka omfattningen av inslag om hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan samt att sträva efter en hållbar nivå från verksamheten som helhet. Arbetet ska utgå från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter, lagstiftning samt samhällets och universitetets mål i övrigt som rör hållbar utveckling inklusive miljö. Ledningssystemet ska leda till ständiga förbättringar och baseras på kriterierna i miljöledningsstandarden ISO 400. Ledningssystemet innebär en processmässig verksamhet enligt Deming-cykeln PDCA, Plan Do Check Act. Momenten i ledningssystemet innebär i korthet att:. En nulägesbeskrivning (hållbarhetsutredning) tas fram som beskriver verksamheten och där de betydande hållbarhetsaspekterna identifieras. Även en genomgång av aktuell lagstiftning på området görs. 2. Utredningen ligger till grund för en policy. 3. Policyn konkretiseras i mätbara mål. 4. Åtgärder i en eller flera handlingsplaner i syfte att nå målen. Rutiner och dokument enligt standarden tas fram. Åtgärder och aktiviteter för att främja hållbar utveckling implementeras i verksamheten och genomförs. 5. Personalen kompetensutvecklas inom ramen för ledningssystemet, om de betydande hållbarhetsaspekterna, och erbjuds stöd i metoder och verktyg som möjliggör eget agerande och medvetna val.

6. Ledningssystemet och dess genomförande och resultat kommuniceras internt och externt. 7. Resultatet av ledningssystemet och i vilken grad åtgärderna leder till måluppfyllelse granskas vid återkommande interna och externa revisioner. 8. Ledningen granskar och utvärderar kontinuerligt utfallet av ledningssystemet. Mål och handlingsprogram revideras efter resultatet och med hänsyn till förändringar i omvärlden för ständiga förbättringar. Figur : Processen miljöledning enligt förordning 2009:907. Bild: Naturvårdsverket..2. GAP-analys Under 202 genomfördes en GAP-analys av USBE:s verksamhet i relation till kraven i ISO400. Analysen visade bland annat att USBE har goda förutsättningar att bygga upp ett miljöledningssystem under en 2-månaders period. Tidsåtgången beräknades till ca 400 h internt och till ca 300-500 h i externa tjänster. Ett antal förbättringsförslag identifierades utifrån GAP-analysen: - Universitetets miljöpolicy behöver börja tillämpas på USBE och göras känd bland personalen. Alternativt bör USBE bestämma sig för om man "ansluter sig till universitetets miljöpolicy, eller om man vill ta fram en egen kompletterande policy. - USBE behöver i sitt förbättringsarbete fokusera på att förstärka sina styrkor inom miljö och hållbarhet, samt minska sin negativa påverkan på miljön. - En förteckning över direkta och indirekta miljöaspekter samt betydande miljöaspekter behöver tas fram. USBE behöver även bestämma metod för genomförande av miljöutredning samt vilken modell för att värdera organisationens miljöaspekter som ska användas. - Styrmodellen som behandlar yttre miljö och hållbarhet behöver ses över. Idag planeras verksamheten vid USBE med hjälp av den strategiska planen som främst beaktar fyra övergripande perspektiv: ) Education, 2) Research, 3) Corporate and community relations samt 4) Human rescource management, Financial performance, Internationalization, Visibility, and Ethical considerations. Ett styrkort håller på och tas fram. Det är dock idag osäkert var frågor som berör miljö 2

.3 Metod och hållbarhet ska komma in, vilket gör att en naturlig kanal för verksamhetsnära styrning genom t.ex. tydliga miljömål och handlingsplaner saknas. - Tydliga och mätbara miljö- (och hållbarhets-) mål för USBE behöver tas fram och beslutas. Målen behöver också brytas ned i konkreta handlingsplaner. - Ansvar, roller och befogenheter för miljö- och hållbarhetsarbetet inom USBE behöver beslutas och tydliggöras. Ledningens representant och miljösamordnare behöver utses och resurser behöver avsättas. - Grundläggande miljöutbildning behöver ges till alla medarbetare. Inom USBE finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor (på CERE, SIRP, RiseB, m.m.). Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt för USBE:s interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Inom Universitetet finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor. Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt både för USBE och för universitetets interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. - Verksamhetsstyrning av flera övergripande processer behöver ses över utifrån direkta och indirekta miljöaspekter, till exempel grundutbildning, forskarutbildning, kommunikation samt inköp och leverantörer. - Systematisk mätning av verksamheternas miljöaspekter behöver införas för att få en övergripande bild över organisationens miljöprestanda. När det gäller att identifiera betydande hållbarhetsaspekter och relevant lagstiftning har utgångspunkten varit dels USBE:s kärnverksamhet idag, dels Umeå universitets miljöutredning från 2009 samt sådana aspekter som belyses i förordning 2009:907. Hänsyn har också tagits till nationella mål för hållbar utveckling samt till verksamhetens möjligheter att åstadkomma förbättringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Viss vägledning har också fåtts genom att ta del av erfarenheter från uppbyggnaden av redan ISO400-certifierade universitets miljöledningssystem (Göteborgs universitet, SLU och Yrkeshögskolan Novia). För att beräkna direkta effekter av hållbarhetsaspekter har data samlats in från resebyrå, fastighetsägare och de avfallstransportörer som omhändertar avfall från Umeå universitet. Från den upphandlade resebyrån erhålls utsläppsstatistik från resor med flyg för de institutioner som inkluderas i USBE. I dagsläget är det inte möjligt att erhålla utsläppsdata från andra typer av färdslag och USBE har inga egna bilar. Vad gäller energianvändning har denna fått uppskattas utifrån USBE:s procentuella andel lokalyta i Samhällsvetarhuset. Vad gäller inköp finns endast ekonomisk statistik att tillgå. Vad gäller avfall och pappersförbrukning finns idag ingen tillgänglig statistik som bara rör USBE:s verksamhet. För att beskriva, och så småningom möjliggöra kvantifiering av, indirekta aspekter så behöver metodiken för att mäta och följa upp aspekterna utvecklas väsentligt. De indirekta aspekter som har identifierats har också sin utgångspunkt i USBE:s kärnverksamhet (utbildning, forskning, samverkan) samt i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (upphandling). Vad gäller dokumentation av nödlägen och olyckor har universitets centrala miljösamordnare vidtalats. Som underlag till beskrivning av organisation, ansvar och roller har styrdokument mm från USBE använts. Organisationen för ledningssystemet har också belysts, och kommit överens om, i ledningsgruppen på USBE och i dess råd för hållbar utveckling. 3

Utifrån resultatet av föreliggande utredning, USBE:s strategiska arbete med AACSBackrediteringen, universitetets arbete med miljö och hållbarhetsfrågor i stort samt utifrån samtal med USBE:s ledningsgrupp och råd för hållbar utveckling föreslås en hållbarhetspolicy och där tillhörande hållbarhetsmål (inkl. uppföljningskriterier) i avsnitt 6. I avsnitt 6.4 presenteras en handlingsplan med aktiviteter och åtgärder för verksamhetens hållbarhetsarbete under 204 och 205. Handlingsplanen baseras dels på föreliggande utredning men också på sådant som föreslagits av medarbetarna under upprättandet av ledningssystemet samt även på den GAP-analys som genomförts. I bilaga 3 anges en tidsplan för upprättande av ledningssystemet. 2. Omfattning och organisation 2. Omfattning All USBE:s verksamhet ska omfattas av ledningssystemet för hållbar utveckling. Detta inkluderar de enheter och centrumbildningar, all anställd personal samt de lokaler på campus i Umeå som USBE själva förfogar över. 2.. Hållbarhetsbegreppet För att ledningssystemet för hållbar utveckling och de insatser det innebär ska bli verksamt och upplevas som ett stöd för verksamhetens arbete med att främja en hållbar utveckling så behöver hållbarhetsbegreppets innebörd klargöras och anpassas till verksamheten. I avsnitt 6.3 belyses begreppet ytterligare. Den övergripande lydelsen har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. 2.2 Organisation Ambitionen är vad gäller att implementera ledningssystemet för hållbar utveckling att använda USBE:s befintliga organisation och strukturer i så hög grad som möjligt, och tillskapa så få nya konstellationer som möjligt. Utgångspunkten, den nuvarande organisationen, visas översiktligt i figur 2. 4

Figur 2. Översikt av USBE:s Organisation Ansvar, befogenheter och roller Rektor är ytterst ansvarig för ledningssystemet för hållbar utveckling. Rektor har tillsammans med ledningsgruppen som helhet mandat att fatta de beslut som är betydande för ledningssystemet för hållbar utveckling som beslut om policy och om övergripande och detaljerade miljömål. Rektor är tillsammans med ledningsgruppen ansvarig för att säkerställa att ledningssystemet upprättas, införs och underhålls enligt kraven i ISO400-standaren samt för att det finns en resurs för att övervaka ledningssystemets prestanda inklusive rekommendationer till förbättringar till ledningsgruppen. Den administrativa chefen bistår rektor och ledningsgruppen i arbetet med, och uppföljningen av, ledningssystemet för hållbar utveckling. Tillsammans med Rådet för hållbar utveckling vid USBE utgör den administrative chefen den specialistkompetens som krävs enligt ISO400, vid implementering, genomförande och uppföljning av ledningssystemet. Rådet för hållbar utveckling vid USBE har i uppgift att leda det operativa arbetet med ledningssystemet för hållbar utveckling (dvs. upprätta, införa och underhålla ledningssystemet). Rådet består av 9 ledamöter varav 6 personer representerar enheter och institutioner, 2 personer är studentrepresentanter och person är studierektor för pedagogisk utveckling. Rådet leds av Rektor och en miljökoordinator är sekreterare. Samverkanskoordinator och den administrativa chefen är inbjudna att delta i rådets arbete. Tillsammans med den administrativa chefen utgör Rådet för hållbar utveckling den specialistkompetens om miljö och hållbar utveckling som ledningssystemet kräver. Institutioner, enheter, programråd, utbildningsutskott, forskningsinstitut, samverkansgrupp, T/A-personal samt studenterna vid USBE har via Rådet för hållbar utveckling getts möjligheter att ha synpunkter på framtagande av policy samt övergripande och detaljerade miljömål. Dessa kommer också att genomföra åtgärder och aktiviteter inom ramen för 5

ledningssystemet. Personalen kommer att erbjudas kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling för att kunna bidra till att USBE:s miljöpolicy och mål för miljö och hållbar utveckling. Rådet för hållbar utvecklings ledamöter är utsedda att fungera som interna miljörevisorer. Internrevisionernas roll är att utvärdera i vilken utsträckning ledningssystemet leder till ständiga förbättringar och om gällande miljöregler och andra styrande dokument följs. Den interna revisionen ska också utvärdera hur väl miljöpolicyn följs och till vilken grad målen för miljö och hållbarhet nås. Interrevisorerna ska vidare ge förslag till förbättringar för det fortsatta arbetet samt att genomföra lednings genomgång. En miljökoordinator fungerar som resursperson i arbetet med att upprätta ledningssystemet. En extern revisor anlitas för extern revision/certifiering. Utöver ovanstående kan konsultstöd upp till ca 300h köpas in vid behov. I tabell och 2 visas ansvar och roller i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. Tabell : Ansvar och roller vad gäller de olika momenten i processen med att upprätta, tillämpa och följa upp USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stöd. Rektor, Råd för Enhet, Programråd, Forskn.- Sam- T/A Umu Miljö- ledn. HU, centra utb. institut, verkans- koordi- grupp, adm. utskott FoUutskotgrupnator chef Omfattning X Miljöutredning x Miljöpolicy X o Miljömål X o o O o o o Rutiner o o x Handlingsplan X o o O o o o Utbildning X o o Uppföljning X o o O o o Kommunikation X o o Intern revision o x Extern revision, X o certifiering Ledningens genomgång, ständiga förbättringar X x Tabell 2: Ansvar och roller vad gäller de olika betydande miljöaspekterna i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stödfunktion. Rektor, Råd för Enhet, Programråd, utb. institut, verkans- centralt Forsknings- Sam- T/A Umu ledn. grupp HU centra utskott FoU-utskott grupp Utbildning O o x Forskning O o X Samverkan O o x Stödverksamhet O o o x o Personella resurser Rektor uppskattar att sammanlagt kommer ca 500 interna timmar och ca 300 externa timmar åtgå för att upprätta och implementera ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE. Finansiella förutsättningar 6

Universitet och den Samhällsvetenskapliga fakulteten har gett ett riktat anslag om 4 mkr för perioden 203-205 för att upprätta ett AACSB-baserat kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem för USBE. Av anslaget används ca mkr för miljöledning. 3. Utbildning och kommunikation Kompetensutveckling och möjligheten att utbilda och fortbilda sig inom hållbar utveckling är viktiga egenskaper för att skapa engagemang för arbetet inom ramen för ledningssystemet men också för att skapa förutsättningar för medarbetarna att bidra till verksamhetens utveckling och ständiga förbättringar. Kompetensutveckling av medarbetarna kommer att fortlöpande erbjudas så att de erhåller den kunskap som behövs för att kunna agera i enlighet med miljöpolicyn i det dagliga arbetet. Alla nyanställda vid Umeå universitet ges möjlighet att genomgå en grundläggande miljöutbildning i samband med Utbildning för nyanställda. I universitetets Vision 2020, delmål och strategier 203-205 finns delmål 4.3. som innebär att Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Ledningsgruppen och Rådet för hållbar utveckling ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Under 203 och 204 har flera aktiviteter med hållbarhetsanknytning genomförts. Både 203 och 204 års planeringsdagar för hela personalgruppen har inkluderat inslag och aktiviteter som framtagande av mål, handlingsplan etc. I december 203 arrangerades en temaeftermiddag om hållbar utveckling vilken innehöll en föreläsning om miljöledningsarbetet vid ett ISO400-certifierat universitet och en föreläsning om utbildning för hållbar utveckling. I januari 204 fortbildades Rådet för hållbar utveckling i miljöledningsarbete. I oktober 203 och 204 har Hållbarhetsdagen genomförts. Under de mänskliga rättighetsdagarna 204 deltar USBE som arrangör av ett seminarium. Tekniska förutsättningar och resurspersoner Vid universitetet i allmänhet och vid USBE i synnerhet finns goda förutsättningar för att utnyttja IKT. All övergripande information om ledningssystemarbetet samt sådan information och sådant utbildningsmaterial som kommer att tas fram ska fortlöpande läggas ut på internwebben så att den är tillgänglig för samtliga medarbetare. En webmaster finns tillgänglig att bistå miljökoordinator, rektor och ledningsgruppen, rådet för hållbar utveckling i spridandet av sådan information som ska kommuniceras internt. Det finns en e-postlista som når hela personalgruppen. Kommunicering med studenter sker främst via lärplattformen Cambro eller via e-post. Öppna kanaler finns till Handelshögskolan i Umeå Studentförening (HHUS) och ibland används Studentföreningens Facebook för informationsförmedling. Vad gäller dokumentation av rutiner och dokument som krävs enligt IS0400 har en intern webbsida innehållande alla rutiner och dokument upprättats. Kommunikationssamordnaren kan tillsammans med webmaster bistå rektor och ledningsgruppen samt rådet för hållbar utveckling i att informera om USBE:s hållbarhetsarbete, om policyn, målen och exempelvis sådana samverkansaktiviteter med fokus på hållbar utveckling som arrangeras. Det finns en väl utbyggd infrastruktur för webbmöten, telefonmöten och videokonferenser vid Umeå universitet. Alla anställda har möjlighet att använda telefon- och datorkonferenstjänsten Lync. I ett antal salar på universitetet finns videokonferensanläggningar. IT-personal finns vid USBE som bistår övriga medarbetare om en videokonferens ska anordnas. 7

Vad gäller uppföljningssystem för betydande aspekter inhämtas statistik om tjänsteresor och energianvändning från leverantörer. Vad gäller övriga betydande hållbarhetsaspekter, upphandling och inköp, utbildning, forskning och samverkan behöver kvantitativa mått och metoder utvecklas. I ett sådant arbete bör webmaster och IT-support fungera som resurspersoner. T/A-personal (framförallt ekonomiadministratörer och administrativ chef) kommer också att delta i en sådan utveckling. 4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling Umeå universitet har som en av ca 200 myndigheter i uppdrag att implementera ett miljöledningssystem. Arbetet har pågått sedan 998, dock har ingen enhet certifierats enligt ISO400. Universitetets övergripande arbete för miljö och hållbar utveckling utgår från universitetets miljöpolicy och de nationella miljökvalitetsmålen. I fokus i universitetets centrala miljöarbete är direkta miljöaspekter som energi, resor, avfall och miljöpåverkan från laborativ verksamhet samt indirekt miljöpåverkan från upphandling och inköp. Universitet och högskolors största påverkan på hållbar utveckling faller under benämningen indirekta aspekter och dessa finns inom verksamheternas kärnverksamheter. Centrala och betydande hållbarhetsaspekter i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling blir därför utbildning, forskning och samverkan. Dessa aktiviteter genererar i sin tur en ansenlig mängd tjänsteresor då samverkan med samhället och inom forskningen sker. Tjänsteresor tillsammans med energiförbrukning och upphandling och inköp vilka identifierats som betydande aspekter för universitetets hela verksamhet kommer därmed också betraktas som en betydande aspekter. Utifrån nedanstående betydande aspekter har mål, lagar och andra regelverk som är relevanta för verksamheten identifierats. 4. Utbildning Utbildning är en indirekt och betydande aspekt i det avseendet att via utbildningen så kan en hållbar utveckling inklusive minskad miljöpåverkan främjas om studenterna som utbildas får med sig kunskap, färdigheter och verktyg för egna analyser vilket skapar förutsättningar för att fatta sådana beslut och agera i sådan riktning. I beskrivningen av USBE:s utbildningsverksamhet framgår att utbildningen ska genomsyras av värderingar som bygger på långsiktigt värdebyggande och hållbar företags- och samhällsutveckling. Studierektorer vid USBE:s sektioner: Företagsekonomi, Nationalekonomi och Statistik har fått redogöra för i vilken utsträckning och på vilka sätt hållbar utveckling idag ingår i de kurser som USBE själva ger. I bilaga visas beskrivningar av hur inslag av hållbar utveckling kommer fram i moment och i lärandemål några kurser inom företagsekonomi och i tabell 3 och bilaga 2 visas hela listan med resp. moment med koppling till inslag av hållbar utveckling (samma som uppföljningskriterierna för hållbar utveckling i utbildning ). Företagsekonomi Hållbar utveckling liksom etik nämns i många kursplaner och också i flera lärandemål (förväntade studieresultat, FSR) i institutionens kurser. Även begrepp som socialt ansvarstagande (CSR) och hållbarhetsredovisning (GRI) framgår av lärandemål och kursplaner. Studievägledaren vid respektive sektion har listat de kurser vilka hon anser innehålla inslag av hållbar utveckling och etik. 8

Ett exempel på hur hållbar utveckling och etik kan nämnas i en kursplan visas nedan: Moment : Introduktion till service management Beskrivning av innehåll: Det andra temat fokuserar tjänstemötet och dess aktörer, kunden, personalen och företaget. Under temat behandlas också frågor om ansvar, respekt och etik. Förväntat studieresultat, FSR: beskriva kundmöten och analysera dessa utifrån begreppen ansvar, respekt och etik Moment 2: Marknadsföring Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. FSR: Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Statistik Studievägledaren på statistik anser att det inte är relevant att i kursplaner implementera aspekter av hållbar utveckling då ämnet som sådant är inriktat på att utbilda i specifika statistiska metoder för bearbetning av data m.m. Nationalekonomi Vad gäller inslag av aspekter av hållbar utveckling i kurser inom nationalekonomi har en sammanställning gjorts av dem. Tabell 3: Antal moment som klassats utifrån omfattning av inslag av hållbar utveckling inom USBE:s grund- och avancerande kurser samt doktorandkurser. Se bilaga 2 för totalt lista. Kursens namn och omfattning samt nivå (ange total omfattning i hp på kurs) Momentets namn och omfattning i hp (lägg till rader för resp moment) a. Fokus i kursmomente t är hållbar utveckling b. Hållbar utveckling förkomm er som ett eller flera lärandemål i kursmomente t c. Hållbar utveckling förekommer i momentbeskrivnin gen men inte i lärandemål d. Hållbar utveckling förekommer inte alls i kursmoment et TOT- ALT NN Alla moment i alla kurser 3 4 28 4.2 Forskning Forskning är en indirekt och betydande hållbarhetsaspekt i det avseendet att ny kunskap genereras via forskningen. Denna kan i sin tur ligga till grund för en mer hållbar samhällsutveckling i alla avseenden. Inom USBE ryms den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi vilka i sin forskning utvärderar effekterna av olika policyinstrument. USBE har också tidigare lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier. Nedan listas sådan forskning inom USBE som belyser hållbarhetsbegreppet ur olika perspektiv. Företagsekonomi, entreprenörskap, hållbar ekonomisk organisering 9

Sektionens forskning om hållbarhet handlar om vilket roll som värderingar, uppfattningar och antaganden spelar för ekonomisk aktivitet och för entreprenörskap. Studier behandlar förändringar i industriella praktiker mot miljömässig hållbarhet i olika sektorer och regioner, till exempel med fokus på klimatmärkning och klimatrådgivning. Dessa forskare är också medlemmar i Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Sektionens medlemmar deltar aktivt i nätverk/organisationer såsom EISB, ECSB, ICSB, EIBA, IMP och SMS. Forskare i sektionen har också byggt upp ett långvarig SIDAfinansierat samarbete med University of Dar es Salaam Business School. Företagsekonomi, management, organisering och organisationsformer Inom områdena organisering och organisationsformer fokuseras det på ett antal olika teman. Samverkan är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling och enheten bedriver forskning kring identitetskonstruktion, mellanchefer samt mångfald och på organisatorisk nivå studeras organisatorisk utveckling, samverkan i offentlig sektor samt gränsöverskridande organisering och organisering i handlingsnät. Forskare verksamma inom etik och företagsansvar fokuserar huvudsakligen på etik, social rättvisa och företags miljömässiga hållbarhet. Företagsekonomi, marknadsföring Flera forskare inom Marknadsföringssektionen tillhör även Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Frågor inriktade mot att förstå beteende och attityder i förhållande till hållbarhet, etik och ansvar är närvarande i sektionens forskning och undervisning. Forskningsinstitutet för hållbarhet och företagsetik (RiseB) Institutet strävar efter att vara en drivkraft för förändring i hållbar och etisk riktning. Det görs genom att bistå, utveckla och kommunicera forskning, samt att utbilda och samverka i relation till affärsrelaterat beslutsfattande. Frågor på de individuella och organisatoriska nivåerna fokuseras och en mångfald av perspektiv och metoder ses som nödvändiga för att analysera globalt uppmärksammade sociala och miljörelaterade problem. Företagsekonomi, redovisning och finansiering Centrala finansiella forskningsprojekt vid sektionen är Hållbart/socialt ansvarsfulla investeringar, (SIRP), som berör inkluderandet av sociala, miljömässiga och etiska aspekter i investeringsprocessen, Investerarbeteende, som berör olika beteendemässiga aspekter av investerares beslut och risktagande, samt Venture Capital, som berör olika aspekter kring riskkapitalmarknaden. Nationalekonomi, miljö- och naturresursekonomi Vid nationalekonomi har det under lång tid bedrivits forskning relaterad till uthållig utveckling. Exempel på detta är green accounting och relaterade frågor. Till området hör (åtminstone delar av) den forskning som bedrivs vid institutionen om teori kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna, d.v.s. social accounting. Detta kan till exempel avse att mäta välfärd under externa effekter (vilka i sin tur kan vara kopplade till miljöproblem) och ofullständig konkurrens samt den offentliga sektors roll i ett välfärdsutvidgat nationalräkenskapssystem. Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Delar av den här forskningen skulle lika väl kunna höra hemma under rubriken välfärdsteori. Miljöpolitik är ett annat exempel på den forskning inom området miljöekonomi som bedrivs vid institutionen. Området har flera olika inriktningar. Hit hör ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i det ekonomiska 0

systemet liksom teoribildning kring cost benefit analys. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Ett annat exempel är projektet Grön offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrinstrument. Ett tredje exempel är naturresursekonomi. Detta har egentligen två olika inriktningar; marknadsprissatta respektive icke-marknadsprissatta naturresurser. Exempel på det första är studier kring energiekonomi och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Värdering av naturresurser (vilt, skog, etc.) utgör exempel på den andra inriktningen. Slutligen har vi området hållbar utveckling som kan sägas vara inbakat i alla tre föregående exempel. Relevansen och betydelsen av forskning kring hållbar utveckling har ökat i betydelse de senaste 20 åren, och kommer med största sannolikhet att vara av stor vikt under lång tid framöver. Noterbart är att Umeå har en av de största koncentrationerna i Europa av forskare inom områden som direkt berör ekonomi och hållbar utveckling. Centrum för miljö- och naturresursekonomi i Umeå, CERE, är en centrumbildning mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom ramen för CERE pågår flera olika forskningsprojekt vilka alla inkluderar aspekter av hållbar utveckling. Exempel på pågående projekt är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Utöver detta bedrivs också forskning inom andra områden som hälsoekonomi och u- landsekonomi. Statistik, Demografi Ämnet demografi handlar om befolkningens utveckling genom fertilitet, mortalitet och migration och hur dessa faktorer påverkar och påverkas av till exempel ekonomiska, politiska, medicinska och sociala faktorer. I Sverige har vi unika möjligheter att bedriva forskning inom detta område eftersom befolkningen har registrerats under många hundra år. Vid Umeå Universitet har dessa möjligheter tillvaratagits genom uppbyggande av befolkningsdatabaser både för historiska och mera moderna tidsperioder. Mycket av den demografiska forskningen vid statistiska institutionen bedrivs i samarbete med forskningsmiljön "Åldrande och livsvillkor" (ALC). 4.3 Samverkan Samverkan mellan olika aktörer, samhällssektorer och kulturer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Samverkan inom utbildningen sker i dag med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet. Samverkan sker även inom forskningen och med samhället. Inom utbildning vid USBE anordnas bland annat gästföreläsningar inom och utom kurser. I dessa har det förekommit inslag om hållbar utveckling, exempel är föreläsningar om ISO 26 000, Socialt entreprenörskap, Sustainergies och gästföreläsningar från företag som arbetar proaktivt med hållbarhetsfrågor som Klättermusen och Ethos. Näringslivet bidrar också med

caseuppgifer inom kurser, ger uppslag till examensarbeten och tar emot praktikanter. USBE samverkar även med andra universitet vid t ex genom studentutbyten. Inom forskningen är samverkan med det omgivande samhället en naturlig del. Verksamheten inom olika organisationer utgör och inspirerar till forskningsfrågor och forskningen återförs via artiklar, publikationer, seminarier, workshops, föreläsningar, böcker och rapporter. USBE:s ledarskapsakademi utvecklar skräddarsydd uppdragsutbildning (Executive Education) för ledare och ledningsgrupper inom både offentlig och privat verksamhet inom strategi, ledarskap, projektledning, verksamhets- och ekonomistyrning m.m. USBE har två rådsgrupper vars arbete ska utveckla organisationens verksamhet: Business Advisory Boards (BAB) uppgift är att utveckla Handelshögskolans verksamhet, och i denna finns ingår bland andra Torbjörn Lahti från Sustainable Sweden som arbetar med hållbarhetsfrågor, och International Advisory Board (IAB) är ett forum för kvalificerade diskussioner om Handelshögskolans utveckling och framtid. Andra exempel på aktiviteter riktade till samhället är det nyhetsbrev som skickas ut till det lokala näringslivet 2ggr/år. Varje år i januari anordnas Västerbottensdagarna på Grand hotell i Stockholm och där deltar USBE med alumnaktiviteter. Alumner medverkar också som gästföreläsare framförallt genom konceptet Frukostklubben i samarbete med studentföreningen vid USBE, HHUS. Tillsammans med studenter arrangeras fortlöpande temadagar (kopplade till studieinriktningar, alternativt profilområden). För närvarande arrangeras Handelsdagen under vårterminen samt Hållbarhetsdagen och Logistikdagen under höstterminen. Ett arrangemang som kallas Entreprenörsutmaningen arrangeras i samarbete med Founders Alliance och en workshop-serie i entreprenörskap/kreativt tänkande (Entreprenom) där näringslivet medverkar. Det finns ett behov av att synliggöra samverkan internt samt att utveckla och arbeta mer strategiskt med samverkan över tid. 4.4 Tjänsteresor och fordon Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Tjänsteresor och övriga transporter:. Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a. flygresor under 50 mil, b. bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c. tågresor, d. bussresor, och e. maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten..2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt. a e..3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft..4 Beskrivning av insamlat resultat: a. Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b. Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa..5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Insamling av uppgifter m.m. 2

Statistik vad gäller utsläpp från flygresor för respektive institution är möjligt att erhålla från den resebyrå som har upphandlats av universitetet centralt. Resebyrån gör själva de beräkningar av de koldioxidutsläpp som redovisas (flygresor kortare respektive längre än 500 km enligt specifikation i förordning 2009:907). För USBE:s klimatpåverkan från tjänsteresor finns ingen tidigare statistik men för Umeå universitet som helhet kan nämnas att utsläppen som redovisas har ökat mellan 200 och 202. Det är dock troligt att det beror på att en ny resebyrå har upphandlats och att successivt har fler anställda valt att anlita resebyrån vid köp av tjänst. Universitetet centralt menar i sin redovisning av miljöledningsarbetet 202 att det centrala miljömålet om att Universitetets klimatpåverkan ska begränsas vid tjänsteresor delvis är uppfyllt genom att de många insatser som gjorts för att erbjuda olika distansöverbryggande tekniker. Vad gäller statistik över utsläpp från andra typer av resor vid USBE (tåg, hyrbilar, taxi, buss) har det i denna utredning inte varit möjligt att ta fram en samlad bild. USBE äger inga egna fordon. Direkt påverkan på miljön från tjänsteresor redovisas i tabell 4. Flygresor under 50 mil Bilresor Egen bil, Hyrbil, Leasingbil, Taxi Tågresor Bussresor Övriga fordon Flygresor över 50 mil TOTALA CO2- utsläpp flyg FEK 3 35 kg CO2 Statistik 695 kg CO2 NEK. 886 kg CO2 TOT. 46 272 kg CO2 FEK 690 787,43 kr Statistik 340 842,4 kr NEK 507 80, kr FEK 59 277 kg CO2 Stat. 7 766 kg CO2 NEK 7 787 kg CO2 TOT. 94 780 kg CO2 FEK 384 kg CO2/anst, år Statistik 93 kg CO2/anst, år NEK 292 kg CO2/anst, år TOT. 308,5 kg CO2/anst, år FEK 689 kg CO2/anst, år Stat 493 kg CO2/anst, år NEK 635 kg CO2/anst, år TOT. 63,9 kg CO2/anst, år 4 052 kg CO2/år 940,4 kg CO2/anst, år Leverantörsuppgif ter, STS standard Tabell 4. Redovisning av klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor vid USBE 202. Mål: Utsläpp av koldioxid totalt och per årsarbetskraft Miljöpåverkan 202 Totala CO2-utsläpp Miljöpåverkan per anställd (50 anställda varav 86 FEK, 36 Stat, 28 NEK) Uppföljningsmetod Data endast summa kostnader för baskonto 55 resekostnader och 558 övriga resekostnader USBE har inga egna fordon. Leverantörsuppgifter, STS standard Ev. förslag uppföljning Önska leverans av en summa för hela USBE Leverans, en post hela USBE Det finns ett antal distansöverbryggande IK-tekniker som kan användas av anställda och studenter för att minska antalet tjänsteresor. IT-enheten erhåller teknik för kostnadsfri videokonferens. Alla anställda har tillgång till telefon och datorkonferenstjänsten Lync. Universitetets telefonväxel erbjuder gratis telefonmöten för anställda. 3

4.5 Energiförbrukning Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Energianvändning: 2. Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2. a och b. 2.3 Beskrivning om värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat, a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Beskrivning på vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.) Insamling av uppgifter Statistik för att följa upp energiförbrukningen har lämnats av fastighetsägaren. Denna levereras till universitet, årsvis, och kan brytas ned på husnivå. I föreliggande utredning har statistik för Samhällsvetarhuset, där USBE:s lokaler finns, lämnats för 200-202. En uppskattning av USBE:s energianvändning har gjorts utifrån USBE:s lokalyta jämfört med hela Samhällsvetarhusets lokalyta vad avser verksamhetslokaler. Studentutrymmen, korridorer, lärosalar som är gemensamma för hela universitetet ingår inte i statistiken. USBE:s lokalyta, motsvarar ca 7 procent av totala verksamhetsarean (LOA-V) i Samhällsvetarhuset (uppgifter om lokalyta har erhållits från Lokalförsörjningsenheten vid universitetet). Uppskattad energianvändning för USBE 200-202 redovisas i tabell 5 och 6. I tabell 7 visas andelen förnybar energi av sådan energi som används vid hela universitetet. Dessa uppgifter har hämtats från universitets miljöredovisning 202. Tabell 5: Beräknad energianvändning 200-202 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. I Övrig energianvändning inkluderas värme och fastighetsel. Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Användningen av Kyla mäts i dagsläget inte i lokalerna. Övrig energi Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel År kwh, år kwh, år kwh/m2, år kwh/m2, år kwh/anst, år kwh/anst, år 200 268537 65609 63,3 39, 790 04 20 252396 5076 59,5 35,6 683 005 202 257647 4964 60,8 35,2 78 994 Tabell 6 Beräknad total energianvändning 200-202 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Totalt Totalt År kwh, år kwh/m2, år 200 43446 02,4 20 4032 95, 202 4068 96 Tabell 7: Andel förnybar el av sådan energi som används i Umeå universitets lokaler. Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt 202 60% 60% 75% 75% 67% 4

Universitetet centralt bedriver gemensamma energieffektiviseringsåtgärder med fastighetsägaren. Under 202 har man bland annat effektiviserat i kontorsmiljön genom utbyte till energisnål kontorsapparatur, energisnål belysning samt tids- och närvarostyrd belysning. Skrivare har förutsetts med behörighetskoder, och funktioner som gör att man först vid skrivaren väljer vilka dokument som ska skrivas ut. Fysiska servrar har ersatts med virtualiserade servrar. 4.6 Upphandling och inköp Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Miljökrav i upphandling: 3. Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent). 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Under 202 omsattes ca 40 miljoner kronor vid USBE. De stora posterna innefattar lokaler och personal. Ungefär 38 miljoner kronor är övriga driftskostnader, dvs. inköp av resor, utrustning, apparaturer, kontorsmaterial, externt konsultstöd etc. I dagsläget finns ingen möjlighet att utreda i vilken utsträckning miljö- och etiska krav ställs vid USBE:s inköp och upphandlingar. I några fall har USBE möjlighet att själva påverka detta men i de flesta fall reglerar statliga ramavtal vad som kan köpas in eller avropas. Statliga ramavtal ska dock ha inkluderat miljöhänsyn. Universitetets centrala uppföljningskriterier för upphandling och inköp för perioden 203-205 lyder: Andelen registrerade anskaffningar där miljö- och/eller etiska krav ställts rapporteras årligen för universitet centralt, anskaffningar som grundas på andra aktörers ramavtal undantas. Den miljöhänsyn som tagits i vid upphandling som redovisas i universitetets miljöredovisning 202 redovisar endast upphandlingar som faller utanför de statliga ramavtalen och ligger ovan beloppet för direktupphandling. I denna anges att av 62 anskaffningar har miljökrav ställts i 2 av dem (7%) och värdet av dessa anskaffningar motsvarar 25% av det totala värdet för anskaffningar (5 MSEK av 60 MSEK). Insamling av uppgifter För USBE kan idag endast omsättning och kostnader redovisas, se tabell 8. Upphandling och inköp är en del av USBE:s stödverksamhet och kan om miljökrav och etiska krav ställs bidra till att en mer hållbar samhällsutveckling främjas. Mått och metoder för att utreda, mäta och följa miljökrav och etiska krav i upphandling och inköp behöver dock utvecklas. Tabell 8: Kostnader (tkr) USBE 202. FEK NEK Statistik Totalt Kostnader för personal 50885 20076 5423 86384 Kostnader för lokaler 8629 322 297 4038 Övriga driftkostnader 2379 7956 5468 3725 Räntekostnader 30 5 2 47 5

Avskrivningar 204 79 394 SUMMA 83539 3370 2369 38078 4.7 Avfall Insamling av uppgifter I Samhällsvetarhuset ryms både kontorslokaler, studentutrymmen, ett café och lärosalar. Omhändertagande av avfall i Samhällsvetarhuset sköts av en entreprenör från vilken nedanstående uppgifter har inhämtats. Sortering av avfall sker i enlighet med universitetets källsorteringsrutiner. USBE:s avfallsmängder går inte att utskilja ur de totala mängderna avfall och USBE:s andel, i förhållande till verksamheten i Samhällsvetarhuset som bland annat inrymmer ett café, får anses som tämligen obetydande för samtliga fraktioner utom möjligen för returpapper, blandpapper. I tabell 9 visas insamlade avfallsfraktioner i Samhällsvetarhuset 202. Tabell 9: Insamlade avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 202. Fraktion Kg Blandpapper 34 202,50 Glasförpackningar, färgat 32,90 Glasförpackningar, ofärgat 0,20 LDPE film färgad 300,96 Metallförpackningar 66,60 Plastförpackningar, hårda 33,20 Wellpapp, butiksbalad 2 236,40 Brännbart avfall 9925 4.8 Pappersförbrukning Då den aktör som tillhandahåller papper och övrigt kontorsmaterial vid universitetet har bytt datahanteringssystem under 203 är det inte möjligt att erhålla statistik över försäljning (motsvarar ungefär institutionernas förbrukning) av detta under 202 eller 203. För kommande år ska statistik angående pappersinköp per institution dock vara möjlig att erhålla. 5. Mål, lagar och regler Det finns flera nationella mål, regler och lagar som kopplar till hållbar utveckling och som är relevanta att USBE följer, tar hänsyn till, i sin dagliga verksamhet. Därtill finns specifika mål och regler som universitetet som statlig myndighet är skyldiga att följa. Universitetet som sådant har i sin tur också upprättat olika policys och rutiner som ska vara vägledare för de verksamheter som bedrivs inom det. I detta avsnitt listas dels allmänna mål, regler, lagar och rutiner mm. inom hållbar utveckling, men också sådana som specifikt kopplar till de aspekter som har identifierats som betydande inom ramen för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. 5. Hållbar utveckling i allmänhet 5.. Nationella mål och lagar Nationella miljökvalitetsmål Den svenska miljöpolitiken syftar till att uppnå nationella och internationella miljömål och främja en hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen innehåller ett övergripande 6

generationsmål och 6 miljömål (Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan samt Ett rikt växt- och djurliv). Miljökvalitetsmålen ska nås till 2020, utom klimatmålet som ska nås till 2050. De nationella miljömålen utgör en nationell grund för Sveriges miljöarbete. Därför är det viktigt att även universitetet arbetar in dessa i verksamheten, både när det gäller forskning och det interna miljöarbetet. Högskolelag (992:434), kap, 5 I lagens 5 framgår att högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa. Detta ska göras genom att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas, att man i sin verksamhet främjar förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden samt att man aktivt främjar och breddar rekryteringen till högskolan. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter I förordningen framgår att myndigheter som anges i bilaga till förordning (bl a Umeå universitet) ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet och som beaktar de direkta och indirekta miljöaspekterna. Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör också, enligt förordningen, ISO400-certifieras eller EMASregistreras. Vidare framgår av förordningen att myndigheten ska: - göra en miljöutredning som uppdateras minst vart femte år. Denna ska innehålla en förteckning över de miljölagar och krav som berör myndigheten. - ha en fastställd miljöpolicy och fastställda miljömål vilka ska vara mätbara i den mån det är praktiskt möjligt. Målen ska uppdateras minst vart tredje år. De ska bidra till hållbar utveckling och till de nationella miljökvalitetsmålen. - ha en handlingsplan med ansvarsfördelning, resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för att nå miljömålen. - ha dokumenterade rutiner för att säkerställa att miljöpolicy, miljömål och miljölagar följs och för att minimera negativ miljöpåverkan så långt det går. Arbetet med att nå miljömålen ska fortlöpande förbättras genom att dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras. - miljöanpassa sina upphandlingar. - utveckla personalens kompetens om miljöhänsyn i det egna arbetet genom utbildning och information. - använda en energieffektiv informationsteknik och utarbetar en mötes- och resepolicy. - genomföra årliga miljörevisioner samt följa upp resultatet av miljöarbetet. Resultatet ska redovisas till det departement i Regeringskansliet dit myndigheten hör samt till Naturvårdsverket. Miljöbalken (998:808) Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Utgångspunkten är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Några av principerna är särskilt relevanta att känna till. - Kunskapskravet innebär att alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet måste skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Man ska i förväg utreda konsekvenserna för miljön av ett visst 7